Svensk För 15 år sedan gick vi med

Vi blickar framåt till 2025: Svensk För 15 år sedan gick vi med rapsodling i i EU. Det fick drastiska konsekvenser för svensk oljeväxtodling. Arealen sjönk på några år till en tredjedel jämfört med kristallkulan toppåren på 1980-talet. Svensk rapsodling var nära utrotningsgränsen. Politiska beslut och styrmedel gjorde odlingen konkurrenssvag. Nu lyfter odlingen igen. Men vi lever i en för evigt föränderlig värld, så hur kommer svensk oljeväxt odling att se ut om cirka 15 år? Vi har bett 10 auktoriteter ge sin bild av ett tänkbart scenario för svensk oljeväxtodling år 2025. Dags att höja blicken och skåda in i kristallkulan! Av: Hans Jonsson, Svensk Frötidning 1. med den nya pelleteringstekniken blir det lätt att precisionsså även rapsen. Pelletsmassan suger upp vatten och gör att i stort sett alla frön gror. Christer Nilsson f.d. forskningsledare vid SLU, Alnarp. Det är helt klart att klimatförändringen har börjat märkas rejält år 2025. Det är svårt att få vårgrödorna i vissa områden att gå fram och på hösten är det ofta alltför blött för en riktigt bra skörd och etablering av höstgrödor. Höstraps dominerar och odlas utan några problem även norr om Mellansverige. I södra Sverige har stora delar av vårkornet ersatts med höstkorn, speciellt före höstraps det ger möjlighet till en bra etablering i lugn och ro och hinna få undan det mesta av spillsäden och en del av ogräset för att kunna så under första delen av augusti. Detta är viktigt eftersom det har skett stora inskränkningar i de herbicider som kan användas och eftersom allt kväve måste fångas och mineraliseringen är som störst när det börjar regna och det fortfarande är sommartemperaturer. Strimsådd och precisionssådd med ny teknik En del lantbrukare använder låga doser i radbehandling och hackar mellan raderna, men de som strimsår gör en tidig totalbekämpning. Eftersom många gårdar har majs och eller sockerbetor så finns det gott om precisionssåmaskiner och med den nya pelleteringstekniken blir det lätt att precisionsså även rapsen. Pelletsmassan suger upp vatten och gör att i stort sett alla frön gror. Man måste inte ha en massa finjord för att det skall fungera. Därför sår man färdiga eller nästan färdiga bestånd och det läggs ner mycket ansträngning på att få ett bestånd utan luckighet. Man har förstått att både övervintring och skidbildning, och inte minst fröantalet i varje skida, är beroende av att man inte ligger över 40 plantor/m 2 och många försöker hamna mellan 30-35 plantor/m 2. Korta sorter med bra resistens Det odlas nästan uteslutande sorter som 16

kvent bygga struktur med mellangrödor, mulluppbyggnad och spårbunden trafik som främsta komponenter. Men i de mer besvärliga lägena kör man en luckringsbill och ett par tallrikar före såmaskinsbillarna. Det kräver en ordentlig bandtraktor. 2. Henrik Strindberg, vd Svensk Raps AB spekulerar kring drivkrafterna för utveckling av svensk oljeväxtodling. Christer Nilsson. Med klimatförändringen som grund ger han en vid bild av odlingsmetoder och förutsättningar för oljeväxtodling år 2025. inte blir mer än 60 cm höga och skördenivåer på 5 ton anses normalt. Sortmaterialet har fått en betydligt bättre resistens mot främst torröta och vissnesjuka och det behövs, för de mildare vintrarna och vårarna och de blötare höstarna har medfört en kraftig ökning av problemen med torröta (Phoma). Rapsbagge är ett aldrig upphörande växtskyddsproblem, men problemen med rapsjordloppa är nu inte begränsade till Skåne utan finns över halva höstrapsarealen. Ökningen beror på det allt mildare vinterklimatet som också gjort att stora stamviveln börjat dyka upp på en del platser i Skåne och skapat en extra bekämpning. De finns tyvärr de som kör vartannat år raps, men flertalet minns läxorna som lärdes på 1900-talet och använder fyra år mellan rapsgrödorna. Viktigt att kunna hantera torka och hög nederbörd Råoljepriset ligger nu och