sida 1 (8) Patientförberedelser Provmaterial Patienten bör om möjligt sitta ner 15 minuter före provtagning. Kontrollera om det finns speciella föreskrifter för beställda analyser och att patienten uppfyller dessa, se Sök Analys för respektive komponent på Akademiska laboratoriets webbsida. I laboratoriets analysförteckning markeras de analyser som kräver att patienten är fastande med f, till exempel fp-triglycerider, se avsnittet Preanalytisk variation. Kapillärblod Provrör och tillsatser Rörens tillsatser är anpassade för olika analyser/analysmetoder. Rör/Proppfärg Innehåll/Tillsats Kapillärstrå Syra-basrör (glas) Heparin Grå Na-Fluorid Grå Mintgrön Li-heparin med gel Grön Grön Li-heparin utan gel Grön Lila EDTA Lila Guldgul Utan tillsats med gel Röd Röd Utan tillsats utan gel Röd Kapillärstrå (med samma tillsats som röret) eller tratt (utan tillsats) behövs för bloduppsamlingen. Oanvända provrör bör förvaras i 4-25 C. Undvik att de utsätts för direkt solljus. Använd före utgångsdatum (EXP). Rekommenderad provtagningsordning Provvolym 1. Rör för syra-bas undersökning 2. Kapillärt PK (provtagning med microcaps) 3. EDTA-rör för blodstatus 4. Övriga EDTA-rör 5. Övriga rör med tillsatser 6. Rör utan tillsatser Det är önskvärt med minst en 60 %-ig fyllnadsgrad i provrören. EDTA-rör ska fyllas till angiven volym, dock minst 80 % av angiven volym på röret. Se även, bilaga 2, provtagningsmängder. Microcaps skall alltid fyllas så att hela glaskapillären är fylld, utan luftbubblor.
sida 2 (8) Provtagningsmaterial Förberedelser Desinfektion, hud: Klorhexidinsprit (5 mg/ml) Handskar Papperstork Lansett (finns med nål, blad och med olika stickdjup) Provtagningsrör Kapillärstrå eller tratt Provrör med spädningslösning Capsaggregat med sifon Mikrocaps för engångsbruk, med den volym som behövs Syra-basrör med tillhörande metallspån Plåster Förbered dig själv Att avgöra om blodsmitta föreligger eller ej är i praktiken omöjligt. Man måste alltid beakta risken att blod kan vara smittförande. Använd därför alltid handskar vid all provtagning. Kapillärprovtagning kan innebära risk för stänk, tänk på att skydda dina ögon och mun. Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvård gäller för hela Sverige, se SOSFS 2007:19. All personal som arbetar med patienter skall konsekvent följa hygienregler från Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien på Akademiska sjukhuset, Basala hygienregler, allmänna. Kontroll av patientens identitet Det är provtagarens ansvar att försäkra sig om patientens identitet samt att uppgifter på remiss/beställning och provmärkning stämmer överens så att kopplingen mellan prov och patient blir korrekt. För provtagning till blodgruppserologisk analys, se SOSFS 2009:29, 4 kap. Transfusionsmedicinsk laboratorieundersökning, Provtagning. 1: Den som utför provtagning för transfusionsmedicinsk undersökning skall vara hälso och sjukvårdspersonal som har utbildning för och är bedömd som kompetent för uppgiften. Icke inneliggande patienter bör uppvisa legitimation. För patient som inte har legitimation (t ex barn) men där provtagaren ändå bedömer det rimligt att genomföra provtagning, får patienten själv (alt. föräldern) säga namn och fullständigt personnummer. Inneliggande patienter identifieras med vid handleden fäst identitetsband eller om sådant ej finns, genom medverkan av person, som kan intyga patientens identitet. RoS-beställningar Kontrollera att patient-id stämmer på samtliga remisser. Provtagningsdatum/tid skall vid behov ändras på RoS-etiketten. Se Manual RoS-Provbunden.
