Kulturnämndens handlingar 2016-04-27
HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Kulturnämnden 2016-04-14 1(2) Box 316 301 08 Halmstad Tfn: 035 13 70 04 E-post: kulturnamnden@halmstad.se OBS! kl.10.00-12.00 Möte med studieförbunden Plats: Halmstads Teater, Esaias Thoren salen Sammanträdesdatum 2016-04-27 Tid: 13:15 Ordförande: Sven Palmkvist Sekreterare: Marie Järnliden Program 27/4-2016 10.00 12.00 Kulturnämnden möter studieförbunden 13.15 Kulturnämndens sammanträde
HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Kulturnämnden 2016-04-14 2(2) ÄRENDEN Sida 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning 3 Information 1 4 KN 2016/0020 Ekonomisk rapport 2016 5 KN 2016/0146 Utvecklingsprogram för Simlångsdalen 6 KN 2016/0172 Detaljplan gällande Krubban 2, Halmstad http://www.halmstad.se/byggabomiljo/planerochmarkfragor/detaljplaner/ krubban2.15829.html 2-8 9-26 27-30 7 KN 2016/0137 Handlingsprogram för bostadsförsörjning 8 KN 2016/0114 Uppföljning av beslutsärenden 2016 9 KN 2016/0014 Kulturlaxen 2015 10 KN 2016/0013 Kulturstipendium 2016 31-83 84-94 95-98 99-106 11 Kurser och konferenser 12 Anmälningar 107-126 13 KN 2016/0001 Delegationsbeslut 2016 127 14 Ev. tillkommande frågor Fackliga företrädare har rätt att delta vid sammanträdespunkter utmärkta med 2
3 1(1) Information 2016-04-05 Diarienummer: KN 2016/0015 Version: 1,0 Beslutsorgan: KN Administration och stöd E-post: marie.jarnliden@halmstad.se Telefon: 035-13 70 04 Informationsärenden - KN 2016-04-27 Ärendet 1. Revisorerna möter kulturnämnden 2. Information om kulturförvaltningens organisationsöversyn Kristina Blomquist 3. Information om tillbyggnad och renovering av Hallands Konstmuseum Karolina Peterson 4. Aktuell information från verksamheterna 1 1
4 1(3) Tjänsteskrivelse 2016-03-24 Diarienummer: KN 2016/0020 Version: 1,0 Beslutsorgan: Kulturnämnden Enhet: Administration och stöd Maria Gellert E-post: maria.gellert@halmstad.se Telefon: 035 13 70 00 Ekonomisk rapport januari - mars 2016 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att godkänna ekonomisk rapport januari - mars 2016. Sammanfattning Ekonomisk rapport görs enligt de anvisningar förvaltningen fått från Stadskontoret. Förvaltningen föreslår att kulturnämnden beslutar att godkänna ekonomisk rapport januari mars 2016. Ekonomisk rapport visar på att verksamheterna beräknar att intäkter och kostnader i stort sett ryms inom befintlig budgetram. Det förväntas dock bli en positiv budgetavvikelse på 50 tkr avseende kapitalkostnader, då årets större investeringar ännu inte blivit gjorda. Ett överskott på 500 tkr aviseras avseende investeringsmedel, som bygger på antagandet att samtliga projekt inom konstnärlig gestaltning i offentlig miljö inte kommer att vara slutförda innan årets slut. Ärendet Uppdrag Kommunens nämnder och bolag sammanställer månadsvis det ekonomiska utfallet och prognos för helåret avseende drift och investeringar. De ekonomiska rapporterna sammanställs och behandlas sedan som helhet av kommunstyrelsen. Kulturnämndens ekonomiska rapport har upprättats enligt anvisningar och mallar från Stadskontoret. Rapporten informerar om periodutfallet och jämförelse görs med 2 1
4 motsvarande period föregående år. Syftet är att ge information om prognosen per den 31 december 2016, med andra ord om årets budget ser ut att hålla eller inte. Kommentarer till utfall, prognos och avvikelser anges enligt fastställda mallar och redovisas som bilagor. Bakgrund Ekonomisk rapport bestående av en resultatrapport och kommentarer till denna, kommer under 2016 att lämnas in åtta gånger till Stadskontoret för vidare handläggning till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Syfte med prognosarbetet och prognosmöten med respektive chef är att tidigt urskilja om budgeten håller och på så sätt hinna anpassa verksamheten inom den budgetram som erhållits. Större avvikelser tas upp i ekonomisk rapport och redovisas för nämnden. Rapporten redovisas på anslagsnivå 460 Kulturförvaltningen. Analys, förslag och motivering Den här ekonomiska rapporten har baserats på det som bokförts under perioden januari till och med mars. Denna visar på att verksamheten hittills använt 29 225 tkr av årets totala budgetram på 120 731 tkr. I början av året beviljades förvaltningen medel från Ökade Livschanser för unga. 1 501 tkr för Unga KRIS, 787 tkr för Aktiv sommar 2016, samt 65 tkr för projektet FIA (Flyktingar Integration Aktivitet). Projekten innebär ökade intäkter med 2 353 tkr, men det innebär också ökade kostnader med motsvarande summa. Ekonomisk rapport visar på att verksamheterna beräknar att intäkter och kostnader i stort sett ryms inom befintlig budgetram. Det förväntas dock bli en positiv budgetavvikelse på 50 tkr avseende kapitalkostnader, då årets större investeringar ännu inte blivit gjorda. När det kommer till investeringar, så har 126 tkr hittills använts av den totala investeringsbudgeten på 4 528 tkr. Konst till konstsamlingen har köpts in för 38 tkr. Gestaltning av rådhusets konferensrum har hittills kostat 43 tkr och 45 tkr har använts för konstnärlig gestaltning i offentlig miljö. Med tanke på planeringen och långsiktigheten i projekten kring konstnärlig gestaltning i offentlig miljö, görs det en grov uppskattning om att samtliga årets investeringsmedel inte kommer att hinna användas innevarande år. I likhet med föregående rapport, aviseras ett överskott på 500 tkr avseende investeringsmedel, som bygger på antagandet att samtliga projekt inom konstnärlig gestaltning i offentlig miljö inte kommer att slutföras innan årets slut. Konsekvenser Det regelverk som gäller vid budgetavvikelse innebär att över-/underskott balanseras per automatik till nästkommande år, om budgetavvikelsen är mindre än 0,5 procent av nämndens totala budgetram. Eventuella överskott avseende kapitalkostnader balanseras inte till nästkommande år, utan faller tillbaka till kommunkassan i samband med bokslut. 3 2
4 Ärendets beredning Inom kommunen Förvaltningens ekonom har haft sittningar med samtliga chefer för att diskutera det ekonomiska läget, eventuella avvikelser och förväntad helårsprognos. Andra grupper - Fackliga organisationer I enlighet med samverkansavtalet ges information till förvaltningens samverkansgrupp om den ekonomiska rapporten. Lista över bilagor 1. KF - Ekonomisk rapport januari mars 2016 2. KF - Kommentarer ekonomisk rapport januari mars 2016 För Kulturförvaltningen Kristina Blomquist Förvaltningschef Maria Gellert Enhetschef för administration och stöd 4 3
