Skatteundersökningen 2016 En internationell jämförelse i beskattning av kapital
Förord Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Aktiespararna, verkar för en internationellt konkurrenskraftig kapitalbeskattning för enskilda aktieägare i Sverige. Detta är av största vikt för att svenska företag kan få tillgång till riskkapital på goda villkor och att hushållen ska kan få en bra förräntning på sitt långsiktiga sparande. Kapitalet är numera rörligt inte bara på EU:s inre marknad utan även globalt. Detta innebär att skattevillkoren i allt större utsträckning avgör var kapitalet placeras. Elektronisk handel gör det också nästan lika enkelt att investera på marknader i utlandet som i det egna landet. Aktiespararna har sedan 1995 gjort en årlig jämförande studie av reglerna för beskattning av noterade aktier inom OECD och EU. I år omfattar den jämförande studien det totala aktieskattetrycket i 40 länder med hjälp av ett totalskatteindex. Om inget annat anges avses skattereglerna för 2015 1. Vi är förvissade om att kunskap om det jämförelsevis höga skattetrycket i Sverige och metoderna för riskkapitalbeskattningen i andra länder, så småningom kommer att leda till förbättringar av den svenska lagstiftningen för beskattning av sparande. Studien har utförts av Josefine Gunnarsdottir och Kajsa Harrysson. Den visar att aktieskattetrycket i Sverige 2015 var näst högst bland industriländerna i OECD och EU efter Danmark, se diagram 1. Stockholm november 2016 Sveriges Aktiesparares Riksförbund 1 För Kanada och Chile har sifforna för inkomståret 2012 använts. 1
Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Sveriges aktieskattetryck näst högst i OECD/EU 5 3. Dubbelbeskattningen av utdelningar näst högst i OECD/EU 6 4. Skatt på kapitalvinster Låg skatt på långsiktiga aktieinnehav i de flesta länder 10 5. Skatt på förmögenhet endast tre länder beskattar förmögenheter 12 6. Bilaga 1 13 2
1. Inledning Sammanfattning Ändamålet med utredningen Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 2 är att jämföra det totala skattetrycket för aktieägare i de länder som ingår i OECD och EU samt att visa hur den enskilde aktieägaren påverkas av aktiebeskattningen. Studien behandlar: bolagsskatt skatt på utdelning på aktieägarnivå skatt på kapitalvinster förmögenhetsskatt Många länder tillämpar inte dubbelbeskattning av utdelningar Frågan om beskattning av utdelning har debatterats i såväl Sverige som andra länder. Det faktum att mottagen utdelning redan har varit föremål för beskattning hos bolagen leder till frågan varför aktieägarna också ska betala skatt. Sverige som har en bolagsskatt på 22 procent och en skatt på utdelning i mottagarledet på 30 procent är ett av de få länder som beskattar både aktiebolaget och dess aktieägare. Många länder har på olika sätt försökt undvika dubbelbeskattning av utdelad vinst från aktiebolag, exempelvis genom att helt undanta utdelningen från beskattning i mottagarledet eller undanta vissa belopp från beskattning. Den totala skatten på utdelad vinst i Sverige är 45,40 procent, medan genomsnittet i OECD är 36,24 procent och i EU 33,13 procent. Under senare år har den genomsnittliga bolagsskatten sänkts inom EU 1995 var den 37 procent och 2015 var den 22,25 procent, en sänkning med drygt en tredjedel. Detta beroende dels på att fler lågskatteländer blivit EU-medlemmar, dels på att flera av de äldre medlemmarna försökt möta den ökade konkurrensen från de nya medlemsstaterna vad gäller bolagsskatten. 2015 var det Danmark, Estland, Portugal, Spanien och England, som sänkte sin bolagsskatt. Även inom OECD har bolagsskatterna de senaste 15 åren gått ner med nästan en tredjedel, från 36 till 24,86 procent. Hög skatt på beskattning av kapitalvinster I många länder varierar beskattningen av kapitalvinster beroende av aktieinnehavets längd. På långa aktieinnehav 3 är den genomsnittliga skatten i EU 14,49 procent och i OECD 14,21 procent, medan skattesatsen på korta innehav på högst tre månader är 19,6 procent inom EU respektive 19,45 procent inom OECD. Bland de övriga medlemsstaterna i EU är det vanligt med en differentierad skatteskala, där långa aktieinnehav beskattas lägre än korta. Sverige tillämpar inte någon differentiering av skattesatsen. Detta leder till att Sverige, med en skattesats på 30 procent, har en beskattning som ligger långt över genomsnittet i både OECD och EU, på såväl korta som långa innehav. Endast Danmark beskattar kapitalvinster, med en innehavstid på mer än fem, år högre än Sverige. 2 Förteckning över medlemsländerna finns i bilaga 1. 3 Med långa innehav avses längre än 5 år. 3
