ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-404

EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utrikesfrågor 2.10.2012 2012/2145(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-404 Förslag till betänkande Leonidas Donskis (PE494.800v01-00) Årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2011 och Europeiska unionens politik på området (2012/2145(INI)) AM\913203.doc PE496.431v01-00 Förenade i mångfalden

AM_Com_NonLegReport PE496.431v01-00 2/237 AM\913203.doc

1 Marie-Christine Vergiat Titeln om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2011 och Europeiska unionens politik på området (Berör inte den svenska versionen.) Or. fr 2 Maria Eleni Koppa Beaktandeled 1a (nytt) med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, 3 Laima Liucija Andrikienė Beaktandeled 1a (nytt) med beaktande av den allmänna AM\913203.doc 3/237 PE496.431v01-00

förklaringen om de mänskliga rättigheterna och andra viktiga internationella fördrag och instrument på området för mänskliga rättigheter, 4 Marie-Christine Vergiat Beaktandeled 2a (nytt) med beaktande av FN:s millenniedeklaration av den 8 september 2000 (A/Res/55/2) och generalförsamlingens resolutioner, Or. fr 5 Marie-Christine Vergiat, Willy Meyer, Sabine Lösing Beaktandeled 3a (nytt) med beaktande av Europaparlamentets betänkande av den 11 september 2012 om CIA:s påstådda transport och illegala internering av fångar i europeiska länder, 1 Or. fr 1 Antagna texter, P7_TA-PROV(2012)0309 PE496.431v01-00 4/237 AM\913203.doc

6 Laima Liucija Andrikienė Beaktandeled 6 med beaktande av Europeiska unionens riktlinjer om mänskliga rättigheter, (Berör inte den svenska versionen.) 7 Barbara Lochbihler, Frieda Brepoels Beaktandeled 9 med beaktande av sin resolution av den 17 november 2011 om EU:s stöd till Internationella brottmålsdomstolen: utmaningar och svårigheter*, konferensen om översyn i Kampala, Uganda, den 31 maj 11 juni 2011, och av de utfästelser som EU gjort, med beaktande av sin resolution av den 17 november 2011 om EU:s stöd till Internationella brottmålsdomstolen: utmaningar och svårigheter 1, och sin resolution av den 19 maj 2010 om den första konferensen om översyn av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, som hölls i Kampala, Uganda, den 31 maj 11 juni 2011 och av de utfästelser som EU gjort vid detta tillfälle, 8 Nicole Kiil-Nielsen för Verts/ALE-gruppen Beaktandeled 9 med beaktande av sin resolution av den med beaktande av sin resolution av den 1 Antagna texter, P7_TA(2011)0507. AM\913203.doc 5/237 PE496.431v01-00

17 november 2011 om EU:s stöd till Internationella brottmålsdomstolen: utmaningar och svårigheter *, konferensen om översyn i Kampala, Uganda, den 31 maj 11 juni 2011, och av de utfästelser som EU gjort, 17 november 2011 om EU:s stöd till Internationella brottmålsdomstolen: utmaningar och svårigheter 1, och sin resolution av den 19 maj 2010 om den första konferensen om översyn av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen som hölls i Kampala, Uganda (31 maj 11 juni 2011) 2 och av de utfästelser som EU gjort vid detta tillfälle, 3 9 Barbara Lochbihler, Frieda Brepoels Beaktandeled 10 med beaktande av rådets beslut 2011/168/Gusp av den 21 mars 2011 om Internationella brottmålsdomstolen * och av den reviderade handlingsplanen, med beaktande av rådets beslut 2011/168/Gusp av den 21 mars 2011 om Internationella brottmålsdomstolen 4 och av den reviderade handlingsplanen för att följa upp beslutet av den 12 juli 2011, 10 Wolfgang Kreissl-Dörfler Beaktandeled 10 med beaktande av rådets beslut2011/168/gusp av den 21 mars 2011 om Internationella brottmålsdomstolen * och av den reviderade handlingsplanen, med beaktande av rådets beslut 2011/168/Gusp av den 21 mars 2011 om Internationella brottmålsdomstolen 5 och av den reviderade handlingsplanen av den 1 Antagna texter, P7_TA(2011)0507. 2 EUT C 161, 31.5.2010, s. 78. 3 http://www.icc-cpi.int/nr/rdonlyres/18b88265-bc63-4dff-be56-903f2062b797/0/rc9engfraspa.pdf 4 EUT L 76, 22.3.2011, s. 56. 5 EUT L 76, 22.3.2011, s. 56. PE496.431v01-00 6/237 AM\913203.doc

12 juli 2011 med uppföljning av rådets beslut om Internationella brottmålsdomstolen, Or. de 11 Nicole Kiil-Nielsen för Verts/ALE-gruppen Beaktandeled 10 med beaktande av rådets beslut 2011/168/Gusp av den 21 mars 2011 om Internationella brottmålsdomstolen * och av den reviderade handlingsplanen, med beaktande av rådets beslut 2011/168/Gusp av den 21 mars 2011 om Internationella brottmålsdomstolen 1 och av handlingsplanen för att följa upp beslutet av den 12 juli 2011, 12 László Tőkés, Andrzej Grzyb, Elisabeth Jeggle, Inese Vaidere Beaktandeled 13a (nytt) med beaktande av rådets slutsatser om den europeiska grannskapspolitiken, vilka antogs av rådet (utrikes frågor) den 20 juni 2011 vid dess 3 101:a sammanträde. 1 EUT L 76, 22.3.2011, s. 56. AM\913203.doc 7/237 PE496.431v01-00

13 Marietje Schaake Beaktandeled 13a (nytt) med beaktande av meddelandet av den 12 december 2011 från kommissionsledamoten med ansvar för den digitala agendan om No Disconnect Strategy, 14 László Tőkés, Andrzej Grzyb, Inese Vaidere Beaktandeled 13b (nytt) med beaktande av rådets slutsatser om en europeisk demokratifond, vilka antogs av rådet (utrikes frågor) den 1 december 2011 vid dess 3 130:e sammanträde och förklaringen om inrättande av en europeisk demokratifond som antogs av Ständiga representanternas kommitté den 15 december 2011, 15 Carlo Casini Beaktandeled 19a (nytt) med beaktande av konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller PE496.431v01-00 8/237 AM\913203.doc

förnedrande behandling eller bestraffning, Or. it 16 Carlo Casini Beaktandeled 20a (nytt) med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 5 juli 2012 om skandalen med tvångsaborter i Kina, Or. it 17 Leonidas Donskis, Sarah Ludford, Charles Goerens, Kristiina Ojuland, Metin Kazak, Marietje Schaake Beaktandeled 22a (nytt) med beaktande av utkastet till FN:s principer och riktlinjer för effektiv eliminering av diskriminering på grund av arbete och härkomst, offentliggjort av rådet för mänskliga rättigheter (A/HRC/11/CRP.3), AM\913203.doc 9/237 PE496.431v01-00

