Ny lokalisering av Tivoliverkets slambehandling

UPPDRAG MSV, utredning Tivoli slam UPPDRAGSNUMMER 1655161000 UPPDRAGSLEDARE Erik Norin UPPRÄTTAD AV Erik Norin, Maria Mases, Esbjörn Öhrström, Hans Lundborg, Mats Jonasson DATUM 02 Ny lokalisering av Tivoliverkets slambehandling Inledning MittSverige Vatten AB har fått i uppdrag av kommunfullmäktige i Sundsvalls kommun att utreda alternativa lokaliseringar av Tivoliverkets slamhantering då denna måste flyttas från nuvarande läge på Norra Kajen. Uppdraget har varit att ta fram underlag för ett vägvalsbeslut genom att utreda minst två olika placeringsalternativ (med budgetkalkyl) för hanteringen av slammet från Tivoliverket (ev. förtjockning, rötning och slamavvattning). Under våren/försommaren 2015 utredde Sweco de två grundalternativen som innebar pumpning av råslam (orötat avloppsslam) från Tivoliverket till antingen Fillans avloppsreningsverk eller till en ny slambehandlingsanläggning vid Korstaverket. Under utredningsarbetet identifierades ytterligare ett alternativ som innebär en placering av den nya slambehandlingen i bergrum i anslutning till Tivoliverket. Detta alternativ kunde i det skedet bara belysas översiktligt, men studien kunde visa att alternativet var intressant jämfört med de två pumpbaserade alternativen. Utifrån resultaten av huvudutredningen fick MittSverige Vatten förlängd utredningstid för att låta göra en fördjupning av bergrumsalternativet. Under augusti-oktober har möjligheterna till placering av den nya slambehandlingsanläggningen i bergrum utretts vilket bland annat inneburit lokaliseringsstudier för alternativa placeringar, belysning av gassäkerhetsfrågor och genomgång av möjliga tekniska utformningar. I föreliggande sammanfattas utförda utredningar och i handlingen redovisas alternativbeskrivningar, utfört värderingsarbete, bedömda genomförandetider, budgetkostnader och en rekommendation för det fortsatta arbetet. Studerade alternativ De tre alternativ som studerats är: Fillanverket, pumpning av råslam ca 7 km och utbyggnad av befintlig slambehandling. Korstaverket, pumpning av råslam ca 4 km och etablering av ny slambehandlingsanläggning vid Korstaverket. Tivoliverket, slambehandling i bergrum i anslutning till reningsverket. Läget för de tre huvudalternativen illustreras i bild 1. 1 (12) 14 Sweco Environment AB

Bild 1. Studerade lokaliseringsalternativ för ny slambehandling. Alternativ Fillanverket Övergripande beskrivning Befintlig slambehandling vid Fillanverket byggs ut och kompletteras bland annat med en ny rötkammare, ny avvattningsutrustning och slamsiloanläggning. Tillkommande verksamhet integreras med Fillanverket vad gäller rejektvattenbehandling mm. Slamledningar förläggs i mark från Tivoliverket/Heffnersvägen via Korstaberget och Tunadal till Fillanverket (bild 2). Två alternativa vägar finns förbi Korstaberget. 2 (12)

Tre pumpsteg: pumpanläggning i Tivoliverket samt två nya pumpstationer längs ledningssträckningen (bild 2). Gasanvändning kan ske antingen lokalt vid Fillanverket (produktion av värme och el) eller vid en framtida gasuppgraderingsanläggning för fordonsgas (distribueras i markförlagda lågtrycksledningar). Pumpstationer i alt. sträckningar Fillanverket Korstaverket Tivoliverket Bild 2. Illustration av pumpsystemet för alternativ 1 Fillanverket (två alternativa ledningssträckningar). Särskilda utmaningar Fillanalternativet innebär stora osäkerheter vad gäller driftskedet. Orötat slam som pumpas i långa ledningar kan skapa igensättningsproblem och därför rekommenderas det att slammet pumpas med låg torrsubstanshalt. Lång pumpning av orötat slam kan även leda till svavelväteoch metangasbildning. Svavelväte är en illaluktande, korrosiv och giftig gas. För att förebygga möjliga risker (omgivningsstörningar, arbetsmiljöproblem, slitage på anläggningen) måste 3 (12)

