HEMBYGD NÅGONSTANS I SVERIGE

Relevanta dokument
HEMBYGD NÅGONSTANS I SVERIGE ÖVNINGAR PEDAGOGISK PLATTFORM

HEMBYGD NÅGONSTANS I SVERIGE

Läsnyckel. Yasmins flykt. Författare: Miriam Hallahmy Översättning: Sara Hemmel. Innan du läser. Medan du läser

Läsnyckel. Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson. Innan du läser. Medan du läser

Diskussionsfrågor <3mig.nu. - Om Internet, trakasserier och livet IRL

RAOUL 2015 LÄRARHANDLEDNING

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

Vad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR

I vilken grad är du nöjd med relationen mellan dig och din senior?

Läsnyckel. Tusen gånger om. Författare: Cecilia Sundh. Innan du läser. Medan du läser

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3

VERKTYGSLÅDA - PAPPAS BIL us/ö 2017 HEJ LÄRARE!

Utvärdering deltagare

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

Vänd dig inte om Lärarmaterial

JAG FUNDERADE INTE ENS PÅ

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

TRAFIK & ALKOHOL ETT MATERIAL ANPASSAT FÖR FORDONS- OCH TRANSPORTPROGRAMMET STEG 1 VAL-HANDLING-KONSEKVENS

Feriepraktik Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Då och nu: en jämförelse mellan hur jag upplevde undervisningen i en svensk skola i Sverige kontra en svensk skola på Costa del Sol

LÄSGUIDE till Boken om Liten

Författare: Helena Karlsson

Att ha semester är underbart, men kan den bli ännu bättre?

LÄSGUIDE till Boken Liten

Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8)

Studieguide Hej Sverige!

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca min.

Utvärdering deltagare

pedagogerna möta dig i olika situationer/uppgifter så att olika lärstilar får utrymme.

Du är klok som en bok, Lina!

Inledning. Henrik Storm Attraktionsakademin. Hej!

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Hur kan vi alla som bor här, i Sverige ta del av våra rättigheter? Hur ser våra rättigheter ut?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Intervjuguide - förberedelser

Vilka tycker du är de bästa valen?

Riksmöte november - Nässjö

om läxor, betyg och stress

Du är klok som en bok, Lina!

Lidköping, Sockerbruket

Önskestad Västerås 2010

VARFÖR VIT JUL? Diskutera

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

Joel är död Lärarmaterial

Hållbar utveckling för barn & unga

Nu ska vi åka till Sverige

Lärarhandledning Billie: Du är bäst

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI

Politikmiddag. De tre delarna. Här finns övningar för att väcka tankar om vad du värderar högt när det kommer till politik och samhället.

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

KAPITEL 6. Alla dessa val!

Läsnyckel. Splej Mysteriet med den försvunna tjejen. Torsten Bengtsson Ill.: Katarina Strömgård. Innan du läser. Medan du läser

Extramaterial till skola och förskola

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. (SV åk 4 6)

Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN:

Kommunikationskort. Berätta om en drömresa som du har gjort eller skulle vilja göra. Berätta om en favoritleksak du hade som liten.

BESVARAS AV DIG SOM ÄR ÄLDSTA HEMMAVARANDE BARN (12-20 ÅR)

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Ta kommando över dina tankar

Tema: Tonåren gränslandet mellan barn och vuxen

Övningar kommunikationsplattformen

Du borde bli ombud! Riksmöte november - Stockholm. Fyra bra anledningar: - Du får lära känna massor av intressanta

Alla dessa viktiga frågor ställer Amos Oz sina läsare i boken "Kära fanatiker".

Privilegiepromenad. Att tänka på: Välj ut rollkort och ett antal påståenden i förväg utifrån vad du tror passar gruppen.

Varför är jag inte normal!?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Frågeformulär till vårdnadshavare

Dags att prata om

Annie & Pernilla. Made by: Hossai Jeddi

Välkommen till. Superkommunikatören. Skapa nyårslöfte! Niclas Agnesmed Folkbildare

sid 34 Kamera & Bild

En vi-känsla bland personal och barn/ elever. Tillsammans gör vi skillnad! barn och unga är aktiva med arbetet

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Besökarenkät Är du...? Vilken fritidsgård besöker du nu? Namn Antal % Tjej 38 52,8 Ickebinär 4 5,6 Kille 30 41,7 Total

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Nätverka med hjärtat. och gör bättre affärer. Helene Engström. Smakprov fra n boken Nätverka med hjärtat, utgiven pa

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER

PEDAGOGISKT MATERIAL TILL FÖRESTÄLLNINGEN HEMLIGT

MOLLY (vaknar upp från en mardröm och ropar): Mamma! Mamma! Mamma! PEPPER Håll klaffen! DUFFY Åh, ska man aldrig lyckas få nån blund i ögonen på det

Förslag studiecirkelupplägg för Frisk och fri

#Killmiddag. För högstadiet och gymnasiet. Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång.

Transkript:

HEMBYGD NÅGONSTANS I SVERIGE ÖVNINGAR Pedagogisk PLATTFORM Materialet är tänkt att användas av unga, och vuxna från 15 år och uppåt. I skolan, studiecirkeln, föreningslivet, arbetsplatsen eller i andra sammanhang då det finns behov av att lyfta frågor kring värdegrund, identitet, hembygd, makt och fördomar. Vill du som ledare arbeta med yngre åldrar kan du gärna plocka ut delar i materialet. Tänk på att vissa delar av materialet kan väcka starka känslor hos deltagarna, och se därför till att ni har gott om tid för att ventilera tankar och känslor som kan komma upp i samband med övningarna. Övningarna utgår från olika filmer och ljudklipp där unga uttalar sig om ämnen som de tycker är viktiga och som berör dem på något sätt. Syftet är att öva på att reflektera över olika teman och frågor, både enskilt och gemensamt i mindre grupper. Det bygger framför allt på ett aktivt samtal och att deltagarna får möjlighet tillsammans prata om olika frågor som angår dem. Materialet får användas fritt. Du som ledare väljer själv vilka övningar som passar din grupp. Materialet lämpar sig både att arbeta med vid ett enstaka tillfälle, eller som ett temaarbete som sträcker sig över lång tid. Filmerna är uppdelade i: Trailern. Övergripande film som mycket kort tar upp olika frågeställningar. Fungerar bra som ett intro till fortsatt arbete med temafilmer eller porträttfilmer. Temafilmer. Om hembygd, Om makt, Om fördomar och Om att fly. Fördjupande filmer som tar upp specifika och angelägna teman, med olika infallsvinklar. Till varje temafilm finns övningar och frågeställningar. Deltagarna får öva på att reflektera över olika situationer och knyta dem till sitt eget liv. Fungerar bra som utgångspunkt till olika gruppövningar. Porträttfilmer. Fördjupande filmer som utgår från unga personer. Tar upp många teman. Övningarna består av generella frågeställningar för samtliga porträttfilmer, samt ett antal personliga frågeställningar kopplade till vissa av porträttfilmerna. Deltagarna får öva på att prata om och reflektera över sina egna tankar och sitt liv utifrån det personerna berättar om i filmen. Fungerar bra som utgångspunkt till enskilda övningar. Testa, ha roligt och utvecklas med materialet! Lycka till! Sofia Dahlquist, november 2012 Det pedagogiska materialet är producerat av Sofia Dahlquist, pedagog, i samarbete med Rot produktion. 1

Film: Trailern Vilket tema angår dig? Storgrupp + mindre grupper + enskilt syfte: En gemensam introövning som kan göras innan gruppen arbetar vidare med antingen porträttfilmerna eller temafilmerna. DEL 1 Se tillsammans Trailern. Brainstorma tillsammans i storgrupp: Vilka av de textade orden kommer ni ihåg från trailern? Textade orden ur filmen: Bättre liv Längtan Vi och dom Hjärtat Makt Misshandel Kär Ta för sig Aldrig ge upp Ta hand om Drömmar Förändra Bättre samhälle Skatten Vara sig själv Fly Hembygd Ledaren skriver upp alla ord som gruppen kommer ihåg på whiteboard/blädderblock eller liknande. Ledaren får gärna fylla på med resten av orden om det behövs. Fundera över och diskutera i mindre grupper: Finns det några ord som är mer positivt eller negativt laddade? Varför är de positiva eller negativa för dig/er? Vad av det som sägs har du möjlighet att påverka själv? 2

DEL 2 Vilka ord är mest och minst angelägna för dig? Varje deltagare funderar enskilt över: Vilka två ord är viktiga respektive mindre viktiga för dig? Två och två berättar ni för varandra vilka ord ni har valt och hur ni tänkte när ni gjorde det. Film: Om hembygd Vad är hembygd? Två och två material: filmen Om hembygd som visas i utställningen syfte: Reflektera och diskutera ordet hembygd. Visa på mångfalden, att hembygden är i ständig förändring och att den byggs av de människor som lever där utifrån deras erfarenheter, åsikter och tankar. Bra introduktionsövning. Samtala tillsammans: Vad är det första ni tänker på när ni hör ordet hembygd? Vad betyder ordet hembygd för er? Är det ett ord ni känner till? Vad får ni för associationer? Se filmen Om hembygd Reflektera över: Tänker ni annorlunda kring ordet hembygd efter att ni har sett filmen? Var det något perspektiv i filmen som var nytt? Var det något i filmen som förvånade er? Fråga för en äldre grupp: Om ni skulle fått frågan när ni var i samma ålder som ungdomarna på filmen skulle ert svar varit detsamma som idag? 3

Känner du igen dig? Enskilt + mindre grupper syfte: Arbeta med begreppet hembygd. Försöka att identifiera sig med något som sägs i filmen. Be varje deltagare att välja ut något ur filmen, som de kan känna igen sig i. Se filmen Om hembygd. Diskutera därefter tillsammans i mindre grupper vad ni fastnade för och valde ut. Har någon valt samma? Varför har ni valt just de/det? Var känner du dig hemma? Enskilt + mindre grupper syfte: Fundera över var man känner sig hemma, och gemensamt samtala kring vad som särskiljer de platserna ifrån andra. Se filmen Om hembygd. Fundera enskilt över följande: Var känner du dig hemma? Är det ett eller flera ställen? Vad är speciellt med den platsen? Samtala i mindre grupper om vilka olika ställen ni har valt och varför ni har valt just dem. Finns det någon gemensam nämnare? Är det någon i gruppen som har valt samma plats? Är det någon som har valt flera platser? Vad behöver du för att känna dig hemma? Om 20 år tror du att du väljer samma plats då? Fråga för en äldre grupp: För 20/30/40 år sedan var det samma plats som ni kände er hemma på då? 4

Vem ingår i din hembygd?. Enskilt syfte: Reflektera över vilka personer som ingår i din hembygd. Se filmen Om hembygd Fundera enskilt över följande: Vem eller vilka personer ingår i din hembygd? Vad har du för relation till dem? Varför ingår just de? Om 20 år tror du att det kommer att vara samma personer då? Fråga för en äldre grupp: För 20/30/40 år sedan var det samma personer som ingick då? Fördjupning dokumentera din egen hembygd Beskriv, fota eller filma din egen hembygd. Välj den plats som du tycker betyder något speciellt för dig. Samla ihop materialet och visa för varandra, exempelvis på sociala medier eller genom att göra en utställning. Film: Om makt Känner du igen dig? Enskilt + mindre grupper syfte: Arbeta med begreppet makt. Försöka att identifiera sig med något som sägs i filmen. Be varje deltagare att komma ihåg något som sägs i filmen. Se filmen Om makt. Diskutera därefter tillsammans i mindre grupper vad ni har valt ut. Har någon valt samma? Varför har ni valt just det? Vilka associationer får ni? 5