18 Leonidas Donskis, Sarah Ludford, Charles Goerens, Kristiina Ojuland, Metin Kazak, Marietje Schaake Beaktandeled 22b (nytt) med beaktande av observationer och rekommendationer om kastdiskriminering av FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, FN:s fördragsslutande organ och FN:s särskilda förfaranden, i synnerhet rapporten från den särskilda rapportören om nutida former av rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och därmed sammanhängande intolerans av den 24 maj 2011 (A/HRC/17/40), 19 Fiorello Provera, Lorenzo Fontana Beaktandeled 24a (nytt) med beaktande av FN:s förklaring om avskaffande av alla former av intolerans och diskriminering på grund av religion eller övertygelse, PE496.431v01-00 10/237 AM\913203.doc

20 Mitro Repo Beaktandeled 25a (nytt) med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och de nio centrala internationella fördragen om mänskliga rättigheter och deras fakultativa protokoll, 21 Anna Záborská Beaktandeled 2a (nytt) med beaktande av FN:s generalförsamlings resolutioner A/RES/46/121, A/RES/47/134 och A/RES/49/179 om mänskliga rättigheter och extrem fattigdom, A/RES/47/196 om inrättandet av en internationell dag för utrotande av fattigdomen och A/RES/50/107 om högtidlighållandet av det internationella året för utrotande av fattigdomen och utropande av det första FN-decenniet för utrotande av fattigdomen, Or. fr AM\913203.doc 11/237 PE496.431v01-00

22 Anna Záborská Beaktandeled 26b (nytt) med beaktande av FN:s särskilda rapportörs rapport om extrem fattigdom och de mänskliga rättigheterna (A/66/265), i vilken de lagar och förordningar och den praxis som bestraffar, isolerar och kontrollerar människor som lever i fattigdom och som undergräver deras autonomi analyseras, Or. fr 23 Anna Záborská Beaktandeled 26a (nytt) med beaktande av resolution 17/13 om mänskliga rättigheter och extrem fattigdom som antogs av FN:s råd för mänskliga rättigheter (14.6.2011), Or. fr 24 Anna Záborská Beaktandeled 27 med beaktande av FN:s människorättsråds resolution av den 17 juni 2011 om mänskliga rättigheter, utgår PE496.431v01-00 12/237 AM\913203.doc

sexuell läggning och könsidentitet, 25 László Tőkés, Andrzej Grzyb, Elisabeth Jeggle, Inese Vaidere Beaktandeled 28a (nytt) med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 20 januari 2011 om situationen för kristna när det gäller religionsfrihet 1, 26 Laima Liucija Andrikienė Beaktandeled 29 med beaktande av rådets slutsatser av den 21 februari 2011 om intolerans, diskriminering och våld på grund av religion eller trosuppfattning. med beaktande av rådets slutsatser av den 21 februari 2011 om intolerans, diskriminering och våld på grund av religion eller trosuppfattning och med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 66/167 om att bekämpa intolerans, negativa stereotyper, stigmatisering, diskriminering, anstiftan till våld och våld mot personer på grund av religion eller tro. 1 Antagna texter, P7_TA(2011)0021 AM\913203.doc 13/237 PE496.431v01-00

27 Konrad Szymański Beaktandeled 29a (nytt) med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution av den 19 december 2011 om att bekämpa intolerans, negativa stereotyper, stigmatisering, diskriminering, anstiftan till våld och våld mot personer på grund av religion eller tro, 28 László Tőkés, Andrzej Grzyb, Elisabeth Jeggle, Inese Vaidere Beaktandeled 29a (nytt) med beaktande av meddelandet av den 25 oktober 2011 från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén med titeln En förnyad EU-strategi 2011 2014 för företagens sociala ansvar, 29 László Tőkés, Andrzej Grzyb, Elisabeth Jeggle, Inese Vaidere Beaktandeled 29b (nytt) med beaktande av FN:s vägledande PE496.431v01-00 14/237 AM\913203.doc

principer om näringsliv och mänskliga rättigheter, 30 Marie-Christine Vergiat, Helmut Scholz Skäl A A. Enligt fördragen ska EU bygga sina yttre åtgärder på principerna om demokrati, rättsstaten, de mänskliga rättigheternas och de grundläggande friheternas allmängiltighet och odelbarhet, respekten för människans värdighet, jämlikhet och solidaritet samt respekten för principerna i FN-stadgan och i folkrätten. A. Enligt fördragen ska EU bygga sina yttre åtgärder på principerna om demokrati, rättsstaten, de mänskliga rättigheternas och de grundläggande friheternas allmängiltighet och odelbarhet, liksom på respekten för de grundläggande rättigheterna och människans värdighet och principerna om jämlikhet och solidaritet såsom de bland annat definieras i och skyddas genom FN-stadgan och i folkrätten, till exempel i de internationella konventionerna från New York om civila och politiska rättigheter och ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter liksom genom Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Or. fr 31 Marie-Christine Vergiat, Willy Meyer, Sabine Lösing, Helmut Scholz Skäl Aa (nytt) Aa De ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna ingår i de mänskliga rättigheterna, och för att de ska följas fullt ut bör de åtta målen i AM\913203.doc 15/237 PE496.431v01-00

millenniedeklarationen för utveckling från 2000 uppnås, det vill säga utrota extrem fattigdom och svält, ge allmän tillgång till grundutbildning, främja jämställdhet och kvinnors frigörelse, sänka spädbarnsdödligheten, förbättra tillgången till mödravård, bekämpa hiv, sexuellt överförda sjukdomar, malaria och andra sjukdomar, arbeta för en hållbar utveckling samt inrätta ett världsomspännande samarbete för utveckling. En ambitiös tidsplan har införts för att uppnå dessa mål fram till 2015, men det återstår i dag mycket innan de kan uppnås. Or. fr 32 Barbara Lochbihler, Frieda Brepoels Skäl B B. Rättvisa, rättssäkerhet, ansvarsskyldighet, rättvisa rättegångar och ett oberoende rättsväsen är omistliga för skyddet av mänskliga rättigheter. B. Rättvisa, rättssäkerhet, ansvarsskyldighet för alla brott, inbegripet de allvarligaste brotten som berör världssamfundet, rättvisa rättegångar och ett oberoende rättsväsen är omistliga för skyddet av mänskliga rättigheter och stöttepelarna för hållbar fred. PE496.431v01-00 16/237 AM\913203.doc

