HEMBYGD NÅGONSTANS I SVERIGE ÖVNINGAR PEDAGOGISK PLATTFORM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HEMBYGD NÅGONSTANS I SVERIGE ÖVNINGAR PEDAGOGISK PLATTFORM"

Transkript

1 HEMBYGD NÅGONSTANS I SVERIGE ÖVNINGAR PEDAGOGISK PLATTFORM Materialet är tänkt att användas av unga, och vuxna från 15 år och uppåt. I skolan, studiecirkeln, föreningslivet, arbetsplatsen eller i andra sammanhang då det finns behov av att lyfta frågor kring värdegrund, identitet, hembygd, makt och fördomar. Vill du som ledare arbeta med yngre åldrar kan du gärna plocka ut delar i materialet. Tänk på att vissa delar av materialet kan väcka starka känslor hos deltagarna, och se därför till att ni har gott om tid för att ventilera tankar och känslor som kan komma upp i samband med övningarna. Övningarna utgår från olika filmer och ljudklipp där unga uttalar sig om ämnen som de tycker är viktiga och som berör dem på något sätt. Syftet är att öva på att reflektera över olika teman och frågor, både enskilt och gemensamt i mindre grupper. Det bygger framför allt på ett aktivt samtal och att deltagarna får möjlighet tillsammans prata om olika frågor som angår dem. Materialet får användas fritt. Du som ledare väljer själv vilka övningar som passar din grupp. Materialet lämpar sig både att arbeta med vid ett enstaka tillfälle, eller som ett temaarbete som sträcker sig över lång tid. Filmerna är uppdelade i: Trailern. Övergripande film som mycket kort tar upp olika frågeställningar. Fungerar bra som ett intro till fortsatt arbete med temafilmer eller porträttfilmer. Temafilmer. Om hembygd, Om makt, Om fördomar och Om att fly. Fördjupande filmer som tar upp specifika och angelägna teman, med olika infallsvinklar. Till varje temafilm finns övningar och frågeställningar. Deltagarna får öva på att reflektera över olika situationer och knyta dem till sitt eget liv. Fungerar bra som utgångspunkt till olika gruppövningar. Porträttfilmer. Fördjupande filmer som utgår från unga personer. Tar upp många teman. Övningarna består av generella frågeställningar för samtliga porträttfilmer, samt ett antal personliga frågeställningar kopplade till vissa av porträttfilmerna. Deltagarna får öva på att prata om och reflektera över sina egna tankar och sitt liv utifrån det personerna berättar om i filmen. Fungerar bra som utgångspunkt till enskilda övningar. Testa, ha roligt och utvecklas med materialet! Lycka till! Sofia Dahlquist, november 2012 Det pedagogiska materialet är producerat av Sofia Dahlquist, pedagog, i samarbete med Rot produktion. 1

2 FILM: TRAILERN Vilket tema angår dig? Storgrupp + mindre grupper + enskilt syfte: En gemensam introövning som kan göras innan gruppen arbetar vidare med antingen porträttfilmerna eller temafilmerna. DEL 1 Se tillsammans Trailern. Brainstorma tillsammans i storgrupp: Vilka av de textade orden kommer ni ihåg från trailern? Textade orden ur filmen: Bättre liv Längtan Vi och dom Hjärtat Makt Misshandel Kär Ta för sig Aldrig ge upp Ta hand om Drömmar Förändra Bättre samhälle Skatten Vara sig själv Fly Hembygd Ledaren skriver upp alla ord som gruppen kommer ihåg på whiteboard/ blädderblock eller liknande. Ledaren får gärna fylla på med resten av orden om det behövs. Fundera över och diskutera i mindre grupper: Finns det några ord som är mer positivt eller negativt laddade? Varför är de positiva eller negativa för dig/er? Vad av det som sägs har du möjlighet att påverka själv? 2

3 DEL 2 Vilka ord är mest och minst angelägna för dig? Varje deltagare funderar enskilt över: Vilka två ord är viktiga respektive mindre viktiga för dig? Två och två berättar ni för varandra vilka ord ni har valt och hur ni tänkte när ni gjorde det. FILM: OM HEMBYGD Vad är hembygd? Två och två material: filmen Om hembygd som visas i utställningen syfte: Reflektera och diskutera ordet hembygd. Visa på mångfalden, att hembygden är i ständig förändring och att den byggs av de människor som lever där utifrån deras erfarenheter, åsikter och tankar. Bra introduktionsövning. Samtala tillsammans: Vad är det första ni tänker på när ni hör ordet hembygd? Vad betyder ordet hembygd för er? Är det ett ord ni känner till? Vad får ni för associationer? Se filmen Om hembygd Reflektera över: Tänker ni annorlunda kring ordet hembygd efter att ni har sett filmen? Var det något perspektiv i filmen som var nytt? Var det något i filmen som förvånade er? Fråga för en äldre grupp: Om ni skulle fått frågan när ni var i samma ålder som ungdomarna på filmen skulle ert svar varit detsamma som idag? 3

4 Känner du igen dig? Enskilt + mindre grupper syfte: Arbeta med begreppet hembygd. Försöka att identifiera sig med något som sägs i filmen. Be varje deltagare att välja ut något ur filmen, som de kan känna igen sig i. Se filmen Om hembygd. Diskutera därefter tillsammans i mindre grupper vad ni fastnade för och valde ut. Har någon valt samma? Varför har ni valt just de/det? Var känner du dig hemma? Enskilt + mindre grupper syfte: Fundera över var man känner sig hemma, och gemensamt samtala kring vad som särskiljer de platserna ifrån andra. Se filmen Om hembygd. Fundera enskilt över följande: Var känner du dig hemma? Är det ett eller flera ställen? Vad är speciellt med den platsen? Samtala i mindre grupper om vilka olika ställen ni har valt och varför ni har valt just dem. Finns det någon gemensam nämnare? Är det någon i gruppen som har valt samma plats? Är det någon som har valt flera platser? Vad behöver du för att känna dig hemma? Om 20 år tror du att du väljer samma plats då? Fråga för en äldre grupp: För 20/30/40 år sedan var det samma plats som ni kände er hemma på då? 4

5 Vem ingår i din hembygd?. Enskilt syfte: Reflektera över vilka personer som ingår i din hembygd. Se filmen Om hembygd Fundera enskilt över följande: Vem eller vilka personer ingår i din hembygd? Vad har du för relation till dem? Varför ingår just de? Om 20 år tror du att det kommer att vara samma personer då? Fråga för en äldre grupp: För 20/30/40 år sedan var det samma personer som ingick då? Fördjupning dokumentera din egen hembygd Beskriv, fota eller filma din egen hembygd. Välj den plats som du tycker betyder något speciellt för dig. Samla ihop materialet och visa för varandra, exempelvis på sociala medier eller genom att göra en utställning. FILM: OM MAkT Känner du igen dig? Enskilt + mindre grupper syfte: Arbeta med begreppet makt. Försöka att identifiera sig med något som sägs i filmen. Be varje deltagare att komma ihåg något som sägs i filmen. Se filmen Om makt. Diskutera därefter tillsammans i mindre grupper vad ni har valt ut. Har någon valt samma? Varför har ni valt just det? Vilka associationer får ni? 5

6 Vad vill ni göra om ni får makt? Mindre grupper syfte: Öva på att komma på saker som ni vill förändra på platsen där ni bor. Försöka hitta något konkret som ni själva kan bidra med för att uppnå förändringen. Se filmen Om makt. Diskutera i mindre grupper: Vad vill ni göra om ni får makt? Kom på ett konkret förslag på en förändring som ni vill göra på platsen där ni bor, och skriv ner det. Det kan vara stort som litet! Skriv också ner det första steget som ni kan göra för att åstadkomma förändringen. Samla alla förslag på ett ställe och titta på varandras. Diskutera vad som har kommit upp. Finns det något förslag som känns lättare att genomföra än något annat? Finns det någon som har ett tips på ett annat första steg till att genomföra förändringen? Vem har makten på er plats? Mindre grupper syfte: Reflektera tillsammans över vem eller vilka som har makt på platsen där ni bor. Se filmen Om makt. Diskutera i mindre grupper: Vem bestämmer på platsen där ni bor? Är det flera personer? Är det olika beroende på tid på dygnet? Vem har bestämt att den eller de personerna ska ha makt? Att själv ha makt olika typer av makt Enskilt + mindre grupper syfte: Fundera enskilt över hur det kan kännas att ha makt. Reflektera tillsammans över vilka olika typer av makt som finns. 6

