ProViva 2013 HÄLSOSTRESSRAPPORTEN Innehåll 1. Inledning 2. Hälsosam livsstil 3. Hälsostress 4. Sociala medier och stress 5. Sammanfattning 6. Metodik 7. Källförteckning 1. Inledning Under de 20 år som vi på ProViva har bedrivit forskning har vi upptäckt ett stort problem som pågått minst lika länge: Hälsostress alltså att stressa över att vara hälsosam. Vi lever i en tid med ständiga påbud om hur vi bör leva och vad vi bör äta. De senaste 20 åren har vi matats med tusentals tips och metoder som ska få oss att må bättre. Faktum är att vi knappt hinner påbörja på den senaste dieten innan nästa mirakelkur tar över löpsedlar och morgonsoffor. Så det kanske inte är så konstigt att många svenskar känner sig stressade över sin hälsa. Syftet med vår hälsostressrapport är att belysa hur just hälsostress har blivit en allt större del av svenskarnas vardag och hur den direkt, och indirekt, påverkar hur vi mår. Underlaget till rapporten är hämtat ur en antropologisk studie samt två kvantitativa undersökningar. Den antropologiska studien består av över 20 långa intervjuer samt korta, associativa intervjuer som uppföljning till de långa intervjuerna. De kvantitativa undersökningarna, som är statistiskt säkerställda, genomfördes på 1001 respektive 1011 respondenter.
2. Hälsosam livsstil I dagens samhälle känner människor krav på sig att vara aktiva. Att träna är det vanligaste hälsokravet, följt av att äta rätt. Gemensamt för samtliga respondenter i den antropologiska studien är att om man tränar i den omfattning man själv upplever som möjlig, så följer automatiskt en vilja att äta mer hälsosamt, dricka mindre och göra sådant som gör att man upplever sig som starkare. Hela mitt välbefinnande hänger på om jag tränar, då mår min kropp bra, blir stark, och mitt psyke mår bra, allt känns bättre. Kvinna, 42 år För de som inte rör på sig så mycket som de borde är det inte ovanligt med inställningen att äsch jag kan lika gärna äta den där bullen, jag ska ju förändra mitt liv snart. Jag mår så jävla illa när jag äter för mycket mat och inte har tränat på några dagar. Kvinna, 42 år FAKTA: Hälsosam livsstil Endast 12 procent är helt nöjda, bland kvinnor är siffran 10 procent. I genomsnitt är män mer nöjda än kvinnor. 47 procent av männen är helt eller mycket nöjda. Motsvarande siffra för kvinnor är 41 procent. Yngre är mindre nöjda med sin livsstil än äldre. 47 procent av gruppen 15-29 år anger att de är helt eller mycket nöjda. Motsvarande siffra bland 65-74 åringarna är 56 procent. Kvinnor testar fler hälsometoder än män. Kvinnor anger att de testat 42 procent fler hälsometoder än män. Kvinnor fokuserar mer på träning än män. Enligt undersökningen angav kvinnor att de provat 31 % fler träningsmetoder än män. Löpning är den enda träningsmetoden män testat i större utsträckning än kvinnor. 31 procent jämfört med 24 procent. Kvinnor fokuserar mycket mer på dieter än män. Enligt undersökningen angav kvinnor att de provat 72 % fler dieter än män. Unga räknar fler kalorier än äldre.