33 Nicole Kiil-Nielsen för Verts/ALE-gruppen Skäl B B. Rättvisa, rättssäkerhet, ansvarsskyldighet, rättvisa rättegångar och ett oberoende rättsväsen är omistliga för skyddet av mänskliga rättigheter. B. Rättvisa, rättssäkerhet, ansvarsskyldighet för alla brott, inbegripet de allvarligaste brotten som berör världssamfundet, rättvisa rättegångar och ett oberoende rättsväsen är omistliga för skyddet av mänskliga rättigheter och stöttepelarna för hållbar fred. 34 Wolfgang Kreissl-Dörfler Skäl B B. Rättvisa, rättssäkerhet, ansvarsskyldighet, rättvisa rättegångar och ett oberoende rättsväsen är omistliga för skyddet av mänskliga rättigheter. B. Rättvisa, rättssäkerhet, ansvarsskyldighet för alla brott, inklusive de allvarligaste brotten på internationell nivå, rättvisa rättegångar och ett oberoende rättsväsen är omistliga för skyddet av mänskliga rättigheter. Or. de 35 Mitro Repo Skäl B B. Rättvisa, rättssäkerhet, (Berör inte den svenska versionen.) AM\913203.doc 17/237 PE496.431v01-00

ansvarsskyldighet, rättvisa rättegångar och ett oberoende rättsväsen är omistliga för skyddet av mänskliga rättigheter. 36 Raimon Obiols Skäl B B. Rättvisa, rättssäkerhet, ansvarsskyldighet, rättvisa rättegångar och ett oberoende rättsväsen är omistliga för skyddet av mänskliga rättigheter. B. Rättvisa, rättssäkerhet, ansvarsskyldighet, insyn och redovisningsskyldighet, kamp mot straffrihet, rättvisa rättegångar och ett oberoende rättsväsen är omistliga för skyddet av mänskliga rättigheter. Or. es 37 Anna Záborská Skäl B B. Rättvisa, rättssäkerhet, ansvarsskyldighet, rättvisa rättegångar och ett oberoende rättsväsen är omistliga för skyddet av mänskliga rättigheter. B. Rättvisa, rättssäkerhet, naturrätt, ansvarsskyldighet, öppenhet, rättvisa rättegångar och ett oberoende rättsväsen är omistliga för skyddet av allmänna mänskliga rättigheter, särskilt avseende åsikts-, religions-, samvets-, mötes- och föreningsfrihet. PE496.431v01-00 18/237 AM\913203.doc

38 Ana Gomes Skäl B B. Rättvisa, rättssäkerhet, ansvarsskyldighet, rättvisa rättegångar och ett oberoende rättsväsen är omistliga för skyddet av mänskliga rättigheter. B. Rättvisa, rättssäkerhet, ansvarsskyldighet, rättvisa rättegångar och ett oberoende rättsväsen är omistliga för skyddet av mänskliga rättigheter, demokrati och stöttepelarna för hållbar fred. 39 Marie-Christine Vergiat, Willy Meyer, Helmut Scholz Skäl Ba (nytt) Ba. Det åligger EU att hjälpa de länder med vilka internationella avtal har ingåtts, däribland handelsavtal, och införa samtliga grundläggande principer genom att se till att de demokratiska bestämmelser och mänskliga rättigheter som ingår i avtalen verkligen följs. Or. fr 40 Marie-Christine Vergiat Skäl C C. Demokrati är den bästa garanten för de mänskliga rättigheterna och de C. Demokrati är den bästa garanten för de mänskliga rättigheterna och de AM\913203.doc 19/237 PE496.431v01-00

grundläggande friheterna, tolerans gentemot alla samhällsgrupper och lika möjligheter för alla. grundläggande friheterna, tolerans gentemot alla samhällsgrupper och jämlikhet för alla. Or. fr 41 Charles Goerens Skäl C C. Demokrati är den bästa garanten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, tolerans gentemot alla samhällsgrupper och lika möjligheter för alla. C. Demokratin och rättsstaten är de bästa garanterna för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, tolerans gentemot alla samhällsgrupper och lika möjligheter för alla. Or. fr 42 Nicole Kiil-Nielsen för Verts/ALE-gruppen Skäl C C. Demokrati är den bästa garanten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, tolerans gentemot alla samhällsgrupper och lika möjligheter för alla. C. Demokrati är den bästa garanten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, icke-diskriminering i alla dess former, tolerans gentemot individer och samhällsgrupper och lika möjligheter för alla. PE496.431v01-00 20/237 AM\913203.doc

43 Renate Weber, Leonidas Donskis Skäl D D. De lärdomar som drogs av händelserna under den arabiska våren måste få en fortsättning, så att EU aktivt ser över och förbättrar sin politik om bland annat människorättsförsvarare, internationell humanitär rätt, människorättsdialoger med tredjeländer samt sociala medier. D. De lärdomar som drogs av händelserna under den arabiska våren måste få en fortsättning, så att EU aktivt ser över, förbättrar och säkrar samstämmighet i sin politik om bland annat människorättsförsvarare, internationell humanitär rätt, människorättsdialoger med tredjeländer samt sociala medier. 44 Raimon Obiols Skäl D D. De lärdomar som drogs av händelserna under den arabiska våren måste få en fortsättning, så att EU aktivt ser över och förbättrar sin politik om bland annat människorättsförsvarare, internationell humanitär rätt, människorättsdialoger med tredjeländer samt sociala medier. D. De lärdomar som drogs av händelserna under den arabiska våren måste få en fortsättning, så att EU aktivt ser över och förbättrar sin politiska dialog med civilsamhället (bland annat med icke statliga organisationer, människorättsförsvarare, fackföreningar, massmedier, företag, universitet och demokratiska politiska partier), internationell humanitär rätt, människorättsdialoger med tredjeländer. Or. es AM\913203.doc 21/237 PE496.431v01-00