7 Se filmen Om makt. Fundera först enskilt över: Har du någon gång upplevt att du har haft makt? Har du varit med och påverkat till en förändring? Hur kändes det? Hur tror du att andra upplevde det? Fundera och diskutera i mindre grupper: På vilka olika sätt man kan ha makt? Hur känns det att ha respektive att inte ha makt? Är det alltid positivt att ha makt? Vilka nackdelar kan det finnas med att ha makt? Fördjupning: Vilka har makten där ni bor? Undersök vem som bestämmer över platsen där ni bor. Gör ett studiebesök hos den personen. Fundera i förväg ut några frågor som gruppen vill ställa. Finns det andra personer som bestämmer än politiker? Fördjupning: Två sidor av saken argumentationsövning Kom tillsammans på en fråga som angår er på platsen där ni bor. Något som ni vill förändra på något sätt. Dela upp er i grupper där ena halvan är för förändringen och den andra halvan är emot. Undersök ämnet från båda perspektiven och kom på argument. Förbered er i mindre grupper och ta fram de bästa argumenten. Redovisa därefter era olika ståndpunkter. Gör det gärna i debattform där ena delen argumenterar för, och de andra emot. 7

8 FILM: OM FÖRDOMAR Varför finns det fördomar? Mindre grupper syfte: Analysera och diskutera begreppet fördomar. Brainstorma gemensamt i mindre grupper kring följande frågor: Vad är en fördom? Varför finns det fördomar? I vilka situationer uppstår fördomar? Se filmen Om fördomar. Diskutera i mindre grupper: (Ledaren får gärna välja ut några frågor som grupperna ska fokusera på, alternativt dela ut olika frågor till olika grupper.) Vem kommer på fördomarna? (Föräldrar, kompisar, media etc.) Vem sprider fördomar? Är fördomar alltid något negativt? Finns det fördomar på platsen du kommer ifrån? Har ni själva blivit utsatta för en fördom någon gång? Vem/vilka är mest utsatt för fördomarna? Kan ni komma på ett tillfälle då ni hade en fördom som sedan inte visade sig stämma? Vad hände i den situationen och vad fick dig att ändra dig? Vad kan man göra för att motverka fördomar? Känner du igen dig? Enskilt + mindre grupper syfte: Arbeta med begreppet fördomar. Försöka att identifiera sig med något som sägs i filmen. Be varje deltagare att komma ihåg något som sägs i filmen. Se filmen Om fördomar. Diskutera därefter tillsammans i mindre grupper vad ni har valt ut. Har någon valt samma? Varför har ni valt just det? Vilka associationer får ni? 8

9 Osynliga etiketter Enskilt + mindre grupper + helgrupp material: filmen Om fördomar som visas i utställningen, papper, penna syfte: Att bli mer medveten om hur vi kategoriserar människor i vår omgivning och vad detta kan få för konsekvenser. Genom att själva reflektera över hur andra ser på en kan vi bli mer medvetna om hur vi själva delar in andra i grupper. Att dela in människor i grupper kan liknas vid att sätta etiketter på dem: emo, storstadsbo, pensionär och så vidare. Etiketterna inrymmer en mängd föreställningar om den grupp som etiketten åsyftar. Titta först tillsammans på filmen Om fördomar. Fundera enskilt över frågan: Vilka etiketter sätter andra människor på dig? Etiketterna kan vara både stora och små, sportfantast, tonåring, datanörd. Som hjälp kan deltagarna tänka på en situation där man får ett första intryck. Vad tänker andra om dig när du till exempel går på gatan eller kliver på bussen? Välj enskilt ut två etiketter som du tror att andra sätter på dig. Skriv ner de på var sitt papper. Ledaren samlar därefter in alla papper och lägger ut dem på golvet så att alla kan se. Ledaren väljer någon eller några etiketter och frågar deltagarna: Vem är jag om jag har den här etiketten/etiketterna på mig? När jag har den här etiketten/etiketterna tillhör jag då en privilegierad grupp i samhället? Diskutera därefter i mindre grupper följande frågor: (Ledaren får gärna dela ut olika frågor till olika grupper.) Hur blir man bemött och behandlad utifrån de olika etiketterna? Är det någon etikett som upplevs som mer positiv eller negativ? Vilka etiketter är snäva och vilka kan betyda nästan vad som helst? Vilka etiketter sätter man nästan aldrig på folk? I Sverige får man sällan etiketten heterosexuell eller vit. Vad beror det på? Finns det etiketter du eller andra får mot sin vilja? Vilka etiketter uppfattas som acceptabla att kombinera och vilka inte? Varför är det så? 9

10 Home sweet home? Enskilt + basgrupp material: filmen Om fördomar, citatet Home sweet home, 41 ord om Sverige syfte: Reflektera över sina egna och andras tankar om platsen där man bor. Öva på att problematisera kring fördomar. Se tillsammans filmen Om Fördomar. Läs därefter högt citatet Home sweet home, där en av de unga berättar om platsen där personen bor. Även om det dyker upp poliser nästan varje dag är det fint. Barnen leker ute på gården, en gång i tiden var det jag. Människorna som bor här är mest utländska människor. Det är här vi är uppväxta. Alla känner alla. Det är därför jag trivs så bra och känner mig trygg. En del är rädda, speciellt folk som inte bor här.vi som bor här omkring älskar det. Att sitta på gården och käka solrosfrön i solen och bara softa. Det är perfekt. Sockenvägen home sweet home. Varje person funderar enskilt över: Hur uppfattar andra platsen där du bor? Är det home sweet home för dem? Hur skulle personer utifrån beskriva platsen där du bor? Finns det fördomar och förutfattade meningar som du inte håller med om? Använd gärna orden om Sverige i kitet om du behöver hjälp med vilka beskrivande ord man kan använda. Hur beskriver du själv platsen? Hänger din bild ihop med de andras syn eller skiljer den sig åt? Vilken är den största skillnaden respektive likheten? Varför tror du att det ser ut så? Prata med varandra i basgrupperna om era tankar. Finns det några likheter och skillnader mellan hur ni uppfattar att andra och ni själva tänker om platsen där ni bor? Fördjupning: Hur kan man motverka fördomar? Intervjua andra personer (politiker, lärare, föräldrar, kompisar) i er närhet om vad man kan man göra för att motverka fördomar. Vad har andra för tips? 10

11 FILMEN: ATT FLY Att fly från hembygden Två och två material: filmen Om att fly som visas i utställningen syfte: Reflektera tillsammans över hur ni skulle uppleva situationen om ni tvingades fly från Sverige. Öva på att byta perspektiv och att se saker på nya sätt. Samtala tillsammans om: Vad skulle behöva hända på platsen där du bor för att du skulle tvingas fly? Vart skulle du ta vägen? Varför? Vad tror du att du skulle göra på den nya platsen? Titta på filmen Om att fly. Samtala tillsammans om: Hur tänker du efter att du har sett filmen? Känner du igen dig i något av det de unga berättar? Vill du ändra något i det du först tänkte? Hur skulle du vilja att det var på den nya platsen? Hur skulle du önska att folk betedd sig där? Vad skulle du sakna mest från din plats, där du är idag? (hus, vänner, trygghet, fotbollsträning ) Känner du igen dig? Enskilt + mindre grupper syfte: Arbeta med situationen att tvingas fly. Försöka identifiera sig med något som sägs i filmen. Be varje deltagare att de ska komma ihåg något som sägs i filmen. Se filmen Om att fly. Diskutera därefter tillsammans i mindre grupper vad ni valde. Har någon valt samma? Varför har ni valt just det? Vilka tankar får ni? 11