Vad vill ni göra om ni får makt? Mindre grupper syfte: Öva på att komma på saker som ni vill förändra på platsen där ni bor. Försöka hitta något konkret som ni själva kan bidra med för att uppnå förändringen. Se filmen Om makt. Diskutera i mindre grupper: Vad vill ni göra om ni får makt? Kom på ett konkret förslag på en förändring som ni vill göra på platsen där ni bor, och skriv ner det. Det kan vara stort som litet! Skriv också ner det första steget som ni kan göra för att åstadkomma förändringen. Samla alla förslag på ett ställe och titta på varandras. Diskutera vad som har kommit upp. Finns det något förslag som känns lättare att genomföra än något annat? Finns det någon som har ett tips på ett annat första steg till att genomföra förändringen? Vem har makten på er plats? Mindre grupper syfte: Reflektera tillsammans över vem eller vilka som har makt på platsen där ni bor. Se filmen Om makt. Diskutera i mindre grupper: Vem bestämmer på platsen där ni bor? Är det flera personer? Är det olika beroende på tid på dygnet? Vem har bestämt att den eller de personerna ska ha makt? Att själv ha makt olika typer av makt Enskilt + mindre grupper syfte: Fundera enskilt över hur det kan kännas att ha makt. Reflektera tillsammans över vilka olika typer av makt som finns. 6

Se filmen Om makt. Fundera först enskilt över: Har du någon gång upplevt att du har haft makt? Har du varit med och påverkat till en förändring? Hur kändes det? Hur tror du att andra upplevde det? Fundera och diskutera i mindre grupper: På vilka olika sätt man kan ha makt? Hur känns det att ha respektive att inte ha makt? Är det alltid positivt att ha makt? Vilka nackdelar kan det finnas med att ha makt? Fördjupning: Vilka har makten där ni bor? Undersök vem som bestämmer över platsen där ni bor. Gör ett studiebesök hos den personen. Fundera i förväg ut några frågor som gruppen vill ställa. Finns det andra personer som bestämmer än politiker? Fördjupning: Två sidor av saken argumentationsövning Kom tillsammans på en fråga som angår er på platsen där ni bor. Något som ni vill förändra på något sätt. Dela upp er i grupper där ena halvan är för förändringen och den andra halvan är emot. Undersök ämnet från båda perspektiven och kom på argument. Förbered er i mindre grupper och ta fram de bästa argumenten. Redovisa därefter era olika ståndpunkter. Gör det gärna i debattform där ena delen argumenterar för, och de andra emot. 7

Film: Om fördomar Varför finns det fördomar? Mindre grupper syfte: Analysera och diskutera begreppet fördomar. Brainstorma gemensamt i mindre grupper kring följande frågor: Vad är en fördom? Varför finns det fördomar? I vilka situationer uppstår fördomar? Se filmen Om fördomar. Diskutera i mindre grupper: (Ledaren får gärna välja ut några frågor som grupperna ska fokusera på, alternativt dela ut olika frågor till olika grupper.) Vem kommer på fördomarna? (Föräldrar, kompisar, media etc.) Vem sprider fördomar? Är fördomar alltid något negativt? Finns det fördomar på platsen du kommer ifrån? Har ni själva blivit utsatta för en fördom någon gång? Vem/vilka är mest utsatt för fördomarna? Kan ni komma på ett tillfälle då ni hade en fördom som sedan inte visade sig stämma? Vad hände i den situationen och vad fick dig att ändra dig? Vad kan man göra för att motverka fördomar? Känner du igen dig? Enskilt + mindre grupper syfte: Arbeta med begreppet fördomar. Försöka att identifiera sig med något som sägs i filmen. Be varje deltagare att komma ihåg något som sägs i filmen. Se filmen Om fördomar. Diskutera därefter tillsammans i mindre grupper vad ni har valt ut. Har någon valt samma? Varför har ni valt just det? Vilka associationer får ni? 8

Osynliga etiketter Enskilt + mindre grupper + helgrupp material: filmen Om fördomar som visas i utställningen, papper, penna syfte: Att bli mer medveten om hur vi kategoriserar människor i vår omgivning och vad detta kan få för konsekvenser. Genom att själva reflektera över hur andra ser på en kan vi bli mer medvetna om hur vi själva delar in andra i grupper. Att dela in människor i grupper kan liknas vid att sätta etiketter på dem: emo, storstadsbo, pensionär och så vidare. Etiketterna inrymmer en mängd föreställningar om den grupp som etiketten åsyftar. Titta först tillsammans på filmen Om fördomar. Fundera enskilt över frågan: Vilka etiketter sätter andra människor på dig? Etiketterna kan vara både stora och små, sportfantast, tonåring, datanörd. Som hjälp kan deltagarna tänka på en situation där man får ett första intryck. Vad tänker andra om dig när du till exempel går på gatan eller kliver på bussen? Välj enskilt ut två etiketter som du tror att andra sätter på dig. Skriv ner de på varsitt papper. Ledaren samlar därefter in alla papper och lägger ut dem på golvet så att alla kan se. Ledaren väljer någon eller några etiketter och frågar deltagarna: Vem är jag om jag har den här etiketten/etiketterna på mig? När jag har den här etiketten/etiketterna tillhör jag då en privilegierad grupp i samhället? Diskutera därefter i mindre grupper följande frågor: (Ledaren får gärna dela ut olika frågor till olika grupper.) Hur blir man bemött och behandlad utifrån de olika etiketterna? Är det någon etikett som upplevs som mer positiv eller negativ? Vilka etiketter är snäva och vilka kan betyda nästan vad som helst? Vilka etiketter sätter man nästan aldrig på folk? I Sverige får man sällan etiketten heterosexuell eller vit. Vad beror det på? Finns det etiketter du eller andra får mot sin vilja? Vilka etiketter uppfattas som acceptabla att kombinera och vilka inte? Varför är det så? 9