särskilda förebyggande åtgärder vidtas. Därtill kan man med erfarenhet från Tivoliverkets drift idag förvänta sig att ledningarna kan sätta igen av fett och partiklar vilket måste hanteras genom återkommande ledningsrensning. Omfattningen av förebyggande åtgärder, ledningsrensning etc. som kommer att krävas kan inte bestämmas i dagsläget. Det finns inga kända slampumpningssystem med motsvarande ledningslängder. Utredningen slutsats är att slampumpningen är genomförbar rent tekniskt, men att man blir beroende av åtgärder av typen: Ledningsrensning genom så kallad piggning, behovet bedömts till ca en gång per månad inledningsvis. Dosering av järnbaserad fällningskemikalie till slammet som binder svavel och minskar problemen. Luftbehandlingsutrustning vid pumpstationer för att förhindra lukt till omgivningen (bostadsområden, vägar). Särskild utformning av bland annat pumpstationer för att begränsa den risk som är förknippad med att explosiv gas (metan) kan bildas. Åtgärderna innebär, vid sidan om elförbrukning till pumpar, en betydande löpande driftkostnad. Tider för genomförande Bedömd övergripande tidplan för Fillanalternativet baserat på att tillstånd enligt miljöbalken kan ordnas genom en ändringsanmälan. Tidplanen baseras på projektstart januari 2016. Moment 2016 2017 2018 2019 Miljötillstånd Övriga tillstånd (LBE, bygglov mm) Projektering och upphandling Byggfas (ledningar och anläggning) Driftstart ny anläggning Rivning befintlig slambehandling Kostnader Ny slambehandlingsanläggning lokaliserad till Fillanverket har bedömts innebära följande kostnader: Investering 180-210 Mkr Inkl. rivningskostnad Kapitaltjänstkostnad 10-11,5 Mkr/år Rivningskostnad ingår i grupp Bygg och mark Driftkostnad 0,8 Mkr/år Tillkommande utöver dagens driftkostnader Underhållskostnad 1,4-1,6 Mkr/år Beräknad på den nya investeringen, idag 1-1,5 Mkr/år 4 (12)

Övergripande bedömning De tydligaste fördelen med alternativet är att slambehandlingen lokaliseras till ett befintligt reningsverk där det redan idag finns driftpersonal och där slambehandlingsverksamhet redan är etablerad. För- och nackdelar sammanfattas i följande tabell. Sammanfattande bedömning Fillanalternativet Fördelar + Sedan tidigare etablerad verksamhetplats underlättar miljöprövning (m.h.t. transporter, lukt, buller osv.) + Tillsyn och drift/underhåll av befintlig organisation på Fillanverket. + Slambehandlingsprocessen integreras med befinliga processteg i Fillanverket. Nackdelar - Stora osäkerheter om funktionen vad gäller slampumpningen vad avser underhållsbehov, risk för omgivningsstörningar, arbetsmiljöproblem etc. - Fortlöpande förebyggande åtgärder för att hantera de problem med svavelväte mm som förutses. Ger en extra löpande driftkostnad (kemikalier, inhyrd personal). - Pumpsystemet ger en tillkommande löpande driftkostnad i form av energiförbrukning. - Pumpstationerna ökar tillsyns- och underhållskostnaden. Alternativ Korstaverket Övergripande beskrivning Ny slambehandlingsanläggning (nya rötkammare, ny avvattningsutrustning, slamsiloanläggning, gassystem) byggs intill Korstaverket. Rejektvatten från slambehandlingen pumpas tillbaka till Tivoliverket. Slamledningar förläggs i mark från Tivoliverket/Heffnersvägen via Korstaberget till Korstaverket (bild 3). Två alternativa vägar finns över Korstaberget. Tre pumpsteg: pumpanläggning i Tivoliverket samt två nya pumpstationer längs ledningssträckningen (bild 3). Gasanvändning kan ske antingen lokalt vid Korstaverket (produktion av värme och el) eller vid en framtida gasuppgraderingsanläggning för fordonsgas. 5 (12)