12 På flykt vem och vad vill du ta med dig? Enskilt + två och två eller mindre grupper + helgrupp material: filmen Om att fly som visas i utställningen, papper, penna syfte: Reflektera över hur det kan kännas att behöva lämna sin hembygd och sina nära och kära. Få en inblick i hur det skulle kännas att ge sig av mot sin vilja och behöva göra ofrivilliga val. obs! Övningen kan väcka starka känslor hos deltagarna. Det är därför viktigt att ha gott om tid för att kunna ventilera övningen efteråt. Titta tillsammans på filmen Om att fly. Alla deltagare arbetar enskilt. Ledaren läser följande text för helgruppen. tänk dig in i följande situation: Hembygden och platsen där du bor och där du alltid känt dig säker och trygg, är plötsligt inte det längre. Sverige har blivit invaderat av ett annat land och du måste snabbt ge dig av. Du har nu mindre än en halvtimme på dig att samla ihop din familj, dina närmaste vänner, packa och fly. Om du stannar kommer du förmodligen att bli dödad. Skriv ner namnen på de familjemedlemmar och vänner som du vill ta med dig på flykten. (Ledaren tar tiden, max två minuter) Skriv ner alla saker som du vill ta med dig. Det måste vara något som du kan bära med dig på något sätt. (Ledaren tar tiden, max två minuter) Du får nu reda på att lastbilen som ni ska åka med har gått sönder. Istället måste ni fly i en vanlig personbil. Personbilen kan bara ta fem passagerare, inklusive dig själv. Stryk över de namn på personlistan som inte får plats i bilen. Allt bagage får inte plats i personbilen. Du får bara ta med dig fem saker. Stryk över de saker du inte kan ta med dig. Bilen kör vidare, men stöter plötsligt på en vägspärr och måste vända om. Du får nu reda på att ni måste fortsätta resan i en liten motorbåt istället. I båten får bara två personer och du själv plats i första vändan. Vilka skickar du först? Stryk de andra namnen. Frågar någon deltagare om man själv måste följa med i båten eller om de får skicka någon annan, svarar du som ledare: Det får du själv avgöra. Det finns tre platser. Valet är ditt men det är bråttom! Dessvärre finns det nästan ingen plats för bagage. Du måste snabbt välja ut tre saker som du kan bära med dig ombord. 12

13 Stryk de saker du inte kan ta med dig. Båten åker sakta iväg och någonstans där framme väntar ett nytt liv. Samtala två och två eller i mindre grupper: Hur kändes det att göra övningen? Hur reagerade ni när förutsättningarna och reglerna förändrades? Känns övningen realistisk? Kan det vara så här i verkligheten? Ledaren summerar tillsammans i helgruppen: Människor väljer inte flykten. Utan flykten väljer dem Och man måste anpassa sig efter nya och oväntade förutsättningar. Var det någon som tog med sig passet? Varför valde ni passet/varför valde ni inte passet? Vilka nya tankar fick ni av att göra uppgiften? Vad tror ni att syftet är med uppgiften? Fördjupning: Skriv en berättelse om att fly Kom på en berättelse om en person som har flytt. Utgå från fakta du kan hitta på internet, tidningar, bibliotek eller genom att prata med någon som har erfarenhet av att fly. 13

14 PORTRÄTTFILMERNA Deltagarna kan både arbeta med filmerna enskilt eller i små grupper. Antingen väljer du som ledare ut filmerna eller så får varje person/grupp själv välja porträttfilm. Ni kan antingen arbeta med generella eller individuella frågeställningar. De generella frågorna fungerar till alla porträttfilmer, och de individuella utgår från det som varje person berättar i sin film. Generella frågor: Välj något som sägs i filmen som du har gemensamt med den personen. Det kan vara en åsikt, en egenskap, en erfarenhet eller något annat. Säger personen något som förvånar dig och som du inte förväntade dig att den skulle säga eller tycka? Varför blev du förvånad? Diskutera gärna vidare i mindre grupper om vad ni har valt ut och varför. Alexandra i Hasslöv Alexandra berättar att hon kommer från en väldigt liten by. Det är typ en sväng. Hur skulle du beskriva att det ser ut där du bor? Vill du bo kvar eller vill du bo någon annanstans? I så fall var? Varför? Alexandra säger att hon bor ute i ingenstans. Vad tror du att hon menar med ingenstans? Vad är ingenstans för dig? Har du en sådan plats i din närhet? Alexandra säger att hon tycker att alla borde rösta, för att det är ens skyldighet. Får man chansen att vara med och bestämma så ska man ta den. Hur tänker du? Vilka skyldigheter tycker du att man har som människa/medborgare i Sverige? Alexandra i Pajala Alexandra säger att vi i Pajala blir glada när folk flyttar hit för vi vill att byn ska bli större. Hon säger också att man kan få en del kommentarer när folk säger att de funderar på att flytta därifrån. Hur är det där du bor? 14

15 Vilka kommentarer får man om man säger att man vill flytta därifrån? Eller om man säger: Hit är alla välkomna att flytta? Vilka är de bästa argumenten för att man ska flytta till eller ifrån, platsen där du bor? Alexandra berättar att hennes uppväxt i Pajala har gjort henne till en öppen person. Här kan man vara ärlig, prata med vem som helst och är inte allt för blyg. Hon tycker också att hon tar för sig av livet mer än vad hon skulle ha gjort i en större stad, där man kanske är mer privat och inte lika utåt. Hur har du påverkats av platsen där du har växt upp? Känner du igen dig i Alexandras beskrivning? Alexandra kan tänka sig att flytta tillbaka till Pajala om 40 år, efter att hon har provat på livet i en storstad. Hon tror att hon om 40 år har tröttnat på stressen i storstaden och vill ta det lugnt. Hur tror du ditt liv ser ut om 40 år? Kommer du att bo på samma plats som du bor på idag? Varför? Hembygd, för Alexandra, är en lagom varm sommar, grönt gräs och att bada rökbastu nära älven. Vad är hembygd för dig? Varför? Amanda i Norrköping Amanda berättar att det finns en hel del fördomar om olika områden i Norrköping. Hon menar dock att dessa inte stämmer. Ett sätt att motverka fördomar, enligt henne, är att försöka bilda sig en egen uppfattning istället för att lyssna på andra. Finns det fördomar om platsen där du bor? Vad kan man göra för att motverka fördomar? Om Amanda hade makt skulle hon vilja skapa fler arbeten och ge pensionärer bättre vård och mer pengar. Hon tycker att skatten i Sverige är bra, och hon förstår inte de som klagar på att skatten är för hög. Man måste tänka på vad som händer om man sänker skatten. Det skulle kunna bli som i USA där man måste betala för sjukvård. Vad vill du ändra på i samhället om du får makt? Varför? Vad tycker du om skatten i Sverige? Betalar vi för mycket, för lite eller lagom? Motivera varför! Amanda tycker att det känns som en självklarhet att rösta. I andra länder använder människor vapen och kämpar med blod, svett och tårar för att få rösta. Därför tycker Amanda att det är viktigt att visa att vi i Sverige uppskattar att vi får rösta. Hur tänker du? Kommer du att rösta i nästa val? Varför? På vilka sätt kan du påverka politiken i Sverige? 15

