Rapport om uppföljning av vissa miljökrav i livsmedelsavtalet, för fem Dalslandskommuner och Säffle kommun, för perioden 2011-06-01 2012-05-31

1 2013-09-27 Rapport om uppföljning av vissa miljökrav i livsmedelsavtalet, för fem Dalslandskommuner och Säffle kommun, för perioden 2011-06-01 2012-05-31 Inledning Sex kommuner samverkar sedan länge om livsmedelsupphandlingar. Det är Dalslandskommunerna Bengtsfors, Dals Eds, Färgelanda, Melleruds och Åmåls kommun samt Värmlandskommunen Säffle. Den gemensamma upphandlaren i Dalsland ansvarade för den senaste livsmedelsupphandlingen som baserade sig på en gemensam livsmedelspolicy 2010-05-18 (bilaga 1). Denna livsmedelsupphandling har blivit särskilt uppmärksammad i Sverige, p g a sina djuretiska krav och för att upphandlingen inte överklagades. Livsmedelspolicyn och livsmedelsavtalet 2010-11-15 (bilaga 2) innebar preciserade miljökrav. Foto: Renée Olsåker

2 När en upphandling är färdig är det viktigt att behålla dialogen med leverantören samt att kontrollera att ställda obligatoriska miljökrav, verkligen har uppfyllts under kontraktsperioden. Viss kontroll görs efter varje beställning, i tillagningsköken, genom kontroll av om levererade produkter stämmer med det som avropats. Om en leverantör under kontraktsperioden inte uppfyller ställda krav kan sanktion ske enligt kontraktet, eftersom upphandlingens krav ska uppfyllas och rätt produkter ska levereras under hela kontraktstiden. Om inte upphandlingens miljökrav uppfylls, kan det innebära att kommunerna betalar för prestanda som inte erhålls. Upphandlingens miljökrav kan eventuellt ha medfört att någon leverantör avstått från att offerera, något som kan snedvrida konkurrensen om vinnande anbudsgivare sedan inte uppfyller miljökraven. Därför är uppföljning en mycket viktig del av upphandlingsarbetet. Föreliggande uppföljning av miljökraven i livsmedelupphandlingen har genomförts hösten 2012 och våren 2013 av miljöstrategen och upphandlaren vid Dalslandskommunernas kommunalförbund. (Miljöstrategen har varit den som utformat livsmedelspolicyn och bistått med utvalda miljökrav i livsmedelsupphandlingen.) Syfte I en rapport redovisas hur väl ett antal obligatoriska miljökrav i livsmedelsavtalet har uppfyllts, d v s i vilken grad levererade varor har levt upp till ställda miljökrav. Uppföljningen ska också säkerställa att rätt varor levereras under resterande kontraktstid. Det yttersta syftet är att säkra omsorg om människor och miljön, god livsmedelskvalitet samt god djurskyddskvalitet. På försök exemplifieras också hur kommunerna gjort några miljö- och klimatanpassade inköp av livsmedel. Metod och utförande Sju miljökrav valdes ut bland ca 20 miljökriterier i livsmedelsavtalet (bilaga 2). Därutöver valdes några mått på miljö- och klimatsmart mat, vilket förespråkas i livsmedelspolicyn, se nedan krav 8. De två leverantörerna, Svensk Cater (levererar frukt, grönsaker, potatis samt mjölk) och Menigo (levererar kött, kyckling, fisk, ägg och kolonialvaror), har på begäran lämnat statistik. Statistiken gäller vissa livsmedel som de har levererat under det första året som livsmedelsavtalet har gällt, d v s för perioden 2011-06-01 2012-05-31. Leverantörerna har skickat Excel-filer under hösten 2012 som upphandlaren och miljöstrategen tillsammans gått igenom och bearbetat. Berörda företag och underleverantörer kontaktades därefter per mail och telefon, varefter ytterligare uppgifter lades till under 2013. Miljöstrategen och upphandlaren bearbetade statistiken, bl a dubbelkontrollerades egen summering ur excelfilerna. Miljöstrategen har skrivit merparten av textavsnitten. Miljöstrategen gjorde 2007 en uppföljning av tre miljökrav i det då gällande livsmedelsavtalet, för Melleruds kommuns räkning. Då gällde det livsmedel inköpta under maj-oktober 2007 och jämförelsetal från 2007 har infogats nedan. Utifrån bearbetad statistik gjorde miljöstrategen och upphandlaren en analys av resultatet, som redovisas per område, där kommunernas kostchefer, Livsmedelsverket och Miljöstyrningsrådet har bidragit med analys. Resultatet presenteras i föreliggande rapport.