Pumpstationer i alt. sträckningar Korstaverket Tivoliverket Bild 3. Illustration av pumpsystemet för alternativ 2 Korstaverket (två alternativa ledningssträckningar). Särskilda utmaningar Korstaalternativet innebär motsvarande utmaningar som Fillanalternativet, det vill säga att det kommer att krävas förebyggande åtgärder i form av kemikaliedosering, ledningsrensning, luktreduktion etc. Energiåtgången för pumpning blir något lägre. Tider för genomförande Korstaalternativet innebär att ett nytt miljötillstånd måste sökas. Detta ger följande övergripande tidplan för Korstaalternativet. Tidplanen baseras på projektstart januari 2016. Moment 2016 2017 2018 2019 Miljötillstånd Övriga tillstånd (LBE, bygglov mm) Projektering och upphandling Byggfas (ledningar och anläggning) Driftstart ny anläggning Rivning befintlig slambehandling Kostnader Ny slambehandlingsanläggning lokaliserad till Korstaverket bedöms innebära följande kostnader. Investering 200-230 Mkr Inkl. rivningskostnad Kapitaltjänstkostnad 13-15 Mkr/år Rivningskostnad ingår i grupp Bygg och mark Driftkostnad 1,6 Mkr/år Tillkommande utöver dagens driftkostnader Underhållskostnad 1,9-2,2 Mkr/år Beräknad på den nya investeringen, idag 1-1,5 Mkr/år 6 (12)

Övergripande bedömning Alternativet bedöms inte ha några tydliga fördelar. Läget intill Korstaverket och en ev. framtida biogasanläggning för avfall kan underlätta samordning från energisynpunkt. Möjligheten till samordning finns dock även vid de andra alternativen. Fördelar + Underlättar samordning med andra energislag (fjärrvärme, ev. framtida gasuppgradering till fordonsgas). Sammanfattande bedömning Korstaalternativet Nackdelar - Stora osäkerheter om funktionen vad gäller slampumpningen vad avser underhållsbehov, risk för omgivningsstörningar, arbetsmiljöproblem etc. - Sannolikt krävs fortlöpande förebyggande åtgärder för att hantera de problem med svavelväte mm som förutses. Ger en extra löpande driftkostnad (kemikalier, inhyrd personal). - Pumpsystemet ger en tillkommande löpande driftkostnad i form av energiförbrukning. - Pumpstationerna ökar tillsyns- och underhållskostnaden. - En tillkommande anläggning ökar behovet av tillsyn och underhåll inkl. ökat personalbehov. Alternativ Tivoliverket Övergripande beskrivning Huvuddelen av slambehandlingsutrustningen placeras i bergrum, in- och utfart av slamtransportbilar sker via ny tunnelingång. Rötkammare kan placeras helt inom bergrumsanläggning (underjordsanläggning) eller med rötkammartoppen i markplan beroende på placeringen av anläggningen. Referensanläggningar finns för båda typutformningarna. Viss gasutrustning behöver vara placerad ovanjord oavsett hur rötkammaren placeras. Gasanvändning sker vid annan lokalisering, flera alternativ är möjliga. För bergrumsalternativet har flera lokaliseringar utretts (bild 4): 1 I anslutning till Tivoliverket (underjordsanläggning) a) Tunnelingång Vattenfall b) Tunnelingång Landsvägsallén väg 562 c) Tunnelingång Tivolivägen 2 Västhagen (rötkammartopp i markplan) 3 Norra berget (rötkammartopp i markplan) 7 (12)