Home sweet home? Enskilt + basgrupp material: filmen Om fördomar, citatet Home sweet home, 41 ord om Sverige syfte: Reflektera över sina egna och andras tankar om platsen där man bor. Öva på att problematisera kring fördomar. Se tillsammans filmen Om Fördomar. Läs därefter högt citatet Home sweet home, där en av de unga berättar om platsen där personen bor. Även om det dyker upp poliser nästan varje dag är det fint. Barnen leker ute på gården, en gång i tiden var det jag. Människorna som bor här är mest utländska människor. Det är här vi är uppväxta. Alla känner alla. Det är därför jag trivs så bra och känner mig trygg. En del är rädda, speciellt folk som inte bor här. Vi som bor här omkring älskar det. Att sitta på gården och käka solrosfrön i solen och bara softa. Det är perfekt. Sockenvägen home sweet home. Varje person funderar enskilt över: Hur uppfattar andra platsen där du bor? Är det home sweet home för dem? Hur skulle personer utifrån beskriva platsen där du bor? Finns det fördomar och förutfattade meningar som du inte håller med om? Använd gärna orden om Sverige i kitet om du behöver hjälp med vilka beskrivande ord man kan använda. Hur beskriver du själv platsen? Hänger din bild ihop med de andras syn eller skiljer den sig åt? Vilken är den största skillnaden respektive likheten? Varför tror du att det ser ut så? Prata med varandra i basgrupperna om era tankar. Finns det några likheter och skillnader mellan hur ni uppfattar att andra och ni själva tänker om platsen där ni bor? Fördjupning: Hur kan man motverka fördomar? Intervjua andra personer (politiker, lärare, föräldrar, kompisar) i er närhet om vad man kan man göra för att motverka fördomar. Vad har andra för tips? 10

Filmen: Att fly Att fly från hembygden Två och två material: filmen Om att fly som visas i utställningen syfte: Reflektera tillsammans över hur ni skulle uppleva situationen om ni tvingades fly från Sverige. Öva på att byta perspektiv och att se saker på nya sätt. Samtala tillsammans om: Vad skulle behöva hända på platsen där du bor för att du skulle tvingas fly? Vart skulle du ta vägen? Varför? Vad tror du att du skulle göra på den nya platsen? Titta på filmen Om att fly. Samtala tillsammans om: Hur tänker du efter att du har sett filmen? Känner du igen dig i något av det de unga berättar? Vill du ändra något i det du först tänkte? Hur skulle du vilja att det var på den nya platsen? Hur skulle du önska att folk betedd sig där? Vad skulle du sakna mest från din plats, där du är idag? (hus, vänner, trygghet, fotbollsträning ) Känner du igen dig? Enskilt + mindre grupper syfte: Arbeta med situationen att tvingas fly. Försöka identifiera sig med något som sägs i filmen. Be varje deltagare att de ska komma ihåg något som sägs i filmen. Se filmen Om att fly. Diskutera därefter tillsammans i mindre grupper vad ni valde. Har någon valt samma? Varför har ni valt just det? Vilka tankar får ni? 11

På flykt vem och vad vill du ta med dig? Enskilt + två och två eller mindre grupper + helgrupp material: filmen Om att fly som visas i utställningen, papper, penna syfte: Reflektera över hur det kan kännas att behöva lämna sin hembygd och sina nära och kära. Få en inblick i hur det skulle kännas att ge sig av mot sin vilja och behöva göra ofrivilliga val. obs! Övningen kan väcka starka känslor hos deltagarna. Det är därför viktigt att ha gott om tid för att kunna ventilera övningen efteråt. Titta tillsammans på filmen Om att fly. Alla deltagare arbetar enskilt. Ledaren läser följande text för helgruppen. tänk dig in i följande situation: Hembygden och platsen där du bor och där du alltid känt dig säker och trygg, är plötsligt inte det längre. Sverige har blivit invaderat av ett annat land och du måste snabbt ge dig av. Du har nu mindre än en halvtimme på dig att samla ihop din familj, dina närmaste vänner, packa och fly. Om du stannar kommer du förmodligen att bli dödad. Skriv ner namnen på de familjemedlemmar och vänner som du vill ta med dig på flykten. (Ledaren tar tiden, max två minuter) Skriv ner alla saker som du vill ta med dig. Det måste vara något som du kan bära med dig på något sätt. (Ledaren tar tiden, max två minuter) Du får nu reda på att lastbilen som ni ska åka med har gått sönder. Istället måste ni fly i en vanlig personbil. Personbilen kan bara ta fem passagerare, inklusive dig själv. Stryk över de namn på personlistan som inte får plats i bilen. Allt bagage får inte plats i personbilen. Du får bara ta med dig fem saker. Stryk över de saker du inte kan ta med dig. Bilen kör vidare, men stöter plötsligt på en vägspärr och måste vända om. Du får nu reda på att ni måste fortsätta resan i en liten motorbåt istället. I båten får bara två personer och du själv plats i första vändan. Vilka skickar du först? Stryk de andra namnen. Frågar någon deltagare om man själv måste följa med i båten eller om de får skicka någon annan, svarar du som ledare: Det får du själv avgöra. Det finns tre platser. Valet är ditt men det är bråttom! Dessvärre finns det nästan ingen plats för bagage. Du måste snabbt välja ut tre saker som du kan bära med dig ombord. 12

Stryk de saker du inte kan ta med dig. Båten åker sakta iväg och någonstans därframme väntar ett nytt liv. Samtala två och två eller i mindre grupper: Hur kändes det att göra övningen? Hur reagerade ni när förutsättningarna och reglerna förändrades? Känns övningen realistisk? Kan det vara så här i verkligheten? Ledaren summerar tillsammans i helgruppen: Människor väljer inte flykten. Utan flykten väljer dem Och man måste anpassa sig efter nya och oväntade förutsättningar. Var det någon som tog med sig passet? Varför valde ni passet/varför valde ni inte passet? Vilka nya tankar fick ni av att göra uppgiften? Vad tror ni att syftet är med uppgiften? Fördjupning: Skriv en berättelse om att fly Kom på en berättelse om en person som har flytt. Utgå från fakta du kan hitta på internet, tidningar, bibliotek eller genom att prata med någon som har erfarenhet av att fly. 13