pendlar runt 115 dollar fatet och är långsamt på väg uppåt. Det har förskjutit förhållandet mellan insatser och produktpriset och medfört stark press på jordbrukets lönsamhet. Spara eller skapa kväve (genom N-fixering) ligger i allas intresse och maskiner och diesel är något som måste minimeras för att det skall bli någon lönsamhet. Därför är också reducerad jordbearbetning nu det vanligaste och plöjning hör till undantagen. I sydöst räcker inte vattnet till ens för höstraps och där expanderar nu solrosodlingen. I många andra områden, speciellt på de tyngre lerorna i väster är det istället vatten dränering som är problemet. Stora områden klarar detta utan andra åt gärder än att konse Reparbord och marknadsanpassad fraktionering De stora nederbördsmängderna på hösten har tidigare varit ett gigantiskt problem. Många lantbrukare har en personlig erfarenhet av att få gå hem från en tröska så hopplöst fastkörd att det krävdes dyr bärgning. Rapsen kan dock tröskas under mycket bra förhållanden, och de korta sorterna har starkt minskat spillet, men stråsäden är problemet. I de redu cerade systemen ska man ju ändå göra en jord bearbetning direkt efter tröskan och det spelar ju då ingen roll om stubben är lång eller kort. En del gårdar har därför övergett de vanliga tröskorna, som både är tunga, dyra, energikrävande och ofta underutnyttjade, och gått över till att köra ett reparbord, en elevatormatta och en uppsamlingsvagn. Man blir då också oberoende av tröskvädret. Tröskning, torkning och fraktionering i marknadsanpassade partier sker sedan i en tröskcentral som ägs av flera gårdar tillsammans. Resterna går till en lokal biogasanläggning. Hög kvalitet på gröda och odlare Turligt nog är en betydande del av arealen kontraktsodling med sorter som ger en specifik och eftertraktad fettsyrasammansättning, men för dem som odlar vanliga sorter är kostnadspress ordet. Konkurrensen från ett allt starkare polskt jordbruk känns inte bara på husdjurssidan, där mjölkbönderna har det besvärligt, utan också för vanliga grödor. Men det är dyrare att transportera och det ger lite skydd åt hemmamarknaden och fortfarande är de svenska bönderna de bäst utbildade i Europa och kan styra sina företag målmedvetet och rationellt. De flesta unga lantbrukare har gått den nya 4-åriga utbildningen på Alnarpsinstitutet som blev en rekonstruktion av de agronom- och lantmästarutbildningar som fanns på 1900-talet innan SLU lades ner och gick upp i de vanliga universiteten - så som skett i Danmark redan för 15 år sedan). «Energimarknaden är i dagsläget den mest drivande faktorn vad gäller arealutvecklingen. Jag är alldeles övertygad om att det kommer att bli en ändring på detta, mycket väl fram till år 2025. Under 2011 har arealen majs för energi i USA passerat foder- och livsmedelsarealen. Detta kommer inte att tillåtas i framtiden då vår befolkning ständigt ökar. Jag tror också att biodrivmedel är en teknisk lösning som snart är förbisprungen. Jag menar att innovationer och uppfinningar inom energiområdet gör att energi i framtiden blir billigare i förhållande till livsmedel, eller i alla fall inte dyrare. Detta gör att vi kommer att uppnå någon form av balans på marknaden. Min teori är därför att 2025 är det efterfrågan på livsmedel som är den största pådrivaren för arealökningar. Globalt är ändå arealen en begränsad resurs och det är bara marginellt som den kan öka. Däremot kommer produktionsökningar bestå av bättre sortmaterial, bättre metoder, genteknik m.m., det vill säga odlingsutveckling. I Sverige kan vi dock nog öka arealerna en del, kanske upp mot 150 000 hektar. Som sagt nu och 10 år framåt är det energi som driver, men sen måste det bli livsmedel som står för den stora avsättningen. Vi kommer också att bli mycket bättre på att använda jordbruksprodukter till olika typer av material. Framför allt plaster och sådant som är petroleumbaserad tillverkning i dag. ESS utanför Lund, är exempel på en sådan anläggning där framtidens material ska utvecklas. «I Sverige kan vi dock nog öka arealerna en del, kanske upp mot 150 000 hektar.» 17