3 Utvalda miljökrav, varav sju obligatoriska krav enligt livsmedelsupphandlingen och ett krav enligt livsmedelspolicyn Hög livsmedelskvalitet, obligatoriska krav enligt livsmedelsavtalet: Obligatoriskt krav 1: Inga restsubstanser av bekämpningsmedel i frukt och grönsaker får överstiga gränsvärdena. Obligatoriskt krav 2: Kolonialvaror/specerier, där produkterna består till minst 50 % av råg/vete/korn/havre/majs eller torkade bönor/raps/solros, som innehåller genetiskt modifierade organismer (GMO) upphandlas inte. God djuromsorg, i alla led, obligatoriska krav enligt livsmedelsavtalet: Obligatoriskt krav 3: Hönsfåglar tillåts inte utsättas för näbbtrimning. Obligatoriskt krav 4: Djuret ska ha transporterats max 8 timmar till slakt. Obligatoriskt krav 5: Bedövning ska ske före slakt, gäller alla djur. Miljöhänsyn, obligatoriska krav enligt livsmedelsavtalet: Obligatoriskt krav 6: För fisk och skaldjur ska Fisklista 1 baserad på hållbara fiskbestånd från Miljöstyrningsrådet www.msr.se beaktas och följas. Under avrop ska leverantören stämma av med Fiskelista 1 så att röd eller gulmarkerade fiskarter undviks. Mest skonsamma fiskemetoder bör användas, enligt motsvarar kriterierna för MSC eller KRAV Etisk upphandling - mänskliga rättigheter, upphandlade krav på bananer: Obligatoriskt krav 7: Kostchefernas beslöt under upphandlingsperioden att bananer ska vara av ekologisk produktion och uppfylla produktionsreglerna enligt de 8 kärnkonventionerna som identifierats av ILO, International Labour Organisation (enklast märkta med Fair Trade eller Rainforest Alliance eller motsvarande). Detta framgick av anbudsspecifikationen men inte i direkt ordalydelse i de obligatoriska kravkriterierna. Några konventionellt odlade bananer har dock aldrig funnits med i anbudsspecifikationen och därmed har konventionellt odlade bananer inte handlats upp. Ekologisk och klimatsmart mat Krav 8. Två citat ur livsmedelspolicyn: Målet är att inköp av ekologiska och andelen närproducerade livsmedel ska öka för att nå minsta möjliga miljöpåverkan. Nivån av andelen ekologiskt producerade livsmedel beslutas i respektive kommun. måltidsproduktionen ha som mål att utvecklas för att minska klimatpåverkan och miljöbelastning. Följande exempel har valts ut: 8a. Inköpskostnad för ekologisk andel av totalkostnaden för inköpta livsmedel 8b. Inköpskostnad för ekologisk andel av totalkostnaden för inköpta grönsaker och frukt 8c. Inköpskostnad för andelen närproducerat kött av totalkostnaden för allt inköpt kött. Som ett mått på närproducerat valdes kött som levererats från underleverantör inom ca 20 mil.

