Byggnadsordning. 1 Allmänt. 1.1 Tillämpningsområde. 1.2 Byggnadstillsynsmyndighet

Relevanta dokument
Byggnadsordning för Karleby stad, träder i kraft fr.o.m MOTIVERINGAR. 1. Allmänt

Byggnadsordning för Närpes stad

VÖRÅ KOMMUN. Byggnadsordning

KIMITOÖNS KOMMUNS BYGGNADSORDNING

BYGGNADSORDNING för Kronoby kommun

OMRÅDET ÖSTER OM KANAANSLANDSVÄGEN, ETAPP 2: UTSKOGSVÄGEN OCH UTSKOGSSTIGEN

Byggsättsanvisningar BLÅBÄRSBACKEN, ETAPP 1: EN DEL AV BLÅBÄRSBACKSVÄGEN SAMT HARSYREVÄGEN

SMÅHUSOMRÅDET I HANGAS, SÖDRA DELEN

Kommunal författningssamling

BYGGNADSORDNING FÖR NYKARLEBY STAD

BYGGNADSORDNING. För Nagu Kommun

Byggnadsordning för Pargas stad

SJUNDEÅ KOMMUNS BYGGNADSORDNING

Innehåll UTKAST (14)

2.1 TILLSTÅNDS- ELLER ANMÄLNINGSPLIKT FÖR EKONOMIBYGGNA- DER 2.2 TILLSTÅNDS- ELLER ANMÄLNINGSPLIKT FÖR ÅTGÄRDER

BYGGNADSORDNING FÖR LOVISA STAD. Innehåll

BYGGNADSORDNING FÖR LAPPTRÄSK KOMMUN. Innehåll

VASA STADS BYGGNADSORDNING. Innehållsförteckning VASA STADS BYGGNADSORDNING 1 (12)

Borgå stad BYGGNADSORDNING

BYGGNADSORDNING FÖR GRANKULLA STAD

BYGGNADSORDNING FÖR LOJO STAD...

VÖRÅ KOMMUN. Byggnadsordning

BYGGNADSORDNING FÖR GRANKULLA STAD

GERBY V BYGGANVISNINGAR

KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE

Byggnadsordning för Lojo stad

BYGGNADSORDNING FÖR HELSINGFORS STAD

Byggnadsordning. Godkänd av stadsfullmäktige

Behöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig

Korsholms kommuns byggnadsordning

RÅD OCH RIKTLINJER I ÄRENDEN OM STAKET, PLANK OCH MURAR MM I SVEDALA KOMMUN

BYGGANVISNINGAR. Yttersundom i Vasa GRUNDLÄGGANDE BEGREPP. Syftet med bygganvisningarna

10.3 NATURA 2000-OMRÅDEN OMRÅDEN SKYDDADE MED STÖD AV NATURVÅRDSLAGEN KRAFTLEDNINGSOMRÅDEN KOMPLETTERANDE BESTÄMMELSER

ÅBO STADS BYGGNADSORDNING

Godkänd av stadsfullmäktige , träder i kraft

Svensk författningssamling

Riktlinjer för uppförande av mur, plank och staket

ALLMÄNT INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Borgå stad stadsplaneringsavdelnigen ALLMÄNT 1. KVARTEREN 3547, rejält i branten

Kyrkbyn Västerkulla III

Alkrog 26. stadsdelen, kvarteren samt grönområden

Godkänd av stadsfullmäktige Träder i kraft

Riktlinjer för plank, staket och murar. Beslutad av bygg- och miljönämnden den , xx

Åtgärder som inte kräver bygglov

BYGGANVISNINGAR FÖR DETALJPLANEN 486 HAIKOTRÄSKET

När får man bygga? FAQ OM BYGGLOV OCH SÅNT

Kyrkslätts kommun x.x Byggnadsordning

NYKARLEBY BYGGNADSORDNING

FASTIGHETERNA OCH , ANSÖKAN OM UNDANTAG, ASUNTO OY PORVOON ANKKALINNA, TARKMANSVÄGEN (MAJBERGET)

:1000 Mätningsavdelningen

PRINCIPER FÖR FÖRÄNDRING

INGÅ KOMMUN Byggnadstillsyn BYGGNADSTILLSYNSTAXA

TAXOR OCH AVGIFTER SOM SKALL ERLÄGGAS FÖR GRANSKNING AV RITNINGAR OCH TILLSYN ÖVER BYGGLOV SAMT MILJÖTILLSTÅND ÅR 2019

Bygga och plantera i tomtgränsen

UTKAST Godkänd av stadsfullmäktige x.x.2018, träder i kraft

fastighetsägare i Växjö kommun

SAMARBETSAVTAL Mall

DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning?

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola

STAKET OCH AVGRÄNSNING AV TOMTER

II KAPITLET TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH MYNDIGHETER Tillämpningsområde Byggnadstillsynsmyndighet... 2

Inledning. Byggnadsordningens förkortningar: MBL markanvändnings- och bygglagen. MBF- markanvändnings och byggförordningen

Beskrivningen avser detaljplanekartan som är daterad den 25 februari 2019.