Det är dubbelt så vanligt att testa hälsometoden räkna kalorier som ung (18-34) än som gammal (55+). 24 procent jämfört med 12 procent. 3. Hälsostress Hälsostress kan drabba vem som helst. Men resultaten i denna rapport, samt från tidigare studier visar att det finns tydliga skillnader när det kommer till kön och ålder. Till exempel framträder en bild av kvinnors liv i det moderna samhället ofta som ganska komplext och stressigt. Kvinnors stress grundar sig i omgivningens, såväl som deras egna, krav och förväntningar på sig själva. Den moderna kvinnan slår knut på sig själv för att räcka till. Men frågan är hur hon mår? Och fungerar detta i längden? Är det inte fantastiskt hur vi kvinnor tar hand om oss till varje pris. Efter att barnen nattats står vi på vår lilla trampmaskin och svettas medan männen får ölmage och blir flintis. Kvinna, 38 år När man ombeds lista varifrån hälsokraven kommer rankar den genomsnittlige svensken sig själv allra högst. Om man väljer att se till yttre faktorer kommer medierna högst, följt av sociala medier och vetenskapliga rapporter. I denna grupp visar det sig att män och kvinnor upplever kraven relativt olika. Det kan bli en illusion av att alla andra verkar vara så himla lyckliga när vi jämför våra egna lite gråare liv gentemot hur vi tror att andra har det. Leif Denti, doktorand i psykologi vid Göteborgs universitet Stress behöver dock inte alltid upplevas som negativt. Somliga känner att viss stress är nödvändig för att känna en positiv kraft till förändring. Dessa personer har hittat en balans som fungerar för dem. Men när hälsostressen tippar över och blir alltför kravfylld, gör den mer skada än nytta. Det är då det kan uppstå problematik. FAKTA: Hälsostress I genomsnitt upplever 40 procent att de känt sig stressade över att deras livsstil inte är tillräckligt hälsosam. Kvinnor känner mer hälsostress än män 46 procent av kvinnorna jämfört med endast 34 procent av männen. Yngre är mer än dubbelt så hälsostressade som äldre. 49 procent av de yngre(15-29 år) jämfört med endast 23 procent av de äldre (65-74år). Hur ofta känner man sig hälsostressad? I gruppen som känner sig hälsostressade är det vanligt att problemet är återkommande. Även här är kvinnorna överrepresenterade.
FAKTA: Hur ofta känner man sig hälsostressad? Av de som är hälsostressade upplever hela 72 procent att de känner så minst en gång i veckan. 33 procent upplever hälsostress en gång per dag eller oftare. 78 procent av kvinnorna i gruppen upplever hälsostress ofta (minst en gång i veckan), medan motsvarande siffra är 65 procent för männen. FAKTA: Omgivningens krav Både män och kvinnor tycker att medierna utgör den största yttre stressfaktorn (22 respektive 20 procent). Kvinnor anser att vetenskapliga rapporter är den näst största yttre faktorn (19 procent), något männen inte alls håller med om (endast 10 procent). Männen listar istället sociala medier som näst största yttre kravkälla. Åldersmässigt syns en tydlig skillnad. Bland yngre (15-29 år) anges sociala medier som största yttre källa till stress, medan denna blir allt mindre i äldre grupper. 15-29 år: 25 procent 30-49 år: 15 procent 50-65 år: 13 procent 65-74 år: 5 procent 4. Sociala medier och hälsostress I flera decennier har tidningar och TV varit de medier som påverkat oss mest när det gäller mat och hälsa. Men på kort tid har de sociala medierna nästan kommit ikapp och etablerat sig som den kanal som nu verkar påverka oss allra mest. Maten har blivit ett viktigt sätt för nutidsmänniskan att skapa sig en identitet: vad vi äter, hur vi äter, var vi äter och med vem vi äter. Utöver detta är det vanligt att uppdatera vad gäller sina motionsvanor: vad tränar jag, hur många gånger, hur länge, vilka tävlingar ska jag vara med i, hur många kilo har jag tappat osv. Det är vanligt att särskilt framhålla om man äter nyttig mat, det vill säga: man formar bilden av sig själv som en sund och hälsomedveten individ. Herregud, det är ju många av mina vänner på Facebook som jag vet mår skit, och ändå skriver de så käckt om sina middagar och hur mysigt de har. Kvinna, 43 år Om de flesta är relativt vana eller kritiska till hälsodiskussioner i övrig media är man klart mer påverkad av det som skrivs eller visas i sin egen bekantskapskrets, inte minst på Instagram och Facebook. En studie som genomfördes på Göteborgs universitet 2012 visar att framför allt många kvinnor mår sämre ju mer tid de spenderar på de sociala nätverken.
