KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN

ÅRSBERÄTTELSE 2008

DOCUMENTA NO 82 KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN 2009 REDAKTÖR OCH PROJEKTLEDARE: Annika Moberg TEXTER: Ellika Hermansson Török och Fredrik Moberg (s. 7), Ann Fernholm (s. 9, 10, 13, 21), Henrik Lundström (s. 11, 19), och Andreas Nilsson (s. 16, 25) GRAFISK FORM OCH PRODUKTION: Christina Ajax, Fräulein Design TRYCK: Alfaprint, Sundbyberg 2009 ISSN: 0347-5719 ISBN: 978-91-7190-133-0 OMSLAGSBILD: DAN HANSSON / SCANPIX Ständige sekreteraren Gunnar Öquist presenterar årets Rolf Schock-pristagare, Endre Szemerédi, matematik; Gidon Kremer, de musikaliska konsterna; Mona Hatoum, de visuella konsterna och Thomas Nagel, logik och filosofi.

Berättelse över Kungl. Vetenskapsakademiens verksamhet 2008 framlagd av ständige sekreteraren Gunnar Öquist vid högtidssammankomsten den 31 mars

KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN är en oberoende, ickestatlig organisation. Det övergripande målet är att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. Akademien tar särskilt ansvar för naturvetenskap och matematik, men strävar i sitt arbete efter att öka utbytet mellan olika discipliner. Vetenskapsakademiens verksamhet är i huvudsak inriktad mot: att sprida kunskap om rön och problem inom aktuell forskning, att föra vetenskapens talan i samhället, att utföra oberoende analyser och utvärderingar, baserade på vetenskaplig grund, av för samhället viktiga frågor, att ge stöd till yngre forskare, att belöna framstående insatser inom forskning, att stimulera intresset för matematik och naturvetenskap i skolan, att sprida vetenskaplig och populärvetenskaplig information i olika former, att erbjuda unika forskningsmiljöer samt att hålla kontakt med utländska akademier, lärda samfund och andra internationella vetenskapliga organisationer. AKADEMIEN har ca 400 svenska och 175 utländska ledamöter. De svenska ledamöterna är verksamma inom klasser, kommittéer och utskott. De tar initiativ till utredningar, remissvar, konferenser och seminarier. En gång i månaden har akademien allmän sammankomst. I anslutning till dessa hålls öppna föreläsningar (se mer på www.kva.se). PÅ AKADEMIENS egna institutioner erbjuds unika forskningsmiljöer inom bl.a. klimatforskning, botanik, ekologisk ekonomi, vetenskapshistoria, astrofysik och matematik. AKADEMIEN delar årligen ut ett antal priser och belöningar. Mest kända är Nobelprisen i fysik och kemi samt Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (Ekonomipriset) Andra stora priser är Crafoordpriset, Söderbergska priset och Göran Gustafssonprisen. De senare delas ut till yngre framstående forskare och utgör en unik kombination av ett personligt pris och ett forskningsanslag. Akademien stöder också forskare med fem till tio aktiva forskningsår efter disputation med lön under fem år genom stöd från externa stiftelser. Genom sina utskott och kommittéer verkar också akademien för en samhällsutveckling baserad på vetenskaplig grund inom bland annat miljö- och energiområdet. Ett stort intresse ägnas åt utbildningsfrågor och lärarnas undervisningssituation. Ett större skolutvecklingsprogram, NTA Naturvetenskap och teknik för alla, drivs tillsammans med Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien. KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIENS tillkomst 1739 var en tidstypisk händelse. Lärda sällskap bildades på flera håll i 1700-talets Europa. Målet var från början att i Sverige upparbeta och kringsprida kunskaper i matematik, naturkunnighet, ekonomi, handel och nyttiga konster och manufakturer. I Handlingarna publicerades nya rön på svenska, till skillnad från det då rådande latinet. Dessa gjorde akademien känd i landet och snart också i Europa. 2 KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBERÄTTELSE 2008

INNEHÅLL Året som gått 4 KVA FRÄMJAR NY FORSKNING Resilience 2008 unik konferens om framtidens 7 globala utmaningar Ny akademiforskare kartläggar genetiken 9 Kungatal och vetenskapliga samtal 11 KVA BELÖNAR FRAMSTÅENDE INSATSER Vetenskapliga stjärnor inspirerade gymnasieelever 13 Gränsöverskridare som öppnat nya forskningsfält 16 I Rolf Schockprisen möts konst och vetenskap 19 Utmärkelse till bindvävsstamceller som räddar liv 21 Priser och belöningar som delats ut under 2008 23 KVA FRÄMJAR FORSKNINGENS VILLKOR Strategisk blick på forskningspolitiken 25 In memoriam 26 Nyinvalda ledamöter 31 Anslag till akademiverksamhet 36 Ny grafisk profil med historiskt perspektiv 37 Verksamheter i korthet 38 KAPITEL 3

ÅRET SOM GÅTT rolf schockpriset delades under 2008 ut i samarbete med Kungl. Akademien för de fria konsterna och Kungl. Musikaliska Akademien. KVA utdelade priset i logik och filosofi till Thomas Nagel och i matematik till Endre Szemerédi. Genom priset har tre akademier möjlighet att skapa en dialog mellan vetenskap och konst och vid den gemensamma presskonferensen var alla fyra pristagarna rörande eniga på en punkt: de hyllade långsamheten som källa till inspiration och nyskapande. schockpristagarnas reflexion står tillsammans med akademiens generationsperspektiv i bjärt kontrast till vår uppkopplade tillvaro där snabbhet och tillgänglighet hyllas. Inom forskningen mäts produktionen med alltmer raffinerade metoder. Finansieringssystemens utformning innebär dessutom att forskarens vardag alltmer präglas av kravet att producera tillräckligt mycket forskningsresultat och respektabla publikationer så att nästa års lön och försörjning av forskargruppen kan tryggas. Sammantaget innebär denna utveckling att god, effektiv och kunskapsutbyggande forskning utan alltför stort risktagande alltmer prioriteras framför en mera riskfylld, utmanande forskning som förutsätter mera av tid för reflexion, eftertanke, dialog och genomförande men som har potential att ge stor belöning i form av kunskapsgenombrott som öppnar för nya, ofta oanade möjligheter. redan vid akademiens grundande 1739 diskuterades om man inte borde skaffa sig en symbol och ett valspråk. Carl Linnaeus föreslog att symbolen skulle föreställa en gammal man som planterar en palm vilken bär frukt först i nästa generation. Valspråket som antogs var För efterkommande. Med detta underströk akademien att tidsperspektivet bör vara långsiktigt. FOTO: ANETTE ANDERSSON var står svensk forskning? Man får nog säga att den följer den internationella utvecklingen rätt så väl. Forskningspropositionen ger uttryck för detta då den kopplar en betydande resursförstärkning till utvalda områden samtidigt som åtgärder vidtas för att främja högproduktiva forskningsmiljöer. Men det är inte tillräckligt om vi har som ambition att medverka i den högsta divisionen: att kombinera en generellt hög nivå av kunskapsgenerering med att ge förutsättningarna till verkligt banbrytande upptäckter på en kvalitetsnivå som meriterar för Nobel- och Crafoordprisen. Faktum är att allt hårdare prestationskrav kan leda till att den verkliga potentialen hos forskningen inte realiseras fullt ut i en tid när det verkligen skulle behövas. Stora förhoppningar ställs nu till forskningen att skapa hälsa och välstånd åt en globalt växande befolkning samtidigt som utmaningen att hitta 4 KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBERÄTTELSE 2008