Svensk författningssamling

STAKET OCH AVGRÄNSNING AV TOMTER

ÖSTRA MENSAS BORGÅ BILAGA 17 STADSDEL 33, KVARTER OCH SAMT GATU-, REKREATIONS-, SPECIAL- OCH SKYDDSOMRÅDEN

TILL ANVISNINGARNA ANGÅENDE ANSÖKAN OM BYGGLOV OCH AVGÖRANDE SOM GÄLLER PLANERINGSBEHOV / UNDANTAG SAMT ANSVARIG ARBETSLEDARE

STAKET OCH AVGRÄNSNING AV TOMTER

klippa häcken bygga mur eller plank

Bygglov Det krävs vanligtvis bygglov för nybyggnad, tillbyggnad och vissa andra ändringar av en byggnad än tillbyggnad. Bygglov krävs även för andra

BYGGNADSORDNING FÖR RASEBORGS STAD

för detta torghandel.

BESKRIVNING ÖVER DETALJPLANÄNDRING FÖR TOMT 2 OCH 3 I KVARTER SAMT PARKOMRÅDE I MÖCKELÖ BY.

/132. Markanvändnings- och bygglag /132. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

BYGGNADSORDNING FÖR ESBO STAD

Planbeskrivning Samrådshandling

Väståboland. Byggnadsordning

Att lämna uppgifter om obebyggda byggplatser

Kyrkslätts kommun x.x Byggnadsordning

Kronoby kommun. Byggnadsordning Godkänd av kommunfullmäktige

Lag. RIKSDAGENS SVAR 302/2006 rd. Regeringens proposition med förslag till lagstiftning om byggnaders energiprestanda. Ärende. Beredning i utskott

LARSMO KOMMUN BYGGNADSORDNING 2018

Esbo stad Protokoll 87. Fullmäktige Sida 1 / 1

Dagvattenfrågor i kommunen Utvecklingdag för vattentjänster Seinäjoki VattenhushållningsexpertJenny Skuthälla, NTM i Södra Österbotten

Detaljplan Fjugesta 1:2 del av (Ändring av detaljplan 18 FJU-93) Knista församling i Lekebergs kommun

Byggnadsordning för Pargas stad

BRÄNDÖ KOMMUNS BYGGNADSORDNING

FÖGLÖ KOMMUNS BYGGNADSORDNING

BALKONG- OCH TERRASSINGLASNING

Stadsbyggnadsförvaltningen

Byggrätt eller våningsyta? Helsingfors byggnadstillsyn Juha Veijalainen (Pentti J. Saavalainen)

BÄCKBACKA stadsdelen 14, kvarteren

BYGGNADSTILLSYNENS TAXA

~ 1 ~ HAMMARLANDS KOMMUN PRÄSTGÅRDEN, OMRÅDET STORÄNG PLANBESKRIVNING ÖVER DETALJPLANÄNDRING.

BORGÅ. Detaljplan 426 BYGGANVISNINGAR Planläggnings- och byggnadsnämnden Ölstens, Uppstens. Stadsdelen 31, kvarteren

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Antagen av kommunfullmäktige den 18/ och fastställd av Ålands landskapsstyrelse den 21/ I avd. BESTÄMMELSER SOM GÄLLER HELA KOMMUNEN

FUNDERAR DU PÅ ATT BYGGA?

BALKONG- OCH TERRASSINGLASNING

BYGGNADSORDNING FÖR LEMLANDS KOMMUN

Björknäs 1:560, Värmdövägen 640 Ansökan om bygglov för nybyggnad av flerbostadshus, 4 lgh

Transkript:

Byggnadsordning Stadsfullmäktige godkände byggnadsordningen för Karleby stad 30.9.2013. Inledning Sammanslagningen av Karleby stad med kommunerna Kelviå, Lochteå och Ullava trädde i kraft den 1 januari 2009. Detta orsakade behov av att förnya byggnadsordningen som är ett redskap i arbetet för att skapa ändamålsenliga förhållanden och en trivsam miljö för boende, näringsverksamhet och fritid i kommunen. Enligt 14 i markanvändnings- och bygglagen ska varje kommun ha en byggnadsordning. Dess syfte är att utfärda föreskrifter som kompletterar lagar, förordningar och andra bestämmelser eller normer samt ge anvisningar för det lokala byggandet. Genom byggnadsordningen får också de som planerar byggnation information om hur en god livsmiljö skapas och bevaras. Vid byggnation och planering bör man sträva efter en god standard som gör det möjligt att genomföra byggprocessens alla faser så, att målen ovan och de mål som gäller hållbar utveckling kan nås i kommunen. De viktigaste utgångspunkterna för byggnation bestäms ofta i samband med generalplaner och detaljplaner. Föreskrifterna i byggnadsordningen kompletterar de översiktliga planerna samtidigt som de definierar kriterier för rättvisa beslut och avgöranden även när det gäller byggnation i oplanerade glesbygdsområden. Om byggnadsordningens tillämpningsområde föreskrivs särskilt. Byggnadsordningen har i huvudsak beretts av en arbetsgrupp bestående av ledande byggnadsinspektören och byggnadsinspektören (sekreterare) samt planläggningschefen, detaljplanearkitekten och stadsjuristen (ordförande). Arbetsgruppen har under beredningens gång konsulterat olika intressenter. 1 Allmänt 1.1 Tillämpningsområde Utöver markanvändnings- och bygglagen och markanvändnings- och byggförordningen samt övriga bestämmelser och föreskrifter om markanvändning och byggande ska denna byggnadsordning följas i Karleby stad, om något annat inte bestäms i en generalplan med rättsverkningar, i en detaljplan eller i Finlands byggbestämmelsesamling. 1.2 Byggnadstillsynsmyndighet