Kulturnämnden Verksamhet: 460 Kulturförvaltningen Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 2015 Utfall 2015-03 Utfall 2016-03 4 Budget 2016 Prognos 2016 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter 11 290 2 854 3 407 10 320 12 673 2 353 2 258 553 95 Därav realisationsvinster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Lönekostnader -59 983-14 531-14 845-61 921-61 621 300 0-314 300 Lokalkostnader -24 196-5 987-6 491-26 025-26 025 0 0-504 0 Kapitalkostnader -3 685-924 -878-3 560-3 510 50 0 46 50 Därav avskrivningar -3 051-766 -727-2 956-2 906 50 0 39 50 Därav internränta -634-158 -151-604 -604 0 0 7 0 Övriga kostnader -40 354-10 020-10 418-39 545-42 198-2 653-2 258-398 -395 Därav realisationsförluster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Verksamhetens kostnader -128 218-31 462-32 632-131 051-133 354-2 303-2 258-1 170-45 Periodens resultat / nettokostnad -116 928-28 608-29 225-120 731-120 681 50 0-617 50 Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat -116 928-28 608-29 225-120 731-120 681 50 0-617 50 Kulturnämnden Verksamhet: 460 Kulturförvaltningen Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 2015 Utfall 2015-03 Utfall 2016-03 Budget 2016 Prognos 2016 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Investeringsutgifter -1 875-90 -126-4 528-4 028 500 500-36 0 Investeringsnetto -1 875-90 -126-4 528-4 028 500 500-36 0 Kulturnämnden Verksamhet: 460 Kulturförvaltningen Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Intäkter från Ökade Livschanser för unga: 787 tkr för Aktivsommar, 1501 tkr för Unga KRIS och ungkultur. I mars månad fick vi besked om att vi också beviljats 65 tkr för FIA (Flyktingar Integration Aktivitet) Ökade kostnader för projekten ovan. Simulering av investeringar, visar på att avskrivningskostnaderna beräknas åter igen bli lägre än budgeterat I dagsläget ser lönekostnaderna ut att hamna på positiv budgetavvikelse. Eventuellt överskott av lönekostnder kommer användas till övriga verksamheskostnader inom förvaltningen. Summa avvikelse driftredovisning Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring 2 353 2 258 95-2 353-2 258-95 50 0 50 300 300-300 -300 0 0 0 0 0 0 0 0 0 50 0 50 5
4 Kulturnämnden Verksamhet 460 Kulturförvaltningen Driftredovisning Utfall periodresultat Här ska du kommentera periodresultatet (kolumn D i Excelfilen) samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat (kolumn I). Fokusera särskilt på vad som kan vara anledningen till skillnaden mellan åren. Tänk även på vilken påverkan de kan tänkas få på helårsutfallet (och ta med dessa tankar när du gör prognosen). Periodens nettoresultat, det vill säga hur mycket förvaltningen använt under januari - mars, landade på -29 225 tkr. Skillnaden mellan periodresultaten i år jämfört med föregående år anges vara att verksamheterna gjort av med 617 tkr mer jämfört med samma period föregående år. Intäkterna för perioden ligger 553 tkr över föregående år, vilket förklaras med att förvaltningen redan fakturerat för de olika projekt som verksamheterna kommer att arbeta med under året, bland Kulturstråk Nissan och projektmedel från ökade livschanser för unga. Dessa projekt har i sin tur också påverkat ökningen av övriga kostnader för perioden. Lönekostnaderna ligger 314 tkr mer jämfört med föregående år, vilket förklaras med avtalsmässiga löneökningar. Lokalkostnaderna för 2016 ligger hittills 504 tkr mer jämfört med samma period föregående år. Störst ökning av hyreskostnad ser vi för Stadsbibliotekets del, där helårshyran höjts från förra årets 12 271 tkr till nuvarande 15 133 tkr. Förklaringen till höjningen anges vara att kommunen infört komponentavskrivningar och konsekvensen blivit att större delen av anläggningarna har fått kortare avskrivningstid och då högre avskrivningskostnad. Prognos budgetavvikelse Här kommenterar du den prognosticerade avvikelsen mot kommunfullmäktiges fastställda ram som beräknas uppstå vid årets slut (kolumn G). Kommentarerna här ska vara en mer utförlig förklaring till den kortfattade punktlistan som finns längst ned i Excelfilen. Utgå från punktlistan och se till att texten och punktlistan är synkade. Om det prognosticeras en negativ avvikelse ska du även beskriva vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtas för att nå ekonomisk balans gentemot vid årets slut. I nuläget ser det ut som att verksamheternas intäkter och kostnader i stort sett ryms inom budgetram. Den avvikelse på 50 tkr som lyfts fram, kommer från att avskrivningskostnader beräknas visa ett överskott vid årets slut. Detta beror på att de större investeringar ännu inte blivit gjorda och då har inte heller avskrivningskostnaderna börjat ticka på. 6
4 Inom lönekostnader ser det ut att bli ett överskott på ca 300 tkr, som i första hand kommer att användas till övriga verksamhetskostnader inom förvaltningen. I början av året beviljades förvaltningen medel från Ökade Livschanser för unga med sammanlagt 2 353 tkr. Av dessa är 1 501 tkr avsedda för Unga KRIS, 787 tkr för Aktiv sommar 2016, och slutligen 65 tkr för projektet FIA (Flyktingar Integration Aktivitet). Projekten kommer innebära ökade intäkter, men också ökade kostnader med motsvarande summa. Dessa har redovisats som budgetavvikelser avseende ökade intäkter, respektive ökade kostnader. Prognos förändring mot föregående prognos I Excelfilens kolumn J framgår hur budgetavvikelsen har förändrats i relation till föregående prognos. Nu ska du kommentera vad förändringen består av samt vad den beror på. Om du har arbetat klart med Excelfilen kan du använda tabellen som finns längst ned i den. Där ska du redan ha angivit kommenterarna i punktform, och dessa kan nu vara till hjälp vid en mer ingående beskrivning. Vid årets första prognos aviserades ingen avvikelse. Nu när simulering gjorts av investeringar, visar denna på att avskrivningskostnaderna beräknas bli lägre än budgeterat. Budgetavvikelsen ligger nu på +50 tkr. Förvaltningen väljer att lyfta fram denna avvikelse, även om det är en liten sådan, då kapitalkostnader inte omfattas av regler för resultatbalansering. Det här överskottet är med andra ord pengar som förvaltningen inte kan använda till annan verksamhet, utan ska lämnas åter vid bokslut. 7
