Vi på redaktionen på Innovation & Retail söker hela tiden sätt att bli bättre. Viktigast är att höra vad ni läsare tycker och tänker. Därför uppmanar vi nu er läsare att komma med synpunkter, kritik och tips om innehållet i Innovation & Retail. Hör av er till Billy Andersson billy.andersson@resume.se Roland Wirstedt roland@saltmedia.se Tema betalsystem Kassalinjens fall Sammanfattning För tio år sedan förutspådde IBM att butikernas kassaapparater skulle försvinna. Men tekniken var inte mogen och fortfarande i dag ställer sig handeln tveksam trots att tekniken har utvecklats. Handeln har dock mycket att tjäna på att skrota kassalinjen. Kassalinjen vacklar. På flera ställen har den fallit. I snobbiga flagship stores är kassorna borta och betalningapparaterna diskret undanstoppade. Men även i dagligvaruhandeln tas meter efter meter över av självutcheckning. Kunden gör jobbet, skannar och betalar med kort. Samtidigt som personalen kan flytta in i butiken och ge kunderna bättre service. Just nu är det en mix av lösningar som prövas. RFID-taggar, mobilen, självskanning och obemannade kassor. Men den verkligt eleganta lösningen där man rullar sin fullastade kundvagn ut genom en RFID-båge där allt registreras under bråkdelen av en sekund låter vänta på sig. Tekniskt har det varit möjligt i tiotalet år, som den här gamla IBM-rullen från 2006 visar.
Men branschen är avvaktande och så finns det i ärlighetens namn några hinder på vägen. Ett är att hela livsmedelsindustrin och alla andra leverantörer till dagligvaruhandeln måste komma överens om att klistra RFID-etiketter på sina varor. Alltifrån burken med tomatsoppa, mjölkpaketet till oxfilén. Alla måste med och en sådan samordning är förstås inte det lättaste att åstadkomma. RFID-etiketter är än så länge något dyrare än dagens streckkoder, vilket är ett annat trätoämne. Vem ska betala, handeln eller leverantörerna? Dagligvarujätten Walmart krävde ungefär samtidigt som IBM producerade sin film för tio år sedan att deras hundra största leverantörer skulle RFID-märka sina varor. Men på grund av omogen teknik och höga kostnader rann RFID-projektet ut i sanden och övergavs 2009. Bland annat hade RFID-signalerna problem med att leta sig genom vätska och metall, vilket ställde till det när varor skulle avläsas samtidigt. Men nu lär även det problemet vara på väg att lösas. Walmarts tillkortakommande har säkert lagt sordin på entusiasmen hos andra handlare både i USA och här hemma.
En som trodde stenhårt på RFID-tekniken då för tiotalet år sedan var Folke Straube, som är ägare och grundare av Helsingborgs-företaget Quadriga AB, uppkallat efter fyrspannet som kröner Brandenburger Tor i Berlin. Jag blev frälst när jag såg IBM:s reklamfilm. Det här kommer att slå igenom på nolltid, tänkte jag, och så började vi jobba med RFID-tekniken, berättar Folke Straube, som startade sitt företag för snart 30 år sedan när han fick uppdraget att ta fram ett kassasystem åt Akademibokhandeln. Men RFID-satsningen blev en missräkning. Dagligvaruhandeln, läs ICA, valde i stället självskanning och andra tog efter. Quadriga har i väntan på att livsmedelsbutikerna ska anamma tekniken tagit fram ett kassasystem för övrig detaljhandel som kan förses med RFID-utrustning som är döpt till EuroShop. Men rusningen efter RFID-avläsning har uteblivit även här. Av ett par tusen sålda kassasystem är det ännu så länge bara ett företag som har tagit till sig tekniken och det är en obemannad butik utanför Falkenberg som säljer lax.
Laxomaten har öppet mellan klockan sex på morgonen till midnatt alla dagar i veckan. Laxbitarna är försedda med RFID-etiketter som läses av när kunden lägger upp laxen på disken. Betalningen sker via en Betalomat, som också är konstruerad av Quadriga. Systemet har fungerat utan anmärkning under flera år. När Folke Straube sitter och pratar försäljning med folk från livsmedelshandeln brukar de säga nej tack med förklaringen att tekniken inte är mogen och att självskanningen fungerar bra. Det är standardsvaret, men tekniken förbättras hela tiden och idag går det ha ett system där du kör en fullastad kundvagn genom en portal och allt registreras i samma stund, försäkrar Folke Straube. Precis som med streckkoder kan butiksägaren själv printa ut RFID-etiketter. Dessa kräver inga batterier utan aktiveras av signalerna som sänds ut av läsaren i portalen. Kostnaden för en etikett är nere på en krona.
Det som handeln missar är fördelarna med RFID när det gäller logistik, lagerhantering och inventering. Här finns stora besparingar att göra." Genom att utrusta lastbilar med RFID-läsare och GPS kan man ha full koll på transporterna. Lagerhållningen förenklas genom läsare på strategiska ställen i lagerlokalerna så att man exakt kan säga var en speciell vara befinner sig för tillfället. Inne i butiken kan man få uppgifter om livsmedel som håller på att gå ut eller rent av har blivit för gamla. Inventeringen blir en barnlek jämfört med i dag. Det är bara att gå med en handhållen RFID-läsare genom gångarna och snabbt registrera vilka varor som står på hyllorna. En av pionjärerna inom detaljhandeln som har genomfört RFID-märkning i större skala är tyska Gerry Weber, som omsätter 852 miljoner euro och har drygt 5 000 anställda. Sedan fem år tillbaka är Gerry Webers plagg försedda med ett RFID-chip, som sitter i lappen med skötselråd. Än så länge har företaget bara dragit nytta av RFID-informationen när det gäller logistik och lagerhållning. Betalningen sker än så länge på traditionellt sätt. All information i Innovation & Retailskyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa vid citering