Porträttfilmerna Deltagarna kan både arbeta med filmerna enskilt eller i små grupper. Antingen väljer du som ledare ut filmerna eller så får varje person/grupp själv välja porträttfilm. Ni kan antingen arbeta med generella eller individuella frågeställningar. De generella frågorna fungerar till alla porträttfilmer, och de individuella utgår från det som varje person berättar i sin film. Generella frågor: Välj något som sägs i filmen som du har gemensamt med den personen. Det kan vara en åsikt, en egenskap, en erfarenhet eller något annat. Säger personen något som förvånar dig och som du inte förväntade dig att den skulle säga eller tycka? Varför blev du förvånad? Diskutera gärna vidare i mindre grupper om vad ni har valt ut och varför. Alexandra i Laholm Alexandra berättar att hon kommer från en väldigt liten by. Det är typ en sväng. Hur skulle du beskriva att det ser ut där du bor? Vill du bo kvar eller vill du bo någon annanstans? I så fall var? Varför? Alexandra säger att hon bor ute i ingenstans. Vad tror du att hon menar med ingenstans? Vad är ingenstans för dig? Har du en sådan plats i din närhet? Alexandra säger att hon tycker att alla borde rösta, för att det är ens skyldighet. Får man chansen att vara med och bestämma så ska man ta den. Hur tänker du? Vilka skyldigheter tycker du att man har som människa/medborgare i Sverige? Angelica i Stenkumla Angelica är engagerad i ungdomsrådet på Gotland, för att hon vill vara med och påverka hur det skulle kunna se ut. Bland annat var hon med och startade ett kafé. Har du varit med och genomfört en förändring? Vad vill du förändra där du bor? 14

Om Angelica tvingas att lämna landet vill hon fly till Grekland och ön Rhodos. Anledningen till det är att hon tycker det är nästan precis likadant som Gotland. Finns det någon plats i något annat land, som du tycker liknar den platsen du kommer ifrån? Vad finns det där som liknar den plats du kommer ifrån? Är detta en plats du kan tänka dig att fly till och bosätta dig på, om du inte kan bo kvar där du bor idag? Varför? Varför inte? Christoffer i Gringelstad Christoffer tycker att friheten är det bästa med platsen där han bor. Ingen klagar när han spelar hög musik, och det är mycket mer frihet här än om han skulle bo inne i stan. Vad har du för frihet där du bor? Finns det något du vill göra som du inte får göra där du bor? Christoffer tycker att folket där han bor är rätt mycket enstöringar, men är väldigt trevliga mot varandra. Man säger hej, men det blir inte mycket mer än så. Man träffas inte så mycket och man har inga fester tillsammans. Man håller sig mest för sig själv och sin egen familj, sitt eget sällskap. Hur är människorna där du bor? Känner du igen dig i Christoffers beskrivning? Vad finns det för fördelar och nackdelar med det han beskriver? Christoffer vill göra det lättare för ungdomar att följa sina drömmar. Han vill att det ska finnas utbildningar inom varje intresse, så att folk kan ägna sig åt sina intressen. Och livnära sig på det. Om du fick välja helt fritt vilket intresse vill du utveckla och utbilda dig inom? Och varför? Du behöver inte tänka praktiskt, utan bara efter ditt hjärta. Emma i Pixbo Emma säger att i Pixbo finns det lika mycket alkoholism och kvinnomisshandel som på andra ställen bara att här döljs det mycket lättare för att allt ser så fruktansvärt bra ut på utsidan. Fundera över Allting ser så fruktansvärt bra ut på utsidan. Hur ser det ut på platsen där du bor? Hur agerar man på platsen där du bor om man märker att någon far illa? Emma menar att det finns fördomar runt omkring oss hela tiden. Hon tar upp ett exempel från när hon började gymnasiet. Hon tänkte då att de från stan skulle vara på ett visst sätt. De i sin tur, hade fördomar om henne, och hennes kompisar från landet. Men ingenting av det stämde i verkligheten. Har du varit med om en liknande situation där du har haft fördomar om nå 15

gon som samtidigt har haft fördomar om dig? Vad fick dig att ändra dina tankar? Emma har en kompis som har lyckats driva igenom flera idéer på platsen där de bor, till exempel att de unga ska få egna busskort. Har du eller någon du känner drivit igenom en idé på platsen där du bor? Hur ska man bära sig åt för att förändra saker? Vad vill du förändra på platsen där du bor? Isaac i Stockholm Isaac åkte ett år till USA och fick möta en helt annan kultur. När han kom hem till Stockholm igen tyckte han att det var skönt att vara hemma. Han uppskattar Stockholm så mycket mer. Har du varit med om något liknande? (Det kan vara på en annan plats i Sverige eller utomlands.) Hur kände du? Beskriv hur det kändes för dig att komma hem. Isaac tycker att många unga idag inte har tillräcklig kunskap för att ta plats och säga till om något i samhället. De unga måste därför tidigare utsättas för politik och för vad som händer i samhället. På så sätt kommer de unga kunna träda fram mycket mer, och vara med och påverka. Hur tänker du kring detta? Har unga på platsen där du bor tillräckliga kunskaper för att vara med och påverka? Isaac tror att ekonomin kommer att vara lite mörkare i framtiden, vilket innebär att det kommer vara svårare för honom att lyckas. Han känner därför att han måste jobba hårdare, och se till så att han får de bästa resultaten för att kunna lyckas i framtiden. Hur ser du på detta? Känner du igen dig i det Isaac berättar? Vad tror du är viktigt för att kunna lyckas i framtiden? Jenny i Blaikliden Jenny berättar om känslan hon kände när hon fällde sin första tjäder. Hon kände sig varm och glad i hjärtat, trots minus 32 grader ute. När kände du dig senast varm och glad i hjärtat? Där Jenny bor är det viktigt att ha körkort, för att det inte går så många bussar. Hur tar man sig bäst runt där du bor? Kan du exempelvis promenera till affären? 16

