De e lugnt stresshantering för unga ( )

De e lugnt stresshantering för unga (2016-2018) BEHOVSKARTLÄGGNINGEN VÅREN 2016 Våren 2016 utfördes en behovskartläggning för att starta projektarbetet kring utvecklingsprojektet De e lugnt - stresshantering för unga. Planeringen av behovskartläggningen inleddes i början av året och enkäten utvecklades inom projektets arbetsgrupp. Enkäten Behovskartläggningen genomfördes med hjälp av en webbenkät (i Webropol). Det var viktigt för oss att enkäten skulle vara så lätt att fylla i som möjligt med klara frågor och tydlig layout. Det var positivt att märka hur väl det fungerade att fylla i enkäten med telefonen. Enkäten tog kring 15 minuter att fylla i och endast flervalsfrågorna var obligatoriska. Enkäten var öppen under tiden 1.4-10.5.2016. Turnén För att få in så många svar som möjligt var det viktigt för oss att åka runt och träffa så många unga som möjligt. Under vår turné besökte vi sammanlagt tjugo enheter (tio ungdomsverkstäder, två yrkesskolor och åtta gymnasier) och träffade sammanlagt 620 unga. Besöken fördelades mellan regionerna så att vi gjorde besök både i Nyland, Åboland och i Österbotten. De enheter som vi inte hade möjligheten att besöka kontaktade vi per e-post för att informera om behovskartläggningen. Därtill skickade vi ut material per post. Vi spred också enkäten via våra samarbetsparters och via andra informationskanaler bl.a. Decibel.fi. Samarbete med Arcada Tre studerande från fysioterapilinjen vid Yrkeshögskolan Arcada gör sitt examensarbete kring behovskartläggningen. De har varit med och utvecklat enkäten och de deltog även i en del besök under turnén. De kommer i sin rapport att fokusera på fysisk aktivitet och sömn samt hur dessa faktorer inverkar på upplevelsen av stress. De har fördelat arbetet så att alla granskar sin egen målgrupp enligt sysselsättning (yrkesskola, gymnasium och ungdomsverkstad). Examensarbetet uppskattas vara klart under hösten 2016. I den här rapporten presenterar vi övergripande resultat från behovskartläggningen. Rapporten skickas ut till alla samarbetsparters och till alla gymnasier, yrkesskolor och ungdomsverkstäder i Svenskfinland. Rapporten får gärna spridas. Projektledarna Nina Martin och Miivi Selin-Patel

Av alla som svarade (N=1215 unga) var 1090 unga i åldern 16-20 år, bland dessa unga fördelades svaren mellan könen på följande sätt: Svaren fördelades mellan regionerna på följande sätt. Bland de som svarade annat uppgav flest unga att de kom från Satakunta (12) samt en del från Kymmenedalen (3) och delar av Nyland (5). Åldersfördelningen bland de 16-20 åringar som svarat såg ut på följande sätt: Bland de unga vid yrkesskolorna (n = 442) var flest födda år 1999 eller 1998 (76,9 ) samt en del födda år 1997 eller 1996 (23,1 ). Även bland de unga från gymnasierna ( n = 616) var flest (93,8 ) födda år 1999 eller 1998, några födda år 2000, 1997 eller 1996. Bland de unga från ungdomsverkstäderna (n = 48) var det väldigt stor åldersspridning (mellan 15-29 år).

Mellan de tre olika sysselsättningarna (yrkesskola, ungdomsverkstad och gymnasium) fördelades svaren enligt följande: Bland de som svarade annat fanns unga som kombinerar gymnasie- och yrkesskolstudier samt unga som går i yrkeshögskola. Region - fördelning enligt sysselsättning () 80 70 60 50 40 30 20 10 0 29 69 62,5 46,4 30,4 29,2 20,8 8,3 1,6 0,4 2,4 Yrkesskola Gymnasium Ungdomsverkstad Nyland Österbotten Åboland Andra Kön - fördelning enligt sysselsättning () 70 60 57 62,6 60,4 50 40 41,9 35,9 37,5 30 20 10 0 1,1 1,52 2,1 Yrkesskolor (n = 442) Gymnasier (n = 616) Ungdomsverkstäder (n = 48) Män Kvinnor Annat I yrkesskolorna och ungdomsverkstäderna deltog fler män i kartläggningen, medan andelen kvinnor som deltog var större i gymnasierna.