nya långsiktiga lösningar på dagens globala miljö- och resursproblem blir allt mer akuta. det ligger förvisso stora värden för oss människor i den nya tidens utveckling med högt ställda krav på resultat, men jag tror att det nu är dags att ta ett steg tillbaka och mera målmedvetet söka forma forskningsmiljöer vid våra universitet och högskolor som inte bara förväntas producera forskningsresultat för de små stegens kunskapsuppbyggande och för att lösa akuta och praktiska problem i ett kort, överblickbart tidsperspektiv utan också ge utrymme för sådan långsiktig forskning som kan ge verkliga genombrott i vetenskapen. Vi måste bättre tillgodose forskning med olika mål och tidsperspektiv om dess potential för samhällsutvecklingen skall komma till fullt uttryck. Detta gäller för hela forskningssystemet. akademiens forskningsstrategiska utskott har under året analyserat universitetens olika uppgifter och sammanfattat sina synpunkter i debattboken Universiteten och forskningen utmaningar och problem. Syftet är att skapa en diskussion kring hur forskningen bör organiseras för att i längden säkerställa en livskraftig forskning. Utskottet föreslår att verksamheten indelas i fyra sektorer: grundutbildning, fri eller obunden forskning, målbunden forskning med s.k. storforskning och uppdragsverksamhet. Utskottet konstaterar vidare att olika sektorer kräver olika besluts- och ledningsfunktioner för att anpassa administration, finansiering, rekrytering och anställningsvillkor till de olika behov som är förknippade med respektive verksamhet. Med generationsperspektivet betonar akademien särskilt vikten av att ge den fria forskningen långsiktiga arbetsvillkor så att möjligheten att nå banbrytande genombrott inte undermineras av den allt mera dominerande hetsjakten efter publikationer. akademiens generationsperspektiv kommer kanske starkast till uttryck i arbetet för en bättre skola. Skolutvecklingsprogrammet Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA) tar nu ny fart genom ett fördjupat samarbete med Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien. Vi står beredda att tillhandahålla den välutvecklade NTA-plattformen för de ansatser som nu planeras för att stärka undervisningen i naturvetenskap, teknik och matematik. akademien verkar också för goda karriärmöjligheter för den efterkommande generationen forskare. Unga allt hårdare prestationskrav kan leda till att den verkliga potentialen hos forskningen inte realiseras fullt ut forskare prioriteras i akademiens stipendieprogram och framstående insatser belönas med priser. På initiativ av Tobias Stiftelsen delades Tobias Priset ut för första gången. Priset, ett forskningsanslag på 10 miljoner kr och ett personligt pris på 100 000 kr, gick till Katarina le Blanc. Det är akademiens förhoppning att belöningar inte bara skall ses som ett erkännande för gjorda framsteg utan också som en uppmuntran att söka nya och djärva utmaningar i forskningen. under den senaste 10-årsperioden har akademien med finansiering från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse ansvarat för ett nationellt akademiforskarprogram där våra främsta, unga forskare fått ägna sig åt forskning på heltid. Programmet har uppmärksammats av andra stiftelser som anslutit sig till konceptet. Åttionio forskare har fått ta del av programmet och många av landets i dag ledande forskare är tidigare akademiforskare. Som ledamöter i akademien har vi glatt oss åt förmånen att få arbeta med det här programmet och det var med sorg i hjärtat som vi mottog beskedet att Wallenbergsstiftelsen nu upphör med finansieringen. Jag vet att jag gör mig till tolk för hela kåren av akademiforskare och andra ledande företrädare av svensk forskning när jag riktar ett varmt tack till stiftelsen. Programmet har verksamt bidragit till att stärka svensk forskning för framtiden. de globala miljöfrågorna blir alltmer brännande. Genom energiutskottet analyserar akademien energifrågan i ett framtidsperspektiv på 50 år. Utskottet kommer att rapportera sitt arbete i oktober i år vid den internationella energikonferensen Energy 2050 som akademien arrangerar i anslutning till Sveriges ordförandeskap i EU. Mest uppmärksammad är klimatfrågan, men problemen går djupare än så och är förenade med hur vi använder oss av och fördelar jordens resurser sinsemellan. Genom institutionerna Abisko naturvetenskapliga station, Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, Bergianska stiftelsen och Institutet för solfysik ger akademien viktiga bidrag till utforskandet av naturen, inte minst med hänsyn till de globala miljö- och resursfrågorna. under året har diskussioner förts med forskare, berörda universitet och utbildningsdepartementet om framtiden för Abisko naturvetenskapliga station. Skälet är att akademien inte längre förmår att på egen hand tillgodose det resursbehov som stationen behöver för att tillvarata dess nyckelroll för studier av klimatpåverkan i subarktisk miljö. ÅRETS SOM GÅTT 5