Stadens byggnadstillsynsmyndighet är det organ eller den sektion under ett organ som bestäms i instruktionen. Under organet eller sektionen lyder byggnadsinspektören och den övriga servicepersonalen. I instruktionen föreskrivs om överföring av beslutanderätt. 1.3 Undantag från bestämmelser Byggnadstillsynsmyndigheten kan i samband med bygglov bevilja ringa undantag från byggnadsordningens bestämmelser, om det inte innebär väsentligt åsidosättande av målet för bestämmelsen. Innan frågan avgörs ska nödvändiga utlåtanden skaffas. 1.4 Byggsättsanvisningar På kvartersområden för vilka det enligt stadens instruktioner har godkänts kvartersplaner anses de byggsätt som kvartersplanen anvisar definiera förutsättningarna för bygglov enligt detaljplanen för kvartersområdet. Byggsättsanvisningarna är förpliktande om det finns en bestämmelse om detta i detaljplanen eller om man i åtkomsthandlingen för tomten har kommit överens om detta. 2 Tillståndsplikt 2.1 Tillstånd för byggande samt anmälningsförfarande Markanvändnings- och bygglagen redogör för tillståndsplikt som gäller byggande och andra åtgärder: bygglov 125 MarkByggL åtgärdstillstånd 126 MarkByggL rivningslov för byggnader och rivningsanmälan 127 MarkByggL tillstånd för miljöåtgärder 128 MarkByggL användning av anmälningsförfarande 129 MarkByggL 2.2 Anmälningsförfarande Om följande åtgärder ska anmälan göras innan arbetet inleds: bygge eller montering av en tillfällig kiosk under 10 m 2 uppsättning av ett tillfälligt samlingstält eller motsvarande skyddstak montering av en över 5 meter och under 15 meter hög mast eller belysningsstolpe på marken väsentlig ändring av yttertakets eller fasadens färg uppsättning av en markis som påverkar gatubilden bygge av en inhägnad eller grundmur som gränsar till väg eller offentligt rum utanför detaljplanerat område bygge av en över 7 m 2 men under 12 m 2 transformator eller motsvarande konstruktion Till anmälan ska fogas en tillräcklig utredning om åtgärdens omfattning och art.

Byggnadstillsynsmyndigheten ska i stället för anmälan kräva att bygglov eller åtgärdstillstånd söks, om detta är nödvändigt med tanke på det allmänna intresset eller grannarnas rättsskydd. Bygget eller åtgärden i fråga kan inledas, om inte byggnadstillsynsmyndigheten inom 14 dagar från mottagandet av anmälan har krävt att tillstånd ska sökas för det anmälda projektet (129 2 mom. MarkByggL). Anmälan förfaller om bygget eller åtgärden inte har inletts och slutförts inom tre år. 2.3 Ringa byggande som inte förutsätter tillstånd eller anmälningsförfarande Tillstånds- eller anmälningsförfarande behövs inte för bygge av en konstruktion (lekstuga, växthus, lusthus, trädgårdsskjul eller motsvarande konstruktion utan eldstad samt skyddstak över avfallskärl, cyklar eller grill eller motsvarande konstruktion), om dess area är högst 10 m 2. En konstruktion får inte placeras i en tomtdel som ska planteras och inte närmare än 4 meter från grannens gräns på detaljplanerat område eller 5 meter från grannens gräns på övrigt område utan grannens samtycke. Konstruktionernas sammanlagda totala yta får vara högst 20 m 2 på detaljplanerat område och högst 30 m 2 på övrigt område. Tillstånd eller anmälan krävs inte heller för: bygge av en högst 20 m 2 stor täckt terrass. På detaljplanerat område får en terrass inte byggas i en tomtdel som ligger mot gatan och ska planteras och inte heller byggas närmare än 4 meter från grannens gräns eller på övrigt område närmare än 5 meter från grannens gräns. uppsättning av en enskild mindre reklamanordning eller en byggnads namnskylt som är högst 100 cm bred och högst 50 cm hög, täckande av en affärslokals fönster då högst hälften av fönsterytan blir täckt bygge av en högst 1,2 meter hög fast inhägnad eller plantering av en häck mellan tomter eller byggplatser Sådana konstruktioner och anläggningar på ett gårdsområde som inte förutsätter tillstånds- eller anmälningsförfarande ska emellertid byggas enligt planbestämmelserna och andra bestämmelser och föreskrifter som anknyter till byggande samt så att de passar in i miljön och inte orsakar grannarna oskäliga olägenheter. Byggnadstillsynsmyndigheten kan vid behov kräva att åtgärdstillstånd eller eventuellt undantagslov ska sökas eller att en konstruktion mm. ska tas bort eller flyttas. 3 Byggandets omfattning och byggbestämmelser 3.1 Byggrätt och byggande på detaljplanerat område Om detaljplanen inte innehåller särskilda bestämmelser om hur mycket som får byggas på en tomt, gäller som byggrätt i fråga om egnahemshus högst 20 % av tomtarealen och vid övrigt byggande högst 25 % av tomtarealen i två våningar.