4 Investeringsredovisning Utfall periodens nettoinvesteringar Kommentera periodens investeringsnetto (kolumn D) samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto (kolumn I). Under perioden har förvaltningens verksamheter investerat för 126 tkr, att jämföra med 90 tkr föregående år. Till konstsamlingen har konst köpts in för 38 tkr. Gestaltning av rådhusets konferensrum har hittills kostat 43 tkr och 45 tkr har använts för konstnärlig gestaltning i offentlig miljö. Motsvarande period föregående år, hade förvaltningen gjort konstinköp för 90 tkr. Prognos budgetavvikelse Kommentera den prognosticerade avvikelsen mot kommunfullmäktiges fastställda ram som väntas uppstå vid årets slut. Med tanke på planeringen och långsiktigheten i projekten kring konstnärlig gestaltning i offentlig miljö, görs det en grov uppskattning om att ca 500 tkr av årets investeringsmedel inte kommer att hinna användas innevarande år. Prognos förändring mot föregående prognos Kommentera anledningen till förändringar i den prognosticerade budgetavvikelsen jämfört med föregående ekonomiska rapport. Skriv kortfattat vad som har tillkommit, försvunnit och förändrats sedan föregående prognostillfälle. Prognosen på de tidigare uppskattade avvikelsen på 500 tkr står kvar. Ingen förändring därmed gentemot föregående prognostillfälle. 8
5 1(3) Tjänsteskrivelse 2016-04-04 Diarienummer: KN 2016/0146 Version: 1.0 Beslutsorgan: Kulturnämnden Enheten för administration och stöd Erik Härlin E-post: erik.harlin@halmstad.se Telefon: 035-13 70 00 Utvecklingsprogram för Simlångsdalen Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar att yttra sig enligt förvaltningens förslag (bilaga 1). Sammanfattning Halmstads kommun har, tillsammans med boende och föreningsliv, tagit fram ett förslag till utvecklingsprogram för Simlångsdalen. Förslaget är nu ute på remiss och kulturnämnden har fått möjlighet att yttra sig. Ett utvecklingsprogram innebär att kommunen, i bred samverkan med föreningsliv och samhällsaktörer, tar fram en framtidsvision för en ort eller stadsdel. Framtidsvisionen ska sträcka sig 20 år framåt i tiden och beskriva både ambitioner och konkreta strategier. Det underlag som tas fram ska sedan underlätta för politiska beslut som främjar ortens eller stadsdelens utveckling. Förvaltningen har granskat utvecklingsprogrammet och tagit fram ett förslag till yttrande. Den framtidsbild och målområden som beskrivs i programmet anses peka ut en tydlig viljeinriktning. Däremot föreslås vissa tillägg i texten för att betona kulturens och kulturarvets betydelse. Det bör även förtydligas att den offentliga servicen, som nämns under flertalet rubriker, också innefattar kulturella verksamheter såsom bibliotek och andra mötesplatser. Kulturnämnden föreslås yttra sig enligt förvaltningens förslag, som återfinns i bilaga 1. 9 1
5 Ärendet Uppdrag Halmstads kommun har, tillsammans med boende och föreningsliv, tagit fram ett förslag till utvecklingsprogram för Simlångsdalen. Förslaget är nu ute på remiss och kulturnämnden har fått möjlighet att yttra sig. Bakgrund Kommunstyrelsen fattade beslut, 2014-02-25, 51, om att upprätta utvecklingsprogram för orten Simlångsdalen. Ett utvecklingsprogram innebär att kommunen, i bred samverkan med föreningsliv och samhällsaktörer, tar fram en framtidsvision för en ort eller stadsdel. Framtidsvisionen ska sträcka sig 20 år framåt i tiden och beskriva både ambitioner och konkreta strategier. Det underlag som tas fram ska sedan underlätta för politiska beslut som främjar ortens eller stadsdelens utveckling. Tidigare har utvecklingsprogram upprättats för Oskarström, Getinge, Halmstads citykärna och Vallås. Nu har turen kommit till Simlångsdalen. Verksamheter som tillhör kulturnämndens ansvarsområde innefattar Simlångsdalens bibliotek. Analys, förslag och motivering Förvaltningen har granskat utvecklingsprogrammet och tagit fram ett förslag till yttrande. Den framtidsbild och målområden som beskrivs i utvecklingsprogrammet anses peka ut en tydlig viljeinriktning. Däremot föreslås vissa tillägg i texten för att betona kulturens och kulturarvets betydelse: Under rubriken Bostäder på sidan 7 föreslås följande tillägg angiven i kursiv stil: Tillföra eller utveckla befintliga bostäder, verksamhetslokaler, fritidsanläggningar samt lokaler för kulturlivet som motsvarar behoven. Under rubriken Turism och kultur på sidan 12 föreslås följande tillägg angiven i kursiv stil: Kartlägga sägner, kulturella värden och platser och koppla till aktiviteter idag. Kartläggningen används sedan som underlag för framtida exponering och utveckling av exempelvis kulturhistoriskt värdefulla miljöer, byggnader och aktiviteter. Det bör även förtydligas att den offentliga servicen, som nämns under flertalet rubriker, också innefattar kulturella verksamheter såsom bibliotek och andra mötesplatser. Kulturnämnden föreslås yttra sig enligt förvaltningens förslag, som återfinns i bilaga 1. Konsekvenser - 10 2
5 Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har handlagts av enheten för administration och stöd. Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Yttrande Utvecklingsprogram för Simlångsdalen. För kulturförvaltningen Kristina Blomquist Förvaltningschef Maria Gellert Enhetschef för administration och stöd 3 11
5 1(1) Yttrande 2016-04-04 Diarienummer: KN 2016/0146 Version: 1.0 Beslutsorgan: Kulturnämnden Enheten för administration och stöd Erik Härlin E-post: erik.harlin@halmstad.se Telefon: 035-13 70 00 Utvecklingsprogram för Simlångsdalen (KS 2014/0190) Halmstads kommun har, tillsammans med boende och föreningsliv, tagit fram ett förslag till utvecklingsprogram för Simlångsdalen. Förslaget är nu ute på remiss och kulturnämnden har fått möjlighet att yttra sig. Kulturnämnden har inga allmänna synpunkter på utformningen av utvecklingsprogrammet, utan anser att framtidsbilden och de målområden som beskrivs pekar ut en tydlig viljeinriktning. Däremot vill kulturnämnden föreslå vissa tillägg i texten för att betona kulturens och kulturarvets betydelse: Under rubriken Bostäder på sidan 7 önskas följande tillägg angiven i kursiv stil: Tillföra eller utveckla befintliga bostäder, verksamhetslokaler, fritidsanläggningar samt lokaler för kulturlivet som motsvarar behoven. Under rubriken Turism och kultur på sidan 12 önskas följande tillägg angiven i kursiv stil: Kartlägga sägner, kulturella värden och platser och koppla till aktiviteter idag. Kartläggningen används sedan som underlag för framtida exponering och utveckling av exempelvis kulturhistoriskt värdefulla miljöer, byggnader och aktiviteter. Det bör även förtydligas att den offentliga servicen, som nämns under flertalet rubriker, också innefattar kulturella verksamheter såsom bibliotek och andra mötesplatser. För kulturnämnden Sven Palmkvist Ordförande Kristina Blomquist Förvaltningschef 1 12