För att stärka svensk polarforskning i en tid när Arktis får allt större betydelse i den geopolitiska utvecklingen, har regeringen erbjudit akademien förhandlingar i syfte att ta över Abiskostationen. Syftet är att knyta den till Polarforskningssekretariatet och skapa en sammanhållen polarforskningsmyndighet. Det är självfallet med viss vånda som akademien nu står beredd att lämna över stationen men ambitionen är att akademien även framgent skall kunna inta en viktig roll för en i vid mening framgångsrik polarforskning. kungliga slottet blev under året åter mötesplats för de nationella, kungliga akademierna i serien Kunskapens Krona. I fyra TV-sända seminarier på temat Vår natur i förändring fördes samtal kring naturbegreppet och de globala miljöfrågorna. I samtalen slogs bryggor mellan vetenskap och samhälle, bryggor som inger hopp och lägger grunden för att finna rationella, fredliga lösningar på de globala utmaningarna. Med en förhoppning om en fortsättning i serien Kunskapens Krona tackar vi H. M. Konungen och Kungliga Slottet för initiativet. årsberättelsen ger en fyllig beskrivning av övrig verksamhet under året. Ett stort tack riktas till alla dem som stödjer akademiens arbete genom direkta bidrag, genom donationer och genom olika samarbetsprojekt. Dessa vetenskapens välgörare finns listade i årsberättelsen under rubriken Anslag till akademiverksamhet. Ett särskilt tack riktas till Lennart Aktiestinsen Israelsson som under året överlämnade trettio procent av sin aktieportfölj till en stiftelse med donatorns namn. Vid tiden för överlämnandet uppgick donationens värde till ca trettio miljoner kronor. Avkastningen skall användas till forskning som bidrar med vetenskapligt grundad kunskap om individers utveckling. till sist vill jag rikta ett varmt tack till alla anställda och ledamöter som under året gjort ett både engagerat och hängivet arbete för akademiens sak. Låt oss gemensamt arbeta vidare med att göra vår oberoende röst för vetenskapen allt mera hörbar. Gunnar Öquist ständig sekreterare 6 KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBERÄTTELSE 2008

KVA FRÄMJAR NY FORSKNING RESILIENCE 2008 UNIK KONFERENS OM FRAMTIDENS GLOBALA UTMANINGAR FOTO: J. LOKRANTZ/AZOTE Ständige sekreteraren Gunnar Öquist, Thomas Rosswall, ledare för International Council for Science (mitten) och Kåre Bremer, rektor vid Stockholms universitet (t.v.) höll öppningsanförandena. Vad får man om man blandar världsledande forskare, politiker, musik, konst, god mat, innovativa presentationsformer och en rad globala utmaningar inom klimat, miljö och hållbar samhällsutveckling? Svaret är konferensen Resilience 2008: Resilience, Adaptation and Transformation in Turbulent Times, som arrangerades av KVA, Resilience Alliance och International Council for Science (ICSU) på Stockholms universitet och KVA under fyra intensiva vårdagar, 14 17 april 2008. närmare 600 natur- och samhällsvetare från hela världen hade kommit för att presentera nya forskningsrön och diskutera hur vi ska förvalta den gröna infrastrukturen så att samhället kan fortsätta att utvecklas i en positiv riktning. I fokus för konferensen stod resiliens, det vill säga ett systems förmåga att klara av förändring eller störning och fortsätta att utvecklas. För ett ekosystem, som en skog, kan det handla om att klara av till exempel stormar, bränder och förore ningar och för ett samhälle om politiska oroligheter eller en naturkatastrof. Resiliensperspektivet innebär på så sätt ett innovativt och tvärvetenskapligt sätt att möta den rad av omfattande globala förändringar som våra samhällen och ekosystem genomgår just nu. Vår konferens kretsade kring de stora globala utmaningarna. Bland annat diskuterades vilken typ av kunskap vi behöver för att lyckas hantera både klimatförändringen och den pågående urholkningen av våra ekosystem och samtidigt kunna fortsätta utvecklas, säger Carl Folke*, som både är föreståndare för Beijerinstititet vid KVA och forskningschef på Stockholm Resilience Centre (SRC) vid Stockholms universitet. Tillsammans med Stockholm Environment Institute var dessa lokala organisatörer av konferensen. Nya grepp och unik konstutställning under devisen Expect the unexpected hade arrangörerna av Resilience 2008 genomgående anammat en rad nya former för att presentera och diskutera vetenskap bland annat så kallade speedtalks. Det innebär att en mindre grupp forskare först får fem minuter var att kort och koncist presentera sin forskning, varpå åhörarna sedan får chansen att under informella former välja att fortsätta samtala med den forskare vars presentation de fann mest intressant. Varje eftermiddag anordnades en videokonferenspub där man kunde samtala om forskning över en kall öl med forskare i York i fullformat på en interaktiv videoskärm. *ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien RESILIENCE 2008 UNIK KONFERENS OM FRAMTIDENS GLOBALA UTMANINGAR 7

Dessutom direktsändes ett stort antal av konferensens många presentationer via webb-tv. maten stod den prisbelönta ekokocken Carola Magnusson för, vilket innebar servering av säsongsbaserad ekologisk mat. Dessutom var allt engångsmaterial lättnedbrytbart. Diverse musikinslag, bland annat med ekologiprofessorn Marten Scheffers band, och konstutställningen Changing matters på Naturhistoriska riksmuseet, utgjorde ytterligare exempel på hur arrangörerna stimulerat till nya idéer och möten. Konferensen hölls i Aula Magna, Stockholms universitet. Resiliens som försvar mot oönskade tröskeleffekter victor galaz (SRC), ung forskare och koordinator för Resilience Alliance Young Scholars (RAYS), lyfte under konferensen fram problem som kan bemötas med resiliens: sinande färskvattenresurser, avskogning och snabbt minskande biologisk mångfald. Dessa faktorer tillsammans gör att många ekosystem runt om i världen just nu riskerar att passera tröskelnivåer och gå i baklås. Detta gäller alltifrån havsekosystem i Arktis till tropikernas korallrev som riskerar att flippa, d.v.s. hamna i nya jämviktslägen där de producerar allt färre ekosystemtjänster som är nödvändiga för våra samhällen. Med kunskap om systemen kan vi däremot vända trenden och istället stärka vår naturresursbas, förklarade Victor. FOTO: AZOTE FOTO: J. LOKRANTZ/AZOTE det är mängden funktioner, arter och angreppssätt som gör system resilienta, kan parera störning och fortsätta leverera. Holling och andra ekologer poängterar också att en viss grad av naturlig störning är nödvändig för att ekosystemen ska fungera bra i längden. Till exempel är en del frön i skogen, som brand- och svedjenäva, beroende av bränder för att kunna gro och börja växa. En skogsbrand bidrar till förnyelse, den öppnar upp för arter som behöver ljus och växer snabbt med hjälp av näringen i askan. En skog som istället skyddas från alla småbränder under lång tid riskerar att lagra så mycket bränsle att den brand som väl får fäste blir svår att stoppa. En sådan skog har alltså blivit känsligare för bränder och har lägre resiliens. FN-panel för ekosystemtjänster bildas? konferensens sista dag var en så kallad policydag, som ägnades åt rundabordsdiskussioner där forskare mötte politiker och representanter från näringslivet. Diskussionerna kretsade t.ex. kring hur ekosystemtjänster ska kunna inkorporeras istället för att vara osynliga i länders balansräkningar. Eftersom både effekterna av klimatförändringen och en stor del av lösningen beror på vår förvaltning av ekosystem, föreslår vi att Sveriges regering nu ska påskynda etableringen av en motsvarighet till FN:s framgångsrika klimatpanel, kallad International Panel for Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES), sa Anders Wijkman*, EU-parlamentariker, under konferensen. Glädjande nog har etableringsprocessen av en dylik panel nu tagit fart, och Stockholm Resilience Centre är djupt involverat i detta arbete, säger Carl Folke. *ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien professor c.s. buzz holling*, en av huvudtalarna under konferensen och den forskare som först lanserade resiliensperspektivet, håller med. Att undvika kriser och snabba förändringar är faktiskt omöjligt. Vi måste istället se till att våra ekosystem och mänskliga samhällen innehåller så mycket mångfald att både deras motståndskraft och deras förmåga att snabbt återhämta sig efter störningar ökar. Anders Wijkman i panelen för policydagen. 8 KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBERÄTTELSE 2008