Pånyttbyggande och sanering av en existerande byggnad får utföras trots det som föreskrivs ovan. Om detaljplanen inte innehåller särskilda bestämmelser om användningsändamålet för en tomt, får tomten användas för dess nuvarande ändamål eller för bostadsändamål. Om detaljplanen eller byggsättsanvisningarna inte innehåller särskilda bestämmelser om ekonomibyggnader och skyddstak, iakttas följande: Skyddstakens storlek i kvadratmeter, som inte räknas in i byggrätten, får vara högst: 30 % av den största våningens yta när det gäller tomter med enfamiljshus och radhus och andra motsvarande tomter 20 % av den använda våningsytan när det gäller tomter med affärs-, industri- och lagerbyggnader och andra motsvarande tomter På småhustomter får utöver bostadshuset/-husen byggas sammanlagt högst fyra ekonomibyggnader eller konstruktioner. 3.2 Byggande utanför detaljplanerat område Byggnadsordningens bestämmelser reglerar byggandet utanför detaljplanerat område. Bestämmelserna gäller för byggande både med direkta bygglov och med bygglov som baserar sig på avgöranden om planeringsbehov eller på undantagslov. Om nödvändigheten av ett avgörande som gäller planeringsbehov eller ett undantagslov beslutar ledande byggnadsinspektören. Utöver de minimikrav som ställs på en byggplats i markanvändnings- och bygglagen ska en byggplats för bostadsändamål ha en areal enligt följande områdesspecifika föreskrifter, om inte annat bestäms i en generalplan med rättsverkan: Karleby (området som var stad före kommunsammanslagningen) Byggplatsens minimistorlek bestäms enligt Karleby generalplan 2010. Den allmänna minimistorleken på en byggplats är därmed 10 000 m 2. I områden för bycentrum (med AT betecknat område) är minimistorleken på en byggplats antingen 2 000 m 2 eller 10 000 m 2 beroende på område. Kelviå Utöver de minimikrav som ställs på en byggplats enligt 116 i markanvändnings- och bygglagen, gäller följande bestämmelser för de områden som anges på denna byggnadsordnings bilagekarta nr 1: Med M och MT betecknade områden Byggplatsens minimistorlek är 2 000 m 2. Dessutom ska särskilt avseende fästas vid landskap och naturmiljö.

Med M-1, M-2, M-3 och M-4 betecknade områden Byggplatsen ska vara tillräckligt stor så att det inte uppstår behov av kommunal avloppsutbyggnad, 2 000 5 000 m 2. Dessutom ska särskilt avseende fästas vid landskap och naturmiljö. Med AP 2, AP-2 res. och AP-4 res. betecknade områden som bebyggs före uppgörandet av plan: Byggplatsens minimistorlek är 2 000 m 2. Lochteå Byggplatserna i de områden som anges på bilagekarta nr 2 ska ha en areal på minst 5 000 m 2. Området strax utanför det detaljplanerade kyrkbyområdet: 5 000 m2. Ullava Byggplatsens minimistorlek är 2 000 m 2. På en byggplats får byggas ett bostadshus i högst två våningar med en våningsyta på högst 250 m 2 och med högst två bostäder. På byggplatsen får dessutom uppföras nödvändiga envånings ekonomibyggnader. På en för bostadsändamål avsedd byggplats får byggnadernas sammanlagda våningsyta vara högst 10 % av byggplatsens areal, dock sammanlagt högst 400 m 2 och alltid minst 250 m 2. Trots det som föreskrivs ovan i denna paragraf om antalet byggnader och bostäder kan byggnadstillsynsmyndigheten bevilja lov till byggande av ett hus med två bostäder eller två hus med en bostad i vartdera i anslutning till en lantbrukslägenhets driftcentrum, vilkas sammanlagda våningsyta får vara högst 400 m 2, samt byggnader som tjänar lantgårdsturism i anslutning till en lantbrukslägenhets driftcentrum. Utöver dessa får vanliga ekonomibyggnader som tjänar lantgården uppföras. Utrymmen som har samband med en byggnads huvudsakliga användningsändamål får placeras under markytan eller på vindsnivå, om detta är möjligt med tanke på byggnadens användningsändamål och anpassning till miljön. En byggplats som är avsedd för annat än bostads- eller gårdsbruksändamål ska ha ett läge som lämpar sig och en areal som är tillräckligt stor för användningsändamålet, dock minst 1 hektar. Den sammanlagda våningsytan i byggnaderna på en sådan byggplats får vara högst 300 m 2. 3.3 Byggande på strandområde