5 Samrådshandlingar för Framtid Simlångsdalen Kommunstyrelsen 2014-02-11, 51 har beslutat att utvecklingsprogram ska upprättas för Simlångsdalen. Simlångsdalen är en tätort, utpekad som serviceort, i Halmstads kommun enligt översiktsplan 2030. Simlångsdalen är den enda serviceortern längs stråket som följer Fylleåns dalgång, därför har den en central roll att försörja dels den egna orten men också ett stort omland med kommersiell och offentlig service. Det finns flera syften med att ta fram ett utvecklingsprogram för Simlångsdalen, skapa en gemensam framtidsbild för Simlångsdalen, ett sätt för kommunen att lyssna in sina invånare, skapa underlag för politikerna när de fattar beslut i frågor som rör Simlångsdalens framtid samt samordna insatser och åtgärder oberoende av aktör. Insatserna ska bidra till att Simlångsdalen kan växa av egen kraft. Därför skulle Simlångsdalen vinna på en samordning genom ett utvecklingsprogram som blickar 20 år fram i tiden. Den 9 februari 2016 fattade styrgruppen för Framtid Simlångsdalen beslut om att utvecklingsprogrammet för Simlångsdalen ska gå ut på samråd mellan 22 februari till och med 22 april. Handlingarna finns på kommunens hemsida: www.halmstad.se/simlangsdalen samt på entréplanet i Rådhuset, öppettider: måndag-torsdag klockan 8.00-17.00 och fredag 8.00-16.00 och Simlångsdalens bibliotek, öppettider: tisdagar och torsdagar klockan 14.0019.00.Skrivelse med synpunkter ska vara försedd med namn och adress. Eventuella synpunkter ska senast den 22 april skriftligen ha inkommit till: Halmstads kommun, Kommunstyrelsen Box 153, 301 05 Halmstad För mer information se www.halmstad.se/simlangsdalen eller Halmstad direkt på telefonnummer 035-13 70 00. Samrådsmötet äger rum den 11 april klockan 18.00-20.00 i församlingshemmet, stora salen. Välkomna! 13 Halmstads kommun Box 153, 301 05 Halmstad Besöksadress: Rådhuset Tel 035-13 70 00 E-post: direkt@halmstad.se
5 Utvecklingsprogram Framtid Simlångsdalen- hela livet Framskriven av Sapna Billengren Lindström Samhällsbyggnadskontoret, november 2015 1 14
5 Förord Utvecklingsprogrammet beskriver den gemensamma framtidsbilden och viljeinriktningen för Simlångsdalen. Programmet har tagits fram i dialog med invånare, näringsidkare, politiker och tjänstemän. Ett brett och tvärsektoriellt samarbete där olika expertis, kunskap, erfarenheter och intressen vägts in har gett utvecklingsprogrammet tyngd och på lång sikt bidrar det till en hållbar utveckling i Simlångsdalen. Det finns flera syften med att ta fram ett utvecklingsprogram. Skapa en gemensam framtidsbild för Simlångsdalen. Ett sätt för kommunen att lyssna in sina invånare. Skapa underlag för politikerna när de fattar beslut i frågor som rör Simlångsdalens framtid. Samordna insatser och åtgärder oberoende av aktör. Skapa möjligheter för Simlångsdalen att växa av egen kraft. Med nya samarbetsformer mellan kommun, föreningsliv, näringsliv och andra aktörer, både privata och ideella, är vi övertygade om att vi kommer att nå framgång och närma oss den gemensamma framtidsbilden för Simlångsdalen. Henrik Oretorp Ordförande i Kommunstyrelsens Samhällsbyggnadsutskott Johanna Håkansson Ordförande i Simlångsdalens samhällsförening Henrik Johansson Simlångsdalens samhällsförening 2 15
5 Innehåll Förord... 2 Att arbeta med utvecklingsprogram... 3 Vad innehåller utvecklingsprogrammet?... 4 Framtidsbild 2035... 5 Vem omfattas av utvecklingsprogrammet?... 5 Målområden... 5 Hållbar bebyggelse och centrumutveckling... 6 Hållbar bebyggelse... 6 Centrumutveckling... 6 Attraktiv vardagsmiljö... 8 Bra start och skola... 8 Arbete och näringsliv... 9 Privat och offentlig service... 9 Hälsa och säkerhet... 9 Hållbar avfallshantering... 10 Kommunikation och transport... 10 Trafik och vägar... 10 Natur och miljö... 11 Natur... 11 Miljö... 11 Identitet och marknadsföring... 12 Turism och kultur... 12 16 3
5 Att arbeta med utvecklingsprogram Utvecklingsprogram är en arbetsmetod för att legitimera samarbete både inom kommunen och utanför dess organisation, med andra aktörer inom samhället och ortens invånare, där samhällsföreningen är en bärande länk, för att uppnå framtidsbilden för Simlångsdalen. Vad innehåller utvecklingsprogrammet? Utvecklingsprogrammet innehåller ett styrdokument med framtidsbild, Simlångsdalen 2035, ambitioner (vad vill vi uppnå) och strategier (hur ska vi uppnå strategierna) samt en idélista, (underlag för planeringsdirektiv), åtgärdslista (vad ska åtgärdas, av vem det ska åtgärdas och när ska det åtgärdas/slutföras) och en lista på genomförda åtgärder. Utvecklingsprogrammet ses över en gång per mandatperiod men listorna stäms av enligt en utarbetad modell, se figur. Arbetet med utvecklingsprogrammet följer en årsbaserad cykel innehållande tre styrgruppsmöten med avstämningar och förslag till verksamhetsberedningen samt minst ett stormöte för inhämtning av synpunkter från allmänheten. 17 4