KVA FRÄMJAR NY FORSKNING NY AKADEMIFORSKARE KARTLÄGGER GENETIKEN NY AKADEMIFORSKARE KARTLÄGGER GENETIKEN BAKOM HJÄRNTUMÖR Beatrice Malmer, docent och cancerläkare vid Universitetssjukhuset i Umeå, visade för några år sedan att arvet spelar roll vid utvecklingen av gliom, en ofta aggressiv form av hjärntumör. När hon nu tilldelats akademiens första särskilda tjänst i klinisk onkologi ska hon ta reda på exakt vilka gener som är inblandade. I ett stort samarbete med amerikanska forskare undersöks nu 16 000 personer för att identifiera familjer med hjärntumör. FOTO: MATTIAS PETTERSSON beatrice malmer tror att genanalyser kommer bli avgörande för framtidens sjukvård. Läkare kommer att behöva dem som underlag för att veta hur en människa ska behandlas, både i förebyggande syfte och när en sjukdom väl har slagit till. När man går på sin 40-årskontroll kanske man gör ett blodprov och tittar på vilka genetiska riskfaktorer man bär på. Vissa människor ska kanske äta en trombyl om dagen, andra ska aldrig genomgå en datortomografi utan få en magnetröntgen istället, säger hon. Att förebygga sjukdomar med hjälp av genanalyser är en resursfråga för vården, menar hon. Som jag ser det kommer sjukvården inte att ha resurser att ge alla nya dyra medicinerna till alla människor. Allt vi kan göra i förebyggande syfte är viktigt. Dessutom måste vi få mer skräddarsydda behandlingar; vi måste förstå vilka patienter som kan få effekt av ett läkemedel och vilka som bara får bieffekter, säger Beatrice Malmer. Hon drar en parallell till hjärtsjukvården som på ett liknande sätt mäter blodtryck, kolesterol och blodfetter för att identifiera personer som löper en högre risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Men det är lång väg att vandra innan sjukvården kan använda allmänna genanalyser på ett meningsfullt sätt, tillägger Beatrice Malmer. Genetriska risker är ointressanta så länge det inte finns en koppling till en åtgärd; ett läkemedel att äta, ett kostråd att följa eller någonting annat. beatrice malmers forskning syftar just till att hitta kopplingen mellan gener och miljö. Hon har nyligen dragit igång ett gigantiskt projekt där hon tillsammans med forskaren Melissa Bondy vid M. D. Andersens Cancer Center Akademiforskare Beatrice Malmer. i Texas, ska undersöka 16 000 personer för att hitta gener kopplade till gliom som är en form av hjärntumör. Ungefär hälften av dessa är glioblastom, den mest aggressiva typen av hjärntumör. För många former av cancer har forskarna identifierat miljöfaktorer som påverkar utvecklingen, till exempel rökning och fetma. Men till gliom har forskarna bara lyckats koppla joniserad strålning. Om en person har fått höga doser, till exempel vid en strålbehandling, ökar risken för att senare i livet utveckla hjärntumör. Däremot visade Beatrice Malmer i sin avhandling år 2001 att det finns ett genetiskt element i utvecklingen av gliom. Nära släktingar till någon som har gliom löper tre gånger ökad risk för att få sjukdomen. nyligen upptäckte Beatrice Malmer och hennes medarbetare också att en viss variant av en gen som kallas p53 ökar risken för att gliomet ska utvecklas till ett elakartat glioblastom. Men Beatrice Malmer och Melissa Bondy tror att arvsmassan har mycket mer att avslöja om gliom. NY AKADEMIFORSKARE KARTLÄGGER GENETIKEN 9