3. Norra berget 2. Västhagen 1a-c. Tivoliverket Bild 4. Lägen som utretts inom ramen för alternativ Tivoliverket. Läge 1 i anslutning till Tivoliverket har varit intressant då detta ger kort pumpsträcka och bäst möjliggör samordning av såväl tekniklösningar som drifttillsyn med befintligt reningsverk. Läge 2 vid Västhagen har varit intressant bland annat därför att bräddningsmagasinet Regnbågen under norra berget kan utnyttjas som ledningskulvert. Läge 3 vid Norra berget har varit intressant då platsen redan idag upptas av ventilationsutloppet från Tivoliverket och befintlig ventilationstunnel skulle kunna utnyttjas som ledningskulvert. Efter utredning av alternativen och sammanvägning av för- och nackdelar har läge 1 pekats ut som det bästa valet. Västhagen och Norra berget har visserligen en fördel sett till gassäkerheten (rötkammartopp i markplan). Nackdelar av tekniska skäl (förhållandevis lång pumpning och anläggning separerad från Tivoliverket) och av omgivningsskäl (inom Norra stadsbergets naturreservat och närheten till bostäder och verksamheter) har dock bedömts avgörande vid ställningstagandet. Vad gäller läge 1 har utredningen vidare kommit fram till att en tunnel från Vattenfallhuset (läge 1a) inte bedömts möjlig av byggtekniska skäl. Läge 1b och 1c (bild 5) har däremot bedömts vara genomförbara. Under processen som lett fram till detta ställningstagande har avstämning skett med Stadsbyggnadskontoret (Planavdelningens kommentarer, se bilaga 1) samt Räddningstjänsten angående risker och gassäkerhetsfrågor. Särskilda utmaningar Att placera den nya slambehandlingsanläggningen inklusive rötkammare som en utpräglad underjordsanläggning innebär utmaningar på gassäkerhetssidan. Utformningen måste säkerställa att det aldrig uppstår explosiva gasblandningar av metan och syrgas, varken vid normal drift eller vid större gasläckage, med bl.a. ett omfattande ventilationssystem. Det finns inga liknande anläggningar tidigare utförda i Sverige, den referensanläggning som ligger till grund för bedömning av alternativet finns vid Bekkelagets avloppsreningsverk i Oslo. Att inga referensanläggningar finns i Sverige samtidigt som utförandet inte finns beskrivet i svenska normer för gasanläggningar förväntas innebära en komplicerad tillståndsprövning enligt lagen om brandfarlig och explosiv vara (LBE). Denna fråga utgör en osäkerhet i projektet, men den preliminära bedömningen är dock att gassäkerheten kan lösas tekniskt. 8 (12)

Bild 5. Tre lägen för bergrumsanläggning i anslutning till Tivoliverket som utretts djupare. Även om den största delen av slambehandlingsanläggningen placeras under jord behöver vissa anläggningsdelar placeras i markplan ovan anläggningen. Detta rör sig om en mindre byggnad med gasfläktar och gastorkutrustning då gasen måste transporteras till en annan plats via en ny gasledning för användning i en annan lokalisering. Tider för genomförande Det som skiljer Tivolialternativet från framförallt Fillanalternativet är att en tillståndsprövning enligt miljöbalken förväntas ta längre tid. Det beror på att hela miljötillståndet för Tivoliverket måste omprövas då detta är föråldrat. Sammantaget innebär detta att tillståndsfrågorna (miljöbalken och LBE) för Tivolialternativet förväntas bli omfattande tidsmässigt. I tabellen ges en bedömning av genomförandetiden. Tidplanen baseras på projektstart januari 2016. 9 (12)

Moment 2016 2017 2018 2019 2020 Miljötillstånd Övriga tillstånd (LBE, bygglov mm) Projektering och upphandling Byggfas Driftstart ny anläggning Rivning befintlig slambehandling Kostnader Ny slambehandlingsanläggning i bergrum i anslutning till Tivoliverket bedöms innebära följande kostnader. Investering 220-250 Mkr Inkl. rivningskostnad Kapitaltjänstkostnad 13-15 Mkr/år Rivningskostnad ingår i grupp Bygg och mark Driftkostnad 0,4 Mkr/år Tillkommande utöver dagens driftkostnader Underhållskostnad 2,1-2,4 Mkr/år Beräknad på den nya investeringen, idag 1-1,5 Mkr/år Övergripande bedömning Alternativet är intressant i första hand för att slambehandlingsanläggningen fullt ut kan integreras med Tivoliverket vilket i princip medger fortsatt drift lika som idag. Fördelar + Ingen egentlig förändring jämfört med idag. Motsvarande processlösning och samma driftorganisation som vid befintlig anläggning. + Ny tunnelingång till reningsverket kan minska trafikbehovet för drift och underhåll via Heffnersvägen/norra kajenområdet. Sammanfattande bedömning Tivolialternativet Nackdelar - Ett avancerat gassäkerhetssystem måste installeras för att säkerställa att olyckor inte sker och att den dagliga arbetsmiljön blir god. Ger en ökad driftkostnad jämfört med idag och omfattningen är en osäkerhet för alternativet. 10 (12)