Jenny tycker att det är positivt att komma från ett mindre ställe, för att hon har lärt sig att ta vara på de små sakerna. Människorna där kommer varandra nära. Alla känner varandra. Hur ser det ut där du bor? Känner människorna varandra? Har du några speciella små saker som du har lärt dig att ta vara på? Vilka är fördelarna och nackdelarna med att bo så? Marcus i Tumba Marcus är inte rädd för att gå ute i Tumba på kvällarna. Men han har vänner som kommer på besök som tycker att det är jätteobehagligt. Är du rädd för något där du bor? Finns det andra som inte bor där, som känner rädsla när de är där? Varför? Hembygd för Marcus är en plats där han känner sig hemma och där han trivs. Där själen får ro. Han har flera sådana platser; i kyrkan, hemma med sin familj och i skolan med sina kompisar. Det är platser där han känner att kan vara sig själv. Hur känner du? Var känner du dig hemma och kan vara dig själv? Har du flera sådana platser? Marcus tror att om han visar glädje och är snäll mot människor, får han kanske det tillbaka. What comes around goes around. Hur tänker du? Vad gör du för att göra samhället bättre? Har du ett liknande talesätt som stämmer in på dig? Marcus tycker att Stockholm är för uppdelat i olika delar. Hans råd till politikerna är att människorna ska blandas mer, vilket Marcus tror utvecklar samhället och minskar fördomarna. Vad har du för råd till politikerna på platsen där du bor? Marcus i Sundsvall Marcus spenderar mycket tid i sin replokal. Detta är en plats där han gärna sitter och bara känner lugnet. Har du en plats där du känner dig lugn och avslappnad? Beskriv platsen. Varför känner du dig lugn just där? Marcus säger att han är stolt över musiken i Sundsvall. Vad är du stolt över på platsen där du bor? Finns det något som du inte är stolt över? 17

Marcus menar att unga har makt. Brinner man ordentligt för en åsikt tar folk åt sig den till slut. Han och hans kompisar lyckades driva igenom och övertyga politikerna att deras musikhus i Sundsvall skulle vara kvar. Har du någon åsikt du brinner för på platsen där du bor? Har du varit med om att driva igenom en förändring? My i Karlskrona My tror att stockholmare och folk från större städer tror att de som bor i Karlskrona kommer från en liten håla. Vad tror du att folk från andra platser tänker om platsen som du kommer ifrån? Varför tror du att det är så? My berättar att det är många i hennes ålder som vill lämna Karlskrona. De tycker att staden är för liten och att det inte finns så mycket möjligheter där. Om hon själv lämnar Karlskrona tror hon att hon kommer att återvända när hon blir äldre. My tycker nämligen att staden är bättre för lite äldre personer och för barn. Hur tänker människor i din ålder om platsen där du bor? Vilka personer passar bäst där du bor, enligt dig? My vill göra det enklare för människor att få fram sina åsikter i samhället. Om man kommer ny till Sverige eller om man är ung, så är det inte så lätt att veta vad man tycker eller vilket politiskt parti man vill gå med i. My vill ha ett system som gör det lättare för folk att säga vad de tycker och vad de vill förbättra. Tycker du att det är svårt att få fram dina åsikter i samhället? Har du någon idé om hur man kan underlätta för människor att få fram sina åsikter? Neno i Gårdsten Neno berättar att han ofta upplever att han blir iakttagen och misstänkt när han besöker olika butiker. Det är inte bara för honom att gå in och handla, utan han upplever ofta att han får blickar som äter upp honom inombords. Han känner att utvecklingen mot allas lika rättigheter inte har kommit någonstans. Har du, eller vet du någon som har, varit med om något liknande som det Neno beskriver? Hur skulle du reagera i Nenos situation? Neno har inga planer att flytta från Gårdsten. Han älskar platsen och blir varm bara av att tänka på den. Hur känner du kring platsen där du bor? Vill du flytta bort eller stanna kvar? Varför? 18

Om Neno får makt vill han programmera om folk till det bättre. Han tycker att människorna inte bara ska sträva efter pengar, utan efter en bra hälsa. Han vill därför satsa på ekologiskt odlad mat, friska kor och grisar. Hur vill du programmera om folk om du får makt? Niclas i Arjeplog Niclas tycker att alkoholen är ett stort problem på platsen där han bor. Föräldrarna bryr sig inte om att de unga dricker. Niclas tycker att vuxna borde ta större ansvar och säga nej, då de vet vad som kan hända på grund av alkoholen. Vilka problem finns där du bor? Vad kan göras för att lösa dem? Niclas tycker att naturen är det bästa i Arjeplog. Att man kan gå ut i skogen nästan var som helst. Hur ser naturen ut där du bor? Vad har naturen för betydelse i ditt liv? Om Niclas får makt vill han höja studiebidraget för gymnasieelever, för han tycker att 1050 kr per månad är alldeles för lite för hans intressen. Hur mycket räcker 1050 kr per månad till för dina intressen? Vad vill du göra om du får makt? Varför vill du göra just det? Niclas dröm är att köra lastbil i framtiden. Hur tänker du kring din framtid? Har du en dröm om vad du vill arbeta med? Sahand i Oxie Sahand tycker att det är superkul att vara ung i Oxie, för att alla hans vänner finns där. Men samtidigt kan det bli tråkigt för att det inte finns mycket att göra. Hur är det att vara ung på platsen där du bor? Vad fungerar bra? Vad fungerar mindre bra? Saknar du något? Varför? Sahand tycker att politikerna visar för lite engagemang och gör felsatsningar i Oxie. Ett sätt att ändra på detta kan vara att skapa en grupp för ungdomarna, en ungdomsstyrelse, som kan ge politikerna bättre information, och som kommer att gynna deras beslut. Hur ser det ut på platsen där du bor? Är politikerna engagerade i frågor som berör dig? Har du någon idé som skulle kunna gynna de unga? 19