Ett bostadshus som byggs närmare än 150 meter från strandlinjen enligt baskartan får ha en våningsyta på högst 80 m 2. Till bostadshuset får byggas en täckt terrass med en bottenplan som får vara högst 30 % av husets bottenplan. Byggnadernas avstånd från baskartans strandlinje och från byggplatsens lägenhetsgräns på strandsidan ska vara minst 30 meter. En bastubyggnads våningsyta får vara högst 25 m 2 och byggnaden får placeras närmare strandlinjen än vad som föreskrivs ovan men så, att dess avstånd till strandlinjen är minst 10 meter. Till bastubyggnaden får byggas en täckt terrass med en bottenplan som är högst hälften av bastubyggnadens bottenplan. Bastubyggnaden får ha bara en våning och dess höjd vid takkanten får vara högst 3,5 meter. Andra ekonomibyggnader och skyddstak får byggas sammanlagt högst 60 m 2 varav högst 30 m 2 får vara utrymmen som räknas till våningsytan. De delar av en byggnad som är utsatta för fukt ska ligga så mycket över översvämningsgränsen som bestämmelserna anger. 4. Placering av byggnaderna, beaktande av miljön och anläggande av gårdsplanen 4.1 Avstånd En byggnad utanför detaljplanerat område får inte utan den berörda personens tillåtelse uppföras närmare mark eller byggnad som någon annan äger eller innehar än vad som föreskrivs i markanvändnings- och byggförordningen. Byggnadens avstånd från mittlinjen av körbanan på en landsväg som är i allmänt bruk ska vara tillräckligt långt eller minst 30 meter i fråga om en riksväg, minst 20 meter i fråga om en landsväg samt minst 12 meter i fråga om en bygdeväg och en enskild väg. På dessa skyddsområden i samband med allmänna vägar får inte byggas något utan väghållarens tillstånd. Byggnaden ska ligga på ett sådant avstånd från riksväg och järnväg eller andra bullerkällor att det på byggplatsen går att anvisa ett tillräckligt stort gårdsområde för utevistelse, där bullernivån inte överstiger riktvärdena enligt Statsrådets beslut 993/1992 (eller riktvärdena enligt senare beslut som Statsrådet utfärdar i stället för beslut 993/1992). 4.2 Höjdläge En byggnads höjdläge ska anpassas till omgivningens höjdlägen samt gatans höjd och den övriga kommunaltekniken. Vid bestämning av en byggnads grundläggningsdjup och lägsta golvnivå ska uppdämningshöjden i avloppsnätet, grund- och flödvattennivån samt möjligheterna att dränera grunden beaktas.

4.3 Överskridning av tomtgränser En byggnad som får placeras vid tomtens gräns mot gatan får sträcka sig över denna gräns ut på gatuområde eller av särskilt skäl på annat allmänt område enligt följande: en byggnads grundkonstruktioner under markytan efter behov burspråk, skärmtak, takkanter och liknande byggnadsdelar 1 meter med undantag av balkonger som får sträcka sig 1,2 meter över tomtgränsen. Burspråkens sammanlagda bredd per våning får utgöra högst 1/8 av fasadernas gemensamma längd. Ovan nämnda byggnadsdelar ska byggas på minst 3,2 meters höjd över en gångbana och på minst 4,6 meters höjd över en körbana eller där de sträcker sig närmare än 0,5 meter från körbanan. Skärmtak över ingångar, tekniska anordningar och andra liknande byggnadsdelar får sticka ut över tomtgränsen efter byggnadstillsynsmyndighetens prövning. Överskridningen av tomtgränsen får inte medföra olägenhet för användningen, underhållet eller renhållningen av gatan eller för ledningsnäten. 4.4 Överskridning av byggnadsytan En byggnad får av särskilt skäl överskrida den byggnadsyta som angetts i detaljplanen enligt följande: en byggnads grundkonstruktioner och källarkonstruktioner under markytan efter behov burspråk, skärmtak, takkanter, balkonger, öppna verandor, trappor och andra motsvarande byggnadsdelar med 1,6 meter, medan ett burspråks eller en öppen verandas bredd inte får överstiga hälften av fasadens längd En öppen veranda till ett bostadshus med högst två bostäder får dock överskrida byggnadsytan med 1,8 meter. tilläggsisolering i en yttervägg, trappsteg, dörromfattningar, stuprännor, tekniska anordningar, handikappramper och motsvarande byggnadsdelar efter byggnadstillsynsmyndighetens prövning Överskridningen får inte medföra olägenhet för miljön eller tomtgrannarna och får inte, när det gäller en veranda, sträcka sig närmare än 3 meter från grannens gräns och, när det gäller burspråk, balkonger eller utrymmen med genomskinligt tak, närmare än 1,4 meter från grannens gräns. 4.5 Anpassning av byggandet till omgivningen Vid byggande ska man i mån av möjlighet bevara byggplatsens naturenlighet, spara för växtligheten värdefulla kantzoner, betydande skönhetsvärden i naturen samt speciella naturföreteelser, såsom flyttblock och vackra träd eller andra motsvarande naturobjekt. En nybyggnad, tillbyggnad och pånyttbyggande i anslutning till befintliga byggnader ska passa ihop med det byggnadssätt som är allmänt i omgivningen vad gäller placering, storlek, utformning, fasadmaterial och färgsättning samt fasaddisposition. Varje byggnad