Jag kanske inte hade tänkt mig det, men sen ser jag hur alla andra håller på och då masar jag mig ut. Kvinna, 40 år FAKTA: Sociala medier och hälsostress Ju mer man använder sociala medier desto mer hälsostressad känner man sig. 50 procent av de som använder sociala medier flera gånger/dag känner sig stressade över att deras livsstil inte är tillräckligt hälsosam. Det är 25 procent fler än snittet. 54 procent av de som använder Instagram känner sig stressade över att deras livsstil inte är tillräckligt hälsosam. Det är hela 35 procent fler än genomsnittet. Bland de personer som är aktiva i sociala medier uppger tre fjärdedelar, 74 procent, att deras vänner gör statusuppdateringar om träning och/eller mat. Vänners statusuppdateringar stressar. 29 procent av respondenterna anser att de blir stressade av sina vänners statusuppdateringar om träning och mat. Kvinnor är något mer stressade än män. Stor skillnad mellan åldersgrupper. Bland unga (15-29 år) anger 44 procent att de blir stressade av vänners uppdateringar om hälsa. Motsvarande siffra bland 30 49- åringarna är endast 23 procent. 5. Sammanfattning Så vad betyder all denna hälsostress för oss som individer och vårt samhälle? Sett ur ett hälsoperspektiv handlar det om att vi känner oss stressade över att vi inte gör tillräckligt; vi borde motionera mer och äta ännu mer hälsosamt. I jakten på god hälsa kommer en del människor in i ett hälsotänk som leder till negativ stress. Det som kanske till att börja med skulle bli komma igång blir plötsligt istället en mängd måsten: äta rätt hela tiden, inte äta för mycket, träna ännu mer, inte unna sig någonting, testa olika dieter och så vidare. För dem som funnit balans mellan träning och mat i sitt liv verkar det handla om att hitta nollpunkten. Det vill säga, hur man måste förhålla sig till de båda för att inte ha dåligt samvete. Balans handlar väldigt mycket om en mental inställning att utifrån sina egna behov känna efter vad kroppen behöver, både vad gäller kost och motion. Ingen vet bättre än du vad du behöver för att må bra. Så lyssna på din magkänsla istället. Det räcker. Man får ju ändå försöka avgöra själv hur mycket man ska anstränga sig, måste man ha ett perfekt hem, tillaga perfekt mat och ha en perfekt kropp?. Kvinna, 40 år
Den som upplever balans, i sitt förhållande till den egna hälsan, är också ofta den som etablerat goda vanor som kan upprätthållas. Många gånger är det just detta som är allra svårast för den som vill börja leva mer hälsosamt, både vad gäller mat och motion. Jag mår bra om jag äter sund mat och rör mig varje dag, kan vara en promenad eller en stund på motionscykeln. Om jag inte rör på mig och äter fel mat så får jag dåligt samvete, men det är ju inte så att jag inte kan unna mig då jag reser bort eller på helgen. Det handlar om ett naturligt sunt liv i veckorna, i vardagen. Kvinna, 48 år Vår ambition är att publicera en ny rapport om ett år. Vår önskan är att kunna se en minskad hälsostress bland svenska folket. Vi hoppas att se en statistik som visar en positiv förändring i förhållningssättet till vår egen hälsa, att vi är mer nöjda med oss själva, våra liv och vår vardag. 6. Metodik Antropologisk studie utförd av dr Katarina Graffman, Inculture Studien har bestått av två olika typer av intervjuer: långa intervjuer samt korta, associativa intervjuer som uppföljning till de långa intervjuerna. TNS Sifo, Hälsostressrapporten Kvantitativ och statistiskt säkerställd undersökning med 1001 respondenter. YouGov, Hälsometoder Kvantitativ och statistiskt säkerställd undersökning med 1011 respondenter. 7. Källförteckning Graffman K. (2013). Hälsostress? En antropologisk studie som syftar till att öka förståelsen för hälsa och stress i det moderna samhället. Inculture. Denti L et al. (2012). Sweden s Largest Facebook Study. (GRI- rapport, ISSN 1400-4801; nr 2012:3) Göteborgs Universitet. Gothenburg Research Institute & Psykologiska institutionen. TNS Sifo, (2013), Hälsostressrapporten, Stockholm. YouGov, (2013), Hälsometoder, Stockholm.