sida 3 (8) Pappersremisser Utförande Kontrollera att patient-id stämmer på samtliga remisser. Skriv etiketter till de prover som har remisser utan märkmaterial på baksidan. Kontrollera att svarsmottagare finns på remisserna. Provtagningsdatum/tid skall fyllas i. Detta gäller för alla sorter av remisser t ex konsultremisser eller andra landstings remisser. Hantering av remiss med märkmaterial: Uppe till vänster på remissens framsida finns ett unikt nummer, ett så kallat LID-nummer. Detta nummer är samma som på provrörsetiketterna på remissens baksida. Numret ger koppling mellan provrör och remissen med personuppgifterna. LID-extensionen, de fyra sista siffrorna på provrörsetiketten, ger koppling till analysbeställningen. Etiketter används endast tillsammans med remissen de sitter på! Se även Provtagning, förberedelser på Akademiska laboratoriets hemsida. Förbered patienten och ordna arbetsplatsen 1. Stå/sitt bra, tänk på att provtagningen kan ta en stund. 2. Kontrollera patientens identitet, enligt ovan. 3. Informera patienten om provtagningen. 4. Placera provrören, märkta med små kapilläretiketter, och provtagningsmaterial inom räckhåll och rikta in belysningen. Följ rekommenderad provtagningsordning. 5. Se till att patienten sitter eller ligger bekvämt. Risken att patienten vid svimning faller och skadar sig måste beaktas och åtgärder måste vidtas för att förhindra detta. Placera patientens arm med handen lägst. 6. Patientens hand/fot bör vara varm och avslappnad, för ett bra blodflöde. Värm kalla händer eller fötter. Provtagning 1. Desinfektera och lufttorka dina händer. 2. Tag på dig handskar. 3. Samtala med patienten under provtagningen, för att avleda rädsla och minska risken för svimning. 4. Välj punktionsställe på lång- eller ringfinger. Markerat område är lämpligt för kapillärprov På små barn, under 3 månader, kan prov tas från häl, se bilaga 1 häl och finger.
sida 4 (8) 5. Desinfektera stickområdet flödigt och omsorgsfullt. Avvakta 0,5-2 minuter då huden får lufttorka. Detta är viktigt både när det gäller desinfektion, provkvalitet och hur det känns för patienten. 6. Välj en lansett som har det stickdjup som behövs. Tag bort lansettens stickskydd genom att vrida och dra skyddet utåt. 7. Vänd patientens handflata uppåt och håll i patientens finger med ett fast grepp (med tummen och pekfingret). 8. Pressa med tummen helt lätt från yttre fingerleden och upp mot fingerblomman. Detta stimulerar blodflödet upp mot provtagningsstället. Behåll trycket. 9. Placera lansetten vid sidan av fingerblomman (där är blodflödet bäst och smärtan minst) och stick. 10. Tag bort lansetten och släpp greppets tryck direkt efter sticket så att blodet kan rinna till. 11. Torka bort den första bloddroppen med en tork. Om Hb ska analyseras på ett patientnära instrument (kyvett med provvolym ca 10 µl) ska tre droppar torkas av för att jämnvikt mellan blod och vävnadsvätska ska uppnås i fingertoppen. Om kapillärt PK tas ska man INTE torka bort den första droppen. 12. Tryck lätt runt fingertoppen/leden. Upprepa tryck och släpp så att fler droppar kommer fram. Provuppsamling i provrör med tratt eller kapillärstrå 1. Samla upp blodet med kapillärstrå eller uppsamlingstratt. Håll röret lodrätt så att dropparna kan rinna ned av sin egen tyngd. 2. Det är viktigt att tidigt börja knacka på röret, detta för att tillsatsen i röret skall blandas med blodet. Därmed förhindras att koagel bildas. 3. Avsluta provtagningen vid önskad provmängd. Observera fyllnadsnivå på EDTA-rör. Tag ur strå eller tratt. Blanda röret ordentligt.
