Hemsida. Upplägg. Jordbanans lutning. Himlens fä. Solnedgång. Översiktskurs i astronomi Lektion 2: Grundlä. grundläggande astronomi.

Relevanta dokument
Planetrörelser. Lektion 4

Översiktskurs i astronomi Våren Formell information I. Formell information II. Formell information IV. Formell information III

Solen och andra stjärnor 19 juli Stefan Larsson. Dagens text: Kap 3 Från Aristoteles till stjärnspektra

Översiktskurs i astronomi Hösten 2009

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder

Modern Astronomi. Lektion 2.

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.

att båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet

Översiktskurs i astronomi Lektion 3: Ljus och teleskop

UTMANING 4 Stjärnklart

Planeter Stjärnor Galaxer Uppgifter

Kosmologi. Universums utveckling. MN Institutionen för astronomi. Av rättighetsskäl är de flesta bilder från Wikipedia, om inte annat anges

Astronomi, kraft och rörelse

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden?

Föreläsning 5, clickers

Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson ( , 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen

Onsala rymdobservatorium

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Universum 1a. Astrologi Astronomi

Konsten att "se" det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter

Einstein's Allmänna relativitetsteori. Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den

Stjärnors spektralklasser; dubbelstjärnor Ulf Torkelsson

Trappist-1-systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten

Motivet finns att beställa i följande storlekar

Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild)

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Deduktiv metod - Falsifikationism -

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet

Fenomenala rymdbilder - en utställning i Kungsträdgården

ANDREAS REJBRAND NV1A Geografi Tellus position och rörelser inom solsystemet

Förklaringar till kalendariet

Fuglesangs skiftnyckel och Möten i rymden. Jan-Erik Björk och Jan Boman

Syfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt.

Förklaringar till kalendariet

Förklaringar till kalendariet

Elins bok om Rymden. Börja läsa

Astronomiövningar som kräver observationer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Redan på 1600-talet upptäckte Johannes Kepler att planeternas banor

Hertzsprung-Russell-diagrammet Ulf Torkelsson

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning).

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3

Vad vi ska prata om idag:

CO i en spiralgalax. Vintergatans spiralmö. Vintergatans uppbyggnad. Spiralgalaxen M 83. fördelning i Vintergatan. Den neutrala vä.

Alingsås Astronomiklubb. Hösten 2009

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2

Illustration Saga Fortier och Norah Bates

CO i en spiralgalax. Vintergatans spiralmönster. Vintergatans uppbyggnad. Spiralgalaxen M 83. Den neutrala vätgasens v. fördelning f Vintergatan

Solen och andra stjärnor 24 juli Stefan Larsson. Mer kap 3 Stjärnors egenskaper

ASTRONOMI. Centralt innehåll Lgr 11. Fysik 4-6

Nedanstående tabell visar solens upp- och nergång vid 3 tillfällen under december 2011.

II. Partikelkinetik {RK 5,6,7}

Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden

Min bok om. planeterna. Namn:

Översiktskurs i astronomi Lektion 8: Mer om stjärnor. Harvardklassifikationen. Harvardklassifikationen. Minnesramsor

Forskningsmetodik 06 lektion 1

Förklaringar till kalendariet

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 2, Bengt Edvardsson

Thomas Hackman ESO-centrum, Turun yliopisto & Institutionen för fysik, Helsingfors universitet

Min bok om Rymden. Börja läsa

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

Svar till Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson ( , 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Mekanik FK2002m. Repetition

Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet

Min bok om Rymden. Börja läsa

ASTRONOMI. Filminfo Speltid: min Målgrupp: åk 1-3 Ingår i serien: Astronomi

Grekernas världsbild. Gravitation & Newtons lagar. Aristoteles definition av rörelse. Aristoteles och de fyra elementen

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Alla bilder finns på kursens hemsida

Upplägg. Översiktskurs i astronomi Lektion 11: Galaxer och kosmologi. Vår lokala galaxgrupp. Virgohopen. Kannibalgalaxer i galaxhopars centrum

Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer

Solsystemet II: Banplanet. Solsystemet I: Banor. Jordens magnetfält I. Solsystemet III: Rotationsaxelns lutning mot banplanet. Solvind 11.

Astronomin och sökandet efter liv där ute. Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet

ÖVNING: Träna läsförståelse!