Kunskapen hoppas de kunna använda för att identifiera högriskpersoner och genkombinationer som kopplade till en specifik miljöfaktor kan öka risken för gliom. Dessutom kan projektet ge ledtrådar till hur nya läkemedel ska designas för att bli mer effektiva och träffsäkra. Den nya akademitjänsten i klinisk onkologi har finansierats av stiftelsen Acta Oncologica som bland annat ger ut tidskriften Acta Oncologica. Tjänsten löper på fem år och innebär att Beatrice Malmer kan vika hälften av sin tid åt forskning. Det betyder fantastiskt mycket. Fem år är en lång period. Det kommer ge mig lugn och arbetsro. Jag kommer kunna ta mig an projekt som jag tidigare inte vetat om jag hinner med, säger Beatrice Malmer. Hon är just hemkommen efter två månader vid M. D. Anderson Cancer Center i Texas. Tillammans med Melissa Bondy har hon filat på en ansökan om nya anslag. Dessutom har de börjat utvärdera resultaten av sitt projekt. Forskarna har hittills, genom intervjuer av 4 500 personer, identifierat ett par hundra riskfamiljer. Genanalyserna av 75 av dessa är snart klara. Det ska bli spännande att se vad vi kommer fram till, säger Beatrice Malmer. EUROPEISKT TOPPINSTITUT LOCKAR MED DRÖMTILLVARO FÖR UNGA FORSKARE FOTO: KVA sverige betalar årligen 13 miljoner kronor för sitt medlemskap i EMBL men få svenska studenter och forskare känner till att de kan söka sig dit. Därför tog Kungl. Vetenskapsakademien initiativet till konferensen EMBL a jump start to an international career in molecular biology i Beijersalen. Cirka 150 studenter, doktorander och unga gruppledare samlades för att få höra mer om möjligheten till en internationell karriär. Anna Ledin betonar att EMBL inte bara rymmer molekylärbiologer. Forskningsfältet är brett och för att bedriva spjutspetsforskning krävs allt från biologer till matematiker, bioinformatiker och fysiker. Anna Ledin var vid EMBL med sin man och sina barn. Hon säger att en av fördelarna var det fenomenala dagiset. Ofta är det svårt för forskande barnfamiljer att göra karriär utanför Sverige. Men EMBL är barnvänligt. Forskarintresserade studenter träffade EMBL på KVA. FOTO: KVA I princip obegränsade resurser och möjlighet att forska långsiktigt, utan publiceringskrav de första åren. Det låter som en önskedröm, men det är vad European Molecular Biology Laboratory (EMBL) erbjuder unga forskare. Under en endagskonferens på Kungl. Vetenskapsakademien i september fick studenter och forskare veta mer om möjligheterna till en internationell karriär. embl är ett fantastiskt ställe att vara på, det är som ett paradis för forskare, säger Anna Ledin, vetenskaplig sekreterare vid Kungl. Vetenskapsakademien. EMBL bildades 1974, som ett attraktivt alternativ till de amerikanska forskningsmiljöerna. Målet var att både behålla toppforskare och locka nya till Europa. Det har man lyckats med. Det finns många forskningsbegåvningar där och som ung gruppledare är det ett bra ställe att vara på. Det är ett intensivt tempo, men ändå avspänt, säger Anna Ledin. Moderator Eva Krutmeijer ledde konferensen. 10 KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBERÄTTELSE 2008

KVA FRÄMJAR NY FORSKNING KUNGATAL OCH VETENSKAPLIGA SAMTAL FOTO: ERIK HUSS FOTO: ANDREA WESTERDAHL Ordföranden i klassen för geovetenskaper, Stefan Claesson. Panel i the International Year of Planet Earth (från vänster): Martin Jakobsson, talare; Anna Kim Andersson, moderator; Dan Hammarlund, talare; Per Weihed, talare; Vivi Vaijda, talare; Roland Roberts, talare; Olle Selinus, organisatör och Per Hogård, talare. The International Year of Planet Earth med invigning av H.M.K. Carl XVI Gustaf var en höjdpunkt under det gångna året för akademiens klass för geovetenskaper. Internt dominerades klassen av vetenskapliga överläggningar i klimatfrågan. vi måste börja tidigt; redan i skolan skall våra barn kunna få en geologisk grundsyn, som är till hjälp för förståelsen av såväl miljön i allmänhet som klimatfrågan i synnerhet. Det är vi helt enkelt skyldiga både dem och Moder Jord. När Kungen i maj förra året invigde The International Year of Planet Earth på Kungl. Vetenskapsakademien betonade han bland annat betydelsen av kunskap och utbildning. Det var väldigt kul att höra kungens personliga engagemang i geovetenskap, och roligt att han inte enbart hedrade invigningen med sin närvaro utan även höll ett tal, säger Stefan Claesson, ordförande i klassen för geovetenskaper och verksam som professor i isotopgeologi vid Naturhistoriska riksmuseet. 2008 var av FN:s generalförsamling utnämnt till The International Year of Planet Earth. Under årets spreds kunskap om geovetenskapens betydelse i samhället. Aktiviteterna i Sverige invigdes på akademien inför 180 besökare, bland annat en skolklass och ett par tv-team. Efter Kungens tal fortsatte dagen med seminarier, bland annat föreläste Olle Selinus, sekreterare i Nationalkommittén för geologi, om medicinsk geologi som en framtidsfråga. även kva:s forskningsstation i Abisko hedrades med kungligt besök under året. Som ett led i det internationella polaråret, IPY, besökte H.K.H. Kronprinsessan Victoria* i augusti Abisko naturvetenskapliga station (ANS). Där fick Kronprinsessan, polarårets beskyddare, bland annat träffa forskare som mäter metanutsläpp från den smältande permafrosten. Forskningsstationen besöktes under sommaren också av en delegation bestående av representanter från regering, riksdag, tre universitet samt Sveriges arktis- och antarktisambassadör, Greger Widgren, ANS. En stor höjdpunkt för geologer under 2008 var den geologiska världskongress, the International Geological Congress (IGC), som arrangerades i Oslo. Kongressen, som arrangeras var fjärde år, lockade sex tusen geovetare från hela världen. Förra årets kongress var ett gemensamt nordiskt evenemang och flera geologiska exkursioner gick till Sverige. KVA och särskilt Nationalkommittén för geologi hade ett finger med i spelet. Huvudansvaret för kongressen föll på våra norska kollegor. Men en ledamot i klassen, David Gee, hade huvudansvaret för hela det vetenskapliga programmet, berättar Stefan Claesson. *ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien KUNGATAL OCH VETENSKAPLIGA SAMTAL 11