STRESS OCH STRESSHANTERING 1. Hur stressad känner du dig för tillfället på en skala mellan 1 och 10? Antal svarande: 1090 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Medelvärde Inte alls. 10,9 12,3 14,2 12,4 12,8 11,4 11,2 8,8 4,4 1,6 Väldigt mycket. 4,64 Alla (n = 1090) Kvinnor (n = 587) Män (n = 487) 37,4 47,8 14,8 25,2 53,3 21,5 52,6 41,2, 6,2 4,64 5,33 3,78 2. Hur stressad har du känt dig under den senaste månaden på en skala mellan 1 och 10? Antal svarande: 1090 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Medelvärde Inte alls. 3,6 7,8 9,8 10,2 11,7 10,8 15,7 16,1 9,8 4,6 Väldigt mycket. 5,85 Alla (n=1090) Kvinnor (n = 587) Män (n = 487) 21,2 48,4 30,5 9,0 46,7 44,3 36,2 50,9 12,9 5,85 6,79 4,69 Vid dessa två frågor gällande upplevelser av stress finns det en märkbar skillnad mellan könen. Unga kvinnor upplever större stress. Även unga vid gymnasierna upplevde större stress än unga vid yrkesskolor och ungdomsverkstäder. Det fanns inte några märkbara skillnader mellan regionerna.

3. Har du under den senaste månaden känt dig utvilad? Antal svarande: 1090 Av kvinnorna (n= 587) uppger 32,7 att de inte känt sig utvilade under den senaste månaden, bland männen (n=487) är motsvarande procent 17,5. Bland de som uppgett sitt kön som annat (n=16) har 37,5 inte känt sig utvilade under den senaste månaden. 4. Vad av följande gör dig stressad? Antal svarande: 1090 Top 3 enligt målgrupp Gymnasier: skola, tidsbrist, prestationskrav Yrkesskola: skola, tidsbrist, prestationskrav/ framtiden (de två sista var jämna) Ungdomsverkstad: framtiden, ekonomi, psykiskt illamående Unga i yrkesskola och gymnasium upplevde att skolan och tidsbrist orsakar mest stress, även prestationskrav och framtiden framstod som faktorer som många unga upplever som stressande. Unga vid ungdomsverkstäderna upplevde delvis andra faktorer som stressande och de faktorer som framstod var framtiden, ekonomi och psykiskt illamående. De som svarade annat lyfte fram följande faktorer: sommarjobb, ensamhet, bilskola, graviditet, problem i kompiskretsen/familjen, sömnsvårigheter, ångest och samhälleliga problem.

5. Hur märker du att du är stressad? Fritextsvar, antal svarande: 763 Trött/ svårt att sova 18 Magprobelm/ huden/ håret 3 Annat 5 Prokrastinerar, får inget gjort, gör "fel" saker 11 Problem med koncentration/ tänker på något hela tiden 16 Huvudvärk, klappningar, svettas, skakar 12 Ångest/ nedstämnd 11 Irriterad, arg, spänd, rastlös 24 Bland de som svarat annat lyftes följande faktorer fram: mat, allt blir fel, och att man isolerar sig. 6. Tror du att stress är ett stort problem hos unga idag? Antal svarande: 1090 Vid den här frågan finns det märkbara skillnader mellan könen. En stor del av de unga kvinnor (87,4 ), som deltagit i kartläggningen anser att stress är ett stor problem bland unga idag. Även om majoriteten av männen (57,5 ) och de som uppgett sitt kön som annat (62,5 ) även anser att stress är ett stort problem bland unga, så är andelen som tycker så märkbart mindre. 7. Jag vet hur jag kan hantera stress. Antal svarande: 1090 Helt av annan åsikt. 3,6 14,9 36,1 32,2 13,2 Helt av samma åsikt. 3,37