ska tillsammans med de omgivande byggnaderna utgöra en med avseende på miljö- och stadsbilden harmonisk helhet. Exploatering av ur landskapssynpunkt viktiga åkerområden och terrängens högsta platser, som syns inom ett vidsträckt område, som byggplatser bör undvikas. Vid byggande nära åkerområden ska byggnaderna placeras intill befintliga gårdsmiljöer och skogsdungar. På strandområde ska en byggnad ligga så avlägset från strandlinjen och ha ett sådant läge på byggplatsen att strandlandskapets naturenlighet bevaras så väl som möjligt. Träden och den övriga växtligheten på byggplatsen ska bevaras. Detta gäller i synnerhet zonen mellan byggnaderna och strandlinjen. 4.6 Bevarande och främjande av särdrag hos stadens olika områden Byggnation ska planeras så att varje områdes karaktär och värdefulla särdrag kan bevaras. Särskilt viktigt är det att se till att drag som är kännetecknande för ett område inte utplånas av byggnation som är olämplig med avseende på byggnadsstil, material och färgsättning. Med värdefulla särdrag avses här bland annat gamla stadsdelar, byområden, gårdsmiljöer i allmogestil och andra värdefulla gårdsmiljöer, stengärdsgårdar, öppna åkerlandskap och havsstrandsområden. 4.7 Inhägnande, stödmurar, terrassering och släntning Inhägnadens material, höjd och utseende i övrigt ska passa in i miljön. En inhägnad ska i sin helhet byggas på den egna sidan, om inte grannen gett sitt samtycke till placeringen av inhägnaden. En fast inhägnad mot en gata eller ett annat allmänt område ska i sin helhet byggas på tomtens eller byggplatsens sida av gränsen. Inhägnaden får inte medföra olägenhet för trafiken. Tomtens eller byggplatsens innehavare ska bygga och underhålla en inhägnad som inte står på gränsen till grannens tomt eller byggplats. Vardera tomtens eller byggplatsens innehavare är skyldig att med hälften var delta i bygget och underhållet av en inhägnad mellan två tomter eller byggplatser, om det inte finns någon särskild anledning att dela skyldigheten annorlunda. Om innehavarna inte kommer överens om saken, avgör byggnadstillsynsmyndigheten hur detta ansvar ska delas. Om en inhägnad inte placeras på gränsen mellan tomter eller byggplatser ska den placeras så att den är ändamålsenlig med tanke på gårdsarrangemangen och att den kan underhållas. Vid plantering eller bygge av inhägnader ska tillräckliga frisiktsområden beaktas. På frisiktsområden får inhägnaderna inte vara högre än 0,8 meter. Om gårdsplanen måste jämnas kan den släntas, terrasseras eller förses med stödmurar. Detta ska göras helt inom den egna tomten så att varken jord eller regn- och ytvatten kan rinna till granntomter eller gatuområden. Placering av en stödmur på gränsen till granntomten förutsätter samtycke av granntomtens ägare eller innehavare. Av särskilt skäl