Sammanfattning och kommentarer Utredningen har visat att flytten av Tivoliverkets slambehandlingsanläggning från Norra Kajenområdet är en komplicerad åtgärd. Utredningarna har samtidigt pågått under kort tid vilket innebär osäkerheter i och med att vissa frågeställningar inte kunnat belysas djupare. Två av de studerade alternativen, lokalisering till Fillanverket respektive Korstaverket, innebär mycket långa pumpsträckor för råslam (orötat slam). Genomförd studie har visat att det inte finns några kända fall i Sverige eller utomlands med motsvarande slampumpningssystem. Bedömningen är att pumpsystemen går att utforma rent tekniskt, men att det kommer att krävas fortlöpande förebyggande åtgärder för att säkerställa att exempelvis svavelvätebildning och igensättning inte ger återkommande problem vad gäller drift, arbetsmiljö och omgivningsstörningar. Detta utöver den löpande energikostnad som pumpningen i sig leder till. Då slampumpningen är en osäkerhet och ett moment som VA-bolaget helst vill undvika kom utredningens andra del att fokusera på en lokalisering i bergrum i anslutning till Tivoliverket. Bergrumsplacerade rötkammare finns sedan många år vid flera svenska avloppsreningsverk i Stockholmstrakten. Av studerade delalternativ har en placering i bergrum så nära Tivoliverket som möjligt bedömts vara mest intressant. En placering av slambehandlingen i en underjordsanläggning intill Tivoliverket är inte heller okomplicerad. För det första måste ett läge bestämmas som medger anläggandet av ny tillfartsstunnel till bergrumsanläggningen. Befintlig tunnel är idag för trång för slamtransportfordon och mynnar i ett ogynnsamt läge vid Heffnersvägen. Den andra aspekten rör gassäkerhetsfrågorna och idag saknas erfarenhet av liknande underjordsanläggningar i Sverige. Utifrån de erfarenheter och tekniska lösningar man har vid Bekkelagets reningsverk i Oslo är bedömningen att ett liknande förfarande är möjligt i Sverige. För att bestämma omfattningen av nödvändiga säkerhetsåtgärder krävs en ingående riskanalys vilken inte kan utföras förrän anläggningen med säkerhetsarrangemang är beskrivna i en systemhandling eller med motsvarande detaljeringsgrad. Bedömningen i detta skede, vilket skett utifrån tidiga samråd med Räddningstjänsten, är att det troligtvis går att utforma ett acceptabelt system ur risksynvinkel med utgångspunkt från hur man betraktat frågorna i Norge. Utredningen visar sammanfattningsvis på att alternativen Fillanverket och Tivoliverket båda är genomförbara, men också förknippade med osäkerheter och utmaningar. Alternativet med lokalisering till Korstaverket är inte intressant i jämförelse med dessa. Valet mellan Fillanalternativet och Tivolialternativet är inte självklart. Risken med Fillanalternativet ligger i den framtida driftfasen, medan Tivolialternativet i första hand innebär en osäkerhet förenad med etableringsfasen eftersom frågor kopplade till utformning och myndighetskrav inte utretts i detalj. Ett utvärderingskriterium som saknas idag och som förmodligen hade varit avgörande för valet är den långsiktiga strategin gällande Sundsvalls centrala avloppsreningsanläggningar. Om det exempelvis funnits ett långsiktigt mål att samordna den centrala avloppsreningen till Fillanverket hade en placering av den nya slambehandling där varit given. Så länge det inte finns någon annan vision än att fortsätta driva Tivoliverket och Fillanverket som separata anläggningar bedöms dock en ny lokalisering av slambehandlingen i bergrum intill Tivoliverket vara det bästa valet långsiktigt. 11 (12)

Slutsats Utifrån de kunskaper som finns i nuläget förordar utredningen alternativet med en placering av slambehandling och rötkammare i en bergrumsanläggning intill Tivoliverket med tunnelanslutning från landsvägsallén (väg 562). Rekommendationen gäller under förutsättning att Tivoliverket blir kvar som ett av Sundsvalls avloppsreningsverk under en överskådlig framtid. Förslag, kostnader och tidplaner som redovisats baseras på de underlag som finns i dagsläget och det arbete som lagts ner under den tid som funnits till förfogande. Mer detaljerade kalkyler och tidplaner bör tas fram som avstämning allteftersom projektering och arbeten med tillståndsärenden fortskrider. Vid ett genomförande är ny tillståndsansökan för Tivoliverket ett av de mest tidskrävande momenten som också påverkar hela projektprocessen. För att att inte tappa värdefull tid bör det arbetet påbörjas snarast möjligt. 12 (12)