Sahand tycker att det är viktigt att göra saker i sin egen takt. Att ta sin egen tid genom att ta små bebissteg framåt. Han vill inte springa in i en utbildning som han inte känner sig bekväm med, bara för att samhället kräver det. Har du någon strategi för din framtid? Tycker du att samhället är med och påverkar vad man som ung ska göra med sitt liv? Sofia i Stora Mellösa Sofia tycker inte att det spelar någon roll var hon kommer att bo i framtiden så länge hon får bo med sin pojkvän. Hur vill du bo i framtiden? Vem vill du bo med? Sofia tycker inte om tystnad, mörker och ensamhet. Hon känner sig otrygg då. I vilka situationer känner du dig otrygg? Hur hanterar du dessa situationer? Om Sofia behöver fly från Sverige vill hon fly till ett varmt land. Till Spanien eller Argentina. Hon tycker samtidigt att det skulle kännas hemskt att lämna den plats där hon är född och känner sig hemma. Hon vet inte hur länge hon kommer att klara av att bo någon annanstans. Vart skulle du fly? Hur känner du inför att behöva fly? Vilka tankar väcker detta hos dig? Sofia är inte intresserad av politik. Så länge det är rättvist i Sverige känner hon att det kvittar att gå och rösta. Hur tänker du? Är det viktigt att rösta? Vad blir konsekvensen om man inte röstar? Kan och ska samhället vara rättvist? Yamina i Jokkmokk Yamina säger att de som kommer från Jokkmokk är sociala och ganska öppna. Men man går inte runt och skryter om hur mycket pengar man har. Då tycker folk att man är en skrytmaja. Hur fungerar det där du bor? Finns det något speciellt sätt man helst inte ska vara på? Vad händer om man är på det sättet? I Jokkmokk har de unga inga platser att mötas och hänga på, förutom hemma hos varandra. 20

Var brukar unga träffas där du bor? Behövs det speciella platser som unga kan träffas på? Vad önskar du för ställen där du bor? Yamina säger att det finns en stor gemenskap i Jokkmokk och man är som en stor familj. Alla känner alla och alla blir sedda. Nackdelen är att om det händer något så vet alla om det inom ett par timmar. Så man ska inte göra dumheter där. Hur är det på platsen där du bor? Vad händer om man gör dumheter? Känner alla alla, eller är det tvärtom? Hur vill du att det ska vara? I Jokkmokk finns det fördomar mot stockholmare och att stadsbor är korkade. Men Yamina säger att det mest är på skoj. Hur ser det ut där du bor? Vem skojar man om? Varför gör man det? Suong i Kyrkhult Suong längtar inte bort från Kyrkhult, men hon har kompisar som tycker att de är alldeles för stora för Kyrkhult och att Kyrkhult är för litet för dem. Hur är det på platsen där du bor? Har du och dina vänner samma syn på hur det är att bo där? Suong menar att man genom att göra små saker för andra människor kan göra samhället bättre. Att ge ett leende till en sur tant i kiosken kan göra skillnad. Genom att man själv gör saker för andra, så blir andra sugna på att göra likadant. Hur tänker du? Har du ett exempel på en god gärning som du har gjort för någon annan? Vad kan du göra för att samhället ska bli en bättre plats? Suong berättar att Kyrkhult är en plats där hon känner sig hemma och har allt hon behöver. Det finns ingen annan plats som hon känner sig så trygg som hon känner sig där. Var känner du dig hemma? På vilken plats känner du dig trygg? Vad är det som gör platsen trygg för dig? Sirwan i Falun Sirwan har valt att bli filmad på en plats där han brukar gå när han är på dåligt humör, när han saknar sin familj och vill slappna av och tänka. Har du en speciell plats dit du brukar gå när du är på dåligt humör och vill 21

slappna av? Varför går du just dit? Vad är det för plats? Om du inte har en speciell plats att gå till, hur vill du att en sådan plats ska vara och se ut? Sirwan berättar att han inte har någon släkt i Sverige. När han kom till Falun så fick han två plastföräldrar som hjälper honom och som han tycker mycket om. När han mår dåligt och behöver någon att prata med, kan han prata med dem. De finns alltid där när han behöver dem. Har du någon person i din närhet som du står nära och som alltid finns där för dig? Finns det någon person som brukar vända sig till dig när den personen mår dåligt? Behöver en person vara släkt för att den ska stå en nära? Hur tänker du? Sirwan vill i framtiden jobba och vidareutbilda sig till sjuksköterska. Han vill också kunna hjälpa sin familj och bygga ett fint hus till dem. Vad har du för drömmar om framtiden? Finns det någon speciell person som du vill hjälpa? Avin i Göteborg Avin säger att hon står med ena foten i Sverige och den andra foten i Kurdistan. Hon har en del i båda länderna. Trots att hon har bott längre i Sverige, är det ändå Kurdistan som är hennes hemland. Men flyttar hon tillbaka dit kommer hon samtidigt ha svårt att lämna Sverige. Har du flera platser som du känner dig hemma på? (Det kan vara olika orter, olika länder etc.) Vilken av platserna skulle du välja att bo på om du blir tvungen att välja? Hur skulle det kännas att behöva välja? Avin berättar om en klasskompis som hade jättemycket fördomar om Hammarkullen, där Avin bor. När klasskompisen kom och hälsade på och Avin visade henne runt, ändrade kompisen sina tankar och hennes fördomar försvann. Har du varit med om att någon har haft fördomar om platsen där du bor? Har du erfarenhet av att någon har ändrat sina tankar och fördomar när de besökt platsen där du bor? Varför tror du att människor har fördomar om en plats som man aldrig har varit på? Avin vill gärna bli lärare i framtiden, för att hon vill få chansen att påverka barn och människors tankar. Hur tänker du kring din framtid? Har du något yrke eller sysselsättning du brinner för? (Om du redan har ett yrke, fundera istället över: Om du får chansen att ändra yrkesbana vad vill 22