Många av de undersökta länderna beskattar inte kapitalvinster. År 2015 gäller detta för bl.a. Cypern, Malta, Nederländerna, Nya Zeeland, Schweiz, Sydkorea, Storbritannien, Nederländerna, Turkiet och Storbritannien. Förmögenhetsskatt ovanligt Få länder i världen tar fortfarande ut förmögenhetsskatt. Sedan Aktiespararna började göra sin skatteundersökning 1995 har Danmark, Finland, Island, Nederländerna, Luxemburg, Tyskland, Sverige och Spanien avskaffat beskattningen av förmögenheter. Island avskaffade sin förmögenhetsskatt 2005, Finland och Luxemburg 2006, Sverige 2007 och Spanien 2008. Under 2010 återförde däremot krisdrabbade Island förmögenhetsskatten som återigen togs bort under 2014. Spanien återinförde förmögenhetsskatten 2011. Under 2015 tog fyra medlemsländer i EU och/eller OECD ut förmögenhetsskatt: Frankrike, Norge, Spanien och Schweiz. Andra länder som beskattar förmögenhet är Liechtenstein och Indien. Vad vill vi? Aktiespararna arbetar aktivt för att skattetrycket på svenska aktieägare ska lindras. Vi anser att skattesatsen för inkomstslaget kapital bör sänkas till 20 procent. Detta skulle innebära att skattetrycket på kapital i Sverige skulle vara mer i linje med snittet i OECD/EU, se diagram 1. Med nuvarande inriktning på skattepolitiken bedömer vi dessvärre en sådan reform som mindre sannolik. Vi avvisar därför inte riktade åtgärder som exempelvis att sänka skattesatsen på långa innehav för att gynna långsiktigt ägande samt åtgärder för att skapa incitament för personer utan stora tillgångar att inleda ett sparande i aktier och fonder. Antaganden Vid jämförelsen har använts ett totalskatteindex som baserats på summan av bolagsskatt, skatt på utdelningar, skatt på kapitalvinster och förmögenhetsskatt under vissa antaganden. Aktiespararnas studie utgår från vad vi kallar för en genomsnittlig aktieägare, som förutsätts vara ett gift par utan barn. Aktieägarens make/maka antas inte köpa, sälja eller äga aktier. Aktieägaren har inga kapitalförluster att kvitta mot kapitalinkomster. Hänsyn har tagits till tillåtna fribelopp vid uttagandet av vissa skatter. För länder med olika hög beskattning i olika kommuner/regioner har skattesatsen för landets huvudstad använts. Medeltalen och indexen i studien är inte viktade i förhållande till ländernas storlek. Källor Studien baseras på IBFD 4 :s European Tax Handbook 2016, Deloittes International Tax and Business Guides samt information från webbplatserna för skattemyndigheterna i de aktuella länderna. Osäkerheter Det är vår bedömning att Aktiespararnas studie präglas av en hög grad av pålitlighet. Materialet är dock omfattande och regelverket i vissa fall mycket komplicerat. Ändamålet med vår studie är att visa hur beskattning av aktier skiljer sig mellan olika länder inte att ge detaljerad bild av respektive lands skattesystem. 4 International Bureau of Fiscal Documentation. 4
2. Sveriges aktieskattetryck näst högst i OECD/EU Diagram 1: Totalskatteindex. 5 Sverige = 100 samt jämförelse om svensk skatt på utdelning och kapitalvinst var 20 procent. 5 Ett totalskatteindex har utformats för att mäta det svenska skattetrycket på investerare, innefattande bolagsskatt, skatt på utdelningar, skatt på kapitalvinster och förmögenhetsskatt. Totalskatteindexet baseras på ett typfall utifrån vissa antaganden. Den totala skatt som betalas av en genomsnittlig aktieägare ett visst år är resultatet av utdelningsskatt på både bolags- och aktieägarnivå, kapitalskatt och förmögenhetsskatt. De antaganden som gjorts för att beräkna den totala skatten avseende diagram 1 är följande: Två makar utan barn äger marknadsnoterade aktier till ett börsvärde vid årets slut på 500 000 kronor, motsvarande 25 procent av den totala förmögenheten. De har också andra förmögenhetsskattepliktiga