16 André i Kristinehamn André tycker att det bästa med att komma från Kristinehamn är gemenskapen. Alla känner alla och det gör en till en mycket tryggare person i samhället. Man kan gå ut och känna sig säker och välkommen bland alla. Hur är det där du bor? Finns det gemenskap? Känner du dig trygg? Finns det någon annan plats där du känner större gemenskap? Beskriv den platsen! André kan ändå ibland känna sig rädd om han själv går ute sent på fredags- och lördagskvällar när många samlas i gäng. Finns det något du eller andra i din närhet är rädda för där du bor? Vad kan man göra för att förhindra att folk känner sig rädda? André kommer inte rösta för han känner sig inte insatt i politiken och i samhället. Det ska vara personer som bryr sig, är mer engagerade och som vill mer med samhället, som röstar, menar André. Hur tänker du? Vilka tycker du ska rösta? Varför? Vem kan bäst bestämma hur samhället ska se ut? André vill göra samhället bättre och gladare genom sin fotografering. Genom att ta bilder på speciella ögonblick kan han göra många personer lyckliga och glada. På vilket sätt kan du göra samhället bättre? Varför? Angelica i Stenkumla Angelica är engagerad i ungdomsrådet på Gotland, för att hon vill vara med och påverka hur det skulle kunna se ut. Bland annat var hon med och startade ett kafé. Har du varit med och genomfört en förändring? Vad vill du förändra där du bor? Om Angelica tvingas att lämna landet vill hon fly till Grekland och ön Rhodos. Anledningen till det är att hon tycker det är nästan precis likadant som Gotland. Finns det någon plats i något annat land, som du tycker liknar den platsen du kommer ifrån? Vad finns det där som liknar den plats du kommer ifrån? Är detta en plats du kan tänka dig att fly till och bosätta dig på, om du inte kan bo kvar där du bor idag? Varför? Varför inte? 16

17 Avin i Göteborg Avin säger att hon står med ena foten i Sverige och den andra foten i Kurdistan. Hon har en del i båda länderna. Trots att hon har bott längre i Sverige, är det ändå Kurdistan som är hennes hemland. Men flyttar hon tillbaka dit kommer hon samtidigt ha svårt att lämna Sverige. Har du flera platser som du känner dig hemma på? (Det kan vara olika orter, olika länder etc.) Vilken av platserna skulle du välja att bo på om du blir tvungen att välja? Hur skulle det kännas att behöva välja? Avin berättar om en klasskompis som hade jättemycket fördomar om Hammarkullen, där Avin bor. När klasskompisen kom och hälsade på och Avin visade henne runt, ändrade kompisen sina tankar och hennes fördomar försvann. Har du varit med om att någon har haft fördomar om platsen där du bor? Har du erfarenhet av att någon har ändrat sina tankar och fördomar när de besökt platsen där du bor? Varför tror du att människor har fördomar om en plats som man aldrig har varit på? Avin vill gärna bli lärare i framtiden, för att hon vill få chansen att påverka barn och människors tankar. Hur tänker du kring din framtid? Har du något yrke eller sysselsättning du brinner för? (Om du redan har ett yrke, fundera istället över: Om du får chansen att ändra yrkesbana vad vill du satsa på då?) Christoffer i Gringelstad Christoffer tycker att friheten är det bästa med platsen där han bor. Ingen klagar när han spelar hög musik, och det är mycket mer frihet här än om han skulle bo inne i stan. Vad har du för frihet där du bor? Finns det något du vill göra som du inte får göra där du bor? Christoffer tycker att folket där han bor är rätt mycket enstöringar, men är väldigt trevliga mot varandra. Man säger hej, men det blir inte mycket mer än så. Man träffas inte så mycket och man har inga fester tillsammans. Man håller sig mest för sig själv och sin egen familj, sitt eget sällskap. Hur är människorna där du bor? Känner du igen dig i Christoffers beskrivning? Vad finns det för fördelar och nackdelar med det han beskriver? Christoffer vill göra det lättare för ungdomar att följa sina drömmar. Han vill att det ska finnas utbildningar inom varje intresse, så att folk kan ägna sig åt 17

18 sina intressen. Och livnära sig på det. Om du fick välja helt fritt vilket intresse vill du utveckla och utbilda dig inom? Och varför? Du behöver inte tänka praktiskt, utan bara efter ditt hjärta. Daniel i Nol Daniel tycker att den viktigaste frågan i Ale är att vi inte ska komma i gruppen vi och dom. Om vi kommer ur det tänkandet blir det väldigt bra för alla. Vilken tycker du är den viktigaste frågan på platsen där du bor? Finns det ett likadant tänkande där kring grupperna vi och dom? Daniel berättar om en kiosk som heter Görans, där han och hans kompisar brukar hänga och träffas. Det är alltid någon man känner där. Daniel tror att det är ett ställe som aldrig kommer att gå ur tiden. Har du någon liknande plats där du och dina vänner träffas? Beskriv platsen. Daniel har alltid känt intresse för politik och kolla på nyheter. Speciellt innan riksdagsvalet för att kunna göra det rätta valet. Hur följer du med i vad som händer i samhället och inom politiken? Vilka frågor i samhället tycker du är mest och minst intressanta? Varför? Dima i Nödinge OBS! Dima pratar både svenska och engelska i filmen. Filmen är textad på svenska. Uppgifterna här är på svenska. Dima tycker att man ska leva varje dag som att det vore ens sista. Man vet aldrig vad som händer, kanske dör man imorgon. Gör därför sådant som gör dig lycklig och ångra inget. Hur vill du leva ditt liv? Varför? Dima tycker att det svenska systemet är svårt för dem som kommer från andra länder. Först måste man lära sig språket, bara för att kunna gå till affären och köpa något. Dima känner sig själv obekväm varje gång hon går till affären. Om du inte kan språket kan du heller inte få ett jobb, menar Dima. Tänk dig in i situationen att du måste flytta till en ny plats och till ett nytt land som du inte känner till. Vilken skulle vara den största utmaningen för dig? Varför? Dima säger att hembygd för henne inte är en plats. Det är istället de personer som hon är tillsammans med. De personer som hon älskar och som älskar henne. De som hon känner sig trygg och bekväm med. 18

19 Vad är hembygd för dig? Varför? Om du ska välja ut några personer som du tycker är din hembygd, vem eller vilka är det? Emma i Pixbo Emma säger att i Pixbo finns det lika mycket alkoholism och kvinnomisshandel som på andra ställen bara att här döljs det mycket lättare för att allt ser så fruktansvärt bra ut på utsidan. Fundera över Allting ser så fruktansvärt bra ut på utsidan. Hur ser det ut på platsen där du bor? Hur agerar man på platsen där du bor om man märker att någon far illa? Emma menar att det finns fördomar runt omkring oss hela tiden. Hon tar upp ett exempel från när hon började gymnasiet. Hon tänkte då att de från stan skulle vara på ett visst sätt. De i sin tur, hade fördomar om henne, och hennes kompisar från landet. Men ingenting av det stämde i verkligheten. Har du varit med om en liknande situation där du har haft fördomar om någon som samtidigt har haft fördomar om dig? Vad fick dig att ändra dina tankar? Emma har en kompis som har lyckats driva igenom flera idéer på platsen där de bor, till exempel att de unga ska få egna busskort. Har du eller någon du känner drivit igenom en idé på platsen där du bor? Hur ska man bära sig åt för att förändra saker? Vad vill du förändra på platsen där du bor? Emrah i Höviksnäs Emrah tycker att Höviksnäs är ett paradis. Här finns det mesta; strand, fotbollsplaner, studio, cykelbanor och snart även en dirtjump-bana. Om du får välja en plats som du kallar ditt paradis, vilken plats är det? Vad gör platsen till ett paradis för dig? Emrah säger att det inte finns någon rasism i Höviksnäs. Alla är lika mycket värda och alla ser upp till varandra. Alla är förebilder för varandra. Det är det som gör att det inte finns några konflikter. Hur är det där du bor? Vad kan du göra för att motverka rasism? Om Emrah får makt vill han stoppa rasismen. Han vill också förändra USA för att de skapar krig på grund av olja. 19