du satsa på då?) Daniel i Nol Daniel tycker att den viktigaste frågan i Ale är att vi inte ska komma i gruppen vi och dom. Om vi kommer ur det tänkandet blir det väldigt bra för alla. Vilken tycker du är den viktigaste frågan på platsen där du bor? Finns det ett likadant tänkande där kring grupperna vi och dom? Daniel berättar om en kiosk som heter Görans, där han och hans kompisar brukar hänga och träffas. Det är alltid någon man känner där. Daniel tror att det är ett ställe som aldrig kommer att gå ur tiden. Har du någon liknande plats där du och dina vänner träffas? Beskriv platsen. Daniel har alltid känt intresse för politik och kolla på nyheter. Speciellt innan riksdagsvalet för att kunna göra det rätta valet. Hur följer du med i vad som händer i samhället och inom politiken? Vilka frågor i samhället tycker du är mest och minst intressanta? Varför? Oskar i Arentorp Platsen som Oskar har valt att bli filmad på är en plats dit han går när han vill ta det lugnt och behöver tänka. Han gick exempelvis dit efter att hans förra tjej gjorde slut. Har du en plats du går till när du vill ta det lugnt och behöver tänka? Vad är speciellt med den platsen, och vad gör den till en lugn plats för dig? Oskar känner sig trygg på platsen där han bor och är inte rädd för något. Han säger att det kan hända att det kommer ett slag då och då, men det är ju inte att man ska gå och döda varandra eller något sånt. Det är mycket mer sånt i storstäder och han är glad att det inte finns något sånt där han bor. Hur ser det ut där du bor? Är det en plats med mycket bråk? Varför tror du att det är så? Oskar säger att hembygd för honom är ett ställe som han kan utan och innan, som han skulle kunna cykla i sömnen. Han vet precis hur det är och har koll på allt. Har du någon plats du kan utan och innan? Som du skulle kunna cykla i sömnen? Är den platsen din hembygd? 23

Vanja i Stockholm Vanja tycker att Stockholm är väldigt uppdelat, både i innerstan och utanför stan. Det är nästan som de olika delarna tävlar med varandra. På Södermalm är man lite mer bohemisk och på Östermalm är dom rika och kapitalister. Hur ser det ut på platsen där du bor? Är det en uppdelad plats? Finns det några som tävlar mot varandra? Varför tror du att det ser ut så? Vanja har valt att bli filmad på en plats som är en kombinerad biograf och kafé. Hon tycker att det är trevligt och mysigt där. Hon säger: vi ungdomar går ofta och fikar och på bio och det kostar mycket pengar när vi umgås. På somrarna kan vi vara i parkerna men när det blir kallare måste vi vara hemma hos folk eller på kaféer. Var träffas unga på din ort? Upplever du att det kostar mycket pengar när du och dina vänner träffas? Vanja vill få bort främlingsfientlighet, rasism och ojämlikhet, för att hon tycker att det stoppar utvecklingen. Både den ekonomiska, den sociala och för miljön. Hur tänker du kring detta? Vad tycker du är det största hotet mot utvecklingen? Mahmoud i Kalmar Om Mahmoud får makt och får bestämma så hade han inte placerat ut alla utlänningar på samma ställe. Vad vill du göra om du får makt och får bestämma på platsen där du bor? Mahmoud bor i Norrliden som har rykte om sig att det finns en massa knark där, och att det inte är ett bra ställe. Många som inte bor där tror att det händer mycket i Norrliden och att det är bråk och sånt. Men när människor kommer dit märker de att det är trevligt och skönt där. Mahmoud menar att det är lätt att folk sprider dåliga rykten som inte är sanna. Hur ser det ut där du bor? Finns det dåliga rykten som inte är sanna? Vem är det som sprider ryktena? Varför sprider folk rykten som inte stämmer? Mahmoud vill bo kvar i Kalmar. Han tycker att det är ett lugnt och skönt ställe. Samtidigt händer det mycket och det finns en hel del grejer att välja bland. Vill du bo kvar där du bor idag? Vad tycker du är det bästa och det sämsta med platsen där du bor? 24

Ljudfilm Vad är Sverige för dig? Enskilt + mindre grupper syfte: Fundera över och samtala tillsammans om bilden av Sverige idag. Öva på att analysera vad andra personer säger, och reflektera över det som sägs i förhållande till sina egna tankar. DEL 1 Fundera först enskilt på hur du skulle beskriva Sverige idag. Vad upplever du som positivt? Vad upplever du som negativt? Vad skulle du vilja förändra? Har du något speciellt ord eller uttryck som du associerar till Sverige? Lyssna tillsammans på ljudfilmen Vad är Sverige för dig?. Samtala i mindre grupper om: Var det något speciellt som ni fastnade för? Var det något som ni kände igen er i? Var det något som ni håller med om? Vad det något som inte stämmer överens med er egen bild? Vilka nya tankar fick ni? DEL 2 Vad är det som sägs? Lyssna tillsammans på ljudfilmen Vad är Sverige för dig?. Be varje grupp ta ut ett citat som de fastnar för. Behöver gruppen mer tid på sig att välja, kan de lyssna en gång till. Vad är det i citatet som ni fastnar för? Vilka ord känns viktiga i citatet? Stämmer citatet överens med er egen bild av Sverige? Håller ni med om det som sägs? Har grupperna svårt att hitta ett citat de vill arbeta med, kan de arbeta med följande citat: Ett bra land, ett fritt land, ett rent land. Men det är fucked-up också, för vissa. 25

Analysera citatet. Vad menar personen som säger detta? Vilka syftar personen på med ordet vissa? Vad tror ni personen tycker är fucked up? Upplever ni orden: bra, fritt och rent som positivt eller negativt laddade ord? Kan ni komma på ett sammanhang där de upplevs som negativa respektive positiva? 26