I KrISTaLLKULan Mest effektivt att säkerställa höga skördar och en till godosedd efter frågan är att EU gemensamt ansluter sig till övriga världen när det gäller användningen av GMO. 3. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, utvecklar tankar kring ekologisk oljeväxtodling om 15 år. Om 15 år odlas 25 procent av den svenska åkermarken eko logiskt. Det är fort farande främst mjölk, nöt och äggprodu center i Mellansverige som har ställt om till ekologisk produktion. De har skapat en marknad för närodlat ekologiskt protein foder som har lett till att arealen med ekologiska höstoljeväxter har mer än tredubblats till cirka 10 000 hektar. De största arealerna finns i Mellan sverige där man inte har lika stora problem med rapsbaggar och rapsjordloppor som i södra Sverige. Skördarna har stabiliserats kring 3 ton per hektar eftersom man alltid använder 2 3 bisamhällen per hektar för att säkerställa en bra pollinering och har blivit mycket bättre på att gynna rapsbaggars och rapsjordloppors naturliga fiender. Detta gör man bland annat genom att ofta etablera gräsfrö i raps dels får man högre skördar i gräsfröet och dels hjälper det de naturliga fienderna att man inte plöjer efter rapsen. Dessutom använder man målinriktat blommande kantzoner och plantering av sälg med mera för att gynna parasit steklar och andra viktiga nyttodjur. Bomullsmögel bekämpas med ett biologiskt preparat som sprids av honungsbina. En stor utökning av antalet biogasanläggningar har medfört att det finns en bra tillgång på rötrest vilket har förbättrat kväveförsörjningen till de ekologiska höstoljeväxterna. Det finns även en mindre produktion av oljedådra. «4. Albin Gunnarson, Svensk raps ab, ger sin syn på övergripande stora frågor som GMO, och kraven på verktyg för effektiv produktion ur odlarperspektiv. F ör att rapsen skall räcka till både energi och humankonsumtion måste skördarna och odlingssäkerheten öka avsevärt. Flera utmaningar finns att möta både vad gäller klimat och växtskadegörare under det närmaste decenniet. Växtskyddet måste bli bättre. Nya skadegörare kommer att uppträda i svenska oljeväxtfält. Dessa måste bekämpas med ett effektivt växtskydd. Efterfrågan på förnyelsebara bränslen kommer att fortsätta öka, både med och utan politiska verktyg. Men ingen växt eller gröda kommer ensam att vara lösningen i övergången till förnyelsebar energi. Av den anledningen kommer raps troligen att vara fortsatt mycket intressant. Raps är också den gröda som passar som flytande energigröda på våra svenska gårdar undantaget spannmål. Samtidigt kommer raps att efterfrågas för humankonsumtion. Rapsoljans hälsofrämjande egenskaper är inte att underskatta. Mest effektivt att säkerställa höga skördar och en tillgodosedd efterfrågan är att EU gemensamt an sluter sig till övriga världen när det gäller användningen av GMO. EU och Sverige kommer inte att ha råd att stå utan verktygen som finns inom GMOkonceptet. Störst potential med GMO i svensk oljeväxtodling är herbicidtolerans. Idag har våra oljeväxter varit herbicidtoleranta mot en mängd produkter de senaste 25 åren såsom Butisan, Nimbus, Galera, Fox, Focus Ultra och Select. I framtiden behöver de i stället vara toleranta mot mer bredverkande herbicider såsom exempelvis glyfosat. Effektiv ogräskontroll nära 100 procent kommer att öka skördarna och stärka odlingssäkerheten avsevärt från den dag det blir möjligt. Förhoppningsvis inom de kommande 15 åren. «Skördarna har stabiliserats kring 3 ton per hektar eftersom man alltid använder 2-3 bisamhällen per hektar för att säkerställa en bra pollinering och har blivit mycket bättre på att gynna rapsbaggars och rapsjordloppors naturliga fiender. 18