4 Resultat Obligatoriskt krav 1 Hur säkerställde leverantören att det under perioden 2011-06-01 2012-05-31 inte förekom rester av bekämpningsmedel som överskred gränsvärdena i levererade frukt och grönsaker? Svar från leverantören: Svensk Cater: De tar inte några prover själva men uppger att underleverantörerna gör det samt att Jordbruksverkets personal kommer till Svensk Cater i Uddevalla och tar löpande prover för analys (ingår i Livsmedelsverkets stickprov). Leverantörerna uppges ha spårbarhet på sina produkter. Svar från underleverantören Everfresh AB: Everfresh har inte avtalat med Svensk Cater om att utföra Svensk Caters egenkontroll i form av resthaltsanalyser av bekämpningsmedel. Everfresh utför ca 40 analyser per år men dessa är fördelade på alla deras artiklar och inte specifikt på de artiklar som Svensk Cater köper in. Everfresh lämnar därför inte ut dessa resultat, då de ej representerar produkter som levererats till Svensk Cater. Livsmedelsverket tog i sin stickprovskontroll ut 132 prover år 2011 respektive 109 prover år 2012 från Everfreshs sortiment. Där fanns två överskridande 2011-06-01--2012-05-31 varför Everfresh hamnade på Livsmedelsverkets Svarta lista för dessa två produkter. Everfresh har skriftliga avtal med alla sina leverantörer där de förtydligat att produkterna måste följa EU:s lagstiftning angående bekämpningsmedel (MRLs etc). Produkter måste även vara odlade enligt Global GAP eller IP Sigill (SE) som är standarder för god odlingssed som bl a styr hantering av bekämpningsmedel (t ex utbildning av personal, sprutjournaler, behovsberäkning samt att produkter från 3:e land måste följa EU:s MRL-gränsvärden). Everfresh uppger att många producenter gör egna provtagningar av bekämpningsmedel i produkter och enligt Everfreshs avtal kan Everfresh få se analysresultat på begäran. Everfresh är certifierade enligt IP Livsmedel, som egen kvalitetssäkring. Svar från underleverantören 3N Produkter: 3N Produkter har inte hittills tagit egna prov på bekämpningsmedelsrester men de kommer att ta ut stickprov på råvara framöver. Växtinspektionen på Jordbruksverket har inte tagit några stickprover på bekämpningsmedel (för Livsmedelsverkets räkning) under de senaste fem åren hos 3N Produkter. 3N Produkter har lagt ut bekämpningsmedelskontrollen på sina leverantörer då de endast tar in råvara från IP- och GLOBAL-GAP-godkända odlare. Detta innebär ett dessa leverantörer måste följa gällande lagar och regler för användning av bekämpningsmedel. 3N Produkter gör en leverantörsbedömning på sina leverantörer och i den står det att de måste vara IP- GLOBAL- GAP-anslutna samt att de ska visa upp sina odlingsjournaler och andra dokument för 3N Produkter. 3N Produkters inköpare åker dessutom ut till odlarna och kontrollerar dem. Om det skulle visa för höga värden bekämpningsmedel i någon produkt så stoppar 3N Produkter, spärrar och destruerar partiet samt stoppar leverantören och utökar provtagningen av råvaran. 3N Produkter kräver in odlingsjournaler från alla odlare på all råvara och kontrollerar den innan salning. Sen så informerar 3N Produkter Livsmedelsverket samt Miljökontoret i kommunen. Vid tidigare uppföljning 2007 hade dåvarande leverantör Menigo inte någon bra metod för att säkerställa kravet på att det inte fick förekomma rester av bekämpningsmedel i frukt och grönsaker utan hänvisade bara till Livsmedelsverkets årliga stickprovskontroll av bekämpningsmedelsrester, vilket då visade 5,5 % överskridanden se tabell nedan.

5 Statistik om överskridande i Sverige av gällande gränsvärden för bekämpningsmedel i frukt och grönsaker, hämtat ur Livsmedelsverkets årsrapporter Årsrapport Procentuell andel överskridande av gällande gränsvärden för bekämpningsmedel i frukt och grönsaker 2010 4,1 % * 1 182 2009 7,1 % 1 180 2008 6,9 % 1 119 2007 5,5 % 1 119 2006 5.3 % 1 120 2005 5,6 % 1 582 2004 4,4 % 1 760 Totalt antal stickprover av frukt och grönsaker, som analyserats beträffande bekämpningsmedel *Endast frukt och grönsaker producerade inom EU redovisas här, då produkter från andra länder sedan 2010 kontrolleras separat av Livsmedelsverket i gränskontrollstationerna. Livsmedelsverket uppger att det fortfarande handlar om totalt ca 7 % överskridanden. Foto: Renée Olsåker