tillgångar till ett värde av 1 500 000 kronor men inga lån. Det ger en total förmögenhet på 2 000 000 kronor. Utdelningarna uppgår till 15 000 kronor före bolagsskatt, motsvarande tre procent av värdet på aktieinnehavet. Under året säljer makarna noterade aktier till ett värde av 100 000 kronor, motsvarande 20 procent av aktieinnehavet. Inköpspriset var 50 000 kronor och innehavstiden fem år. Den skattskyldige har en beskattningsbar inkomst av tjänst på 250 000 kronor. I de fall där makarna sambeskattas är den beskattningsbara inkomsten 400 000 kronor. Vid sambeskattning antas att aktieägarens make/maka har en årlig inkomst motsvarande 60 procent av aktieägarens inkomst. 5
3. Dubbelbeskattningen av utdelningar näst högst i OECD/EU Bolagsskatten 2013 sänktes den svenska bolagsskatten från 26,3 till 22 procent och ligger nu runt genomsnittet inom EU på 22,1 procent. Även andra medlemsstater i EU har under de senaste åren sänkt sin bolagsskatt för att bättre kunna möta konkurrensen från de nya medlemsländerna i EU som har en låg beskattning av bolagsvinster. Generellt har bolagsskatterna sjunkit sedan 1995 inom både EU och OECD. Vid 1995 års undersökning var den genomsnittliga bolagsskatten inom OECD 36 procent och inom EU 37 procent, vilket ska jämföras med den genomsnittliga bolagsskatten 2015 på 24,5 procent inom OECD och 22,1 procent inom EU. Diagram 2: Jämförelse av bolagsskatten i procent 6
Skatt på utdelningar Bolagsvinster kan beskattas antingen hos bolaget eller hos aktieägarna eller på båda nivåerna, det senare innebärande en dubbelbeskattning 6. Hur beskattningen av bolagsvinster sker varierar mellan medlemsländerna i EU och OECD. I Sverige är aktiebolagsvinster föremål för dubbelbeskattning hos bolaget beskattas dem med 22 procent bolagsskatt och hos den enskilde aktieägaren med 30 procent utdelningsskatt. Resultatet blir att Sverige har ett totalt skatteuttag på utdelningar som är bland de högst av de länder som ingår i studien, nämligen 45,4 procent. Högst skatteuttag har Belgien med en bolagsskatt på 33 procent och en utdelningsskatt på 25 procent, vilket medför ett totalt skatteuttag på utdelningar om 49,75 procent. I de flesta övriga länder har åtgärder vidtagits för att antingen reducera eller helt eliminera dubbelbeskattningen. En metod för att undvika beskattning två gånger är att ge den enskilde aktieägaren skattekredit motsvarande den skatt som bolaget redan betalat, såsom i Australien och Nya Zeeland 7. Inom EU har metoden dock befunnits strida mot principen om fri rörlighet för kapital, om man inte låter den gälla även för utländska bolag. I EU låter många länder i stället utdelningar under ett visst belopp vara skattefria hos mottagaren, såsom Tyskland, 801 EUR (dubbelt vid sambeskattning). Därutöver tillämpar ett antal länder en låg fast skattesats på utdelningar i mottagarledet; som exempel kan nämnas att Bulgarien beskattar utdelningar hos aktieägaren med 5 procent, Lettland med 10 procent. Andra länder såsom Cypern, Estland och Slovakien undantar utdelningar helt från beskattning i mottagarledet. Våra grannländer Finland och Norge har också dubbelbeskattning, men en del av utdelningen, motsvarande riskfri avkastning på investerat kapital, har gjorts skattefri. 6 Med dubbelbeskattningen av aktievinster avses den ekonomiska dubbelbeskattning som drabbar aktiebolagsvinster som delas ut. Aktiebolaget betalar först skatt för sin inkomst varefter dess aktieägare beskattas för den utdelning de erhåller. Samma bolagsvinst blir därmed beskattad såväl hos bolaget som hos aktieägarna. 7 Ett så kallat dividend imputation system. 7
Diagram 3: Total skatt på utdelningar i procent Den genomsnittliga sammanlagda bolags- och individskatten på utdelade bolagsvinster är 36,2 procent i OECD och 33,1 procent i EU. Den sammanlagda skatten är högst i Belgien 49,75 procent. Sverige har en sammanlagd skatt om 45,4 %. På Cypern är bolagsskatten 10 procent och utdelningar är skattefria hos mottagaren. I Bulgarien är bolagsskatten 10 procent och utdelningsskatten 5 procent. För en enskild aktieägare i Sverige innebär den svenska beskattningen av utdelningar att om bolaget väljer att dela ut en bruttovinst på 15 000 kronor får aktieägaren endast 8190 kronor i handen. Den genomsnittliga aktieägaren inom EU får jämförelsevis behålla 10 035 kronor. Procentuell sett får den europeiske medborgaren alltså hela 22,5 procent mer i avkastning. Följden blir att en utländsk investerare kan betala mer för svenska aktier men ändå ha samma avkastningskrav. 8