20 Vad vill du förändra i världen om du får makt? Varför? Är detta en förändring som mest berör dig själv, eller mest andra människor? Hembygd för Emrah är Kosovo, Italien, Tyskland och Höviksnäs. På de fyra ställena har han sin släkt och där känner han sig hemma. Vilken eller vilka platser kallar du din hembygd? Varför? Ghia i Kristianstad Ghia berättar att hon varje dag ser nya människor i Kristianstad. Det byggs nya hus och staden ökar i antal varje dag. Detta tycker Ghia är väldigt positivt. Hur är det där du bor? Hur upplever du det? Hur bemöts nya människor där? Ghia säger att de unga i Kristianstad har en massa möjligheter. Man kan spela basket, handboll eller fotboll. Man kan gå med i en bokgrupp, gå på bio eller ta en fika med sina kompisar. Här finns många caféer och fritidsgårdar. Vilka aktiviteter finns det för unga där du bor? Vilka aktiviteter tycker du att det borde finnas? Varför? Ghia vet inte hur mycket politikerna lyssnar på unga i Kristianstad. Hon tycker dock att hennes basketklubb lyssnar på hennes åsikter, och att hon har möjlighet att påverka där. Vem lyssnar på dina åsikter där du bor? Varför? Vill du förändra detta på något sätt? Vem har störst makt att påverka där du bor? Varför tror du att det är så? Ghia har alltid varit med i olika kompisgrupper och hon tycker att det är viktigt att folk är snälla mot varandra. Om man säger en snäll grej till tre personer om dagen så blir världen mycket roligare att leva i. Vad kan du göra för att människor ska bli glada och världen roligare att leva i? Ge tre förslag! Hanna i Borgholm Hanna berättar att Borgholm är självklart för henne. Hon gillar att hon blir igenkänd på ICA. Det är det hon älskar med små städer. Alla känner alla och alla kan prata med alla. Har du någon plats som är självklar för dig? Varför? Beskriv platsen! 20

21 Hanna tycker att det var skönt att börja gymnasiet i Kalmar, för då kunde hon bara vara Hanna. Hon kunde vara den hon är, utan att folk visste saker om henne. Hanna tror att små orter kan ha svårt att ta in nytt folk som flyttar dit. Man blir lätt stämplad för alltid om man beter sig på ett sätt. Hanna tycker att detta är väldigt synd för folk kan ju förändras. Har du upplevt något liknande som det Hanna beskriver? Hur kändes det? Vad kan man göra för att motverka att folk stämplar nya personer? Hanna tycker inte att det finns lika många aktiviteter för hennes lillasyster i Borgholm, som det fanns när hon själv var liten. Hon hade fler möjligheter, känns det som. Hanna vill förändra så att det finns mer att göra för barn och ungdomar. Hur ser det ut där du bor? Finns det aktiviteter för alla åldrar och intressen? Finns det något du vill förändra och ha mer eller mindre av? Finns det personer där du bor, som du upplever har fler möjligheter än du själv? Motivera! Hembygd för Hanna är att ha nära och kära som bryr sig om henne och att ha någonstans att gå om hon är ledsen eller behöver hjälp. Vad är hembygd för dig? Motivera! Isaac i Stockholm Isaac åkte ett år till USA och fick möta en helt annan kultur. När han kom hem till Stockholm igen tyckte han att det var skönt att vara hemma. Han uppskattar Stockholm så mycket mer. Har du varit med om något liknande? (Det kan vara på en annan plats i Sverige eller utomlands.) Hur kände du? Beskriv hur det kändes för dig att komma hem. Isaac tycker att många unga idag inte har tillräcklig kunskap för att ta plats och säga till om något i samhället. De unga måste därför tidigare utsättas för politik och för vad som händer i samhället. På så sätt kommer de unga kunna träda fram mycket mer, och vara med och påverka. Hur tänker du kring detta? Har unga på platsen där du bor tillräckliga kunskaper för att vara med och påverka? Isaac tror att ekonomin kommer att vara lite mörkare i framtiden, vilket innebär att det kommer vara svårare för honom att lyckas. Han känner därför att han måste jobba hårdare, och se till så att han får de bästa resultaten för att kunna 21

22 lyckas i framtiden. Hur ser du på detta? Känner du igen dig i det Isaac berättar? Vad tror du är viktigt för att kunna lyckas i framtiden? Jenny i Blaikliden Jenny berättar om känslan hon kände när hon fällde sin första tjäder. Hon kände sig varm och glad i hjärtat, trots minus 32 grader ute. När kände du dig senast varm och glad i hjärtat? Där Jenny bor är det viktigt att ha körkort, för att det inte går så många bussar. Hur tar man sig bäst runt där du bor? Kan du exempelvis promenera till affären? Jenny tycker att det är positivt att komma från ett mindre ställe, för att hon har lärt sig att ta vara på de små sakerna. Människorna där kommer varandra nära. Alla känner varandra. Hur ser det ut där du bor? Känner människorna varandra? Har du några speciella små saker som du har lärt dig att ta vara på? Vilka är fördelarna och nackdelarna med att bo så? Kristian i Skara När Kristian slutar gymnasiet vill han först jobba och sen ge sig ut och resa i världen. Skara är en mysig stad, men ibland får han nog av den och vill bara därifrån. Har du själv upplevt att du fått nog av en plats? Vad var det som hände då? Vad gjorde du? Kristian kan tänka sig att flytta tillbaka till Skara efter att han har studerat klart. Han vill då flytta till ett hus, med en fru, och kanske bo där i resten av sitt liv. Vill du bo där du bor idag i resten av ditt liv? Kan du tänka dig att flytta bort för att sedan flytta tillbaka? Motivera! Hembygd för Kristian är en plats där han känner sig trygg och dit han kan gå närsomhelst, varsomhelst utan att känna sig rädd. En plats där han känner många och där många känner honom. Där han i stort sett känner till allting och vet var allting finns. Har du en plats i ditt liv som stämmer in på Kristians beskrivning? 22

23 Vad tycker du är viktigt för att du ska känna dig trygg på en plats? Vad gör att du känner dig otrygg på en plats? Mahmoud i Kalmar Om Mahmoud får makt och får bestämma så hade han inte placerat ut alla utlänningar på samma ställe. Vad vill du göra om du får makt och får bestämma på platsen där du bor? Mahmoud bor i Norrliden som har rykte om sig att det finns en massa knark där, och att det inte är ett bra ställe. Många som inte bor där tror att det händer mycket i Norrliden och att det är bråk och sånt. Men när människor kommer dit märker de att det är trevligt och skönt där. Mahmoud menar att det är lätt att folk sprider dåliga rykten som inte är sanna. Hur ser det ut där du bor? Finns det dåliga rykten som inte är sanna? Vem är det som sprider ryktena? Varför sprider folk rykten som inte stämmer? Mahmoud vill bo kvar i Kalmar. Han tycker att det är ett lugnt och skönt ställe. Samtidigt händer det mycket och det finns en hel del grejer att välja bland. Vill du bo kvar där du bor idag? Vad tycker du är det bästa och det sämsta med platsen där du bor? Marcus i Sundsvall Marcus spenderar mycket tid i sin replokal. Detta är en plats där han gärna sitter och bara känner lugnet. Har du en plats där du känner dig lugn och avslappnad? Beskriv platsen. Varför känner du dig lugn just där? Marcus säger att han är stolt över musiken i Sundsvall. Vad är du stolt över på platsen där du bor? Finns det något som du inte är stolt över? Marcus menar att unga har makt. Brinner man ordentligt för en åsikt tar folk åt sig den till slut. Han och hans kompisar lyckades driva igenom och övertyga politikerna att deras musikhus i Sundsvall skulle vara kvar. Har du någon åsikt du brinner för på platsen där du bor? Har du varit med om att driva igenom en förändring? 23