liksom vetenskapsakademiens övriga klasser förfogar klassen för geovetenskaper över ett antal priser, utmärkelser och stipendier. Det mest prestigefulla priset inom området är Crafoordpriset. Nästa gång det kommer att delas ut i geovetenskaper är 2010. Emellertid påbörjades redan under förra året arbetet med att nominera pristagare, genom att utse en ny priskommitté. Till ny ordförande valdes Georgia Destouni*, till vardags professor i hydrologi vid Stockholms universitet. En annan fråga på klassens dagordning under förra året var hundraårsjubileet av instiftandet av de första svenska nationalparkerna. Under 2009 kommer det att uppmärksammas med olika aktiviteter. Klassen för geovetenskaper har inte varit praktiskt involverad i förberedelsearbetet. Däremot deltog klassen i diskussioner om hur programmet skulle läggas upp och klassen utsåg under året ansvariga personer. H.M. Konungen höll tal vid invigningen av the International Year of Planet Earth. i invigningstalet vid the International Year of Planet Earth talade Kungen om betydelsen av geovetenskaplig undervisning. Också Nationalkommittéerna för geografi och geologi, där klassen har flera ledamöter, har länge engagerat sig för en bättre skolundervisning. Ett litet framsteg under förra året var att den moderate riksdagsmannen Hans Rothenberg lade fram en motion som föreslog en ökad satsning på utbildning i geovetenskap. Det är en direkt effekt av ansträngningarna i Nationalkommittén för geologi, säger Stefan Claesson. Undervisning i geologi och geografi är ett försummat område i den svenska skolan, konstaterar han, och fortsätter: Undervisning finns inte i den utsträckning ämnet förtjänar. Vi tror att det är dåligt för samhället att beslutsfattare i allmänhet är så illa bevandrade i geovetenskap. FOTO: PONTUS ENGLUND På senare år har klimatet seglat upp som den kanske viktigaste samhällsfrågan. Det återspeglas även inom Vetenskapsakademien, inte minst i klassen för geovetenskaper, som rymmer flera av landets ledande experter. Om jag ser tillbaka på vad vi förra året ägnat mest tid och kraft åt så är det klimatfrågan, säger Stefan Claesson. klassens fyra ordinarie möten under 2008 präglades av stundtals intensiva diskussioner. Bland oss finns företrädare för olika ståndpunkter. Men vi har slitit med frågan i ett par år nu och jag tycker att vi gjorde stora framsteg under året, säger Stefan Claesson. Det började för några år sedan som inomvetenskapliga samtal mellan klassens ledamöter utan närmare mål. Men i takt med att klimatfrågans betydelse i samhällsdebatten ökat har samtalen fått en strategisk betydelse. Om man lyssnar på samhällsdebatten är den både spretig och i vissa fall oseriös. Genom att sammanfatta kunskapsläget och sätta akademiens klass för geovetenskapers stämpel bakom, vill vi erbjuda ett kvalificerat underlag som kan användas som referens i den allmänna debatten. det finns ett stort behov för en mer balanserad diskussion i klimatfrågan som grundas i vetenskapliga argument, anser Stefan Claesson. Samtidigt som vissa debattörer ifrågasätter den internationella klimatpanelen IPCC:s slutsatser och hävdar att organisationen rentav är politiskt styrd, uttalar sig andra som experter trots att de saknar sakkunskap inom området. Stefan Claesson framhåller att en av Vetenskapsakademiens viktigaste uppgifter är att bidra med vetenskapliga perspektiv på olika sakfrågor i samhällsdebatten. Målsättningen med klassens arbete är att sålla vetenskapliga fakta och argument från allmänt tyckande, men också att tydligt framhålla de områden där vetenskapen inte kan ge ett tydligt svar. Arbetet ska resultera i en internationell klimatkonferens, samt ett dokument som punkt för punkt går igenom viktiga frågor i klimatdebatten. Jag tror att vi med vår samlade kunskap och allmänna naturvetenskapliga överblick har bättre möjlighet än de flesta andra att söka reda ut vad vi kan enas om och var de största osäkerheterna finns i denna komplexa fråga, säger Stefan Claesson. *ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien 12 KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBERÄTTELSE 2008

KVA BELÖNAR FRAMSTÅENDE INSATSER NOBEL 2008 VETENSKAPLIGA STJÄRNOR INSPIRERADE GYMNASIEELEVER FOTO: KVA FOTO: KVA Värmdö gymnasiums luciatåg för pristagare, lärare och elever skapade fin stämning i atriumet. Pristagarnas autografer var eftertraktade. När Nobelpristagarna Martin Chalfie och Roger Tsien lämnade Värmdö gymnasium en dimmig fredag i december, två dagar efter den stora banketten i stadshuset, infann sig en speciell stämning på skolan. För många av eleverna var mötet en aha-upplevelse. Eller som eleven Lisa Wedsberg på det naturvetenskapliga programmet uttrycker det: Man fick energi av det naturvetenskaplig energi. den tajt planerade Nobelveckan lämnade väldigt lite tid till förberedelser. In i det sista förberedde pristagarna Martin Chalfie och Roger Tsien sina föredrag. Först när de klara tonerna av Nu tändas tusen juleljus steg mot taket i den stora öppna trapphallen på Värmdö gymnasium, slog de ihop sina bärbara datorer. På avsatserna ovanför dem tände tärnor och stjärngossar sina levande ljus, ett efter ett. För Martin Chalfie var det en stund han hade väntat på. Min familj och jag såg verkligen fram emot luciafirandet och vi blev inte besvikna. Sången var fantastisk, säger Martin Chalfie. Han hade till och med senarelagt en annan prisceremoni för att kunna uppleva den svenska traditionen: Roger och jag hade tidigare blivit belönade med E. B. Wilsonmedaljen av American Society for Cell Biology. Till en början skulle medaljen delas ut den 14 december i San Francisco. Men eftersom jag visste att jag inte skulle kunna närvara vid luciafirandet och ASCB mötet samtidigt, frågade jag om prisceremonin kunde flyttas. Som tur var kunde de ändra datumet, säger Martin Chalfie. när den sista tomten från Värmdö gymnasiums musikklasser hade trippat ut ur trapphallen, tog presentationerna av Nobelpriset över. Inför ett par hundra elever började Måns Ehrenberg*, professor i molekylärbiologi vid Uppsala universitet och ledamot av Nobelkommittén, berätta den naturvackra historien om när 2008 års tredje kemipristagare, Osamu Shimomura, isolerade det grönt fluorescerande proteinet, GFP, från maneten Aequorea victoria i början av 60-talet. martin chalfie tog sedan eleverna från Shimomuras laboratorium i Friday Harbour, på den amerikanska västkusten, *ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien NOBEL 2008 VETENSKAPLIGA STJÄRNOR INSPIRERADE GYMNASIEELEVER 13

