Hundens evolution och domesticering Mija Jansson
Hundens evolution, genetik och beteende 7.5 hp Stockholms universitet Erkännanden Cornelia Klütsch, KTH (domesticering, svenska hundraser) Peter Savolainen, KTH (hundens ursprung och spridning)
Evolution Evolution - förändring (utveckling) av organismernas ärftliga egenskaper över tiden. (NE) Husdjursförädling är av människan kontrollerad evolution. (NE) Evolutionen har ingen egentlig mening eller mål. Förändringarna är slumpmässiga.
Hunden kommer från vargen (!) ;-) Schakal uteslöts tidigt den kan inte få avkomma med hund. (Herre, 1961 & Grey, 1971) Både prärievarg och gråvarg kunde få avkomma, även om hund x prärievarg inte gav särskilt livskraftig sådan. Gentekniken visar att vargen är hundens anfader.
Principen för att ta reda på varifrån hunden kommer, ett enkelt exempel: Säg att 10 av 1000 vargar domesticeras, alla bär på en distinkt DNA typ. Alltså ärvs 10 DNA-typer från varg till hund. De första hundarna hade totalt 10 typer (en per individ). När hundarna spreds från sin ursprungliga plats över världen är det sannolikt att man tappade bort en del typer på vägen. Därför kommer vi att hitta färre DNAtyper ju längre från källan vi kommer.
Hundens ursprung och spridning 1 3 5 4 2 3 4 2 6 2 1 3 5 7 6 810 9 5 9 8 8 4 10 6 3 2 Savolainen et al, 2002
Varför domesticerades vargen? Olika teorier, ingen vet säkert: Människa och varg jagade ihop. (Olsen, 1985) Självdomesticering vargvalpar flyttade in hos människorna och så jagade de ihop. (Morey, 1994) och så höll de varandra sällskap. (Zimen, 70-tal) Ekologisk nisch för vissa vargar att hålla sig nära människor. Självdomesticering. (Coopinger, 2001) Vargen/hunden gav mat (Manwell & Baker, 1984) och kläder (Lang, 1955).
Experiment som bevis för domesticeringsprocessen Till hur stor del är domesticeringsprocessen ett resultat av medvetna mänskliga val? Belyaev startade Farm-fox experiment 1959 i Sibirien. Man selekterade för beteende tamhet men fick andra effekter liksom på köpet. Trut, 1999
Belyaevs hypotes Selektion för tamhet och mot aggression Beteende baseras på fysiologi; därför fick man en indirekt påverkan på fysiologin (hormoner & neurokemikalier) De fysiologiska förändringarna har stora effekter för djurets utveckling Detta kan förklara varför likartade förändringar förekommer hos olika arter som domesticerats.
Försöksuppställning Modellorganism: silverräv (Vulpes vulpes) - en domesticerad variant av rödräv. Avelsprogram med stark selektion för tamhet Trut 1999
Försöksuppställning 30 hanar och 100 honor från rävfarmar De första domesticeringsstegen att fånga, bura in och hålla rävarna separerade från vilda släktingar hade redan utförts. Ett enda kriterium: tamhet Mycket liten kontakt med människor (ingen inlärningseffekt).
Selektion 1. Ilskna rävar - exkluderas 2. Rävar som visade mycket liten rädsla och ingen aggressivitet användes i nästa generation. Avkomman var lugn och visade inga överdrivna emotioner gentemot människor.
Efter 40 år (eller 30-35 generationer)... söker mänsklig kontakt gnäller för att få uppmärksamhet nosar och slickar på människor precis som hundar Trut 1999 Trut et al. 2004
Bevis för domesticering Trut 1999
Fysiologi, rädlserespons Vargar utvecklar rädslerespons när de är drygt 6 veckor gamla. Utveckling av rädslerespons är länkat till förändringar i nivåer av hormoner som har betydelse för ett djurs anpassning till stress. Selektion för domesticering leder till förändringar i den nyföddes utveckling gällande fysiologiska och hormonella mekanismer som ligger till grund för sociala beteenden. Trut 1999
Om rädlserespons hos hund Vallhundar 5 veckor (Runar Naess, p.k.) Retriever drygt 7 veckor (Runar Naess, p.k.) (Varg drygt 6 veckor enligt Trut, enligt Runar Naess finns det dokumenterat så tidigt som efter 19 dagar.)
Skandinaviska hundraser De hittade en liten grupp (D) som inte riktigt hörde ihop med de andra i ursprungsstudien. Denna grupp bestod av två subgrupper: en begränsad till Skandinavien och Finland en i Asien Klütsch et al 2010
Results Breed Number of individuals Number of different lines Total D types (%) D1 D2 D3 D4 Finnish Spitz 15 14 1 (7.1%) - 1(100 %) - - Jämthund (Swedish Elkhound) 27 19 14 (73.7%) 5 (35.7%) - 9 (64.3%) - Karelian Bear dog 11 11 0 (0%) - - - - Norbottenspets 11 9 0 (0%) - - - - Norwegian Lundehund 17 15 0 (0%) - - - - Norwegian Elkhound (grey) 35 28 13 (46.4%) 10 (76.9%) - 3 (23.1%) - Norwegian Elkhound (black) 4 3 3 (100%) 3 (100%) - - - Swedish Elkhound (white) 9 8 2 (25%) 2 (100%) - - - Hälleforshund 5 5 5 (100%) 4 (80%) - 1 (20%) - Russian-European Laika 8 5 1 (20.0%) 1 (100%) - - - Westsiberian Laika 18 10 0 (0%) - - - - Eastsiberian Laika 21 12 1 (8.3%) 1 (100%) - - - Finnish Lapphund 23 17 11 (64.7%) 10 (90.1%) - 1 (9.1%) - Icelandic Sheepdog 17 13 0 (0%) - - - - Lapponian herder 37 12 9 (75%) 9 (81.8%) - 1 (9.1%) 1 (9.1%) Norwegian Buhund 19 13 0 (0%) - - - - Swedish Lapphund 8 4 4 (100%) 4 (100%) - - - Västgötaspets 11 7 0 (0%) - - - - Klütsch et al., 2010
De skandinaviska hundraserna - jaktspetsar finsk spets östsibirisk laika (även ryskeuropeisk) jämthund norsk älghund, svart (foto: Eirik Newth) hälleforshund norsk älghund, grå Klütsch et al 2010
De skandinaviska hundraserna - vallhundar finsk lapphund lapsk vallhund svensk lapphund Klütsch et al 2010
Inblandning av gråvarg! Datan indikerar att D1 har sitt ursprung i norra Skandinavien, som mest för 480-3000 år sedan och genom korsningar mellan hund och varg. Invandrade denna hundtyp med samerna? D1 fanns i mycket hög frekvens vilket indikerar att hund-varg hybriden hade en selektiv fördel. Klütsch et al 2010