45 Ana Gomes Skäl D D. De lärdomar som drogs av händelserna under den arabiska våren måste få en fortsättning, så att EU aktivt ser över och förbättrar sin politik om bland annat människorättsförsvarare, internationell humanitär rätt, människorättsdialoger med tredjeländer samt sociala medier. D. De lärdomar som drogs av händelserna under den arabiska våren måste få en fortsättning, så att EU aktivt ser över och förbättrar sin politik om bland annat människorättsförsvarare, internationell humanitär rätt, människorättsdialoger med tredjeländer, stöd till gräsrotsrörelser och det civila samhället samt sociala medier. 46 Marie-Christine Vergiat, Sabine Lösing Skäl D D. De lärdomar som drogs av händelserna under den arabiska våren måste få en fortsättning, så att EU aktivt ser över och förbättrar sin politik om bland annat människorättsförsvarare, internationell humanitär rätt, människorättsdialoger med tredjeländer samt sociala medier. D. De lärdomar som drogs av händelserna under den arabiska våren måste få en fortsättning, så att EU aktivt ser över och förbättrar sin politik om bland annat människorättsförsvarare, internationell humanitär rätt, människorättsdialoger med tredjeländer samt sociala medier, utan att glömma bort att revolutionerna bröt ut av ekonomiska och sociala skäl. Or. fr PE496.431v01-00 22/237 AM\913203.doc

47 Kinga Gál Skäl D D. De lärdomar som drogs av händelserna under den arabiska våren måste få en fortsättning, så att EU aktivt ser över och förbättrar sin politik om bland annat människorättsförsvarare, internationell humanitär rätt, människorättsdialoger med tredjeländer samt sociala medier. D. De lärdomar som drogs av händelserna under den arabiska våren måste få en fortsättning, så att EU aktivt ser över och förbättrar sin politik om bland annat människorättsförsvarare, internationell humanitär rätt, människorättsdialoger med tredjeländer samt sociala medier. Öppnandet av europeiska studentutbytesprogram för ungdomar från tredjeländer och inrättandet av fortbildningsprogram för unga akademiskt utbildade personer bör gynna ungdomars aktiva deltagande i främjande av demokrati och stärka det civila samhället. 48 Marietje Schaake Skäl Da (nytt) Da. Det är viktigt att ha tillgång till internet för att kunna ta del av information, utöva åsikts-, press- och föreningsfrihet samt ta del av den samhälleliga, politiska och kulturella utvecklingen. AM\913203.doc 23/237 PE496.431v01-00

49 Marietje Schaake Skäl Db (nytt) Db. De mänskliga rättigheterna måste försvaras och främjas av EU, både offline och online. 50 Nicole Kiil-Nielsen för Verts/ALE-gruppen Skäl E E. Kränkningar av religions- och trosfriheten, begångna av såväl regeringar som icke-statliga aktörer, ökar i många länder i världen och leder till diskriminering, intolerans och våld mot vissa enskilda personer och religiösa samfund, däribland företrädare för religiösa minoriteter. E. Åtnjutandet av rätten till tanke-, samvets- och religionsfrihet är grundläggande för utvecklingen av pluralistiska och demokratiska samhällen och en förutsättning för åtnjutandet av många andra rättigheter, t.ex. åsikts-, mötes- och föreningsfriheten. Kränkningar av tanke-, samvets- och religionsfriheten, begångna av såväl regeringar som icke-statliga aktörer, ökar i många länder i världen och leder till diskriminering, intolerans och våld mot vissa enskilda personer och religiösa samfund, däribland företrädare för religiösa minoriteter. PE496.431v01-00 24/237 AM\913203.doc

51 Ryszard Czarnecki Skäl E E. Kränkningar av religions- och trosfriheten, begångna av såväl regeringar som icke-statliga aktörer, ökar i många länder i världen och leder till diskriminering, intolerans och våld mot vissa enskilda personer och religiösa samfund, däribland företrädare för religiösa minoriteter. E. Kränkningar av religions- och trosfriheten, begångna av såväl regeringar som icke-statliga aktörer, ökar i många länder i världen, närmare bestämt i Pakistan, vilket har visats genom lagen mot hädelse, och leder till diskriminering, intolerans och våld mot vissa enskilda personer och religiösa samfund, däribland företrädare för religiösa minoriteter. 52 Konrad Szymański Skäl E E. Kränkningar av religions- och trosfriheten, begångna av såväl regeringar som icke-statliga aktörer, ökar i många länder i världen och leder till diskriminering, intolerans och våld mot vissa enskilda personer och religiösa samfund, däribland företrädare för religiösa minoriteter. E. Kränkningar av religions- och trosfriheten, begångna av såväl regeringar som icke-statliga aktörer, ökar i många länder i världen och har förvärrats genom utbrott av diskriminering, intolerans och våld mot medlemmar av och företrädare för religiösa samfund, särskilt för religiösa minoriteter. AM\913203.doc 25/237 PE496.431v01-00

53 Fiorello Provera, Lorenzo Fontana Skäl E E. Kränkningar av religions- och trosfriheten, begångna av såväl regeringar som icke-statliga aktörer, ökar i många länder i världen och leder till diskriminering, intolerans och våld mot vissa enskilda personer och religiösa samfund, däribland företrädare för religiösa minoriteter. E. Religions- och trosfriheten hotas i allt högre grad, särskilt av auktoritära regeringar som gör religiösa minoriteter till måltavla, eller av regeringar som misslyckas med att förhindra angrepp, trakasserier eller andra skadliga handlingar mot vissa enskilda personer och religiösa samfund, däribland företrädare för religiösa minoriteter. 54 Marie-Christine Vergiat Skäl E E. Kränkningar av religions- och trosfriheten, begångna av såväl regeringar som icke-statliga aktörer, ökar i många länder i världen och leder till diskriminering, intolerans och våld mot vissa enskilda personer och religiösa samfund, däribland företrädare för religiösa minoriteter. E. Kränkningar av tanke-, religions- och trosfriheten, begångna av såväl offentliga myndigheter som icke-statliga aktörer, ökar i många länder i världen och leder till diskriminering, intolerans mot vissa enskilda personer och vissa grupper som kan vara religiösa minoriteter, men även icke-troende. Or. fr PE496.431v01-00 26/237 AM\913203.doc