6 Livsmedelsverket bedriver årligen offentlig kontroll av bekämpningsmedelsrester i frukt och grönsaker, där cirka 400 substanser analyseras och följs upp. Genom stickprov på främst vegetabiliska livsmedel kontrollerar Livsmedelsverket att förekomsten av bekämpningsmedelrester inte överskrider gällande EG-harmoniserade gränsvärden. Rapport från år 2011 och 2012 kommer först år 2014 respektive år 2015. Den senaste statistiken från Livsmedelsverket publicerades under april 2013 och redovisar år 2010. Där ingick 1182 prover på färska och frysta frukter och grönsaker producerade inom EU och överskridanden av gällande gränsvärden skedde till 4,1 % (48 av 1 182 prover). Stickprovsundersökning av produkter från länder utanför EU görs sedan 2010 separat av Livsmedelsverket. Livsmedelsverket uppger per telefon att det fortfarande handlar om totalt ca 7 % överskridanden av gällande gränsvärden för bekämpningsmedel. I produkter som producerats i Sverige överskreds gränsvärden endast i ett fåtal fall. Genom åren har gränsvärdena överskridits i ca 11-13 % av proverna tagna på produkter som producerats utanför EU. Om ett stickprov visar sig ha resthalter av bekämpningsmedel över ett gränsvärde görs uppföljande provtagning, s k riktad provtagning, på efterföljande partier. År 2009 var endast en tredjedel, 34 %, av undersökta 1 180 prover, helt utan bekämpningsmedel. Inköp av frukt och grönsaker av svenskt ursprung samt totalkostnad för alla frukt och grönsaker, under perioden 2011-06-01 2012-05-31 Svensk Cater har inte kunna redovisa statistik för frukt och grönsaker med svenskt ursprung för 3 kommuner. Procentuell andel frukt och grönsaker med svenskt ursprung Inköpskostnad för frukt och grönsaker med svenskt ursprung Inköpskostnad totalt sett för frukt och grönsaker av allt ursprung Bengtsfors 61,5 % 276 843kr 450 354 kr exklusive Bäckefors Säffle 59,5 % 552 203 kr 927 590 kr Åmål 50,4 % 527 826 kr 1 047 072 kr Mellerud Saknas statistik Saknas statistik 329 739 kr Färgelanda Saknas statistik Saknas statistik 240 606 kr Dals Ed Saknas statistik Saknas statistik 178 487 kr

7 Foto: Renée Olsåker Analys: Skallkrav 1 i gällande livsmedelsavtal är lagstiftat krav inom EU. Trots det sker generellt sett överskridanden till ca 7 % av restsubstanser i frukt och grönt och det rör sig mest om import från länder utanför EU. Svensk frukt och grönsaker uppvisar ett fåtal överskridanden av gränsvärdena och ekologiskt odlat uppvisar så gott som aldrig några överskridanden. Frukt och grönsaker med svenskt ursprung, vilket med säkerhet uppfyllde skallkrav 1, utgjorde mellan 50 62 % i de tre kommuner där statistik har kunnat redovisas från Svensk Cater. Frukt och grönsaker med ursprung från andra länder än Sverige utgjorde således mellan 38 50 % i dessa tre kommuner. Svensk Cater kunnat inte visa upp verifikat angående hur skallkrav 1 har tillgodosetts och därmed råder det osäkerhet beträffande hur många överskridanden som kan ha skett beträffande levererade frukt och grönsaker. Med tanke på att Livsmedelsverket hittat överskridanden varje år ska leverantören kunna verifiera hur kravet har tillgodosetts och detta bör kunna verifieras under resterande avtalsperiod. Svensk Cater rekommenderas att i fortsättningen göra egna provtagningar eller ordna kontrakt om provtagningar med sina huvudleverantörer. Det går bra att använda multimetod för många olika bekämpningsmedel samtidigt. Antalet planerade stickprover behöver i så fall inte redovisas men underleverantörerna bör få kännedom om att stickprover planeras. Statistik över ursprungsland är dock obligatorisk uppgift enligt avtalet och ska framöver kunna visas upp av Svensk Cater från de tre kommunerna Mellerud, Färgelanda och Dals Ed där denna statistik har saknats. Rekommendation till kommunerna är att avropa svenskproducerat eller ekologiskt odlat för då har man en stor garanti för att slippa bekämpningsmedelsrester i frukt och grönsaker. Kostcheferna påtalar att detta är en ekonomisk och politisk fråga och bör behandlas grundligt i kommande upphandling.