kan byggnadstillsynsmyndigheten ge tillstånd att anlägga en stödmur så att den tangerar gränsen till grannen, fastän grannen inte har gett sitt samtycke. 4.8 Avledning av dagvatten och dränvatten Tomten ska för dag- och dränvattnet ha ett system där vattnet helt eller delvis infiltreras i tomtens mark, om jordarterna tillåter det och om det inte medför en risk för att byggnaderna i området fuktskadas och om inget annat följer av lagen om vattentjänster. Infiltrering på tomten förutsätter att grunden undersöks och en plan görs upp utifrån undersökningen. Dagvatten och dränvatten ska avledas på ett sätt som inte medför olägenhet för grannar, för dem som använder gatan eller för gatukonstruktioner. Byggnadstillsynsmyndigheten kan bestämma att flera fastigheter planerar och bygger ett gemensamt dagvattensystem om det är nödvändigt på grund av vattenförhållandena i området. Öppna diken får inte fyllas ut om åtgärden kan förorsaka olägenhet för andra fastigheter eller strukturer, inklusive vägar och gator. Innan åtgärden sätts i verket måste man undersöka vilka konsekvenser utfyllning av diket har. 4.9 Gårdsplan Det ska finnas tillräckligt med bilplatser på tomten. Platserna ska placeras så att bilarna som står parkerade på dem inte skymmer sikten vid en anslutning eller korsning eller orsakar någon annan fara. Bilplatser som baserar sig på bygglov får inte användas för något annat ändamål utan lov. För cyklar ska reserveras tillräckligt med förvaringsplatser. Den snö som plogas på gårdsplanen ska kunna placeras på byggplatsen så att den inte medför olägenhet för byggnader eller grannar och inte försvårar eventuella räddningsåtgärder. Vid behov ska snön forslas bort. I ansökan om bygglov ska man för avfallshanteringen ange utrymmen som är tillräckliga och ändamålsenliga i förhållande till byggnaderna på byggplatsen. Om insamlingskärl för avfall placeras inom gårdsområdet ska de ställas i ett sopskjul eller förses med tak eller stängsel. Avfallskärl och komposter ska placeras så att de inte medför olägenhet vare sig för de boende i fastigheten eller för grannarna. Vid placeringen ska man även följa gällande bestämmelser om miljöskydd och avfallshantering.

5 Vård av den byggda miljön 5.1 Kraven på byggplatsens/tomtens snygghet Byggnaderna, fasaderna och delarna utanför byggnaden, konstruktionerna och kärlen och skyddstaken för avfall, sådant som är uppsatt i reklamsyfte, inhägnaderna, portarna, gårdsområdena och planteringarna ska hållas i behörigt och snyggt skick. Med undantag av mindre skyddstak för avfall får konstruktioner inte placeras på en för planteringar avsedd del av tomten mot gatan. Ägaren eller innehavaren ska se till att bussar, lastbilar, kombinationsfordon och arbetsmaskiner inte förvaras på en för bostadsändamål avsedd tomt/byggplats, om inte förvaringen grundar sig på fastställda gårdsarrangemang eller annars har godkänts av byggnadstillsynsmyndigheten. Sådana utomhuslager samt kärl eller skyddstak och inhägnad för kompostering eller avfall som väsentligt påverkar miljön ska vid behov avskärmas med planteringar eller staket. Klotter på byggnader och konstruktioner ska avlägsnas så fort som möjligt. Obebyggda tomter och byggplatser inom detaljplanerat område ska vårdas så att de inte förfular stadsbilden, och de får inte användas för lagring eller för förvaring eller parkering av fordon i strid med detaljplanen. 5.2 Offentliga platser utomhus (offentligt stadsrum) Gator, torg och öppna platser samt konstruktioner, möbler och anordningar på dessa, såsom kabelskåp, transformatorstationer mm., ska hållas i behörigt skick så att de inte förfular miljön. Parker, närrekreationsområden och allmänna områden får inte användas för olovlig lagring eller parkering eller för förvaring av husvagnar, båtar mm. 6 Det offentliga stadsrummet och dess användning 6.1 Gator, torg och motsvarande trafikområden samt parker och närrekreationsområden På gator, torg och andra allmänna områden får inte placeras sådana flyttbara försäljnings-, informations- och reklamanordningar som utgör säkerhetsrisk eller stör användningen eller underhållet och renhållningen av området. Konstruktioner, anläggningar och anordningar som uppförs i parker, närrekreationsområden eller andra allmänna områden ska anpassas till stadsbilden. Försäljnings- och reklamanordningar får inte placeras i en park om de inte hör samman med den verksamhet som drivs i parken.

6.2 Konstruktioner och anläggningar Konstruktioner som placeras i det offentliga stadsrummet ska planeras och byggas så att de till sin storlek, beskaffenhet och sitt utseende passar in i områdets stadsbild. 6.3 Placering av ledningar, anordningar och konstruktioner på allmänna områden Placering av ledningar, anordningar och konstruktioner på gatuområden och allmänna områden förutsätter att staden godkänner åtgärden. För ordnandet av gatuhållningen ska ägaren eller innehavaren av ledningen, anordningen eller konstruktionen i fråga lämna gatuhållaren nödvändiga uppgifter eller ställa uppgifter till gatuhållarens förfogande om var ledningen, anordningen eller konstruktionen är placerad eller ska placeras på gatuområde eller annat allmänt område. 6.4 Grävning på gatuområde och annat allmänt område För grävning eller schaktning på gatuområde och annat allmänt område ska tillstånd sökas på förhand hos områdets innehavare. I beslutet föreskrivs vid behov hur grävningsarbetet ska utföras, såsom hur byggområdet ska utmärkas och eventuellt inhägnas, hur fordons- och fotgängartrafiken ska ordnas, hur olägenheter i form av buller och damm ska begränsas samt hur eventuell förorenad mark ska behandlas och snabbt iståndsättas. 6.5 Anordnande av evenemang För anordnande av evenemang i det offentliga stadsrummet krävs tillstånd av Polisen eller staden. För anordnande av evenemang får samlingstält för allmänheten och andra flyttbara konstruktioner sättas upp i det offentliga stadsrummet utan tillstånd av byggnadstillsynsmyndigheten, om dessa är på plats och i bruk tillfälligt, högst 45 dagar. Vid avfallshanteringen i samband med evenemang ska uppmärksamhet fästas vid minskning av avfallsmängden och sortering för återvinning samt i övrigt iakttas bestämmelserna om avfallshantering. Om evenemang som orsakar buller ska arrangören göra en anmälan till miljöskyddsmyndigheten. 7 Samhällstekniskt underhåll 7.1 Vattenförsörjning Fastigheten ska anslutas till vatten-, avlopps- och dagvattenledningarna på vattenverkets verksamhetsområde, om fastigheten inte har beviljats befrielse från anslutningsskyldigheten. Fastigheterna ska förses med slamavskiljare.