24 Marcus i Tumba Marcus är inte rädd för att gå ute i Tumba på kvällarna. Men han har vänner som kommer på besök som tycker att det är jätteobehagligt. Är du rädd för något där du bor? Finns det andra som inte bor där, som känner rädsla när de är där? Varför? Hembygd för Marcus är en plats där han känner sig hemma och där han trivs. Där själen får ro. Han har flera sådana platser; i kyrkan, hemma med sin familj och i skolan med sina kompisar. Det är platser där han känner att kan vara sig själv. Hur känner du? Var känner du dig hemma och kan vara dig själv? Har du flera sådana platser? Marcus tror att om han visar glädje och är snäll mot människor, får han kanske det tillbaka. What comes around goes around. Hur tänker du? Vad gör du för att göra samhället bättre? Har du ett liknande talesätt som stämmer in på dig? Marcus tycker att Stockholm är för uppdelat i olika delar. Hans råd till politikerna är att människorna ska blandas mer, vilket Marcus tror utvecklar samhället och minskar fördomarna. Vad har du för råd till politikerna på platsen där du bor? My i Karlskrona My tror att stockholmare och folk från större städer tror att de som bor i Karlskrona kommer från en liten håla. Vad tror du att folk från andra platser tänker om platsen som du kommer ifrån? Varför tror du att det är så? My berättar att det är många i hennes ålder som vill lämna Karlskrona. De tycker att staden är för liten och att det inte finns så mycket möjligheter där. Om hon själv lämnar Karlskrona tror hon att hon kommer att återvända när hon blir äldre. My tycker nämligen att staden är bättre för lite äldre personer och för barn. Hur tänker människor i din ålder om platsen där du bor? Vilka personer passar bäst där du bor, enligt dig? My vill göra det enklare för människor att få fram sina åsikter i samhället. Om man kommer ny till Sverige eller om man är ung, så är det inte så lätt att veta vad man tycker eller vilket politiskt parti man vill gå med i. My vill ha ett system som gör det lättare för folk att säga vad de tycker och vad de vill förbättra. 24

25 Tycker du att det är svårt att få fram dina åsikter i samhället? Har du någon idé om hur man kan underlätta för människor att få fram sina åsikter? Neno i Gårdsten Neno berättar att han ofta upplever att han blir iakttagen och misstänkt när han besöker olika butiker. Det är inte bara för honom att gå in och handla, utan han upplever ofta att han får blickar som äter upp honom inombords. Han känner att utvecklingen mot allas lika rättigheter inte har kommit någonstans. Har du, eller vet du någon som har, varit med om något liknande som det Neno beskriver? Hur skulle du reagera i Nenos situation? Neno har inga planer att flytta från Gårdsten. Han älskar platsen och blir varm bara av att tänka på den. Hur känner du kring platsen där du bor? Vill du flytta bort eller stanna kvar? Varför? Om Neno får makt vill han programmera om folk till det bättre. Han tycker att människorna inte bara ska sträva efter pengar, utan efter en bra hälsa. Han vill därför satsa på ekologiskt odlad mat, friska kor och grisar. Hur vill du programmera om folk om du får makt? Niclas i Arjeplog Niclas tycker att alkoholen är ett stort problem på platsen där han bor. Föräldrarna bryr sig inte om att de unga dricker. Niclas tycker att vuxna borde ta större ansvar och säga nej, då de vet vad som kan hända på grund av alkoholen. Vilka problem finns där du bor? Vad kan göras för att lösa dem? Niclas tycker att naturen är det bästa i Arjeplog. Att man kan gå ut i skogen nästan var som helst. Hur ser naturen ut där du bor? Vad har naturen för betydelse i ditt liv? Om Niclas får makt vill han höja studiebidraget för gymnasieelever, för han tycker att 1050 kr per månad är alldeles för lite för hans intressen. Hur mycket räcker 1050 kr per månad till för dina intressen? Vad vill du göra om du får makt? Varför vill du göra just det? 25

26 Niclas dröm är att köra lastbil i framtiden. Hur tänker du kring din framtid? Har du en dröm om vad du vill arbeta med? Oskar i Arentorp Platsen som Oskar har valt att bli filmad på är en plats dit han går när han vill ta det lugnt och behöver tänka. Han gick exempelvis dit efter att hans förra tjej gjorde slut. Har du en plats du går till när du vill ta det lugnt och behöver tänka? Vad är speciellt med den platsen, och vad gör den till en lugn plats för dig? Oskar känner sig trygg på platsen där han bor och är inte rädd för något. Han säger att det kan hända att det kommer ett slag då och då, men det är ju inte att man ska gå och döda varandra eller något sånt. Det är mycket mer sånt i storstäder och han är glad att det inte finns något sånt där han bor. Hur ser det ut där du bor? Är det en plats med mycket bråk? Varför tror du att det är så? Oskar säger att hembygd för honom är ett ställe som han kan utan och innan, som han skulle kunna cykla i sömnen. Han vet precis hur det är och har koll på allt. Har du någon plats du kan utan och innan? Som du skulle kunna cykla i sömnen? Är den platsen din hembygd? Oskar i Växjö Oskar säger att det är många som gnäller för att de tycker att politikerna gör mycket skit. Men sen gör de som klagar inget åt saken. Det finns alltid möjligheter att förändra om du vill förändra. Vad vill du förändra på platsen där du bor? Varför? Vad kan du göra för att påverka där? Har du någonsin haft kontakt med politikerna där du bor? Varför? Varför inte? Oskar vill se fler bostäder för ungdomar, som inte kostar så mycket. Han vill också ha fler blandade bostäder, till exempel fler billiga bostäder där det finns dyra bostäder, så att ingen behöver känna att de bor i en dålig del av staden. Hur ser bostadssituationen ut för de unga där du bor? Finns det något du vill förändra med bostadssituationen? Varför? 26

27 Oskar tycker att flera saker är fel med skolan. Eleverna får inte lära sig i sin egen takt och skolsystemet är föråldrat. Många säger att alla elever är stökiga och har svårt att koncentrera sig. Om detta gäller alla elever är det kanske inte fel på eleverna, utan istället fel på systemet. Vad tycker du om skolan och skolsystemet? Finns det något du vill förändra? Varför? Oskar tycker inte att det spelar så stor roll vad du röstar på. Du kan rösta blankt. Så länge du röstar. De som inte röstar, utan bara går runt och säger att allt är dåligt, får skylla sig själva, eftersom de inte utnyttjat sin demokratiska rättighet. Hur tänker du? Vilka tycker du är de viktigaste skälen för att rösta? Petra i Hällesåker Petra blir arg när hon tänker på att tre av fyra elever blir mobbade i skolan, och att lärarna struntar i det. De elever som blir mobbade får oftast skiten för det och det är också ofta de som måste flytta. Om lärarna hjälper till mer blir det bättre, tror Petra. Vilket tycker du är det bästa sättet att stoppa mobbning? Varför? Hur tycker du att skolan ska agera i situationer där det finns mobbning? Petra säger att hon aldrig kan tänka sig att bo i lägenhet. Hon skulle känna sig instängd och tror inte att man får samma gemenskap med sina grannar, om man bor i en lägenhet mitt inne i stan, som i hus på landet. Finns det något sätt som du aldrig skulle kunna bo på? Varför? Har du upplevt att du känt dig instängd någonstans? Vad var det som gjorde att du kände dig instängd? Petra tycker att det värsta är när det kommer hit nya människor med, till exempel läkarexamen, som måste jobba som taxichaufförer. Petra vill ändra så att alla får jobba med det som de är utbildade för och som de kan. För alla är lika mycket värda. Vad vill du ändra på i samhället? Varför? Vad kan vi göra för att alla människor ska få lika möjligheter? 27

28 Pierre i Jönköping Pierre tycker att det finns för lite för de unga i Jönköping. Ungdomar behöver träffas och göra roliga grejer för att inte känna sig rastlösa och göra dumheter. En ungdom ska inte behöva gå in i dåliga situationer för att det inte finns något att göra, menar Pierre. Hur är det att vara ung på platsen där du bor? Finns det något du vill ändra på som kan gynna de unga? Varför? Pierre vill ändra så att alla människor får lika mycket. Han tycker att det är fel att det finns folk som har jättelite och folk som har jättemycket. Detta vill han balansera så att alla kan leva så jämbördigt som möjligt. Vad vill du förändra om du får makt att förändra vad som helst? Varför vill du göra det? Är detta något om berör främst dig själv, eller främst någon annan? Att rösta blankt, tycker inte Pierre är ett alternativ. Då kanske den rösten går någonstans dit han inte vill. Hans röst faller istället på det som övertygar honom mest. Hur tänker du? Vill du rösta? Varför? Har du någon speciell strategi för hur du tänker rösta? Beskriv denna! Pontus i Skällsjöås Om Pontus får makt vill han göra så att folk är mer öppna. Idag är vi väldigt instängda och har fördomar om alla andra, menar Pontus. Vad vill du ändra på om du får makt? Varför? Pontus trivs bra där han bor, men för att kunna uppfylla sin framtidsdröm om att arbeta med media och fotografi, vill han flytta utomlands. Han tror att han på så sätt utvidgar sina chanser att bli framgångsrik. Hur tänker du? Kan du uppfylla dina drömmar på platsen där du bor idag? Tror du att det är vanligt att folk tänker som Pontus, att de måste flytta för att kunna uppfylla sina drömmar? Varför? Pontus menar att hembygd även kan vara olika personer. Exempelvis kan det kännas som ens hem hos en kompis där man har varit mycket. Vilka personer i din närhet tycker du är din hembygd? Varför dessa personer? 28