8. Jag har tillräckligt med fritid. Antal svarande: 1090 Helt av annan åsikt. 87 226 307 289 181 Helt av samma åsikt. 3,23 9. Jag har tillräckligt med tid med min familj. Antal svarande: 1090 Helt av annan åsikt. 54 149 273 356 258 Helt av samma åsikt. 3,56 10. Jag har tillräckligt med tid tillsammans med mina vänner. Antal svarande: 1090 Helt av annan åsikt. 51 177 340 348 174 Helt av samma åsikt. 3,38 11. Upplever du att du får stöd med att hantera din stress? Antal svarande: 1090

12. Av vem får du stöd med att hantera din stress? Fritextsvar, antal svarande: 434 Psykolog / terapeut 3 Lärare/ skolterapeut/ ungdomsverk. 3 Annat 6 Pojkvän/ flickvän 9 Familj 49 Vänner 30 Bland de som svarat annat lyftes följande faktorer fram: stöd av husdjur, en själv och bekanta via hobbyn. Av de unga uppger sammanlagt 46,5 att de får stöd med att hantera sin stress, endera ofta (13,6 ) eller ibland (32,9 ). Sammanlagt 31,1 anser att de inte får stöd med att hantera sin stress och 22,4 uppger att de inte vet ifall de får stöd. De flesta unga som meddelar att de får stöd med att hantera sin stress får stöd endera av familj eller vänner. Även stöd från pojkvännen/flickvännen eller av en professionell nämns i en del svar. Under kategorin annat finns bl.a. svar gällande stöd från husdjur eller från sig själv. Det fanns inte några märkbara skillnader i svaren mellan könen, regionerna och sysselsättning. Slutsatser om resultaten gällande stress och stresshantering Det som är oroväckande är att nästan 75,0 av de unga som deltog i behovskartläggningen anser att stress är ett stort problem hos unga idag och att nästan en tredjedel (31,1 ) av unga upplever att de inte får stöd med att hantera sin stress. Över en fjärdedel (25,9 ) uppger också att de inte känt sig utvilade under den senaste månaden. Dessa resultat bekräftar för oss att det finns ett behov för ett utvecklingsprojekt med stresshantering som tema. Det som är positivt i resultaten är att de tyder på att unga ändå upplever att de vet hur de kan hantera sin stress och är medvetna om vad som orsakar stress hos dem. De unga som får stöd med att hantera sin stress kan också uppge vem som ger dem stöd. De flesta unga upplever även att de har tillräckligt med fritid samt tid tillsammans med vänner och familj.

LYCKA 1. I allmänhet skulle jag beskriva mig som en 1 2 3 4 5 6 7 Medelvärde inte så lycklig människa. 27 39 78 166 338 341 100 väldigt lycklig människa. 4,99 2. Jämfört med människor i min ålder, så upplever jag mig som 1 2 3 4 5 6 7 Medelvärde mindre lycklig. 26 49 132 292 312 215 63 lyckligare. 4,57 3. Vissa människor är allmänt taget olyckliga. Även om de inte är deprimerade så verkar de aldrig vara så lyckliga som de kunde vara. I vilken utsträckning passar detta in på dig? 1 2 3 4 5 6 7 Medelvärde Passar inte alls. 128 242 166 277 151 95 30 Passar mycket bra. 3,45 4. Vissa människor är allmänt taget väldigt lyckliga. De njuter av livet vad som än händer och försöker få ut det mesta av allting. I vilken utsträckning passar detta in på dig? 1 2 3 4 5 6 7 Medelvärde Passar inte alls. 28 77 139 261 285 203 96 Passar mycket bra. 4,55 5. Jag gör ofta sådant som jag njuter och mår bra av. 1 2 3 4 5 6 7 Medelvärde Helt av annan åsikt. 8 28 77 160 303 352 161 Helt av samma åsikt. 5,22 Slutsatser om resultaten gällande lycka Resultaten tyder på att de flesta unga som deltagit i behovskartläggningen upplever sig rätt så lyckliga. Medelvärdena är bra och fördelningen lutar mot det positiva vid varje fråga. Det finns inte några märkbara skillnader mellan regionerna och inte heller mellan könen. En liten skillnad finns gällande sysselsättning. Unga vid ungdomsverkstäderna har aningen sämre medelvärden än unga vid gymnasium och yrkesskola.