5. Med mångårig forskning som grund spekulerar Johan Arvidsson, Inst. för mark och miljö, SLU, Uppsala, kring framtida etableringssystem för vår- och höstoljeväxter I KrISTaLLKULan En dröm vore också att man kunde mäta så bäddens egenskaper direkt under såbädds beredningen. Vad har jag för bearbetningsdjup, aggregatstorleks fördelning och vattenhalt där jag ska placera fröet? Är jag klar eller behöver jag bearbeta mera? Detta är frågor som vi jobbar med i forskningen idag. En sak som jag lärt mig av att jobba med oljeväxter är att det är svårt att komma med tvärsäkra uttalanden om hur man bäst ska odla dem. Inte så sällan blir skörden i slutändan något annat än man förväntat sig när man jämför bestånd under odlingssäsongen. Tittar vi på alla jordbruksgrödor finns det väldigt lite som tyder på att vi egentligen behöver en kraftig luckring av marken. Djup jämfört med grund bearbetning med kultivator höjer i regel inte skörden visar till exempel svenska försök. Det finns också en stark internationell trend mot minskad bearbetning, bland annat direktsådd. Denna trend tror jag kommer att fortsätta. Utmaningen: våroljeväxter och torra vårar Sedan har ju oljeväxterna sina speciella krav på odlingen. När det gäller våroljeväxter är det svåraste momentet att få en bra etablering under torra förhållanden. Rent fysikaliskt är det på lite styvare jordar nästan omöjligt att få ihop ekvationen grund sådd tillräckligt med fukt kring fröet. Växtrester i ytan vid plöjningsfri odling ger i teorin ett bättre avdunstningsskydd, men såbädden blir oftast något grövre än vid plöjning, vilket ibland kan leda till sämre uppkomst. En möjlighet här är ett system med ytterligare minskad bearbetning (utesluten höstbearbetning, kanske i kombination med mellangrödor) där vi bättre klarar av att utnyttja det vatten som finns i marken på våren för att få en säker groning. I ett mer konventionellt system gäller det att vara noggrann med såbäddsberedningen för att få ett bra avdunstningsskydd, och här kanske man behöver harva mer än man gör idag. Kanske förplogar på såmaskinen skulle kunna medge djupare harvning med lagom frötäckning, som till socker betor. En dröm vore också att man kunde mäta såbäddens egenskaper direkt under såbäddsberedningen. Vad har jag för bearbetningsdjup, aggregatstorleksför delning och vattenhalt där jag ska placera fröet? Är jag klar eller behöver jag bearbeta mera? Detta är frågor som vi jobbar med i forskningen idag. Höstraps: olika former av förenklad jordbearbetning Höstrapsen är ett eget kapitel. När det gäller t.ex. spannmål ser jag liten anledning att plöja för luckringens skull, men ett sådant behov kan finnas för höst raps. Som bekant finns ett otal varianter för etableringen, från konventionell plöjning och noggrann såbäddsberedning till olika typer av bredsådd, strip tillage (bearbetning endast i såraden) eller direktsådd. I de försök vi utfört på senare år har de flesta metoderna gett jämförbara skördar, men när grödan utsatts för stora påfrestningar har plöjningen i regel fungerat bäst. Den lägre tidsåtgången gör ändå att jag tror på en fortsättning för olika former av förenklad bearbetning och sådd. Strip tillage är ett system som jag inte tror på generellt, men som kanske är användbart till höstraps. Drömmen är förstås ett system där vi faktiskt kan mäta vilken bearbetning jorden behöver. En brasklapp dock för det ökade bekämpningsbehovet särskilt i höstraps; politiska beslut eller brist på effektiva bekämpningsmedel kan öka behovet av bearbetning. Likaså kan en global livsmedelsbrist höja priserna på livsmedel. I detta fall ökar jordbrukets lönsamhet och strukturrationaliseringen minskar, vilket i sin tur minskar behovet av reducerade bearbetningssystem. 19