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden

En snabb resa i tiden DEN NATURVETENSKAPLIGA VÄRLDSBILDENS FRAMVÄXT

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Praktisk arbeid i astronomi. Jonas Persson Skolelaboratoriet, PLU, NTNU

En rundvandring i rymden

ENKEL Fysik 22. Magnetism. Tengnäs Läromedel. Vad är magnetism? Magneter. EXPERIMENT - Magnetisk kraft

RIKTNINGAR MOT HIMLAVALVET

Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet tisdagen den 12 januari.

Uppgifter. Uppgifter. Uppgift 2. Uppgift 1

Lokal pedagogisk plan

Astrofysikaliska räkneövningar

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider?

1999SO 5 - en jordnära asteroid

Översiktskurs i astronomi Lektion 4: Atomer och spektra

Min bok om Rymden. Börja läsa

2060 Chiron - en ovanlig centaur

Pedagogisk planering Målkort

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1. Problemtentamen

1. Månens rörelser. Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen

Översiktskurs i astronomi Lektion 8: Mer om stjärnor. Helium-flash. Harvardklassifikationen. rntyper: O, B, A, F, G, K, M (R, N, S, L, T) Stjärntyper

Transkript:

Översiktskurs i astronomi Lektion 2: Grundlä Grundläggande astronomi Hemsida www.astro.su.se/~ ez/kurs/oversiktskurs09.htm /kurs/oversiktskurs09.htm www.astro.su.se/~ez Upplä Upplägg Mer grundlä grundläggande astronomi Astronomiska avstå avstånd Den vetenskapliga metoden Gravitation och planetbanor En fö första titt på på Den Svenska Almanackan Solnedgå Solnedgång Himlens fä färg Varfö Varför är himlen blå blå? Blå Blått ljus, med kort vå våglä glängd, sprids mer av molekylerna i atmosfä atmosfären (gas, stoft, vattenå vattenånga) än t.ex. rö rött ljus med längre vå våglä glängd. Jordbanans lutning Varfö Varför ser solen ibland rö röd ut vid solnedgå solnedgången? Vid nedgå nedgången må måste solljuset passera fler atmosfä atmosfäriska partiklar. Då Då sprids det mesta av det kortvå kortvågiga blå blått ljus bort medan det rö röda nå når fram till observatö observatören. 1

Ekvatorn, vä vändkretsar och polcirklar Norra himmelspolen Södra himmelspolen Polstjä Polstjärnan Hur hittar man riktningen, norr, med hjä hjälp av stjä stjärnhimlen? Följ de två två yttre stjä stjärnorna i Karlavagnens vagn vagn till den första ljusa stjä stjärnan. Detta är Polstjä Polstjärnan. LuniLuni-solar precession I Solens och Må Månens gravigravitation påverkar Jorden så att polaxlarna ändrar riktning. Ett varv på på ca 26000 år. OBS! Lutningen mot Jordens banplan (23,5o) bibehå bibehålls. LuniLuni-solar precession II 23,5 Norra himmelspolens vandring över himlen 2

SommarSommar- och Vintersolstå Vintersolstånd Sommarsolstånd ca 21 juni (norra halvklotets längsta dag) Vår- och hö höstdagjä stdagjämning Vårdagjämning ca 21 mars (dag och natt lika långa) Vintersolstånd ca 22 december (norra halvklotets kortaste dag) Höstdagjämning ca 22 september (dag och natt lika långa) Tiopotenser Astronomiska avstå avstånd I: Ljuså Ljusår 101 = 10 102 = 100 103 = 1000 104 = 10000 osv. Vad innebä innebär begreppet ljuså ljusår? Den strä sträcka ljuset fä färdas under ett år med en hastighet av 300 000 kms-1. 1 ljusår (ly) = 9.461 1015 m Eller: 1 ly = 9 461 000 000 000 000 m Se baskursdokumentet (på hemsidan) för fler exempel! Astronomiska avstå avstånd II: Parsec Vinkelmå Vinkelmått inom astronomin Ett varv runt himlen: himlen: 360 360 Varje grad bestå består av 60 60 (bågminuter) gminuter) Varje bågminut bestå består av 60 60 (bågsekunder) gsekunder) 1 parsec (pc) = 3.262 ljusår (ly) = 3.086 1016 m Alltså: 1 pc = 3086 000 000 000 000 0 m Varje grad = 3600 3600 3