SÖMN 1. Välj de påståendena som bäst stämmer in på dig. Antal svarande: 1090 Sällan eller aldrig Ibland Oftast (0-1 gånger i (2-4 gånger i (5-7 gånger i Medelvärde veckan) veckan) veckan) Jag lägger mig samma tid under vardagar. 10,4 53,9 35,7 2,25 Jag har svårt att somna. 57,7 31,4 10,8 1,53 Jag tänker på när jag borde gå och lägga mig. 14,7 44,1 41,1 2,27 Jag har svårt att vakna på morgonen. 27,2 39,5 33,3 2,06 Jag känner mig trött när jag stigit upp på morgonen. 14,7 41,8 43,4 2,29 Jag känner mig trött under dagen. 20,7 55,0 24,3 2,04 För alla unga i åldern 16-20 år kan det noteras att de unga är medvetna om när de borde gå och lägga sig och 35,7 lägger sig oftast samma tid. Även om 43,4 av de unga känner sig trötta när de vaknar på morgonen så känner sig endast 24,3 trötta under dagen. Då resultaten analyserades baserat på sysselsättning så kunde man inte se märkbara skillnader. Då de olika regionerna jämfördes så var slutsatsen den samma. Mellan könen kan små skillnader noteras. Kvinnor funderar mera på när de borde gå och lägga sig och lägger sig oftare samma tid med ett medeltal på 2,34 i jämförelse med män (M=2,15) och de som definierar sitt kön som annat (M=2,06).

2. När går du oftast och lägger dig under vardagar? Antal svarande: 1090 3. När vaknar du oftast under vardagar? Antal svarande: 1090 25 20 15 10 5 0 0,09 0,09 0,92 2,48 12,75 18,17 24,95 17,89 12,57 10,09 40 35 30 25 20 15 10 5 0 37,61 26,15 15,32 12,39 5,69 1,65 0,46 0,28 0,46 Bland gymnasier och yrkesskolor finns inga märkbara skillnader att notera gällande den tid de uppger de går och lägger sig samt den tid de uppger att de vaknar. Det som kommer fram är att unga i ungdomsverkstädernas verksamhet lägger sig senare och vaknar senare i jämförelse med de andra sysselsättningarna. (74,0 lägger sig 23:00 eller senare och 46,0 vaknar kl. 8:00 eller senare). Bland kön kan skillnader noteras. En större del av kvinnorna lägger sig tidigare än männen och de som definierar sitt kön som annat. 31,0 av kvinnorna lägger sig kl. 23:30 eller senare medan motsvarande andel för männen är 51,7. Bland de som definierar sitt kön som annat är det 50,0 som lägger sig kl. 23:30 eller senare. En skillnad kan också ses bland dem som lägger sig kl. 00:30 eller senare. Bland de som definierar sitt kön som annat lägger sig 25,0 kl. 00:30 eller senare, medan motsvarande andel för kvinnor är 8,9 och för männen är 16,6. 16,7 av kvinnorna uppger att de vaknar kl. 6:00 eller tidigare, medan motsvarande andel för männen är 7,0 och bland de som definierar sitt kön som annat 18,8. 4. Välj för varje fråga/påstående det alternativ som bäst passar in på dig. Jag vet hur jag kan slappna av. Antal svarande: 1090 Helt av annan åsikt. 2,2 10,92 25,96 38,53 22,39 Helt av samma åsikt. 3,68 Bland kön kan skillnader noteras. De som definierar sitt kön som annat har lägst medelvärde (M=3,44), medan medelvärdet för kvinnorna också ligger under det gemensamma medelvärdet (M=3,51). Männens medelvärde ligger ovanför det gemensamma medelvärdet (M=3,90).