I KrISTaLLKULan Förväntansfull vandring mot 2025 för svenska oljeväxt förädlare och sortrepresentanter 6. 7. 8. 9. Hur ser ni på utvecklingsmöjligheterna för svensk oljeväxtodling under de kommande 15 åren? SW: Vi bedömer att potentialen är cirka 150 000 hektar (vår & höstraps) under förutsättning att vi har verksamma preparat för betning och bekämpning. Scandinavian Seed: Oljeväxtodlingen har alla förutsättningar att utvecklas positivt i framtiden. Priset har varit stabilt högt och grödan är mycket positiv i växtföljden. Europeisk växtförädling lägger också mycket stora resurser på oljeväxter, vilket avspeglar sig i den stora sortprovning vi har här i landet. Det mesta samverkar således för att vi ska få en positiv utveckling. DuPont: Utvecklingen av raps hybrider och speciellt semi dvärg hybrider gör att intresset för att odla raps ökar och påskyndar ett skifte i odlingen från vårraps till höstraps med betydligt högre skördar. Inom de närmaste 15 åren kan en ökning av arealen i Sverige med 50 procent ligga inom rimligheternas gräns. Syngenta: Om priset på rapsfrö förutsätts konkurrenskraftigt mot övriga grödor, så bör odlingen kunna vidmakthållas eller till och med öka en del. I en stor del av det svenska odlingsområdet (norr om Skåne, Halland, Kalmar), är den idealiska såtid punkten redan passerad när förfrukten väl är bärgad. Utmaningen blir att snabbt och säkert kunna etablera rapsgrödan utan att tappa ytterligare tillväxtpotential. Tack vare det svenska branschorganets (Svensk Raps) ständigt pågående sortprovning och utvärdering av sortkaraktäristika m.m., samt utveckling och testning av jordbearbetningsredskap och såmaskiner, talar det mesta för att näringen blir bättre och bättre på att hantera denna situation. Därför tror vi på en arealökning i framförallt de norra odlingsområdena. I de södra områdena kan troligtvis fördjupad kunskap höja odlingssäkerheten kanske i kombination med ett ökat stöd av effektiva växtskyddsprodukter och därmed ytterligare lyfta lönsamhet, odlingsintresse och areal av grödan. 10. Monsanto: Mycket positivt, ur förädlingssynpunkt kommer det fortsatt att vara fokus på sorter som kan prestera under nordiska förhållanden, särskilt med god vinterhärdighet. Hur stort årligt procentuellt förädlingsframsteg bidrar era sorter med de kommande 15 åren? SW: Höstraps: Våra sorter kommer att bidra med 2 procent om året de kommande femton åren under förutsättning att odlingstekniken används på rätt sätt. Vårraps: Med introduktionen av vårrapshybrider på marknaden har avkastningen tagit ett rejält kliv uppåt, hybriderna har framför allt snabb tidig tillväxt och stresstolerans. Tittar vi fem år tillbaka när Joplin introducerades och jämför med hybridsorten Majong, som kommer 2012, ger den i genomsnitt hela 18 procent högre oljeskörd i försöken. Vi ser möjligheter att ytterligare öka avkastningen även för hybridsorterna och bedömningen är att vår växtförädling kommer att bidra med 30 procent den kommande femtonårsperioden under förutsättning att odlingstekniken används på rätt sätt. Scandinavian Seed: Med hybrider kan fröskörden höjas med 1,3 procent per år och denna utveckling väntas fortsätta de kommande åren. Råfettskörden beräknas kunna öka med 1,5 2,0 procent per år. DuPont: En skördeökning på drygt 20 procent är möjlig inom de närmaste 15 åren och även oljehalten förväntas stiga ytterligare. När det gäller sjukdomsresistens kan man förvänta lite snabbare resultat. Ett exempel: i norra Tyskland har under optimala förhållanden skördar på 7 ton raps per hektar uppnåtts hos lantbrukare. Detta borde bli möjligt inom de närmaste 10 åren i andra länder också. Syngenta: Hybridsorternas expan sion under senare år, har redan lyft rapsgrödan i avkastningshänseende. Tack vare en ytterligare fokuserad satsning på metodik och teknik inom hybridförädlingen förväntar vi oss inom Syngenta att kunna bidra med 1 2 procent skördeökning per år de kommande 15 åren. Monsanto: Vi bidrar med ca 3 procent per år vilket vi sett i Danmark där Monsanto har en betydande marknadsandel. «Framåt marsch. Framtidstron på svensk oljeväxtodling är stor hos svenska 20 sortföreträdare. Samfällt tror man på ökad odling den kommande tiden.