55 Ivo Vajgl, Pino Arlacchi, Norica Nicolai, Renate Weber, Ana Gomes Skäl E E. Kränkningar av religions- och trosfriheten, begångna av såväl regeringar som icke-statliga aktörer, ökar i många länder i världen och leder till diskriminering, intolerans och våld mot vissa enskilda personer och religiösa samfund, däribland företrädare för religiösa minoriteter. E. Kränkningar av tanke-, religions- och trosfriheten eller av rätten till politisk tillhörighet, begångna av såväl regeringar som icke-statliga aktörer, ökar i många länder i världen och leder till diskriminering, intolerans och våld mot vissa enskilda personer, grupper och religiösa samfund, däribland företrädare för religiösa minoriteter. 56 Carlo Casini Skäl Ea (nytt) Ea. Europaparlamentet har nyligen fördömt metoden med tvångsaborter och steriliseringar i dess helhet, och dess samband med den så kallade ettbarnspolitiken i synnerhet, och samtidigt understrukit betydelsen av den pågående debatten om lämpligheten av att fortsätta denna politik. Parlamentet har uppmanat kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att ta upp tvångsaborter på dagordningen vid deras kommande bilaterala samtal med Kina om mänskliga rättigheter. Parlamentet har dessutom uppmanat kommissionen att säkerställa att EU-bistånd inte kommer att ges till någon myndighet eller organisation eller till något program som stöder eller medverkar till handlingar som innebär AM\913203.doc 27/237 PE496.431v01-00

brott mot mänskliga rättigheter, till exempel tvångsaborter, tvångssteriliseringar eller barnamord, särskilt när sådana handlingar prioriteras med hjälp av psykiska, sociala, ekonomiska eller rättsliga påtryckningar. Or. it 57 Raimon Obiols Skäl F F. Årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen och EU:s politik på området bör inte begränsas till en reflektion över och genomgång av resultat och tillkortakommanden i det förflutna, utan också fungera som ett strategidokument för framtiden. I idealfallet bör varje ny årsrapport på ett påtagligt och regelbundet sätt bidra till att förbättra EU:s politik för mänskliga rättigheter i världen. F. Årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen och EU:s politik på området bör inte begränsas till en reflektion över och genomgång av resultat och tillkortakommanden i det förflutna, utan också fungera som ett dokument som inspirerar till strategier och EU-handlingsplaner om mänskliga rättigheter och demokrati. I idealfallet bör varje ny årsrapport på ett påtagligt och regelbundet sätt bidra till att förbättra EU:s politik för mänskliga rättigheter i världen. Or. es 58 Marietta Giannakou Skäl F F. Årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen och EU:s politik på området bör inte begränsas till en reflektion över och genomgång av resultat och tillkortakommanden i det förflutna, F. Årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen och EU:s politik på området bör inte begränsas till en reflektion över och genomgång av resultat och tillkortakommanden i det förflutna, PE496.431v01-00 28/237 AM\913203.doc

utan också fungera som ett strategidokument för framtiden. I idealfallet bör varje ny årsrapport på ett påtagligt och regelbundet sätt bidra till att förbättra EU:s politik för mänskliga rättigheter i världen. utan också fungera som ett strategidokument för framtiden. I idealfallet bör varje ny årsrapport på ett påtagligt och regelbundet sätt bidra till att förbättra EU:s politik för mänskliga rättigheter i världen och även ta i beaktande rådande svåra ekonomiska och sociala levnadsförhållanden globalt. Or. el 59 Fiorello Provera, Lorenzo Fontana Skäl Fa (nytt) Fa. I många delar av världen har kvinnor en marginaliserad ställning, i synnerhet i instabila eller konfliktdrabbade områden. Där finns risk för att diskrimineringen av kvinnor förvärras och leder till ytterligare diskriminering och våld. Or. it 60 Marie-Christine Vergiat Punkt 1 1. Europaparlamentet välkomnar antagandet av EU:s årsrapport om mänskliga rättigheter och demokrati 2011. Det är glädjande att vice ordföranden för kommissionen/den höga representanten kunde lägga fram årsrapporten under parlamentets sammanträdesperiod i juni och därmed återgå till normal praxis. 1. Europaparlamentet välkomnar antagandet av EU:s årsrapport om mänskliga rättigheter och demokrati 2011. Det är glädjande att vice ordföranden för kommissionen/den höga representanten kunde lägga fram årsrapporten under parlamentets sammanträdesperiod i juni och därmed återgå till normal praxis. Det är dock beklagligt att den 319 sidor långa AM\913203.doc 29/237 PE496.431v01-00

rapporten blev tillgänglig först några dagar före Europaparlamentets debatt och bara i en språkversion. Den språkliga mångfalden är också en grundläggande rättigheter som bör respekteras, även av EU:s institutioner. Or. fr 61 Jörg Leichtfried Punkt 2 2. Europaparlamentet noterar de positiva steg som tagits under senare år för att utveckla årsrapporten, men betonar att mycket fortfarande kan göras för att förbättra den. Parlamentet upprepar sitt krav på ett mer systematiskt angreppssätt och en analys av resultatet av EU:s politik. Ett viktigt och välkommet steg i denna riktning är det åtagande som görs i EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter av den 25 juni 2012, om att man i årsrapporten ska presentera EU:s resultat när det gäller uppnåendet av målen för unionens strategi för mänskliga rättigheter. Parlamentet rekommenderar att avsnitten om enskilda länder utvecklas genom att man använder indikatorer och riktmärken som stöd i uppföljningen av landstrategierna för mänskliga rättigheter. 2. Europaparlamentet noterar de positiva steg som tagits under senare år för att utveckla årsrapporten, men betonar att mycket fortfarande kan göras för att förbättra den. PE496.431v01-00 30/237 AM\913203.doc

62 Raimon Obiols Punkt 2a (ny) 2a. Europaparlamentet menar att Årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati bör vara ett viktigt verktyg för att redogöra för EU:s arbete på detta område och det bör bidra till att göra unionens verksamhet synligare. Or. es 63 Elisabeth Jeggle Punkt 4 4. Europaparlamentet välkomnar antagandet av EU:s strategiska ram för mänskliga rättigheter den 25 juni 2012. EU-institutionerna uppmanas med eftertryck att samarbeta för att se till att denna ram genomförs på ett bra sätt, så att EU:s fördragsgrundade åtagande om att föra en utrikespolitik som bygger på mänskliga rättigheter, demokratiska värden och rättsstatliga principer på ett principfast och ståndaktigt sätt. 4. Europaparlamentet välkomnar antagandet av EU:s strategiska ram för mänskliga rättigheter den 25 juni 2012. EU-institutionerna uppmanas med eftertryck att samarbeta för att se till att denna ram genomförs på ett bra sätt, så att EU:s fördragsgrundade åtagande om att föra en utrikespolitik som bygger på mänskliga rättigheter, demokratiska värden och rättsstatliga principer på ett principfast och ståndaktigt sätt genom att undvika dubbla måttstockar. AM\913203.doc 31/237 PE496.431v01-00