5 Framtidsbild 2035 Framtidsbilden är formulerad tillsammans med invånarna i Simlångsdalen och lyfter blicken framåt i tiden och beskriver viljeinriktningen för Simlångsdalens utveckling. Simlångsdalen är en välkomnande bygd för såväl boende som turister, med liv och rörelse där folk använder och utvecklar samhällets föreningar och företag. Vi har ett starkt varumärke och marknadsför Simlångsdalen i och utanför Halmstad I Simlångsdalen tar vi till vara på våra naturliga tillgångar och utvecklar turismen kring vad bygden har att erbjuda. Vi har ett välskött och varierat område för vandring och rekreation samt en kombination av vildmark och service. Ett naturrum är byggt. Det finns ett stort och varierat utbud av olika fiskevatten i Fylleån och Simlången. Det finns minst en framstående och betydande turistattraktion. Sammantaget genererar bygdens utveckling arbetstillfällen framför allt för ortens ungdomar. Den offentliga servicen är anpassad efter de boendes behov avseende bland annat förskola, skola, vårdinrättningar och allmänna kommunikationer. Det finns goda förutsättningar för en aktiv fritid för alla åldrar som ger möjlighet till många aktiviteter inom både idrott och kultur. Simlångsdalen är en eko-by med fokus på ekologisk och närproducerad mat och där graden av självförsörjning avseende mat och energi är betydligt större än idag. Samarbeten och forskning med framstående aktörer inom dessa områden genomsyrar samhället på olika sätt. Vem omfattas av utvecklingsprogrammet? Halmstads kommun arbetar med värden som inkludering och integration varför dessa begrepp kommer att genomsyra hela utvecklingsprogrammet. För att nå framgång är det en förutsättning att utvecklingsprogrammet vilar på grunder som demokrati och delaktighet på lika villkor, men också bred representation vad gäller, mångfald och jämlikhet. I begreppet jämlikhet vilar både sociala och ekonomiska aspekter och allas rätt till samhällets service. Med given utgångspunkt kommer inte ålder, kön, etnicitet, funktionshinder, sexuell läggning eller andra likvärdiga begrepp att lyftas mer än i undantagsfall då det är av särskild vikt för nämnd ambition/strategi. Utvecklingsprogrammet omfattar Simlångsdalen som serviceort och dess invånare om inget annat anges. Målområden Utvecklingsprogrammet utgår ifrån fem målområden; Hållbar bebyggelse och centrumutveckling, Vardagsmiljö, Kommunikation och transport, Natur och miljö samt Identitet och marknadsföring, som var och ett inleds med en sammanfattning, fortsätter med utvecklingsprogrammets ambitioner som följs av förslag på strategier hur dessa ska uppnås. 18 5
5 Hållbar bebyggelse och centrumutveckling Hållbar bebyggelse, både ur sociala, kulturella och miljömässiga aspekter är ett krav vid såväl nyproduktion som vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse. Hållbar bebyggelse Ambition Strategi År 2035 har orten 1000 invånare. I utveckling -och planeringsförutsättningarna av orten vägs målet 1000 invånare år 2035 in. Centrumutveckling Ambition Strategi Det ska finnas en central mötesplats, dit spontana möten men också organiserade aktiviteter kan lokaliseras. Utveckla en central mötesplats i dialog med de boende på orten. Det ska finnas ett definierat centrum med värdeskapande funktioner, i såväl privat som offentlig regi. Arbeta kontinuerligt med näringslivs- och affärsstrategier för att få fler nyetableringar i byn och arbeta för att kunna erbjuda efterfrågad offentlig service på orten. 6 19
5 Bostäder Ambition Strategi Långsiktigt hållbart tänkande vid nylokalisering eller utveckling av byggnader, anläggningar och verksamheter. Det finns ett varierat utbud av bostäder, verksamhetslokaler och fritidslokaler/ anläggningar. Tillföra eller utveckla befintliga bostäder, verksamhetslokaler och fritidsanläggningar som motsvarar behoven. Dialog förs kontinuerligt med civilsamhället för att säkerställa att utbyggnad eller ombyggnad sker i enlighet med de boendes behov och önskemål och i linje med övriga riktlinjer och handlingsprogram inom kommunen. Bostadsutbudet matchar efterfrågan från invånarna samt möjliggör inflyttning för andra intressenter att flytta hit. Tillföra eller utveckla befintliga bostäder som startar flyttkedjor på bostadsmarknaden (och ger goda möjligheter till såväl kvarboende för äldre som för ungdomar att få sin första bostad.) Möjliggöra nybyggnationer genom detaljplanering och uppvakta exploatörer. Simlångsdalen och sambandet till Halmstad/stadsdelen Vallås är planerat utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor. Bandet mellan Simlångsdalen och Halmstad/Vallås är tydligt och ger boende i Simlångsdalen tillgång till stadens serviceutbud. Hela serviceorten med omland har fungerande bredband/fiber. Fiberutbyggnad måste prioriteras i serviceorten och även i omlandet. 7 20
5 Attraktiv vardagsmiljö Den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad. samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur. Sociala värden som god livskvalitet, hälsa och inkludering tas också med i begreppet vardagsmiljö där den upplevda tryggheten spelar en central roll. Bra start och skola Ambition Strategi Skolan har gott anseende och är ett förstahandsalternativ även för barn utanför upptagningsområdet. Skolan profilerar/utmärker sig på sådant sätt att intresset för att välja den lokala skolan ökar. Skolan har ett bra samarbete med andra skolor och verksamheter och kan erbjuda ett brett utbud av aktiviteter för eleverna. Det finns goda möjligheter till fysiska aktiviteter både individuellt och inom organiserade former både inom- och utomhus. Det finns en behovsanpassad idrottsoch aktivitetsanläggning som kan utnyttjas av såväl skolan som alla byns invånare, samt motionsytor utomhus i anslutning till idrotts- och aktivitetshallen. Det finns ett eller flera aktivitetsområden som erbjuder aktiviteter för olika åldrar som främjar umgänge över generationsgränserna. Tillgodose behovet av lek -och aktivitetsytor för de yngre, som är inbjudande mötesplatser även för ungdomar, unga vuxna och vuxna. 8 21
5 Arbete och näringsliv Ambition Strategi Det ska finnas sommarjobb eller chans till ett första arbetstillfälle för ungdomar. Goda kontakter med näringslivet och utbildningsinstanser som är inriktade på ungdomars väg in på arbetsmarkanden ska öppna upp för ungdomar att få en första anställning. Näringslivet kompletterar och utvecklar sina verksamheter, var för sig och tillsammans. Bygga upp ett företagsnätverk som kan utvecklas till företagshotell. Privat och offentlig service Ambition Strategi Den offentliga servicen i Simlångsdalen utvecklas och anpassas efter invånarnas behov. Genom dialog med berörda instanser och boende säkerställs att efterfrågan styr utbudet av offentlig service. Det finns tillgång till boende för äldre på orten. Boendeformer är utformade efter nuvarande och framtida behov. Hälsa och säkerhet Ambition Strategi Hälsa och säkerhet är prioriterade frågor att arbeta med för att alla ortens invånare ska uppnå goda levnadsvillkor och kunna Kontinuerlig dialog och kartläggning av de boendes behov ska ligga till grund för hälsofrämjande insatser i enlighet med 9 22