29 Pontus i Västerås Pontus tycker att fördomar sätter upp gränser i möten med andra. Om man har en fördom om att en person ska vara på ett speciellt sätt, är risken stor att man letar efter det som passar in på ens fördom. Vilket tycker du är det bästa sättet att motverka fördomar? Pontus tycker inte att folk lyssnar på de unga. Han har själv aldrig hittat ett forum där han kan säga det han tycker, och där någon tar det på allvar och lyssnar på honom. Pontus tycker att makthavarna i Sverige borde anstränga sig, och ha fler samtal med unga. Vilka är dina erfarenheter? Finns det något forum där du kan föra fram dina åsikter, och där andra lyssnar på dig? Vill du att det ska vara på något annat sätt? I så fall hur? För att göra samhället bättre, tror Pontus att det är bäst att börja i små steg. Tycker man att miljöförstöring är pest kanske det är bättre att börja i det lilla, med att till exempel sopsortera, istället för att åka ner och binda fast sig runt en skorsten. Hur tror du att du bäst kan göra samhället till en bättre plats? Nämn tre saker! Rebecka i Luleå Rebecka tycker att det är ett problem att många är för egennyttiga och mest tänker på vad de själva vill göra. Om alla ägnar lite extra tid till att tänka på hur andra har det, blir det bättre i hela samhället. Hur är människorna på platsen där du bor? Hur tycker du att vi på bästa sätt kan få människor att bli mer omtänksamma och bry sig om andra i sin närhet? Rebecka tycker att hennes uppväxt i Luleå har gjort henne till en stark person. Det har också gjort att hon har hittat vilka som är hennes äkta vänner, och vem man kan lita på. Hur har platsen där du växt upp påverkat dig? Rebecka berättar att det finns mycket konflikter mellan olika grupper från olika bostadsområden i Luleå. Hon tycker att det finns många missuppfattningar och att man dömer folk alldeles för snabbt. Känner du igen dig i det hon berättar om? Finns det något liknande där du bor? Vad kan man göra för att motverka den typen av konflikter? Rebecka säger att hon aldrig behöver vara rädd i Luleå när hon går hem sent om kvällarna. Hur upplever du platsen där du bor? Känner du dig trygg vid alla tidpunkter på dygnet? 29

30 Finns det någon annan plats där du känner dig rädd eller osäker? Vad är det som gör att du känner så? Vad vill du förändras för att känna dig mer trygg på den platsen? Sahand i Oxie Sahand tycker att det är superkul att vara ung i Oxie, för att alla hans vänner finns där. Men samtidigt kan det bli tråkigt för att det inte finns mycket att göra. Hur är det att vara ung på platsen där du bor? Vad fungerar bra? Vad fungerar mindre bra? Saknar du något? Varför? Sahand tycker att politikerna visar för lite engagemang och gör felsatsningar i Oxie. Ett sätt att ändra på detta kan vara att skapa en grupp för ungdomarna, en ungdomsstyrelse, som kan ge politikerna bättre information, och som kommer att gynna deras beslut. Hur ser det ut på platsen där du bor? Är politikerna engagerade i frågor som berör dig? Har du någon idé som skulle kunna gynna de unga? Sahand tycker att det är viktigt att göra saker i sin egen takt. Att ta sin egen tid genom att ta små bebissteg framåt. Han vill inte springa in i en utbildning som han inte känner sig bekväm med, bara för att samhället kräver det. Har du någon strategi för din framtid? Tycker du att samhället är med och påverkar vad man som ung ska göra med sitt liv? Sirwan i Falun Sirwan har valt att bli filmad på en plats där han brukar gå när han är på dåligt humör, när han saknar sin familj och vill slappna av och tänka. Har du en speciell plats dit du brukar gå när du är på dåligt humör och vill slappna av? Varför går du just dit? Vad är det för plats? Om du inte har en speciell plats att gå till, hur vill du att en sådan plats ska vara och se ut? Sirwan berättar att han inte har någon släkt i Sverige. När han kom till Falun så fick han två plastföräldrar som hjälper honom och som han tycker mycket om. När han mår dåligt och behöver någon att prata med, kan han prata med dem. De finns alltid där när han behöver dem. 30

HEMBYGD NÅGONSTANS I SVERIGE

HEMBYGD NÅGONSTANS I SVERIGE HEMBYGD NÅGONSTANS I SVERIGE ÖVNINGAR Pedagogisk PLATTFORM Materialet är tänkt att användas av unga, och vuxna från 15 år och uppåt. I skolan, studiecirkeln, föreningslivet, arbetsplatsen eller i andra

Läs mer

HEMBYGD NÅGONSTANS I SVERIGE

HEMBYGD NÅGONSTANS I SVERIGE HEMBYGD NÅGONSTANS I SVERIGE Övningar på egen hand Materialet är tänkt att användas av unga, från 15 år, och vuxna som tillsammans med en ledare besöker vandringsutställningen Hembygd någonstans i Sverige

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Läsnyckel. Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson. Innan du läser. Medan du läser

Läsnyckel. Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson. Innan du läser. Medan du läser Läsnyckel Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson Spelar roll? är en fristående fortsättning på boken Vem bryr sig? Här får vi lära känna förövaren, Sigge, han som mobbade och misshandlade. Nu har Sigge

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Vad svarade eleverna?

Vad svarade eleverna? Vad tycker eleverna om sina skolor? Vad svarade eleverna? Tjej 78 50 % Kille73 47 % Vill inte svara 8 5 % Vad är det bästa med din skola? att man känner alla. maten och att fröknarna har tid med en bra

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

sara danielsson röster från backa Röster från Backa

sara danielsson röster från backa Röster från Backa Röster från Backa Mellanplatsprojektet bidrog till och följde uppstarten och utvecklingen av odlingsprojektet Gåsagången Gror! i ett bostadsområde i Backa. Odlingen låg på Familjebostäders mark och var

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Kommunikationskort. Berätta om en drömresa som du har gjort eller skulle vilja göra. Berätta om en favoritleksak du hade som liten.

Kommunikationskort. Berätta om en drömresa som du har gjort eller skulle vilja göra. Berätta om en favoritleksak du hade som liten. Kommunikationskort Berätta om en drömresa som du har gjort eller skulle vilja göra Berätta om en favoritleksak du hade som liten Berätta om ett barndomsminne Berätta om en framtidsdröm du hade som liten

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Läsnyckel. Yasmins flykt. Författare: Miriam Hallahmy Översättning: Sara Hemmel. Innan du läser. Medan du läser

Läsnyckel. Yasmins flykt. Författare: Miriam Hallahmy Översättning: Sara Hemmel. Innan du läser. Medan du läser Läsnyckel Yasmins flykt Författare: Miriam Hallahmy Översättning: Sara Hemmel Yasmins flykt är en gripande berättelse om den femtonåriga flickan Yasmine och hennes lillebror Ali. Tillsammans flyr syskonen

Läs mer

Ett samarbete mot utanförskap och mobbning

Ett samarbete mot utanförskap och mobbning Lärarhandledning Ett samarbete mot utanförskap och mobbning Gilla: Hata Horan har kommit till genom ett samarbete mellan Johanna Nilsson, Pocketförlaget och Friends. Vi vill att du som läser ska bli berörd,

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004 Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika

Läs mer

Övningar kommunikationsplattformen

Övningar kommunikationsplattformen Övningar kommunikationsplattformen Hisspitchen att prata om Scouterna på ett enhetligt sätt Hur visar vi bäst att Scouterna är aktiva, engagerande och äkta? Väcker du/vi associationer till spänning, gemenskap

Läs mer

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö Riksmöte 2010 19-21 november - Nässjö Varför du borde delta: - Du får makt på årets största och viktigaste möte inom spelhobbyn. - Du får lära känna massor av intressanta människor som har samma intressen

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Ung och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Att prata med din tonåring om alkohol När det gäller alkohol

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Vilka tycker du är de bästa valen?