64 Tunne Kelam Punkt 4 4. Europaparlamentet välkomnar antagandet av EU:s strategiska ram för mänskliga rättigheter den 25 juni 2012. EU-institutionerna uppmanas med eftertryck att samarbeta för att se till att denna ram genomförs på ett bra sätt, så att EU:s fördragsgrundade åtagande om att föra en utrikespolitik som bygger på mänskliga rättigheter, demokratiska värden och rättsstatliga principer på ett principfast och ståndaktigt sätt. 4. Europaparlamentet välkomnar antagandet av EU:s strategiska ram för mänskliga rättigheter den 25 juni 2012. EU-institutionerna uppmanas med eftertryck att samarbeta för att se till att denna ram genomförs på ett lämpligt och bra sätt, så att EU:s fördragsgrundade åtagande om att föra en utrikespolitik som bygger på mänskliga rättigheter, demokratiska värden och rättsstatliga principer på ett principfast och ståndaktigt sätt. 65 Jörg Leichtfried Punkt 4a (ny) 4a. Europaparlamentet välkomnar utnämningen av EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, vars mandat bör grundas på de principer som fungerar som vägledning för EU:s höga representants politik, särskilt för EU-riktlinjerna, inbegripet främjandet av FN:s vägledande principer om näringsliv och mänskliga rättigheter, mot bakgrund av deras avtal från 2011 och deras prioritering i kommissionens meddelande om företagens sociala ansvar (COM(2011)0681). PE496.431v01-00 32/237 AM\913203.doc

66 Marie-Christine Vergiat, Willy Meyer, Sabine Lösing, Helmut Scholz Punkt 4a (ny) 4a. Europeiska unionens politik för de mänskliga rättigheterna är tyvärr begränsad och motarbetas till och med i vissa fall av diplomatiska, politiska och ekonomiska hänsyn vilket leder till dubbla måttstockar som skadar all EU-politik på området och står i strid med en helhetssyn på de mänskliga rättigheterna. För EU:s egen trovärdighet är det viktigt att undvika all instrumentalisering av frågan, eftersom en sådan förhindrar människor från att själva få sin frihet utan tredjeländers inblandning i det politiska livet. Or. fr 67 Marie-Christine Vergiat, Willy Meyer, Sabine Lösing, Jacky Hénin, Helmut Scholz Punkt 4b (ny) 4b. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att de företag som omfattas av nationella jurisdiktioner eller EU-rätten inte försöker undvika att följa de mänskliga rättigheter och arbetsrättsliga, hälso- eller miljörelaterade normer som är aktuella då de startar eller bedriver verksamhet i ett tredjeland. Or. fr AM\913203.doc 33/237 PE496.431v01-00

68 Marie-Christine Vergiat, Willy Meyer, Sabine Lösing, Jacky Hénin, Helmut Scholz Punkt 4c (ny) 4c. Europaparlamentet kräver att EU och medlemsstaterna särskilt uppmärksammar situationen för de mänskliga rättigheterna i Västsahara. Det internationella samfundet måste med kraft ta avstånd från alla former av ockupation, bland annat i Palestina och Västsahara. Or. fr 69 Elisabeth Jeggle Punkt 6 6. Europaparlamentet rekommenderar rådet och utrikestjänsten att genomföra en halvtidsbedömning av det nya människorättspaketet, i synnerhet handlingsplanen. Omfattande och regelbundna samråd måste genomföras med parlamentet och det civila samhället under denna process. 6. Europaparlamentet rekommenderar rådet och utrikestjänsten att genomföra en halvtidsbedömning av det nya människorättspaketet, i synnerhet handlingsplanen. Omfattande samråd måste genomföras med parlamentet och det måste även regelbundet informeras, och det civila samhället ska delta i denna process. PE496.431v01-00 34/237 AM\913203.doc

70 Maria Eleni Koppa Punkt 7 7. Europaparlamentet ställer sig positivt till uppdragsbeskrivningen för EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter och den tilltänkta Brysselbaserade rådsarbetsgruppen för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet ser fram emot ett nära samarbete med dem. 7. Europaparlamentet ställer sig positivt till uppdragsbeskrivningen för EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter och den tilltänkta Brysselbaserade rådsarbetsgruppen för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet ser fram emot ett nära samarbete med dem, vilket först och främst ska ske i överensstämmelse med bestämmelserna i artikel 36 i EU-fördraget. 71 Marie-Christine Vergiat, Helmut Scholz Punkt 7 7. Europaparlamentet ställer sig positivt till uppdragsbeskrivningen för EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter och den tilltänkta Brysselbaserade rådsarbetsgruppen för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet ser fram emot ett nära samarbete med dem. 7. Europaparlamentet noterar uppdragsbeskrivningen för EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, men varnar samtidigt för alla försök till politisk splittring av EU:s politik i fråga om de mänskliga rättigheterna vid inrättandet av denna post. Parlamentet noterar även den tilltänkta Brysselbaserade rådsarbetsgruppen för de mänskliga rättigheterna och ser fram emot ett nära samarbete med dem. Or. fr AM\913203.doc 35/237 PE496.431v01-00

72 Sarah Ludford, Leonidas Donskis Punkt 8a (ny) 8a. Europaparlamentet välkomnar de positiva effekter på samstämmigheten i EU:s inre och yttre politik som utövandet av dess juridiska personlighet har gett, vilken skapades genom Lissabonfördraget för att ratificera FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i december 2010. Parlamentet efterlyser ett liknande tillvägagångssätt när det gäller andra internationella fördrag och konventioner på området för mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att inta en proaktiv hållning på detta område för att kunna ta itu med de negativa effekterna av EU-medlemsstaternas lappverksliknande undertecknande och ratificering av andra viktiga fördrag och konventioner på det utrikespolitiska området. 73 Jörg Leichtfried Punkt 8b (ny) 8b. Europaparlamentet betonar att man måste agera konsekvent och i enlighet med kraven i fördraget och gemenskapens regelverk om EU ska bli en trovärdig aktör i sina yttre förbindelser. EU måste även undvika att tillämpa olika normer i sin människorättspolitik och annan PE496.431v01-00 36/237 AM\913203.doc