Parallax I Parallax II Parallaxmetoden för f r avståndsbest ndsbestämning: 1 d = p där r p är r parallaxvinkeln i bågsekunder ( )) och d är avståndet i parsec (pc). Parallaxmetoden når n r avstånd av ca 500 pc (då parallaxvinkeln är r ca 0,002 ). 1 pc = det avstånd som motsvaras av en parallaxsekund (1 ) Kilo, Mega,, Giga Den vetenskapliga metoden Kilo (k) = Tusen (1000 eller 10 3 ) Mega (M) = Miljon (1000 000 eller 10 6 ) Giga (G) = Miljard (1000 000 000 eller 10 9 ) Exempel: 9 kpc = 9000 pc eller 9 10 3 pc 2 Mly = 2 000 000 ly eller 2 10 6 ly Se baskursdokumentet (på hemsidan) för fler prefix! Ockhams rakkniv Ungefär: Om flera teorier förklarar alla relevanta observationer lika bra välj då den enklaste! Krångla inte till det i onödan! Falsifierbarhet En teori måste vara falsifierbar för att anses vetenskaplig! Exempel på en icke-falsifierbar teori: Alla människor avskyr att äta senap. Den som påstår sig tycka om senap ljuger. 4

Geocentrisk världsbildv Heliocentrisk världsbildv Solen Jorden Månen Månen Jorden Solen Venus Mars Venus Mars Problem för f r geocentrisk världsbild: v Retrograd rörelser relse Epicykler Jorden Mars Mars rörelse över himlen För att förklara planeternas retrograda rörelse i en geocentrisk världsbild tvingades man anta en komplicerad bana med epicykler. Heliocentrisk världsbild en mindre komplicerad banmodell. Alltså: Ockhams rakkniv stödjer den heliocentriska modellen Planeternas rörelser relse Planeterna hålls h i sina banor av gravitationen. Newtons gravitationslag anger den kraft som verkar mellan två kroppar och uttrycks: F = G M m r 2 m och M är r massorna och r är r avståndet mellan kropparna. Planeternas rörelse r relse II Newton fann också tre andra lagar : 1. En kropp förblir f i vila eller likformig rörelse r relse om inga yttre krafter verkar påp den. 2. Accelerationen som verkar påp en kropp är r proportionell mot kraften som verkar påp den, uttrycks: F= ma,, där d r m är massan och a accelerationen. 3. Närhelst N en kropp påverkar p en annan med en kraft påverkas den första f kroppen med en lika stor, men motriktad kraft (lagen om verkan och motverkan). 5

1. En planets bana runt Solen är r en ellips med Solen i ena brännpunkten (fokus). Himlakropparnas banor kan vara olika mycket elliptiska, exempelvis är Jordens bana nästan n cirkulär. r. Keplers tre lagar I Keplers tre lagar II 2. En linje som sammanbinder Solen med en planet sveper över lika stora ytor påp lika tider. Keplers andra lag säger s att det tar lika lång l tid för f r en himlakropp att röra r ra från n 1 till 2 som från n 3 till 4. Keplers tre lagar III 3. Kvadraterna påp en planets omloppstid (P) runt Solen förhf rhåller sig som kuberna påp medelavståndet (a) d.v.s. P 2 a 3. Svenska Almanackan I Några användningsomr ndningsområden: den: Avläsa tidpunkten för f Solens, Månens M och vissa planeters upp och nedgång ng Se var påp himlen planeterna är r synliga Se vilka stjärnor (och andra ljusstarka objekt) som är r synliga vid en viss tidpunkt Svenska Almanackan II Vilken månad är planeterna synliga? Se sidan 100! Merkurius, Venus, Mars, Jupiter och Saturnus är möjliga att se med blotta ögat Uranus är i princip möjlig att se, men mycket ljussvag och svår att skilja från en vanlig stjärna 6

Svenska Almanackan III Svenska Almanackan IV När går månen och planeterna upp och ned i Stockholm? Se sidan 16 (för februari)! När går solen upp och ned i Stockholm? Se sidan 16 (för februari)! Svenska Almanackan V Svenska Almanackan VI Vad kan ses på himlen just nu? Välj först rätt stjärnkartor! Exempel 1: Klockan är 17:00 den 1 februari 2009 Exempel 1: Karta 5 (sidan 51) + Beskrivning (sidan 47) Riktning söderut, 17:00 den 1:a februari 2009 Riktning söderut, 18:00 den 1:a februari 2009 Öster Venus (banan ej utmärkt på kartan) Svenska Almanackan VII Exempel 2: 22:00 den 15 februari 2009 Söder motsvarar: 2 timmar till höger om centrum av karta 1 eller 2 timmar till vänster om centrum om karta 6 7

Svenska Almanackan VIII Karta 1 (sidan 19) + Beskrivning (sidan 23) Riktning söderut, 22:00 den 15:e februari 2009 Öster 8