5 vistas, leva och bo i en säker miljö hela livet. gällande riktlinjer och handlingsprogram inom kommunen. Hållbar avfallshantering Ambition Strategi Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och mängden avfall förebyggs i så hög grad som möjligt, samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Återvinningscentralen (ÅVC) och återvinningsstationen i Simlångsdalen finns kvar och utvecklas i takt med de utmaningar samhället ställs inför. Kommunikation och transport Kollektivtrafiksystem är miljöanpassade, energieffektiva och tillgängliga och det finns attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar. Bil ska föras fram tryggt och säkert i samspel med övriga trafikanter. Trafik och vägar Ambition Strategi Det ska vara enkelt och säkert att välja kollektivtrafik. Se över de boendes behov av kollektivtrafik och hållplatsernas placering (i samarbete med Region Halland.) Biltrafik ska ske säkert, tänk oskyddade trafikanters villkor, miljövänligt och i Kommunen och Trafikverket ska föra dialog om lämpliga åtgärder för att biltrafik i och genom byn ska ske på ett 10 23
5 samspel med övriga trafikanter. säkert och miljövänligt sätt. Det känns tryggt och säkert för alla, oavsett ålder, att välja cykel inom byn och genom byn. Det finns säkra gång- och cykelbanor i byn och genom byn. Natur och miljö Det finns natur- och grönområden och grönstråk i närhet till bebyggelsen med god kvalitet och tillgänglighet. Miljö -och energiinfrastrukturen är anpassad till människors behov, för att minska resurs och energianvändning samt klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn är tagen till natur- och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet. Natur Ambition Strategi Naturintresset, förståelsen och samspelet med naturen runt omkring främjas. Skapa eller utveckla ett attraktivt besöksmål som erbjuder spännande, tankeväckande och underhållande naturupplevelser. Det finns ett stort utbud av naturupplevelser med hög tillgänglighet. Miljö Naturupplevelser och andra naturnära attraktioner ska kontinuerligt underhållas och ha en hög tillgänglighet. Ambition Strategi Arbeta för att på sikt skapa en Eko-by, till Användningen av energi, mark, vatten 11 24
5 stor del självförsörjande på mat och energi. och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och att främst förnybara energikällor används. Den som vill kan odla egna livsmedel för självhushållning. Se på olika modeller för så kallade Tillsammansodlingar. Identitet och marknadsföring Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas. Turism och kultur Ambition Strategi Simlångsdalen har en stark identitet och kopplingar som är kända även utanför orten. Kartlägga sägner, kulturella värden och platser och koppla till aktiviteter idag. Simlångsdalen har åtminstone en stor turistattraktion som sätter orten på kartan, något att minnas/komma hit för. Inlandsturismen ökar och skapar högre grad av sysselsättning. Fler aktörer tar ett gemensamt grepp för att utveckla och sammarbeta kring aktiviteter och marknadsföring som ökar utbudet av aktiviteter riktade till turister. 12 25
5 Goda kontakter med näringslivet och utbildningsinstanser som är inriktade på ungdomars väg in på arbetsmarkanden ska öppna upp för ungdomar att få en första anställning. (Arbete och näringsliv) 26 13
6 1(3) Tjänsteskrivelse 2016-03-31 Diarienummer: KN 2016/0172 Version: 1.0 Beslutsorgan: Kulturnämnden Enheten för administration och stöd Erik Härlin E-post: erik.harlin@halmstad.se Telefon: 035-13 70 00 Detaljplan för Krubban 2 Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar att yttra sig enligt förvaltningens förslag (bilaga 1). Sammanfattning Samhällsbyggnadskontoret har översänt detaljplan för Krubban 2 för samråd och bett kulturnämnden att yttra sig. Planområdet innefattar Olaus Petri kyrka samt tillhörande komministerbostad och ligger på Muraregatan i stadsdelen Nyhem. Fastigheten får i dag användas för bostadsändamål men saknar skydds- och varsamhetsbestämmelser. Detaljplaneförslaget som nu föreligger ändrar användningsområdet till centrumverksamhet (med precisering samlingslokal) och bostäder. Byggnaden förses också med rivningsförbud och varsamhetsbestämmelser. Stor hänsyn har tagits till bevarande av kyrkbyggnadens kulturhistoriska värde, vilket bedöms som mycket positivt. Varsamhetsbestämmelserna som införs måste följas vid framtida renovering och underhåll. Det medför att inga övriga synpunkter på detaljplanen föreslås. Kulturnämnden föreslås yttra sig enligt förvaltningens förslag, som återfinns i bilaga 1. 27 1
6 Ärendet Uppdrag Samhällsbyggnadskontoret har översänt detaljplan för Krubban 2 för samråd och bett kulturnämnden att yttra sig. Bakgrund Planområdet innefattar Olaus Petri kyrka samt tillhörande komministerbostad och ligger på Muraregatan i stadsdelen Nyhem. Fastigheten ägs av Halmstads pastorat och används för gudstjänster och som samlingslokal. Fastigheten får i dag användas för bostadsändamål men saknar skydds- och varsamhetsbestämmelser. Olaus Petri kyrka ingår i Hallands län bebyggelseinventering över kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Där har byggnaden klassificerats som klass B, vilket innebär att den ska beläggas med varsamhetsbestämmelser och rivningsförbud vid upprättande av ny detaljplan. En antikvarisk utredning har därför genomförts med uppdrag att bedöma byggnadens kulturhistoriska värde samt lämna förslag på skydds- och varsamhetsbestämmelser för byggnadens exteriör. Utredningen pekar ut byggnadsdetaljer som är särskilt bevarandevärda. Dessa detaljer är främst kopplade till byggnadens funktion som kyrka. Det handlar exempelvis om fasadtegel, takmaterial, kyrkfönster, koppardetaljer med mera. Ovan nämnda utredning har legat till grund för framtagande av detaljplaneförslaget. Förslaget ändrar fastighetens användningsområde till centrumverksamhet (med precisering samlingslokal) och bostäder. Kyrkbyggnaden förses också med rivningsförbud, samt varsamhetsbestämmelser för de detaljer och karaktärsdrag som bedöms som särskilt bevarandevärda. Analys, förslag och motivering Förvaltningen har granskat detaljplaneförslaget och lämnar förslag till yttrande, som återfinns i bilaga 1. Stor hänsyn har tagits till byggnadens kulturhistoriska värde genom att rivningsförbud och varsamhetsbestämmelser införs, vilket bedöms som mycket positivt. Varsamhetsbestämmelserna som införs måste följas vid framtida renovering och underhåll. Det medför att inga övriga synpunkter på detaljplanen föreslås. Konsekvenser - 28 2