utrikespolitik, i sin inre politik och utrikespolitik, samt i sina förbindelser med tredjeländer. Denna hållning måste förenas med utmaningen att utarbeta landstrategidokument med avseende på mänskliga rättigheter och att genomföra åtgärdsplaner som även måste omfatta demokratisering. Åtgärdsplanerna ska spegla egenarten i varje land vad gäller genomslagskraft och dra full nytta av EU:s tillämpliga instrument. 74 Jörg Leichtfried Punkt 8c (ny) 8c. Europaparlamentet understryker att lämpliga åtgärder måste vidtas för att säkra att medborgerliga rättigheter och grundläggande friheter inte blir lidande eller inskränks i tider av ekonomisk kris. 75 Jörg Leichtfried Punkt 8d (ny) 8d. Europaparlamentet uppmanar EU att se till att unionens politik även måste vara såväl konsekvent och föredömlig inom EU som samstämd och förenlig med grundläggande värderingar och principer för att EU:s trovärdighet globalt och effektiviteten hos människorättspolitiken AM\913203.doc 37/237 PE496.431v01-00

ska bli så stor som möjligt. 76 Jörg Leichtfried Punkt 8e (ny) 8e. Europaparlamentet erinrar om att ekonomiska och sociala rättigheter utgör en integrerad del av de mänskliga rättigheterna ända sedan antagandet av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948. Parlamentet anser därför att EU måste hjälpa till med att genomföra dessa rättigheter i mindre utvecklade länder och utvecklingsländer med vilka EU sluter internationella avtal, inklusive handelsavtal. 77 Tokia Saïfi Punkt 9 9. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten, utrikestjänsten, rådet och kommissionen att säkerställa samstämdheten mellan de olika befintliga eller planerade verksamheterna och metoderna i EU för riktmärkning, övervakning och utvärdering av situationen för de mänskliga rättigheterna och demokratin i tredjeländer, inklusive bland annat: avsnitten om mänskliga rättigheter 9. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten, utrikestjänsten, rådet och kommissionen att säkerställa samstämdheten mellan de olika befintliga eller planerade verksamheterna och metoderna i EU för riktmärkning, övervakning och utvärdering av situationen för de mänskliga rättigheterna och demokratin i tredjeländer, inklusive avsnitten om mänskliga rättigheter och PE496.431v01-00 38/237 AM\913203.doc

och demokrati i framstegsrapporterna om utvidgning och grannskapspolitiken; bedömningen av människorätts- och demokratiprincipen mer för mer, som antagits för den europeiska grannskapspolitiken och södra Medelhavsområdet; det planerade införandet av mänskliga rättigheter i konsekvensbedömningar som genomförs i samband med lagstiftningsförslag och andra förslag samt handelsavtal, inbegripet mekanismer för övervakning av de mänskliga rättigheterna i partnerskaps- och samarbetsavtal respektive associeringsavtal; kommissionens planer på en människorättsbedömning bland villkoren för att få EU-stöd (särskilt när det handlar om budgetstöd); den stärkta övervakningsmekanismen för granskning av genomförandet av människorättskonventioner i länderna inom GSP+; målet att systematisera vidareutnyttjandet av rapporter från EU:s valobservatörsuppdrag samt rådets betoning av riktmärkning och ett fortsatt och systematiskt hänsynstagande till aspekter som rör mänskliga rättigheter, jämställdhet och barn i väpnade konflikter i dokument med tillvaratagna erfarenheter från GSFP-uppdragen. demokrati i framstegsrapporterna om utvidgning och grannskapspolitiken bedömningen av människorätts- och demokratiprinciperna mer för mer, som antagits för den europeiska grannskapspolitiken; det planerade införandet av mänskliga rättigheter i konsekvensbedömningar som genomförs i samband med lagstiftningsförslag och andra förslag samt regionala och bilaterala avtal oavsett om de gäller handel, partnerskap, associering eller samarbete; kommissionens planer på en människorättsbedömning bland villkoren för att få EU-stöd (särskilt när det handlar om budgetstöd); det stärkta genomförandet av övervakningsmekanismen för granskning av efterlevnaden av människorättskonventioner i länderna inom GSP+; målet att systematisera vidareutnyttjandet av rapporter från EU:s valobservatörsuppdrag samt rådets betoning av riktmärkning och ett fortsatt och systematiskt hänsynstagande till aspekter som rör mänskliga rättigheter, jämställdhet och barn i väpnade konflikter i dokument med tillvaratagna erfarenheter från GSFP-uppdragen. Or. fr 78 Kinga Gál Punkt 9 9. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten, utrikestjänsten, rådet och kommissionen att säkerställa samstämdheten mellan de olika 9. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten, utrikestjänsten, rådet och kommissionen att säkerställa samstämdheten och AM\913203.doc 39/237 PE496.431v01-00

befintliga eller planerade verksamheterna och metoderna i EU för riktmärkning, övervakning och utvärdering av situationen för de mänskliga rättigheterna och demokratin i tredjeländer, inklusive bland annat: avsnitten om mänskliga rättigheter och demokrati i framstegsrapporterna om utvidgning och grannskapspolitiken; bedömningen av människorätts- och demokratiprincipen mer för mer, som antagits för den europeiska grannskapspolitiken och södra Medelhavsområdet; det planerade införandet av mänskliga rättigheter i konsekvensbedömningar som genomförs i samband med lagstiftningsförslag och andra förslag samt handelsavtal, inbegripet mekanismer för övervakning av de mänskliga rättigheterna i partnerskaps- och samarbetsavtal respektive associeringsavtal; kommissionens planer på en människorättsbedömning bland villkoren för att få EU-stöd (särskilt när det handlar om budgetstöd); den stärkta övervakningsmekanismen för granskning av genomförandet av människorättskonventioner i länderna inom GSP+; målet att systematisera vidareutnyttjandet av rapporter från EU:s valobservatörsuppdrag samt rådets betoning av riktmärkning och ett fortsatt och systematiskt hänsynstagande till aspekter som rör mänskliga rättigheter, jämställdhet och barn i väpnade konflikter i dokument med tillvaratagna erfarenheter från GSFP-uppdragen. konsekvensen mellan de olika yttre finansieringsinstrumenten och de befintliga eller planerade verksamheterna och metoderna i EU för riktmärkning, övervakning och utvärdering av situationen för de mänskliga rättigheterna och demokratin i tredjeländer, inklusive bland annat: avsnitten om mänskliga rättigheter och demokrati i framstegsrapporterna om utvidgning och grannskapspolitiken; bedömningen av människorätts- och demokratiprincipen mer för mer, som antagits för den europeiska grannskapspolitiken och södra Medelhavsområdet; det planerade införandet av mänskliga rättigheter i konsekvensbedömningar som genomförs i samband med lagstiftningsförslag och andra förslag samt handelsavtal, inbegripet mekanismer för övervakning av de mänskliga rättigheterna i partnerskaps- och samarbetsavtal respektive associeringsavtal; kommissionens planer på en människorättsbedömning bland villkoren för att få EU-stöd (särskilt när det handlar om budgetstöd); den stärkta övervakningsmekanismen för granskning av genomförandet av människorättskonventioner i länderna inom GSP+; målet att systematisera vidareutnyttjandet av rapporter från EU:s valobservatörsuppdrag samt rådets betoning av riktmärkning och ett fortsatt och systematiskt hänsynstagande till aspekter som rör mänskliga rättigheter, jämställdhet och barn i väpnade konflikter i dokument med tillvaratagna erfarenheter från GSFP-uppdragen. PE496.431v01-00 40/237 AM\913203.doc