Jag skulle vilja sova mera. Antal svarande: 1090 Helt av annan åsikt. 2,57 6,51 21,19 27,71 42,02 Helt av samma åsikt. 4 Unga inom gymnasier (M=4,10) uppger att de skulle villa sova mera än unga i de andra sysselsättningarna (yrkesskola: M=3,87, ungdomsverkstad M=3,69). Bland kön kan en liten skillnad noteras med att de som definierar sitt kön som annat uppger att de skulle villa sova mera (M=4,13) i jämförelse med kvinnor (M=4,11) och män (M=3,86). Jag tycker att jag sover tillräckligt. Antal svarande: 1090 Helt av annan åsikt. 12,11 26,7 30,55 21,19 9,45 Helt av samma åsikt. 2,89 Bland könen kan en skillnad noteras. De som definierar sitt kön som annat uppger i större grad att de inte sover tillräckligt (M=2,44) i jämförelse med kvinnor (M=2,81) och män (M=3,00). 5. Finns det något som skulle få dig att sova bättre och/eller längre? Vad? Fritextsvar, antal svarande: 472 Annat 21 Skolan börja senare/ mindre skola 19 Mindre stress / ångest 10 Mängden skolarbete/ mindre jobb 11 Mediciner 4 Lägga sig tidigare 10 Mindre skärmtid/ mindre SOME 13 Mera tid/ Göra saker i tid 12 Bland de som svarat annat lyftes följande faktorer fram: kost, motion, pojkvän eller flickvän och ny säng eller dyna.

6. Tycker du att du har sömnproblem? Antal svarande: 1090 Bland unga inom ungdomsverkstädernas verksamhet upplever flera ofta sömnproblem (18,8) i jämförelse med unga i yrkesskolor (7,2) och gymnasier (4,9). Bland de som uppger att de ibland har sömnproblem så kan vi notera en 12,8 höjning bland unga i ungdomsverkstäder i jämförelse med yrkesskolor och gymnasier. Bland kön kan man se en skillnad. 50,0 av de som definierar sitt kön som annat upplever ibland eller ofta sömnproblem, medan motsvarande andel för kvinnor är 34,4 och män 27,1. Slutsatser om resultaten gällande sömn Resultaten angående sömn tyder på att unga skulle villa sova mera och att de inte tycker att de sover tillräckligt. De har ändå bra kunskap över hur de kan slappna av och över 61,0 uppger att de inte har sömnproblem. Det fanns inga märkbara skillnader mellan regionerna i resultaten gällande ungas sömn. Skillnader kan noteras både gällande kön och gällande sysselsättning. Män upplever i mindre grad att de har sömnproblem och de uppger också att de sover bättre. De som definierar sitt kön som annat är den målgrupp som upplever sig ha mest sömnproblem och vet inte hur de skall slappna av. Unga i ungdomsverkstäder uppger att de har mera sömnproblem än unga i gymnasierna och yrkesskolorna, men det är unga i gymnasierna i större grad uppger att de skulle villa sova mera.

LEVNADSVANOR 1. Hur många timmar i veckan brukar du i vanliga fall vara fysiskt aktiv (träning) på din fritid så att du blir andfådd eller svettig? Tydliga skillnader mellan sysselsättningarna kan noteras. Bland unga i gymnasier rör sig 51,0 fyra timmar eller mera i veckan, medan bland unga i yrkesskola är motsvarande andel 28,7 och bland unga vid ungdomsverkstäder 29,2. Bland unga i ungdomsverkstäder rör sig 27,1 30 minuter eller mindre i veckan, medan bland unga i yrkesskolor är andelen 23,3 och bland unga i gymnasier 12,9. Bland könen kan skillnader noteras. Bland de som definierar sitt kön som annat tränar 62,5 en timme eller mindre i veckan, medan endast 31,8 av män och 29,0 av kvinnor tränar en timme eller mindre i veckan. 2. Hurudan fysisk aktivitet (träning) handlar det om? Fritextsvar, antal svarande: 841 Kampsporter 2 Arbete 2 Promenera 10 Racketsport 1 Simning 2 Annat 6 Gymnastik 4 Gym 25 Springa 19 Yoga/ Pilates 1 Ridning 3 Vintersport 1 Cykling 6 Friidrott 1 Dans 4 Lagsport 12 Bland de som svarat annat lyftes följande aktiviteter fram: skateboarding, hemträning och segling.