till östkusten och en föreläsning vid Columbia University, där han för första gången fick höra talas om GFP. Han berättade att han hade fångats av GFP på föreläs-ningen. Den där passionen han hade för vad han gjorde var så häftig, minns Lisa Wedsberg någon månad senare. Martin Chalfie berättade hur GFP helt slukade hans uppmärksamhet. Han hade ingen aning om vad resten av föreläsningen handlade om. Han började istället planera sina kommande försök där han några år senare, med molekylärbiologins hjälp, visade att GFP kan få sex enskilda känselnervceller i den 959 celler stora rundmasken Caenorhabditis elegans att lysa gröna under UV-lampans sken. roger tsien tog vid där Martin Chalfie slutade. Han berättade om hur han lyckades förändra GFP så att proteinet började lysa i andra färger. När ryska forskare sedan hittade en kusin till GFP, ett rödfluorescerande protein, manipulerade Roger Tsien det också. Till slut hade han proteiner som lyste i alla regnbågens färger. Det var roligt för han döpte proteinerna efter olika kritfärger, säger Lisa Wedsberg. Hon var förvånad över Nobelpristagarnas förmåga att anpassa sig till gymnasieelevernas nivå. Även de som inte gillar naturvetenskap tyckte att de var två sköna gubbar. Det var underhållning, säger Lisa Wedsberg. Innan mötet med Nobelpristagarna trodde hon att de var övermänniskor; en liten grupp forskare där de flesta kände varandra. Men det här var ju normala människor som har gått vägar i livet som har gjort att de har kommit fram till någonting viktigt, säger Lisa Wedsberg. Daniel Egerström, som går första året på det naturvetenskapliga programmet med inriktning mot forskning och journalistik, håller med: Det kändes avspänt. Man skulle ha kunnat tro att de skulle vara mycket mer allvarliga och inte så roliga som de var, säger han. Även Martin Chalfie uppskattade mötet. Han har själv arbetat som lärare en gång i tiden. Jag vill förmedla att vetenskap är spännande, att det inte finns några regler för hur man ska vara som forskare, och att en entusiasm och en vilja att prova olika saker är väldigt viktigt för vetenskaplig framgång, säger han. FOTO: KVA samt kemi och medicin. Läste i tidningen om olika upptäckter, och på internet En annan skrev: Det som har varit mest intressant är hur mycket kunskap forskningen har gett oss sedan 1978. Det får en att undra vad vi vet om 30 år. Vi ville få dem att fatta processen i forskningen. För eleverna kommer kunskapen annars ofta i en klump, säger läraren Johanna Lundström, en av lärarna som var ansvariga för projektet. Hon berättar att en speciell stämning infann sig på skolan när Nobelpristagarna hade gått: För ungdomar i den här åldern är det ofta inte okej att visa utåt att något har varit bra. Men med Nobelpristagarmötet gjorde de det. När man gick runt den dagen var det som om alla sa att det hade varit fantastiskt, att de hade varit jätteduktiga, jätteroliga och jättebra, säger Johanna Lundström. det var tredje året i rad som KVA:s Nobelpristagare möter gymnasielever på plats i skolan, i något som kommit att bli en tradition. 2006 var första gången Nobelpristagare besökte Värmdö gymnasium och 2007 talade fysikpristagarna Peter Grünberg och Albert Fert om sina liv som forskare för Norra Real på Norrmalm i Stockholm. nobelföreläsningarna på Värmdö gymnasium var en del i ett projekt där eleverna fick ta reda på vilken kunskap forskarna hade år 1978 om 2008 års Nobelpris i fysik, kemi och medicin, var kunskapen står idag, och vad de tror att forskarna kommer att göra med den kunskapen år 2038. I en utvärdering av projektet skrev en elev: Nobelprojektet fick mig intresserad och gjorde att jag lyssnade på radio vid sidan av skolan, där de hade vetenskapsprogram som berörde fysikpriset, Nöjd autografjägare. 14 KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBERÄTTELSE 2008

(NAMBU) FOTO: LLOYD DEGRANE/UNIVERSITY OF CHICAGO, (KOBAYASHI) FOTO: JSPS, (MASKAWA), FOTO: YUKAWA INSTITUTE, KYOTO UNIVERSITY Nobelpristagare i fysik (från vänster till höger): YOICHIRO NAMBU MAKOTO KOBAYASHI TOSHIHIDE MASKAWA FOTO:MARKUS MARCETIC FOTO:MARKUS MARCETIC Nobelpristagare i kemi (från vänster till höger): OSAMU SHIMOMURA, MARTIN CHALFIE och ROGER Y. TSIEN. Ekonomipristagaren PAUL KRUGMAN. Nobelpriset i fysik 2008 Nobelpriset i fysik 2008 utdelades med ena hälften till Nobelpriset i kemi 2008 Nobelpriset i kemi 2008 utdelades gemensamt till YOICHIRO NAMBU, Enrico Fermi Institute, University of Chicago, IL, USA, för upptäckten av mekanismen för spontant symmetribrott inom den subatomära fysiken och med den andra hälften gemensamt till MAKOTO KOBAYASHI, High Energy Accelerator Research Organization (KEK), Tsukuba, Japan, och TOSHIHIDE MASKAWA, Yukawa Institute for Theoretical Physics (YITP), Kyoto University, och Kyoto Sangyo University, Japan, för upptäckten av ursprunget till det symmetribrott som förutsäger att naturen måste ha minst tre familjer av kvarkar. OSAMU SHIMOMURA, Marine Biological Laboratory (MBL) Woods Hole, MA, USA och Boston University Medical School, MA, USA, MARTIN CHALFIE, Columbia University, New York, NY, USA och ROGER Y. TSIEN, Howard Hughes Medical Institute, University of California, San Diego, La Jolla, CA, USA, för upptäckt och utveckling av det grönt fluorescerande proteinet, GFP. Ekonomipriset 2008 Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne år 2008 utdelades till PAUL KRUGMAN, Princeton University, NJ, USA, för hans analys av handelsmönster och lokalisering av ekonomisk verksamhet. NOBEL 2008 VETENSKAPLIGA STJÄRNOR INSPIRERADE GYMNASIEELEVER 15