79 Anna Záborská Punkt 9 9. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten, utrikestjänsten, rådet och kommissionen att säkerställa samstämdheten mellan de olika befintliga eller planerade verksamheterna och metoderna i EU för riktmärkning, övervakning och utvärdering av situationen för de mänskliga rättigheterna och demokratin i tredjeländer, inklusive bland annat: avsnitten om mänskliga rättigheter och demokrati i framstegsrapporterna om utvidgning och grannskapspolitiken; bedömningen av människorätts- och demokratiprincipen mer för mer, som antagits för den europeiska grannskapspolitiken och södra Medelhavsområdet; det planerade införandet av mänskliga rättigheter i konsekvensbedömningar som genomförs i samband med lagstiftningsförslag och andra förslag samt handelsavtal, inbegripet mekanismer för övervakning av de mänskliga rättigheterna i partnerskaps- och samarbetsavtal respektive associeringsavtal; kommissionens planer på en människorättsbedömning bland villkoren för att få EU-stöd (särskilt när det handlar om budgetstöd); den stärkta övervakningsmekanismen för granskning av genomförandet av människorättskonventioner i länderna inom GSP+; målet att systematisera vidareutnyttjandet av rapporter från EU:s valobservatörsuppdrag samt rådets betoning av riktmärkning och ett fortsatt och systematiskt hänsynstagande till aspekter som rör mänskliga rättigheter, jämställdhet och barn i väpnade konflikter i dokument med tillvaratagna erfarenheter från GSFP-uppdragen. 9. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten, utrikestjänsten, rådet och kommissionen att säkerställa samstämdheten mellan de olika befintliga eller planerade verksamheterna och metoderna i EU för riktmärkning, övervakning och utvärdering av situationen för de mänskliga rättigheterna och demokratin i tredjeländer, inklusive bland annat: avsnitten om mänskliga rättigheter och demokrati i framstegsrapporterna om utvidgning och grannskapspolitiken; bedömningen av människorätts- och demokratiprincipen mer för mer, som antagits för den europeiska grannskapspolitiken och södra Medelhavsområdet; det planerade införandet av mänskliga rättigheter i konsekvensbedömningar som genomförs i samband med lagstiftningsförslag och andra förslag samt handelsavtal, inbegripet mekanismer för övervakning av de mänskliga rättigheterna i partnerskaps- och samarbetsavtal respektive associeringsavtal; kommissionens planer på en människorättsbedömning bland villkoren för att få EU-stöd (särskilt när det handlar om budgetstöd); den stärkta övervakningsmekanismen för granskning av genomförandet av människorättskonventioner i länderna inom GSP+; målet att systematisera vidareutnyttjandet av rapporter från EU:s valobservatörsuppdrag samt rådets betoning av riktmärkning och ett fortsatt och systematiskt hänsynstagande till aspekter som rör mänskliga rättigheter, män, kvinnor och barn i väpnade konflikter i dokument med tillvaratagna erfarenheter från GSFP-uppdragen. AM\913203.doc 41/237 PE496.431v01-00

80 Marie-Christine Vergiat Punkt 10 10. Europaparlamentet välkomnar antagandet av lokala strategier för mänskliga rättigheter som inriktas på enskilda länder i syfte att genomföra EU:s politik på det lämpligaste och mest verksamma sättet. De lokala EU-delegationerna spelar en nyckelroll för att utveckla och följa upp de landstrategier som skräddarsytts efter de specifika omständigheterna, men parlamentet betonar att utrikestjänsten har ett ansvar för samordningen i syfte att säkerställa en konsekvent tillämpning av EU:s människorättspolitiska prioriteringar, som fastställs i den strategiska ramen för mänskliga rättigheter och i EU:s riktlinjer. Det är viktigt att färdigställa nätverket med kontaktpunkter för mänskliga rättigheter och demokrati vid EU:s delegationer och uppdragen och insatserna inom ramen för GSFP. Vice ordföranden/den höga representanten, utrikestjänsten och medlemsstaterna uppmanas med eftertryck att som bästa praxis tillämpa metoden att arbeta med människorättsfrågor lokalt genom arbetsgrupper för de mänskliga rättigheterna som bildats bland EU:s delegationer och medlemsstaternas ambassader. Parlamentet stöder utrikestjänstens målsättning att tillhandahålla utbildning om mänskliga rättigheter och demokrati för all personal vid utrikestjänsten, kommissionen, EU:s delegationer och GSFP-uppdragen. 10. Europaparlamentet välkomnar antagandet av lokala strategier för mänskliga rättigheter som inriktas på enskilda länder i syfte att genomföra politiken på det lämpligaste och mest verksamma sättet. De lokala EU-delegationerna spelar en nyckelroll för att utveckla och följa upp de landstrategier som skräddarsytts efter de specifika omständigheterna, men parlamentet betonar att utrikestjänsten har ett ansvar för samordningen i syfte att säkerställa en konsekvent tillämpning av EU:s människorättspolitiska prioriteringar, som fastställs i den strategiska ramen för mänskliga rättigheter och i EU:s riktlinjer. Det är viktigt att färdigställa nätverket med kontaktpunkter för mänskliga rättigheter och demokrati vid EU:s delegationer och uppdragen och insatserna inom ramen för GSFP. Vice ordföranden/den höga representanten, utrikestjänsten och medlemsstaterna uppmanas med eftertryck att som bästa praxis tillämpa metoden att arbeta med människorättsfrågor lokalt genom arbetsgrupper för de mänskliga rättigheterna som bildats bland EU:s delegationer och medlemsstaternas ambassader. Parlamentet stöder utrikestjänstens målsättning att tillhandahålla utbildning om mänskliga rättigheter och demokrati för all personal vid utrikestjänsten, kommissionen, EU:s delegationer och GSFP-uppdragen samt vid EU:s organ och byråer med ansvar för förbindelser med tredjeland, till exempel PE496.431v01-00 42/237 AM\913203.doc