6 Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har handlagts av enheten för administration och stöd. Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Yttrande - Detaljplan för Krubban 2. För kulturförvaltningen Kristina Blomquist Förvaltningschef Maria Gellert Enhetschef för administration och stöd 3 29
6 1(1) Yttrande 2016-03-31 Diarienummer: KN 2016/0172 Version: 1.0 Beslutsorgan: Kulturnämnden Enheten för administration och stöd Erik Härlin E-post: erik.harlin@halmstad.se Telefon: 035-13 70 00 Detaljplan för Krubban 2 (KS 2014/0556) Samhällsbyggnadskontoret har översänt detaljplan för Krubban 2 för samråd och bett kulturnämnden att yttra sig. Kulturnämnden är mycket positiv till att kyrkbyggnadens kulturhistoriska värde skyddas genom rivningsförbud och varsamhetsbestämmelser. Den antikvariska utredningen anger de karaktärsdrag som är särskilt bevarandevärda, vilket också fått genomslag i detaljplaneförslaget. Kulturnämnden förutsätter att framtida renovering och underhåll sker med den varsamhet som anges i bestämmelserna. I övrigt finns inga synpunker på detaljplanen. För kulturnämnden Sven Palmkvist Ordförande Kristina Blomquist Förvaltningschef 30 1
7 1(4) Tjänsteskrivelse 2016-03-30 Diarienummer: KN 2016/0137 Version: 1.0 Beslutsorgan: Kulturnämnden Enheten för administration och stöd Erik Härlin E-post: erik.harlin@halmstad.se Telefon: 035-13 70 00 Handlingsprogram för bostadsförsörjning Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar att yttra sig enligt förvaltningens förslag (bilaga 1). Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade 2016-02-02 44 att remittera handlingsprogram för bostadsförsörjning 2016-2030 till berörda instanser. Kulturnämnden har nu fått möjlighet att yttra sig. I handlingsprogrammet anges kommunens mål för bostadsbyggandet, samt de insatser som planeras för att nå dessa mål. Prognoser pekar på en kraftig befolkningsökning i kommunen de närmaste åren. Precis som för andra tillväxt- och högskoleorter i Sverige är tillgången på bostäder i Halmstad lägre än efterfrågan. För att tillgodose behovet av bostäder finns en förteckning över det framtida bostadsbyggandet i kommunen. Här beräknas det kommande behovet till cirka 700 nya bostäder per år. Förvaltningen gör bedömningen att det inte finns något att erinra mot handlingsprogrammet, men vill betona vissa viktiga aspekter vid framtida bostadsbyggande. Vid planering av nya bostadsområden är det angeläget att bygga funktionsblandat. En blandning av boende, arbetsplatser, service, kultur och mötesplatser skapar levande stadsdelar och en attraktiv och trygg boendemiljö. Det är även viktigt att bevara och lyfta fram det kulturhistoriska arvet. Äldre bebyggelse kan bevaras och integreras med den nya bebyggelsen och på så sätt skapa kontinuitet och spännande möten mellan olika arkitekturstilar. Den äldre bebyggelsen kan också få nya funktioner, exempelvis i form av kulturella verksamheter. Kulturnämnden föreslås yttra sig enligt förvaltningens förslag, som återfinns i bilaga 1. 31 1
7 Ärendet Uppdrag Kommunstyrelsen beslutade 2016-02-02 44 att remittera handlingsprogram för bostadsförsörjning 2016-2030 till berörda instanser. Kulturnämnden har nu fått möjlighet att yttra sig. Bakgrund Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:1383) ska varje kommun anta riktlinjer för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet är att skapa förutsättningar för alla kommuninvånare att leva i goda bostäder, och riktlinjerna ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Kommunstyrelsen har nu tagit fram ett förslag till handlingsprogram för bostadsförsörjning 2016-2030. I programmet anges kommunens mål för bostadsbyggandet och utveckling av bostadsbeståndet, samt de insatser som planeras för att nå dessa mål. Handlingsprogrammet grundar sig på en analys av den demografiska utvecklingen, efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Kommunen har tidigare haft en jämn befolkningstillväxt med en genomsnittlig ökning på mellan 500 och 600 personer per år. De senaste åren har ökningen dock varit över 1000 personer per år. Dagens prognos pekar på en befolkning på 117 600 personer i kommunen år 2030, en ökning med 22 300 personer jämfört med 2014. Precis som för andra tillväxt- och högskoleorter i Sverige är tillgången på bostäder i Halmstad lägre än efterfrågan. För att tillgodose behovet av bostäder finns en förteckning över det framtida bostadsbyggandet i kommunen, som uppdateras av kommunstyrelsen två gånger per år. Här beräknas det kommande behovet i kommunen till cirka 700 bostäder per år. För att tillgodose ett eventuellt uppdämt behov planeras dock för cirka 750 bostäder årligen fram till 2020. Den totala genomsnittliga bostadsproduktionen fram till 2030 blir då cirka 720 bostäder per år. För att nå den ambitionen behöver flera av de områden som pekats ut för eventuell utbyggnad i översiktsplanen efter 2030 tas i anspråk under planperioden. I handlingsprogrammet för bostadsförsörjning nämns ett antal strategier för hur ambitionerna ska kunna nås. Här ingår bland annat att ha en god planberedskap, att göra strategiska markförvärv och att skapa en kunskapsbank för att ha en kontinuerlig överblick över vilka typer av boenden som efterfrågas. Analys, förslag och motivering Förvaltningen har granskat handlingsprogrammet för bostadsförsörjning och lämnar förslag till yttrande. 32 2