8 Obligatoriskt krav 2 Hur säkerställde leverantören att det under perioden 2011-06-01 2012-05- 31 inte levererades livsmedel vilka innehöll GMO? (gäller torkade bönor/raps/solros eller mer än 50% råg/vete/korn/havre/majs). Foto: Renée Olsåker Information om märkning av GMO och några skäl till varför GMO inte accepteras: EUkommissionen fattar beslut om en genetiskt modifierad produkt innehållande genetiskt modifierade organismer (GMO) ska godkännas inom EU. Inom EU finns några genetiskt modifierade växtsorter som är godkända för användning inom livsmedelsproduktion, till exempel soja, majs, raps och sockerbeta. Alla genetiskt modifierade produkter ska märkas, inte bara produkter som består av eller innehåller GMO, utan även produkter som framställts av GMO men där inget genetiskt modifierat material finns kvar i produkten. Avsiktlig användning av GMO ska alltid deklareras men om en produkt innehåller inblandning av en GMO som är oavsiktlig eller tekniskt oundviklig, och om inblandningen av GMO understiger 0,9 procent, behöver produkten inte märkas. Risk kan finnas för allergiska reaktioner, där GMO av visst ursprung ingår i ett livsmedel där det inte förväntas ingå, exempelvis där gener från fisk eller soyabönor finns i en köttprodukt eller i en grönsak som vid förtäring kan orsaka allergisk reaktion hos allergiska personer. Det finns också studier som pekar på att det kan finnas miljömässiga nackdelar med användningen av GMO med minskad biologisk mångfald. Risk finns också vid spridning av GMO att växter får ökad resistens mot bekämpningsmedel.

9 Svar från leverantören: Menigo bedömer att det inte är nödvändigt att göra egna kontroller, utan i Menigos avtal med underleverantörer/producenter hänvisas till gällande lagstiftning, där Europa har världens strängaste lagstiftning när det gäller GMO. Menigo uppger att det är producentens/underleverantörens ansvar att göra egna tester. När det gäller Menigos egna märkesvaror så riskvärderas produkt och ursprungsland och i de fall där det är relevant så ställer Menigo krav på underleverantören att utföra analyser. Under tidigare uppföljning 2007 svarade leverantören Menigo för att de har strikta krav inskrivna i kontrakt med producenterna, där tester gjordes av producenterna som kunde visas för leverantören Menigo i analysintyg eller certifikat. Koncernen som Menigo tillhörde gjorde ett enda stickprov under 2007 och upptäckte då små mängder GMO i ris. Då producentlandet USA hade nolltolerans mot GMO och detta var inskrivet i avtalet mellan Menigo och underleverantören, så skickades hela partiet tillbaka till underleverantören. Detta stickprov av GMO blev rätt uppmärksammat då det också rörde ICA-koncernen. Analys: Några verifikat har inte Menigo kunnat visa upp angående skallkrav 2 om att GMO inte har förekommit i levererade livsmedel, såsom majs, bönor, solrosolja etc. Menigo/ICAkoncernens provtagning 2007 var en bra metod för att säkerställa kravet samt stävja risken för GMO i levererade livsmedel. Livsmedelsverket anser dock att risken är minimal att finna GMO i nämnda varor, p g a den stränga EU-lagstiftningen. Det kan det finnas skäl att ställa krav i kommande upphandling på att soyasammansatta vegetariska produkter inte ska innehålla GMO och att foder till djuren inte ska innehålla GMO, vilka kan utgöra största risker för GMO idag. Miljöstyrningsrådet tar fram krav på verifikation om detta som kan användas under nästa anbudstid. Obligatoriskt krav 3 Hur säkerställde leverantören att levererad kyckling/höna, inte hade utsatts för näbbtrimning, gäller perioden 2011-06-01 2012-05-31? Näbbtrimning av kycklingar och hönor förekommer inom EU men är förbjudet i Sverige. Svar från leverantören: Menigo frågar sina underleverantörer vilka kriterier som uppfylls, sedan väljer Menigos anbudsläggare produkter som passar på anbudet utifrån anbudets skallkrav. Menigo utför ingen egen kontroll av detta skallkrav 3. Underleverantörer, som levererar kyckling till Menigo, skriver på en leverantörsförsäkran som anger vilka krav produkten uppfyller men det finns inga strikta krav inskrivna i kontrakt med producenterna. Hos underleverantörer/ producenter görs ingen extern kontroll av skallkrav 3. Producenterna kan, beroende på vart kycklingen är uppfödd, eventuellt visa upp intyg eller verifikat på att skallkrav 3 stämmer. När det gäller Menigos egna märkesvaror så har Menigo utfört revisioner avseende livsmedel och djuromsorg. I ett fall har Menigo genomfört tredje parts revision hos en underleverantör men Dalslandskommunerna har inte den underleverantören på anbudet.