Avledningen av avlopps- och regnvatten från fastigheter som inte ansluts till de kommunala avlopps- och regnvattenledningarna behandlas i samband med bygglovet. 7.2 Avfallshantering Fastigheten ska anslutas till den organiserade avfallstransporten i enlighet med gällande bestämmelser om avfallshantering. Ägaren/innehavaren av fastigheten ska meddela den kommunala avfallshanteringsmyndigheten hur fastighetens avfallshantering ordnas. 7.3 Tekniska anordningar Kabelskåp och motsvarande tekniska anläggningar ska placeras på allmänna områden eller i byggnader så att de inte stör användning, underhåll och renhållning av gatan och inte stör stadsbilden. Placering av anordningar och teknikbodar samt konstruktioner på allmänna områden förutsätter att innehavaren av området godkänner placeringen och att man vid behov ansöker om åtgärdstillstånd. 8 Särskilda bestämmelser 8.1 Förorenad mark Den som ansöker om bygglov ska vid behov utreda eventuell förorening av marken och grundvattnet innan bygglov beviljas. 8.2 Adressangivelse Om en byggnad inte tangerar eller sträcker sig till omedelbar närhet av en gata, någon annan trafikled eller tomtens interna trafikområde, ska byggnadens adressnummer eller motsvarande information sättas upp på en synlig plats i början av den körväg som leder till fastigheten. På hörnhus ska adressnummer sättas upp mot vardera gatan eller trafikleden. Adressnummer ska vara uppsatta senast vid byggnadens ibruktagningssyn. 8.3 Tomters och byggnaders belysning Byggnadens och tomtens belysning ska ordnas så att den passar in i stadsbilden och inte är alltför stark för att störa grannarna och andra som rör sig i området. 8.4 Byggande på grundvattenområde

Byggande på viktiga grundvattenområden förutsätter att en separat plan för dagvattenavledning läggs fram. Inom viktiga grundvattenområden ska olje- och bränslecisterner samt andra behållare och lager för farliga ämnen samt tekniska anordningar som hör ihop med dessa placeras ovan jord och förses med skyddsbassänger. 8.5 Reklamanordning som fästs på byggnaden Vid placering av reklam- och informationsanordningar och liknande anordningar ska följande iakttas: Bygglovsmyndigheten kan tillåta att en sådan anordning som avses ovan får sticka ut högst 1 meter från fasadens yta, om den är fäst på byggnaden på en höjd av minst 3 meter över markytan, i annat fall får den sticka ut högst 0,15 meter från fasadens yta, dock inte närmare än 0,5 meter från område som reserverats för motorfordonstrafik. Anordningen ska fästas stadigt. Den får inte störa trafiken, trafikregleringen, gatubelysningen eller underhållet av gatan och inte heller i övrigt störa dem som använder gatan eller fastigheten eller dem som bor i grannskapet. Anordningen ska i fråga om form, färg och beskaffenhet passa in i omgivningen. Fristående reklamanordningar ska placeras på gatuområde eller annat allmänt område så att de inte stör användningen av gatan eller det allmänna området och inte hindrar parkering. Dessa anordningar ska avlägsnas när affärens öppettid slutar. Reklam får inte fästas på fönsterrutans yttersida och den får inte hindra naturlig belysning från att komma in i rummet och får heller inte förfula byggnaden eller stadsbilden. 8.6 Åtgärder och skyddande under byggtiden Träd som är värdefulla för landskapet samt viktiga tomtdelar i naturligt tillstånd ska skyddas omsorgsfullt under byggnadstiden. Byggnadstillsynsmyndigheten kan i samband med behandlingen av bygglovsansökan eller när den övervakar byggarbetet förutsätta att den som svarar för bygget ska göra upp en skyddsplan. Avfallshanteringen på byggarbetsplatsen ska skötas enligt gällande avfallshanteringsbestämmelser Ikraftträdande 13.11.2013 Bilagor