sida 5 (8) 4. Efter provtagningen kan patienten hålla en tork mot fingret tills det slutar blöda. Sätt eventuellt plåster på fingret. 5. Tag av dig handskarna. 6. Desinfektera och lufttorka dina händer. Provuppsamling med microcaps mikrocaps (glaskapillär) capsaggregat sifon Fyllning av microcapsen sker med kapillärkraft. Utblåsning av blodet sker med hjälp av sifonen på capsaggregatet direkt i spädningslösningen. 1. När en tillräckligt stor droppe bildats, för in mikrocapsens öppning horisontellt i bloddroppen, fyll mikrocapsen snabbt och helt. Kontrollera att inga luftbubblor finns i blodpelaren. Torka noggrant bort blodet utanpå mikrocapsen med en torr papperstork. Kontrollera att mikrocapsen fortfarande är helt fylld. 2. Töm microcapsen, med pumpmetod: För ner microcapsen i spädningslösningen och töm ut blodet genom att sätta pekfingret över hålet på sifonens topp och pressa ihop sifonen med tumme och långfinger. Töm blodet i lugn takt och skölj microcapsen genom att blandningen sugs upp i mikrocapsen och spolas ut 3 gånger. Flytta microcapsen lite i spädningslösningen för varje gång som uppsugning görs för att få blodet ordentligt blandat med spädningslösningen. Undvik skumbildning. Töm microcapsen, med kapillärkraft: För ner microcapsen i spädningslösningen och töm ut blodet genom att sätta pekfingret över hålet på sifonens topp och pressa ihop sifonen med tumme och långfinger. Töm blodet i lugn takt i spädningslösningen. Lyft upp mikrocapsen ur spädningslösningen, tag bort pekfingret. För ner mikrocapsen i spädningslösningen och låt den fyllas av kapillärkraften. Lyft upp mikrocapsen strax ovanför spädningslösningen och töm mikrocapsen mot rörets vägg! Tag bort pekfingret. Upprepa 3 gånger. Undvik skumbildning. 3. Sätt propp i röret och blanda väl genom att försiktigt skaka, EJ vända, på röret. Kontrollera att spädningen inte innehåller koagel. OBS! Ingen lösning ska finnas uppe vid korken. 4. Efter provtagningen kan patienten hålla en tork mot fingret tills det slutar blöda. Sätt eventuellt plåster på fingret. 5. Tag av dig handskarna. 6. Desinfektera och lufttorka dina händer.
sida 6 (8) Felkällor "Bra att veta" Överdriven Mjölkning/massering av finger eller fot ger hemolys i provet och/eller tillblandning av vävnadsvätska som späder ut provet. Skrapning på huden med uppsamlingstratt eller kapillärstrå är smärtsamt, ger kraftig hemolys och trasiga celler. Undvik kapillärprovtagning vid dessa situationer Vid dålig perifer cirkulation, tex. patient i chock. Vid perifera ödem. I fingrar på den kroppssida där mastektomi (avlägsnande av bröstvävnad) gjorts. I extremitet där infusion ges. Det blodprov som tas vid pågående infusion kan vara utspätt med infusionsvätskan i okontrollerad grad. Därför rekommenderas att infusionen stängs av innan provtagningen sker. Blodmängden hos vuxna är ca. 80 ml/kg kroppsvikt, hos prematurer ca. 115 ml/kg, hos nyfödda ca. 80-110 ml/kg och hos barn i lekåldern ca. 75-100 ml/kg. I allmänhet anser man, att man av ett barn kan ta ca. 2% av barnets blodmängd/dygn. Åtminstone vid en engångsblodprovstagning får man inte överskrida denna mängd utan lov från den vårdande läkaren. Tex. av ett barn som väger under 1 kg får man bara ta 1,3 ml blod/dygn och av ett barn som väger 1-10 kg, 1,5 ml/kg kroppsvikt/dygn. Vid ca 3 månaders ålder kan man övergå från att sticka i barnets fot, till att sticka i barnets fingrar. Vid provtagning på små barn är "helhandsgrepp" att föredra, se bilaga 1 häl och finger. Stick i stortå skall undvikas annat än på tex. brännskadade patienter. Stick i örsnibb går också bra. Pekfingret behövs för pincettgreppet och har dessutom ofta tjockare hud och kan vara känsligare. Tummen och lillfingret är olämpliga att sticka i eftersom tummen har puls och lillfingret är så tunt att punktion kan medföra risk för benskada. Dessutom delar dessa två fingrar senskida som går upp i underarmen. Microcaps är en glaskapillär för engångsbruk, den tillverkas med olika volym motsvarande den mängd blod som behövs för olika analyser. Indikation/Medicinsk betydelse Kapillärprov används framför allt vid olika typer av patientnära tester där små blodvolymer behövs. Venös provtagning är alltid att föredra men i vissa fall måste kapillära prover användas. Man bör då hålla i minnet att tekniken innebär risk för mer osäkra resultat. Kapillärprovtagning medför större mätosäkerhet än venprovtagning eftersom den leder till varierande grad av hemolys och vävnadsvätsketillblandning.