- Arbetsmaterial 1 (2) Stadsbyggnadskontoret 2015-10-05 Ange dnr. Planavdelningen Susanne Klockar Öhrnell Inspel till om flytt av slamhantering vid Tivoliverket Bakgrund Kommunfullmäktige har beslutat att den pågående verksamheten med slamrötning på Norra kajen vid Tivoliverket ska omlokaliseras för att möjliggöra optimal utveckling av Norra kajen till en ny stadsdel med boende och verksamheter. MSV ska utreda och föreslå alternativ till ny lokalisering där rötningen kan ske i framtiden. Ett alternativ är att förlägga rötningen i bergrum intill befintligt Tivoliverk. SBK, planavdelningen har fått frågan om hur skapa en ny bergrumslokalisering och vad det innebär för 1. Stadsplaneringen/stadsbilden samt 2. Hur är åtgärden möjlig att lösa enl. Plan- och bygglagen (PBL). Trafiken till och från nuvarande anläggning bedöms uppgå till max 30 fordon/dygn. Bedömning 1. Stadsplanering/stadsbild; MSV har redovisat två bergrumslokaliseringar, ett alternativ under parkområdet mellan ny gata (väg 562) och Tivolivägen, den s.k. Busbacken och ett alternativ under parkområdet mellan Tivolivägen och Baldervägen. Planavdelningens bedömning, med beaktande av den ringa tid som funnits till förfogande, är att båda alternativen är möjliga att arbeta vidare med. Det är dock svårt att förorda ett alternativ i detta skede eftersom många frågor beträffande väg 562, där projektering pågår, ännu är oklara samt att området söder om väg 562 och norr om Heffnersvägen är i beredningsfas inför politiskt beslut om att påbörja planläggning. Planprocess för området vid Beijer byggvaruhus och kommande servicecenter pågår. Alt väg 562 Tivolivägen Detta alternativ har fördelen att det går att ansluta mot väg 562 som har direkt koppling till ett större vägnät, i de fall som transporter till och från Sundsvalls närområde skulle bli aktuella. En tillfart till bergrummet måste samordnas med projektering av väg 562. En tunnelmynning bör placeras så långt öster ut som möjligt och ges en gestaltning som fungerar tillsammans med parkområdet och med vägens och områdets funktion som infart/ankomstplats till centrala Sundsvall. En tidig bedömning är att trafikmängderna och avståndet till korsningen inte kommer att möjliggöra vänstersväng. SUNDSVALLS KOMMUN besöksadress Norrmalmsgatan 4 postadress 851 85, Sundsvall telefon 060-19 10 00 e-post sundsvalls.kommun@sundsvall.se webb sundsvall.se

Åverkan på parken ska återställas. Alt Tivolivägen - Baldersvägen Detta alternativ innebär att transporter kommer att ske i större utsträckning på kommunala gator. En tunnelmynning ska ges en gestaltning som fungerar tillsammans med parkområdet. Siktsträckor längs Tivolivägen bör mätas. Åverkan på parken ska återställas. Den befintliga byggnaden i parkrummets norra del får ej förvanskas. Nollalternativ (viss utökning) Detta alternativ innebär att befintlig port till nuvarande reningsverk breddas och nyttjas även för rötslamstransporter. I arbetet med att utveckla en ny stadsdels med boende och verksamheter så är rötslamstransporter i stadsdelen inte förenligt med den utvecklingen och därför inte att föredra! Befintlig port kommer dock att finnas kvar och fortsätta nyttjas för reningsverkets verksamhet vilket kan tala för en samordning då tillkommande rötslamstransporter är få till antalet. Åtgärden kan därför övervägas tillsammans med de två ovanstående alternativen. 2. Hur är åtgärden möjlig att lösa enl. Plan- och bygglagen (PBL); I syfte att bekräfta markens lämplighet för bergrum behöver en detaljplan tas fram. Den grundläggande frågan blir att, via utredning, påvisa att det är tekniskt och säkerhetsmässigt genomförbart att anlägga ett bergrum för rötslamshantering i aktuellt område. Planavdelningens bedömning är att det är möjligt att pröva åtgärden som ett tillägg till gällande detaljplan som i båda lokaliseringsalternativen anger Parkmark. Beträffande fastighetsrättsliga frågor bedöms tredimensionell fastighetsbildning kunna användas. Susanne Klockar Öhrnell Planchef SUNDSVALLS KOMMUN besöksadress Norrmalmsgatan 4 postadress 851 85, Sundsvall telefon 060-19 10 00 e-post sundsvalls.kommun@sundsvall.se webb sundsvall.se