3. Finns det vardagsmotion och/eller lätt fysisk aktivitet i din vardag? I jämförelse mellan könen kan det noteras att 76,6 av männen sysslar ofta eller ibland med vardagsmotion, medan motsvarande andel för kvinnor är 86,0 och bland de som definierar sitt kön som annat är 87,5. 4. Ifall JA, vilken slags vardagsmotion eller lätt fysisk aktivitet handlar det oftast om? Fritextsvar, antal svarande: 771 Arbete och hemmasysslor 10 Annat 3 Lätt muskel-träning 3 Gå ut med hunden 10 Gång/Promenad/Trappor 42 Hårdare fysisk träning, vet ej 8 Cykling 18 Jogging 6 Bland de som svarat annat lyftes följande aktiviteter fram: jakt, ridning, sex och golf. De svar som unga uppgett tyder på att de unga har en god kunskap över innebörden av vardagsmotion.

5. Tycker du att fysisk aktivitet hjälper dig att hantera din stress? Av unga inom gymnasier upplever 35,6 att fysisk aktivitet ofta hjälper dem att hantera stress. Andelen är aningen lägre för unga i ungdomsverkstäderna och betydligt lägre hos unga i yrkesskola. 33,3 av unga i ungdomsverkstäder och endast 17,7 av unga inom yrkesskolor upplever att fysisk aktivitet ofta hjälper dem att hantera sin stress. Av kvinnor upplever 30,4 att fysisk aktivitet ofta hjälper dem att hantera sin stress, medan 25,5 av män och 18,8 av de som definierar sitt kön som annat upplever samma sak. Det som är märkbart är att av de som definierar sitt kön som annat upplever 25,0 att fysisk aktivitet inte hjälper dem att hantera sin stress, medan andelen är betydligt lägre bland kvinnor (14,5) och män (13,8). 6. Vad anser du om ditt eget hälsotillstånd? Är det... Av unga inom gymnasier upplever 26,0 att de har ett mycket gott hälsotillstånd, medan endast 14,6 av unga vid ungdomsverkstäder och 10,9 bland unga i yrkesskolor uppger sitt hälsotillstånd som mycket gott. 25,9 av unga i gymnasierna, 40,3 av unga i yrkesskolor och 52,1 av unga inom ungdomsverkstäder upplever sitt hälsotillstånd som medelmåttigt eller dåligt. Av männen anser 23,0 at deras hälsotillstånd är mycket gott, medan 17,1 av kvinnor upplever det samma. Av de som definierar sitt kön som annat är det endast 6,3 som upplever sitt hälsotillstånd som mycket gott.

7. Anser du att ditt hälsotillstånd är ett hinder för fysisk aktivitet? Bland de som definierar sitt kön som annat upplever 25,0 att deras hälsotillstånd är ett hinder för fysisk aktivitet, medan bland männen är motsvarande andel 9,0 och bland kvinnor 14,9. Om JA. Vad hindrar dig? Fritextsvar, antal svarande: 763 Annat 10 Skada 12 Sjukdom 16 Värk 15 Ingen motivation/ Sömnbrist 17 Psykiskt illamående 7 Dålig kondition Vikten/ Utseende 5 5 Andnings - problem 6 Allergier / Astma 7 Bland de som svarat annat lyftes följande faktorer fram: dålig ekonomi, rökning och tidsbrist.