10 Inköp av kyckling (behandlad fågel) med svenskt ursprung samt totalkostnad för all inköpt behandlad fågel*, under perioden 2011-06-01 2012-05-31 Procentuell andel kyckling med svenskt ursprung Inköpskostnad för andel kyckling med svenskt ursprung Inköpskostnad totalt sett för kyckling av allt ursprung Färgelanda 94 % 92 221 kr 98 549 kr Dals Ed 92 % 41 607 kr 45 341 kr Åmål 85 % 206 588 kr 242 180 kr Mellerud 82 % 86 104 kr 104 904 kr Bengtsfors 74 % 31 052 kr 42 102 kr Säffle 52 % 116 485 kr 226 382 kr *Behandlad fågel innebär att den inte levereras rå. Analys: Behandlad fågel från Sverige, vilken med säkerhet uppfyllde skallkrav 3, utgjorde mellan 52 94 % i de olika sex kommunerna. Behandlad fågel från andra länder än Sverige utgjorde således mellan 6-48 % i de olika kommunerna. Det har inte säkerställts med verifikat /lämnats tillfredsställande svar från leverantören Menigo om skallkrav 3, att näbbtrimning inte har förekommit i levererad kyckling/höna. Detta bör säkerställas bättre under sista året av gällande avtal. www.commons.wikimedia.org

11 Obligatoriskt krav 4 Hur säkerställde leverantören att djuren hade transporterats maximalt 8 timmar till slaktstället, djur som senare levererades i form av kött, under perioden 2011-06-01 2012-05-31? Svar från leverantören: Menigo utför ingen egen kontroll av skallkrav 4 utan utgår från vad underleverantörerna anger i leverantörsförsäkran till Menigo. Det finns inga strikta krav inskrivna i kontrakt med producenterna. Menigo uppger att lagstiftningsnivån finns med i avtalen med underleverantörerna, men lagstiftningen medger undantag uppger Menigo. När djuren ankommer till slakteriet så vet slakteriet vilken tid som djuren hämtas på gården. Behörig myndighet utför kontroller hos slakteriet. Inköp av kött med svenskt ursprung samt totalkostnad för allt inköpt kött, under perioden 2011-06-01 2012-05-31 Procentuell andel kött med svenskt ursprung Inköpskostnad för andel kött med svenskt ursprung Inköpskostnad totalt sett för kött av allt ursprung Dals Ed 64,4 % 505 389,00 kr 785 261 kr Bengtsfors 62,7 % 856 109,70 kr 1 364 676 kr Mellerud 61,8 % 979 860,40 kr 1 583 711 kr Färgelanda 60,3 % 612 172,50 kr 1 015 718 kr Åmål 56,7 % 1 573 949,00 kr 2 776 149 kr Säffle 42,8 % 1 135 469,00 kr 2 654 958 kr Analys: Inom EU finns krav på 10 timmars maximal transporttid för djur på väg till slakt medan Sverige av djurskyddsskäl har max 8 timmar. Dispens från detta transportkrav medges inte i Sverige men det kan ske i andra länder. Transportuppgifter är offentliga som vi kan be att få se och stickprov skulle skärpa kontrollen. Totalmängden kött med svenskt ursprung, vilket med säkerhet uppfyllde skallkrav 4, utgjorde mellan 43 64 % i de sex kommunerna. Kött med ursprung i andra länder än Sverige utgjorde således mellan 36-57 % i de sex kommunerna. Kostcheferna påpekar att Menigo många gånger inte har kunnat leverera när avrop av svenskt kött har skett till kommunala kök. Några verifikat har inte Menigo kunnat visa upp angående skallkrav 4. Detta bör säkerställas bättre under sista året av gällande avtal.

12 Foto: Renée Olsåker Obligatoriskt krav 5 Hur säkerställde leverantören att, beträffande levererat nötkött, djuren hade bedövats före slakt? Information om bedövning före slakt och hur det tillämpas inom EU: EU-direktiv (93/119/EEG) anger som huvudregel att bedövning ska ske men undantag kan medges för religiös slakt. Religiös slakt förekommer på väldigt många slakterier inom EU och ungefär halva köttmängden bedöms märkas och säljas som halal eller kosher medan uppskattningsvis ungefär halva köttmängden bedöms gå vidare som vanligt kött, där spårbarheten av halalkött är obefintlig. Sverige har ett särskilt djurskyddskrav på att alla djur ska få bedövning före snittläggning och det är bara Norge, Island, Lettland, och Schweiz som också har detta krav. Svar från leverantören: Menigo frågar sina underleverantörer vilka kriterier som uppfylls, sedan väljer Menigos anbudsläggare produkter som passar på anbudet utifrån anbudets skallkrav. Menigo utför ingen egen kontroll av detta skallkrav 5, utan utgår från vad underleverantörerna skrivit i leverantörsförsäkran till Menigo. Lagstiftningsnivån finns med i Menigos avtal med underleverantörerna. När djuren ankommer till slakteriet så vet slakteriet vilken tid som djuren hämtas på gården. Veterinärer från behörig myndighet finns med på respektive slakteri när slakt pågår.