Vilka tycker du är de bästa valen? Vilka tycker du är de bästa valen? På vår webbplats www.respect4me.org kan du titta på berättelserna om våra liv och de situationer vi råkar ut för. Varje berättelse börjar på samma sätt med en kort film,

Läs mer

Likabehandling och trygghet 2015

Likabehandling och trygghet 2015 Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

2013 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript

2013 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript 2013 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript Board of Studies NSW 2013 Section 1, Part A Text 1 Meddelande för resenärer på perrong tre. Tåget mot Söderköping

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

Nätverka med hjärtat. och gör bättre affärer. Helene Engström. Smakprov fra n boken Nätverka med hjärtat, utgiven pa www.egetforlag.

Nätverka med hjärtat. och gör bättre affärer. Helene Engström. Smakprov fra n boken Nätverka med hjärtat, utgiven pa www.egetforlag. Nätverka med hjärtat och gör bättre affärer Helene Engström Innehåll Om nätverk...7 Nätverka med vem?...10 Nätverka lagom...12 Var hittar jag nätverk?... 15 Professionella affärsnätverk...16 Nätverka internationellt...22

Läs mer

6. SVENSKA OCH BILD ÅK 5

6. SVENSKA OCH BILD ÅK 5 6. SVENSKA OCH BILD ÅK 5 6.1. Elevenkät, Svenska i skolan Vad tycker du? Sätt kryss i de rutor som stämmer med vad du tycker. Hur viktigt är det att (mycket viktigt, ganska viktigt, inte särskilt viktigt,

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. I boksamtalet vill jag att de andra i gruppen ska- ha ett mordiskt intresse, brinnande blick, öronen på skaft och

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

1. Sammanfatta. 2. Summera. 3. Hemuppgiften. 4. Läs! 5. Arbeta med! 6. Sammanfatta. Session 6. Datum: kortfattat föregående session

1. Sammanfatta. 2. Summera. 3. Hemuppgiften. 4. Läs! 5. Arbeta med! 6. Sammanfatta. Session 6. Datum: kortfattat föregående session Datum: 1. Sammanfatta kortfattat föregående session 2. Summera Session 6 kortfattat hur veckan varit 3. Hemuppgiften Finns det fler alternativa tankar som du kommer på nu när du ser schemat på avstånd?

Läs mer

1 december B Kära dagbok!

1 december B Kära dagbok! 1 december B Kära dagbok! (Fast egentligen är det ju ingen dagbok, utan en blå svenskaskrivbok från skolan. Jag bad fröken om en ny och sa att jag hade tappat bort den andra. Sen kan jag bara säga att

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö

Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö Ungdomsgruppen Ungdomar ur Malmös Unga och Mångfaldsgruppen inledde ett samarbete kring hur man kan förbättra dialogen mellan unga och polisen i Malmö. Ungdomsgruppen

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Utvärdering deltagare 2013 v.7-9 31 deltagare

Utvärdering deltagare 2013 v.7-9 31 deltagare Utvärdering deltagare 13 v.7-9 31 deltagare Tycker du att det har varit kul att vara på läger? (%) 1 8 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - För att man fick nya kompisar, fick göra det man tycker om

Läs mer

Inledning. Henrik Storm Attraktionsakademin. Hej!

Inledning. Henrik Storm Attraktionsakademin. Hej! Inledning Hej! Det här är en bok som är skriven till dig som är kille och som verkligen längtar efter att få träffa de tjejer du vill vara med men som fastnat någonstans på vägen. Jag vill ge dig chansen

Läs mer

Vad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR

Vad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR Vad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR 2 VAD ÄR VERDANDI? VAD ÄR VERDANDI? 3 TRÄFF 1 Medlemsutbildning för barn och ungdomar Detta är en version av förbundets medlemsutbildning

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Inspirationsmaterial. Research. Av Anna Hellerstedt

Inspirationsmaterial. Research. Av Anna Hellerstedt 1 Inspirationsmaterial Research Av Anna Hellerstedt När jag var 20 år blev jag indragen i en skåpbil och misshandlad, märkt av nazister. Det hände en kväll när jag hade kört in på en mack för att tanka

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Joel är död Lärarmaterial

Joel är död Lärarmaterial sidan 1 Författare: Hans Peterson Vad handlar boken om? Den 9 maj förändras Linus liv. Linus är i skogen med mamma, pappa och storebror Joel. Linus ser upp till Joel och en dag vill han också vara stor

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

Den försvunna diamanten

Den försvunna diamanten Den försvunna diamanten Jag sitter utanför museet i London, jag ser en man gå lite misstänksamt ut genom dörren. Jag går in på museet och hör att personalen skriker och säger att diamanten är borta. Diamanten

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget?

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget? A: Vad heter du? S: Jag heter Stefan. A: Hur gammal är du? S: 39. A: Och var jobbar du någonstans? S: Fällmans Kött. A: Vad är ditt yrke? S: Jag är logistik- och lagerchef. A: Hur hamnade du i den här

Läs mer

Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation

Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Huvudtränare: David: huvudtränare Medtränare: Emese Deltagare: David, Nathanael, Robert, Julia, Mujje, Hassan 1 Planering innan lektionen: David

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

2012 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript

2012 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript 2012 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript Board of Studies NSW 2012 Section 1, Part A Text 1 THOMAS: THOMAS : THOMAS : [Knocks on the door] Kom igen

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

SIDAN 1. Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

SIDAN 1. Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Jørn Jensen Vad handlar boken om? Boken handlar om Rasmus och hans pappa Sören. Rasmus mamma har blivit dödad i en bilbomb. Det var ett mc-gäng, som Rasmus pappa har varit med i, som

Läs mer

Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång!

Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång! Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång! Som ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i scoutkåren prioriteras

Läs mer

Utvärdering deltagare

Utvärdering deltagare Utvärdering deltagare 37 svar, 325 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 99 1 Ja Nej Varför, varför inte? - Det har varit lärorikt och kul att använda utrustningen och att skådespela. -

Läs mer

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping? Vad är din bild av läget i Linköping? Alkohol & droger Även om man själv inte kommit i kontakt med droger eller alkohol, har de flesta någon anhörig, en kompis eller känner någon annan som har det. Vi

Läs mer

Vi på ung scen/öst är glada att du och din elevgrupp bjudit in föreställningen En jobbdröm till ert klassrum.

Vi på ung scen/öst är glada att du och din elevgrupp bjudit in föreställningen En jobbdröm till ert klassrum. VERKTYGSLÅDA HEJ! Vi på ung scen/öst är glada att du och din elevgrupp bjudit in föreställningen En jobbdröm till ert klassrum. En jobbdröm handlar om arbete - varför vi arbetar, vad fritid är och vad

Läs mer

Utvärdering deltagare

Utvärdering deltagare Utvärdering deltagare 68 svar, 76 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 2 1 Ja Nej Varför, varför inte? - För jag älskar att sjunga o här sjunger man varje dag! - Jag har fått nya vänner

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team

Jag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team 3. Träningsgruppen ett team I din idrott tävlar ni oftast individuellt men tränar ofta i grupp. I träningsgruppen kan ni stödja och peppa varandra i med och motgång. Att man trivs och har kul i samband

Läs mer