8. Välj för varje påstående det alternativ som bäst passar in på dig. Jag mår bra för det mesta. Helt av annan åsikt. 2,0 7,8 23,4 41,5 25,3 Helt av samma åsikt. 3,8 Bland gymnasier och yrkesskolor finns inga märkbara skillnader, deras medelvärde ligger på samma nivå som för hela målgruppen. Inom ungdomsverkstäder kan en liten skillnad noteras, med ett aningen lägre medelvärde på 3,35. Bland män och kvinnor finns inga märkbara skillnader. Bland män är medelvärdet 3,98 och bland kvinnor 3,67. De som definierar sitt kön som annat har ett aningen lägre medelvärde på 2,94. Jag tycker om att röra på mig och vara fysiskt aktiv. Helt av annan åsikt. 2,9 10,5 22,2 30,2 34,2 Helt av samma åsikt. 3,82 Mindre skillnader kan noteras mellan sysselsättningarna. Unga inom gymnasier har ett medelvärde på 4,02, medan yrkesskolor har medelvärdet 3,56 och ungdomsverkstäder 3,38. Inga märkbara skillnader mellan kvinnor och män, deras medelvärde ligger på den nivå som alla unga i åldern 16-20 år. En skillnad kan ses med de som definierar sitt kön som annat, med ett medelvärde på 3,25. Jag vet vad jag behöver för att må bra. Helt av annan åsikt. 1,6 6,0 21,2 40,7 30,5 Helt av samma åsikt. 3,92 Skillnaderna mellan sysselsättningarna är små. Resultaten tyder på att unga i gymnasier är aningen mera medvetna, med ett medelvärde på 3,98 i jämförelse med unga inom yrkesskolor (M=3,88) och unga inom ungdomsverkstäder (M=3,77). Medelvärden ligger ändå på en god nivå överlag. Små skillnader finns att notera mellan könen. Bland män ligger medelvärdet på 3,99, medan medelvärdet för kvinnorna är 3,88 och 3,56 bland de som definierar sitt kön som annat.

Jag vet hur jag ska sköta min hälsa. Helt av annan åsikt. 0,6 4,2 18,8 43,3 33,2 Helt av samma åsikt. 4,04 Bland könen finns det små skillnader att notera. Män och kvinnor uppger sig ha större kunskap om hur de skall sköta sin hälsa med medelvärde på 4,06 respektive 4,04. De som definierar sitt kön som annat har ett aningen lägre medelvärde på 3,50. Jag känner mig beroende av min telefon. Helt av annan åsikt. 7,7 24,5 32,1 25,5 10,2 Helt av samma åsikt. 3,06 Bland sysselsättningar finns små skillnader att notera. Unga inom gymnasier uppger sig vara mera beroende av sina telefoner med ett medelvärde på 3,07, än unga inom yrkesskolor (M=3,03) eller unga i ungdomsverkstäder (M=2,73). Bland könen så kommer det fram små skillnader. Kvinnor uppger sig vara mera beroende av sina telefoner med ett medelvärde på 3,25 i jämförelse med män (M=2,84) och de som definierar sitt kön som annat (M=2,81). Jag har oftast god aptit. Helt av annan åsikt. 1,8 6,2 19,3 38,5 34,3 Helt av samma åsikt. 3,97 Skillnader kan noteras mellan sysselsättningarna. Unga i gymnasier upplever sig ha god aptit (M=4,17), medan den är lite sämre bland unga i yrkesskolor (M=3,74) och ungdomsverkstäder (M=3,63). Det uppkommer också skillnader bland könen. Män upplever att det ofta har en god aptit (M=4,05), medan både kvinnor (M=3,92) och de som definierar sitt kön som annat (M=3,44) uppger sig ha aningen sämre aptit.