Diagram 4: Bolagsskatt och effekt av skatt på utdelningar på aktieägarnivå 9
4. Skatt på kapitalvinster Låg skatt på långsiktiga aktieinnehav i de flesta länder Sverige har 30 procent skatt på kapitalvinster hos privatpersoner oavsett längden på innehavstiden. Därmed avviker Sverige från det generella mönstret, som är att göra skillnad mellan långsiktiga och kortsiktiga aktieinnehav. Det är vanligt bland övriga OECD-länder att tillämpa lägre skattesatser på långsiktiga aktieinnehav. Bland annat beskattar inte Luxemburg aktievinster om innehavstiden är längre än sex månader och Tjeckien undantar kapitalvinster från beskattning efter en innehavstid om tre år. Andra länder beskattar inte kapitalvinster under vissa belopp, däribland Storbritannien som inte beskattar kapitalvinster under 11 100 8. Ett tiotal länder av de 40 undersökta undantar kapitalvinster på marknadsnoterade aktier helt från beskattning, däribland Nederländerna och Schweiz. I Nederländerna utgår dock en årlig schablonskatt på investeringstillgångar med 1,2 procent per år. Grekland beskattar inte heller kapitalvinster men 2011 infördes en skatt på finansiella transaktioner om 0,15 procent. I andra länder beskattas kapitalinkomster progressivt och skattesatsen är då beroende på den skatteskyldiges övriga inkomster från olika inkomstslag. Sverige är relativt ensamt om att beskatta kapitalvinster på långsiktiga aktieinnehav så hårt som med 30 procent. Kapitalvinstskatten på aktieinnehav upp till tre månader är i snitt cirka 19 procent i EU och OECD. På innehav upp till två år är snittet runt 17 procent och för femåriga innehav är medeltalen ännu lite lägre. Diagram 5: Skatt på kapitalvinster i Sverige, EU och OECD på 50 000 kronor efter tre månader, två år och fem år 8 Ungefär 121 661SEK. 10
Diagram 5 visar att kapitalvinster på långa innehav i många länder träffas av lägre skatt än vinster på korta innehav. Diagrammet visar också att Sverige har en mycket hög skatt på kapitalvinster jämfört med genomsnitten för både OECD och EU. På långa innehav är den svenska skatten mer än dubbelt så hög som medeltalen för EU och OECD, endast Danmark beskattar kapitalvinster på långa innehav högre än Sverige, nämligen med 33 procent. I jämförelse med de undersökta länderna intar de nordiska länderna en högskatteposition. För en svensk aktieägare innebär det att han eller hon betalar 7 755 kronor mer i skatt än sin genomsnittliga motsvarighet inom EU, på en kapitalvinst på 50 000 kronor vid en innehavstid på mer än 5 år. Diagram 6: Skatt på kapitalvinster för innehav på mer än fem år 11
5. Skatt på förmögenhet endast fyra länder 9 beskattar förmögenheter Den svenska förmögenhetsskatten är sedan januari 2007 avskaffad. Tidigare var den proportionerlig och togs ut med 1,5 procent på beskattningsbar förmögenhet över 1 500 000 kronor för ensamstående och 3 000 000 kronor för sambeskattade. Idag är det endast fyra länder inom OECD och EU som beskattar förmögenheter Spanien, Frankrike, Norge och Schweiz. Diagram 7: Skatt på förmögenhet 10 9 Spanien tar ut förmögenhetsskatt men Madrid är undantagen denna skatt. 10 Betald förmögenhetsskatt är i relation till nettoförmögenhet. Siffrorna bygger på antagandet att aktieägaren/skattebetalaren är gift, utan barn, och inte har andra tillgångar eller skulder. 12
6. Bilaga 1 Följande 40 länder ingår i undersökningen. EU OECD Sverige + + Australien + Belgien + + Bulgarien + Chile + Cypern + Danmark + + Estland + + Finland + + Frankrike + + Grekland + + Irland + + Island + Israel + Italien + + Japan + Kanada + Lettland + Litauen + Luxemburg + + Malta + Mexiko + Nederländerna + + Norge + Nya Zeeland + Polen + + Portugal + + Rumänien + Schweiz + Slovakien + + Slovenien + + Spanien + + Storbritannien + + Sydkorea + Tjeckien + + Turkiet + Tyskland + + Ungern + + USA + Österrike + + 13