sida 7 (8) Preanalytisk variation Analysresultat bestäms inte enbart av den analytiska proceduren utan också av preanalytiska faktorer. Där ingår bland annat beställning av prov, provtagning, ordningsföljden av provrör, att blanda rören direkt (annars bildas koagel, transport av prov och omhändertagande av provet på laboratoriet. Allmänt Inför en provtagning är det viktigt att patienten är rätt förberedd. En rad olika variabler påverkar slutresultatet av en laboratorieundersökning (s k preanalytisk variation). Kost Inför de flesta undersökningar ska patienten äta och dricka som vanligt. Några undersökningar kräver dock att man undviker viss mat en tid före provtagningen. Fasta Inför vissa undersökningar måste patienten iaktta fasta. Detta betyder att patienten ej får äta, men får dricka vatten, från kl 22.00 dagen före provtagningen fram till att provtagningen är utförd. Fastande patienter får inte heller röka/snusa. Fasteprov markeras genom att ett litet f finns med i systembeteckningen för en komponent t ex fp-triglycerider. Läkemedelsanalys Provtagning för analys av läkemedel för terapikontroll skall ske innan dos ges, i regel före morgondos. Patientens medicinering anges på remissen dvs., samtliga läkemedel som patienten står på och tidpunkt för intag av dessa. Särskilt viktigt är att ange tidpunkt för senaste dos av det läkemedel som skall analyseras och provtagningstidpunkten. Provtagningstidpunkt Ett antal komponenter har en dygnsvariation t ex P-Kortisol och fp-järn. För att kunna jämföra resultat från upprepade provtagningar bör provtagningen ske vid samma tidpunkt på dygnet t ex på morgonen, såvida det inte är själva dygnsvariationen man vill studera. Kroppsläge Koncentrationen av högmolekylära komponenter och celler är högre i blodplasma om provet tas på stående patient jämfört med liggande pga omfördelning av kroppsvatten. Skillnaden kan vara upp till c:a 10%, detta gäller bl a för B-Hemoglobin. Fysisk aktivitet Många komponenter påverkas av om patienten ägnat sig åt kraftiga kroppsrörelser före provtagningen (cyklat, sprungit, gått i trappa etc). För vissa komponenter kan det vara helt avgörande att patienten vilat innan provtagning. Detta för att resultatet skall kunna tolkas på ett riktigt sätt. Till exempel kan B-Leukocyter öka till det dubbla efter en kraftig kroppsansträngning.
sida 8 (8) Hänvisningar Källor Handbok för hälso- och sjukvård, publ. 2007-08-07. Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin, 8:e uppl. 2003, Nilsson-Ehle. Manual RoS-Provbunden. Information på Akademiska laboratoriets webbplats under rubriken Provtagningsanvisningar. Socialstyrelsens föreskrifter. Vårdhygiens webbplats. Dokumenthistorik Version Orsak / ändring Senast ändrad av 2.1 2003-02-19 Revision av utförande och teoridelar. 2.2 2003-06-04 Rutinerna för användandet av handskar utvidgade. Rutin för vissa fall av provtagning vid problem med patientidentifiering tillagd. 2.3 2004-05-05 Reviderad efter önskemål från Primärvården. Reviderad enligt Handskar i vården från Enheten för vårdhygien. 1 Redigerat/uppdaterat text och infogat bilder. Tagit bort läkemedelsinverkan på andra analyter. Anders Edström Peter Ridefelt Peter Ridefelt Peter Ridefelt Ingrid Wahlberg, Helena Lekeby 2 Uppdaterat proppfärger och länkar. Helena Lekeby