Jag brukar äta hälsosamt. Helt av annan åsikt. 2,6 10,7 35,8 36,0 14,9 Helt av samma åsikt. 3,5 Skillnader kan noteras mellan sysselsättningarna. Unga i gymnasier (M=3,68) tycker att de äter mera hälsosamt i jämförelse med unga i yrkesskolor (M=3,26) och ungdomsverkstäder (M=3,17). Unga i Åboland (M=3,76) upplever att de äter aningen hälsosammare i jämförelse med unga från Nyland (M=3,58) och Österbotten (M=3,29). Små skillnader kan noteras mellan könen. Medelvärdet bland kvinnor är 3,58, medan medelvärdet är aningen lägre för männen (M=3,41) och för de som definierar sitt kön som annat (M=3,00). 9. Brukar du äta morgonmål? Av unga i gymnasierna äter 64,7 morgonmål varje morgon och endast 6,2 av unga uppger att de aldrig äter morgonmål. Bland unga i yrkesskolor uppger 39,4 att de äter morgonmål varje dag och 12,2 att de aldrig äter morgonmål. Av unga i ungdomsverkstäder uppger 17,5 att de äter morgonmål varje dag och 18,75 uppger att de aldrig äter morgonmål. Skillnader syns även mellan regioner. I Åboland äter 66,0 av unga morgonmål varje morgon, medan endast 6,6 aldrig äter morgonmål. I Nyland uppger 53,3 av unga att de alltid äter morgonmål, medan 10,6 aldrig äter morgonmål. I Österbotten uppger 47,86 av unga att de äter morgonmål varje morgon och 8,1 att de aldrig äter morgonmål. Det finns inga större skillnader att notera mellan kvinnor och män. Bland de som definierar sitt kön som annat äter endast 31,3 morgonmål varje morgon och 18,8 uppger att de aldrig äter morgonmål.

Slutsatser om resultaten gällande levnadsvanor Resultaten tyder på att de flesta unga som deltagit i behovskartläggningen rör på sig regelbundet och vet vad de behöver för att må bra. Små regionala skillnader förekommer angående kost. I Åboland upplever unga att de äter hälsosammare och de äter oftast morgonmål. Bland sysselsättningarna kan skillnader noteras. Gymnasieelever rör på sig mera och tycker att fysisk aktivitet hjälper dem att hantera stressen bättre i jämförelse med de andra. De tycker också att de äter mera hälsosamt, har bättre aptit och äter oftare morgonmål. Dock är det värt att notera att de också anser sig vara mera beroende av sina telefoner. De tydligaste skillnaderna kan ses mellan könen, speciellt bland de som definierar sitt kön som annat. Medelvärden på svaren är klart lägre i jämförelse med män och kvinnor, samt alla unga som svarat på kartläggningen. De har mera vardagsmotion i sin vardag, men betydligt mindre fysisk aktivitet. Dessutom upplever 25,0 att fysisk aktivitet inte hjälper att hantera stressen. Endast 6,3 anser att deras hälsotillstånd är gott vilket är mycket oroväckande. Skillnaden mellan män och kvinnor är inte alls lika märkbar. PROJEKTARBETET 1. Hur skulle du önska få information gällande stresshantering? Välj 1-3 alternativ. Antal svarande: 1090 Gällande projektarbetet så framstår webben med portal och sociala medier och appar upplevs också som fungerande informationskanaler. Även föreläsningar/seminarium önskas. Bland de som svarade annat ansåg majoriteten att de inte behöver någon information och en del önskade sig information via en podcast, chatt eller via hälsovårdaren.

2. På vilket sätt skall vi nå ut till unga i åldern 16-20 år? Välj 1-3 alternativ. Antal svarande: 1090 De unga anser att vi bäst når unga via skolan eller ungdomsverkstaden, via sociala medier och under stora evenemang. Fortsättningen - Idégrupperna I samband med enkäten hade de unga möjlighet att anmäla sitt intresse att delta i idégrupper. Tanken med idégrupperna är att höra ungas tankar kring projektarbetet. I idégrupperna kommer vi också att behandla/diskutera resultaten från behovskartläggningen. Sammanlagt 110 unga anmälde preliminärt intresse för att vara med i idégrupper. Dessa kommer att startas i början av hösten i alla regioner. Vi informerar närmare om dessa. Mera information om projektet finns på vår hemsida: www.folkhalsan.fi/deelugnt Tack! Vi är glada över att vi fick in så många svar på enkäten. Det är väldigt värdefullt med tanke på det kommande projektarbetet. Vi fick också många fritextsvar som gav oss mycket kvalitativ information. Tack till alla unga som gav sig tid att fylla i enkäten. Vi vill också tacka alla enheter som tog så väl emot oss under våra turnébesök och alla som hjälpt till med att sprida enkäten. Sommarhälsningar, Nina Ninni Martin Miivi Selin-Patel nina.martin@folkhalsan.fi miivi.selin-patel@folkhalsan.fi 044-788 6336 044-757 8895