13 Inköp av nötkött med svenskt ursprung samt totalkostnad för allt inköpt nötkött, under perioden 2011-06-01 2012-05-31 Procentuell andel nötkött med svenskt ursprung Inköpskostnad för andel nötkött med svenskt ursprung Inköpskostnad totalt sett för nötkött av allt ursprung Mellerud 85 % 101 216 kr 119 539 kr Bengtsfors 82 % 70 590 kr 85 710 kr Dals Ed 74 % 22 137 kr 30 041 kr Åmål 73 % 125 007 kr 171 074 kr Färgelanda 59 % 24 689 kr 42 163 kr Säffle 45 % 98 456 kr 217 153 kr Analys: Nötkött med svenskt ursprung, vilket med säkerhet uppfyllde skallkrav 5, utgjorde mellan 44 82 % i de sex kommunerna. Nötkött med ursprung i andra länder än Sverige utgjorde således mellan 18 56 % i de sex kommunerna. Vid tidigare uppföljning 2007 av livsmedelsavtalet utgjorde svenskt nötkött ca 75 % av totalinköpet av nötkött i Melleruds kommun. Miljöstyrningsrådet stöder Dalslandskommunerna och menar att det är viktigt att leverantören säkerställer att inget kött slaktat som halal eller kosher utan bedövning finns med i leveranser, eftersom det har förekommit. Några verifikat har inte Menigo kunnat visa upp angående skallkrav 5. Detta bör säkerställas bättre under sista året av gällande avtal. Obligatoriskt krav 6 Hur säkerställde leverantören att, beträffande fisk och skaldjur uppfylldes kravkriteriet att fiskelista 1 (bilaga 3) ska beaktas och följas? Vidare bör enligt livsmedelsavtalet beaktas och följas skonsam fiskemetod och beståndsstatus, motsvarande kriterierna för MSC eller motsvarande kriterierna för KRAV. (MSC = Marine Stewardship Council, certifierar utifrån eget regelverk för beståndsstatus och fångstmetoder. KRAV certifierar ekologisk produktion samt har eget regelverk om bestånd och fångstmetoder). Detta gäller all fryst och färsk fisk respektive skaldjur. Eftersom många fiskebestånd och fiskarter är hotade både längs svenska kuster och internationellt gäller dessa krav för att värna fisklivet i haven. Svar från leverantören: Menigos har inga strikta krav inskrivna med producenterna. Alla produkter som är KRAV eller MSC-certifierade märks upp i Menigos affärssystem och för varje leverantör kräver Menigo in certifikat för att säkerställa att den uppfyller regelverket för KRAV respektive MSC. Varje leverantör som producerar eller säljer KRAV respektive MSCprodukter får revision med regelbunden frekvens av ett certifieringsbolag. Kunden kan själv följa upp att förpackningen har en logga av KRAV eller MSC.

14 Foto: Renée Olsåker Inköp av fisk från fisklista 1 samt totalkostnad för inköpt fisk, under perioden 2011-06-01 2012-05-31 Inköpskostnad för fisk som Fisklista 1 Menigo har inte redovisat Fiskelista 1 i sin statistik Inköpskostnad för fisk som är märkt med MSC ( KRAV-märkt fisk har inte avropats) Total inköpskostnad för fisk Färgelanda Saknas statistik 49 % 75 513 kr 154 912 kr Dals Ed Saknas statistik 40 % 48 833 kr 121 622 kr Säffle Saknas statistik 40 % 193 729 kr 485 202 kr Åmål Saknas statistik 39 % 199 702 kr 506 925 kr Mellerud Saknas statistik 34 % 102 776 kr 302 556 kr Bengtsfors Saknas statistik 28 % 51 976 kr 182 131 kr Analys: Inköp av fisk som är märkt med MSC, vilket med säkerhet uppfyllde skallkrav 6, utgjorde mellan 28 49 % i de sex kommunerna. Inköp av fisk där det inte framgår om skallkrav 6 har uppfyllts utgjorde således mellan 51 72 % i de sex kommunerna. Några andra verifikat har inte Menigo kunnat visa upp angående skallkrav 6. Det är inte acceptabelt att Menigo inte kunnat redovisa om alla leveranser har uppfyllt fiskelista 1. Miljöstyrningsrådet rekommenderar att man leverantören laddar ner fiskelista 1 varje månad från deras hemsida www.msr.se Detta bör säkerställas bättre under sista året av gällande avtal. Tilläggas bör att inköp av färsk fisk ligger utanför ovanstående statistik. Uppföljning krav 7 Hur säkerställde leverantören att, beträffande bananer uppfylldes krav motsvarar kriterierna för ekologiskt eller framställt i enlighet med ILO:s 8