KVA BELÖNAR FRAMSTÅENDE INSATSER GRÄNSÖVERSKRIDARE SOM ÖPPNAT NYA FORSKNINGSFÄLT FOTO: MARKUS MARCETIC H.M. Konungen överlämnar Crafoordpriset till prof. Edward Witten. I bakgrunden, Elin Mellqvist, prissekreterare, KVA. Crafoordpriset gick 2008 till forskare som bidragit till vår förståelse av det mest avlägsna i universum och materiens minsta beståndsdelar. En nyhet var att priset delades ut samtidigt inom båda områdena matematik och astronomi. De tre pristagarna har dock gemensamt att de lagt fram nya teorier som utvecklat både deras eget och angränsande vetenskapliga ämnen. i mitten av januari offentliggjordes Crafoordpristagarna för 2008. De två pristagarna i matematik, fysikern Edward Witten och matematikern Maxim Kontsevich, har utvecklat revolutionerande ny matematik inom strängteorin. Enligt den utgörs universums minsta beståndsdelar av strängar som vibrerar och på så sätt ger upphov till olika elementarpartiklar. Teorin förutsäger flera extra dimensioner och forskarna har utifrån fysikens metoder utvecklat matematiska modeller för att förutsäga växelverken mellan partiklar. Edward Witten är ledande inom strängteorin och förstår den komplexa matematiken den för med sig, medan Maxim Kontsevich har verifierat modellerna och fört in dem i den matematiska idévärlden. Forskningen har haft stort inflytande på många områden inom matematiken de senaste 20 åren, säger Torsten Ekedahl* som deltagit i arbetet med priset inom klassen för matematik. Han förklarar att huruvida fysiken inspirerat matematiken eller tvärtom har gått lite i vågor genom historien. Ibland har det funnits färdig matematik som fysiker kunnat tillämpa, som i fallet med differentialekvationer som Einstein använde i relativitetsteorin. I andra fall har till exempel fysikens kvantmekanik visat på nya områden som kan vara intressanta för matematiker att studera. Men årets pristagare visar upp något helt nytt som inte förekommit tidigare. Med fysikens hjälp har de lyckats komma med matematiska förutsägelser som vi matematiker får försöka verifiera inom vårt eget ämne. *ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien 16 KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBERÄTTELSE 2008

FAKTA Crafoordpriset Crafoordpriset delas årligen ut av KVA. Prissumman på 500 000 USD gör det till ett av världens största vetenskapliga priser. Priset syftar till att främja internationell grundforskning inom ämnena astronomi och matematik, geovetenskaper samt biovetenskaper. Priset kan även delas ut för framstående insatser inom forskning om polyartrit. Anna-Greta och Holger Crafo ords fond, med stöd av förvaltaren Crafoordska stiftelsen, bekostar priset vilket instiftades 1980 och delades ut första gången 1982. på samma revolutionerande sätt har Rashid Sunyaev, pristagaren i astronomi, öppnat nya vetenskapliga fält med sin forskning. Han har studerat universums mest extrema processer och utvecklat teoretiska modeller för hur svarta hål slukar materia. På sin väg in mot ett svart hål hamnar materien först i omloppsbana och ger ifrån sig ett dödskri i form av röntgenstrålning, vilket förklarar att svarta hål hör till universums mest kraftfulla strålningskällor. Rashid Sunyaev är högenergifysikens nestor och hans arbete om svarta hål är nästan absurt mycket citerat, än idag lika mycket som när det publicerades 1973. Det unika är att han har bidragit med förutsägelser om fysiken kring svarta hål som gett ledtrådar till vad astronomer ska leta efter. Ofta är det tvärt om; observationer kommer först och teoretikerna försöker förstå vad det är vi ser, förklarar Arne Ardeberg*, som lett prisarbetet inom klassen för astronomi och rymdvetenskap. Rashid Sunyaev har även visat att den kosmologiska bakgrundsstrålningen som härstammar från Big Bang kan ge ledtrådar om hur universum skapades. På sin väg mot oss har strålningen dessutom påverkats av materia i bland annat galaxer och kan ge information om universums senare utveckling. FOTO: KVA eller astronomi, vilket byggde på en tidigare tolkning. Men genomgången av vad som verkligen står i donationen visade att priset ska belöna forskning inom båda ämnena samtidigt. Hon förklarar att stiftelsen tillsammans med KVA ska gå igenom handläggningsordningen för priset mer ingående och ta fram nya riktlinjer under 2009. Efter 25 år kan det behövas förändringar för att möta nya behov. Bland annat vill vi se över hur priset skulle kunna uppmärksammas ännu mer och även synas utanför forskarvärlden. En insats i den riktningen de senaste åren som hon tycker fallit väl ut är att prisceremonin på KVA kompletterats med ett informellt symposium med pristagarna vid Lunds universitet. Arne Ardeberg håller med om att det fungerat bra. Årets symposium där forskningen bakom priset presenterades var väldigt lyckat. Pristagarna uppskattade att få möta alla besökare som fyllde universitetets aula. Många i publiken var dessutom ungdomar vilket är extra roligt, säger han. *ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien en nyhet för 2008 var att Crafoordpriset delades ut inom både matematik och astronomi. Torsten Ekdahl förklarar att de två klasserna först försökte hitta en gemensam pristagare, men att man till slut föreslog kandidater var för sig. Det fanns några tänkbara gemensamma namn, men inget vi kunde enas om. Även om det ofta finns kopplingar mellan matematik och astronomi sysslar ändå forskarna med ämnena på lite olika sätt. Ebba Fischer, ny ordförande för Crafoordska stiftelsen som förvaltar fonden bakom priset, förklarar att orsaken till nyordningen är en genomgång av stadgarna. Tidigare har priset omväxlande delats ut i matematik Maxim Kontsevich. GRÄNSÖVERSKRIDARE SOM ÖPPNAT NYA FORSKNINGSFÄLT 17

FOTO: ANDREA WESTERDAHL FOTO: KVA EDWARD WITTEN (till vänster) och RASHID SUNYAEV (till höger) vid KVA:s presskonferens. MAXIM KONTSEVICH vid symposiet i matematik. Crafoordpriset 2008 Crafoordpriset i matematik och astronomi 2008 utdelades med ena hälften till och med andra hälften till RASHID ALIEVICH SUNYAEV, Space Research Institute (IKI) of the Russian Academy of Sciences, Moskva, Ryssland och Max Planck Institute for Astrophysics, Garching, Tyskland MAXIM KONTSEVICH, Institut des Hautes Études Scientifiques (IHÉS), Bures-sur-Yvette, Frankrike och EDWARD WITTEN, Institute for Advanced Study, Princeton, NJ, USA för deras viktiga insatser inom matematiken tiken inspirerade av modern teoretisk fysik för hans avgörande insatser inom högenergiastrofysik och kosmologi, ogi, speciellt processer er och dynamik runt svarta hål och neutronstjärnor samt påvisandet av den diagnostiska kraften hos strukturer urer i bakgrundsstrålningen. ningen. n. 18 KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBERÄTTELSE 2008