7 Förvaltningen gör bedömningen att det inte att det finns något att erinra mot handlingsprogrammet, men att det finns vissa aspekter som är viktiga att ta hänsyn till vid framtida bostadsbyggande. Vid planering av nya bostadsområden är det angeläget att bygga funktionsblandat. En blandning av boende, arbetsplatser, service, kultur och mötesplatser skapar levande stadsdelar och en attraktiv och trygg boendemiljö. Styrdokumentet för Tullkammarkajen är ett bra exempel där den sociala hållbarheten är ett genomgående tema. Det är även viktigt att bevara och lyfta fram det kulturhistoriska arvet vid utformandet av nya bostadsområden. Äldre bebyggelse kan bevaras och integreras med den nya bebyggelsen och på så sätt skapa kontinuitet och spännande möten mellan olika arkitekturstilar. Den äldre bebyggelsen kan också få nya funktioner, exempelvis i form av kulturella verksamheter. Ovan nämnda aspekter återfinns i handlingsprogrammet till viss del, i annat fall i kommunens översiktsplan 2030. Det är dock viktigt att betona dess betydelse, särskilt då invånarantalet beräknas växa kraftigt de närmaste åren och ett stort antal nya bostäder planeras. Förvaltningens förslag till yttrande återfinns i bilaga 1. Konsekvenser - Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har handlagts av enheten för administration och stöd. Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Yttrande Handlingsprogram för bostadsförsörjning. 33 3
7 För kulturförvaltningen Kristina Blomquist Förvaltningschef Maria Gellert Enhetschef för administration och stöd 4 34
7 1(2) Yttrande 2016-03-30 Diarienummer: KN 2016/0137 Version: 2.0 Beslutsorgan: Kulturnämnden Enheten för administration och stöd Erik Härlin E-post: erik.harlin@halmstad.se Telefon: 035-13 70 00 Handlingsprogram för bostadsförsörjning (KS 2014/0148) Kommunstyrelsen har översänt handlingsprogram för bostadsförsörjning 2016-2030 och gett kulturnämnden möjlighet att yttra sig. Kulturnämnden är positiv till ambitionerna som beskrivs för bostadsförsörjningen och har därför inget att erinra mot handlingsprogrammet. Däremot vill kulturnämnden betona vissa aspekter som är viktiga att ta hänsyn till vid framtida bostadsbyggande. Vid planering av nya bostadsområden är det angeläget att bygga funktionsblandat. En blandning av boende, arbetsplatser, service, kultur, mötesplatser samt lokaler för konstnärligt skapande genererar levande stadsdelar och en attraktiv och trygg boendemiljö. Styrdokumentet för Tullkammarkajen är ett bra exempel där den sociala hållbarheten är ett genomgående tema. Det är även viktigt att bevara och lyfta fram det kulturhistoriska arvet vid utformandet av nya bostadsområden. Äldre bebyggelse kan bevaras och integreras med den nya bebyggelsen och på så sätt skapa kontinuitet och spännande möten mellan olika arkitekturstilar. Den äldre bebyggelsen kan också få nya funktioner, exempelvis i form av kulturella verksamheter. Ovan nämnda aspekter återfinns i handlingsprogrammet till viss del, i annat fall i kommunens översiktsplan 2030. Kulturnämnden vill dock betona dess betydelse, särskilt då invånarantalet beräknas växa kraftigt de närmaste åren och ett stort antal nya bostäder planeras. 35 1
7 För kulturnämnden Sven Palmkvist Ordförande Kristina Blomquist Förvaltningschef 2 36
7 Handlingsprogram för bostadsförsörjning 2016-2030 Halmstads kommun 37
7 Framtaget av Samhällsbyggnadskontoret tillsammans med Stadskontoret, Hemvårdsförvaltningen, Socialförvaltningen och HFAB. Bild på framsidan Nyréns arkitektkontor, framtagen i samband med Framtidsplan 2030 Handlingsprogram för bostadsförsörjning 2016-2030. Version 2.0 2016-01-04 2 38
7 Innehållsförteckning Inledning... 4 Bakgrund... 5 Lagstiftning Nationella och regionala mål och program Tillstånd och utveckling... 6 Läget i Sverige våren 2015 Läget i Halmstad 2015 Behov och efterfrågan... 12 Byggbehov av nya bostäder nationellt och lokalt Behov och efterfrågan på småhustomter Behov och efterfrågan på lägenheter i flerbostadshus Behov och efterfrågan på boende för studenter och unga vuxna Behov och efterfrågan av olika typer av boende för äldre Beskrivning av olika typer av boende för äldre Behov av särskilda boenden Behov av boenden för asylsökanden och personer med uppehållstillstånd Kommunala ambitioner för boende och bostadsförsörjning... 21 Instrument för att uppnå ambitionerna Utmaningar Hur Halmstads kommun ska arbeta för att uppnå ambitionerna med bostadsförsörjningen Bilaga Bostadsbyggandet 2016-2030... 26 Utbyggnadsstrategi enligt översiktsplan Framtidsplan 2030.... 31 Fingerstrukturen- bebyggelseutveckling i fem stråk Bebyggelsen koncentreras till staden och serviceorterna Prioritera förtätning Funktionsblanda i homogena områden Ett brett bostadsutbud ger valfrihet och variation Områdesanalyser... 34 Stråk Norra kusten Stråk Norr ut mellan skog och slätt Stråk Nissans dalgång Stråk Fylleåns dalgång Stråk Södra kusten Övriga kommunen Staden Centrum Staden -Öster Staden - Snöstorp, Fyllinge Staden - Norr Staden -Väster Staden - Söndrum, Tylösand, Frösakull Handlingsprogram för bostadsförsörjning 2016-2030. Version 2.0 2016-01-04 3 39
7 2015-09-24 Inledning Bostadsbyggandet spelar en viktig roll i samhällsutvecklingen, inte bara för att människor ska ha någonstans att bo utan också för att ge form och gestalt åt städer och samhällen. För att kommunen ska kunna utvecklas väl krävs också ett bostadsbyggande som håller någorlunda jämna steg med inflyttning och hushållsbildning. Även av lagstiftningen framgår att kommunen ska ha en väl genomtänkt strategi för hur bostadsbyggandet och boendet i olika delar av kommunen ska utvecklas. Kommunens ambitioner om var och hur vi bygger i kommunen framgår av översiktsplanen vilken i sin tur grundas på Halmstads Vision med dess olika mål. Hur dessa omsätts i handling framgår bl.a. av det årliga planeringsunderlaget OPUS, där de bostadsbyggnadsprojekt, som bedöms möjliga att bli genomförda under den närmaste treårsperioden redovisas. Bostadsförsörjningsprogrammet har en längre tidshorisont än OPUS och ska redovisa kommunens mål och ambitioner för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, samt kommunens planerade insatser för att nå dessa uppsatta mål. Programmet anger vilka områden som behöver prioriteras och vad kommunen ska göra för att skapa de bästa förutsättningarna för att alla invånare ska få tillgång till ett bra boende. Därtill formuleras ett antal ambitioner för boende och bostadsförsörjning i kommunen. Programmet i sin helhet bör i enlighet med lagstiftningen revideras en gång per mandatperiod, medan förteckningen över möjliga bostadsprojekt lämpligen ses över varje år i enlighet med de justeringar som görs i den s.k. projektkatalogen. Programmet ska både kunna utgöra ett underlag för kommunens agerande i bostadsfrågor, ge information till marknaden och allmänheten samt fungera som en utgångspunkt, när nya planeringsdirektiv och budget ska tas fram. Handlingsprogram för bostadsförsörjning 2016-2030. Version 2.0 2016-01-04 4 40