15 grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter? Några konventionellt odlade bananer finns inte med i anbudsspecifikationen som gavs under anbudstiden. Inköp av ekologiska och Fairtrade-märkta eller motsvarande bananer samt totalkostnad för bananer under perioden 2011-06-01 2012-05-31 Procentuell andel ekologiska och Fairtrade-märkta bananer Inköpskostnad för ekologiska och Fairtrade-märkta bananer Inköpskostnad totalt för bananer Dals Ed 98,8 % 26 983 kr 27 300 kr Färgelanda 87,4 % 29 892 kr 34 218 kr Bengtsfors 84,1 % 32 401 kr 38 510 kr Mellerud 69,0 % 53 219 kr 77 154 kr Säffle 29,9 % 26 429 kr 88 490 kr Åmål 14,2 % 12 457 kr 87 87 408 kr Foto: Renée Olsåker Svar från leverantören Svensk Cater: Svensk Cater meddelar inte beställaren att konventionellt odlade bananer inte finns med i anbudsspecifikationen, och därför inte är tänkt att köpas in, utan detta är helt kundens ansvar, dvs ansvaret ligger på de som gör avropen i Dalslandskommunerna. Vid mottagning av bananer som är ekologiska, Fair Trade eller Rainforest Alliance görs mottagningskontroll hos Svensk Cater, där det kollas att produkterna

16 är korrekt märkta samt att det framgår på fakturan. Certifikat har uppvisats för Everfresh om deras certifiering för att märka med ekologiskt och Fair Trade. Analys: Beträffande levererade bananer är det stor skillnad mellan de sex kommunerna, där en kommun köpt 99 % och en annan 14 %. Orsaken till denna skillnad torde vara att kostchefernas intentioner om krav 7 inte riktigt har nått ut i de kommunala köken till de som gör avropen, särskilt gäller detta i Säffle och Åmål. I Dals Eds kommun har däremot detta ställningstagande nått ut. Vid ankomst är det lätt att kontrollera att bananerna är rätt märkta med exempelvis Fairtrade och KRAV. Krav 7 om att endast köpa in ekologiska bananer vilka samtidigt uppfyller att de är framställda i enlighet med ILO:s åtta grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter, finns inte med som skallkrav i avtalet, utan endast i anbudsspecifikationen vilken är basen för upphandlade varor. När detta miljökrav är så otydligt formulerat är det inte lätt för leverantören att agera utan detta ligger i nuläget på kostcheferna och på den som gör avropen i kommunerna. Den interna information angående krav 7 bör därför förbättras till de som gör avropen. Det finns skäl att ställa tydliga krav i kommande upphandling. Uppföljning krav 8 Hur har kommunerna anpassat inköpen, i övrigt enlighet med livsmedelspolicyn? Målet är att inköp av ekologiska och andelen närproducerade livsmedel ska öka vidare ska livsmedelsupphandlingen och måltidsproduktionen ha som mål att utvecklas för att minska klimatpåverkan och miljöbelastning. 8 a. Andel inköp av ekologiska livsmedel i förhållande till totalkostnaden för livsmedel perioden 2011-06-01 2012-05-31 Procentuell andel ekologiska livsmedel Total inköpskostnad för ekologiska livsmedel Total inköpskostnad för livsmedel Dals Ed 3,7 % 52 341,69 kr 1 396 741,13 kr Färgelanda 3,4 % 61 815,08 kr 1 794 263,50 kr Bengtsfors 2,7 % 76 016,44 kr 2 846 197,11 kr Mellerud 2,2 % 62 128,99 kr 2 796 588 kr Säffle 2,4 % 114 931,45 kr 4 884 257,40 kr Åmål 0,6 % 30 476,75 kr 5 271 581,49 kr