Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Relevanta dokument
Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

Det var en gång. Året var Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

Modul 3: Ekologi Deadline: fre 15.1

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB

Sammanställning av avloppsreningsverkens miljörapporter

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län

Försurning. Johan Ahlström

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Dagvattnets föroreningsinnehåll. fältstudier. Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU

Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Miljökunskap och miljöskydd Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: Telefon: Webbplats:

PM F Metaller i vattenmossa

Resultat från Krondroppsnätet

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

3. Bara naturlig försurning

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt.

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson

Hur reningsverket fungerar

Materialet baserar sig på stoff från adressen Åsikterna som framförs i texten representerar författarens syn.

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet

Analysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket

Vattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde

Provtagning och analyser

Dagvatten en komplex blandning

Kväve, människa och vatten i en hållbar framtid

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda

FÖRSURNING. Svavel, Svaveldioxid, Sulfat, Kväve, Kväveoxider, Nitrat Deposition, Vegetation, Mark, Vatten, Sjöar Kadmium, Bly, Kvicksilver

ICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej

RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER

Hydrosfären. Miljöföreläsning 7: Hydrosfären. Försurning och övergödning

Sura sulfatjordar vad är det?

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Riktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde

Vattenkontroll i Mörrumsån 2011

Ätrans recipientkontroll 2012

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

JORD & SKOG Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning

onsdag 9 oktober 13 Ekologi

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Lyft produktionen med rätt vattenrening

Bällstaåns vattenkvalitet

Förslag till nya regler om slam. Linda Gårdstam Naturvårdsverket

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Kalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka?

Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning

Uppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

Dagvattenhantering i Stockholm

ENABYGDENS MILJÖMÅL

Åtgärder mot miljöproblem Försurning

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

Ammonium - i skånska sjöar och vattendrag. Lars Collvin Länsstyrelsen i Skåne län

Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

Principer för miljökvalitetsnormer och undantag

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl

Komplettering av dagvattenutredning - Detaljplan för fastigheterna Östhamra 1:56 1:57, Norrtälje kommun

Formas, Box 1206, Stockholm (

Transkript:

Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga försurningsprocesser Utlakning av basiska material från lättvittrade sediment Upptag av näringsämnen av träd Sura nedbrytningsprodukter (humus) Sulfidhaltiga mineraler kommer i kontakt med luft. Nitrifikation Antropogen försurning Förstärkning av naturliga processer Omställning av åkermark till skog (gran) Uttag av ved och GROT Sänkning av grundvattennivåer Surt regn/nedfall SOx, Nox SO 2, partiklar Andel försurade sjöar Så påverkar försurningen marken Näringsämnen lakas ut (näringsförrådet har halverats på 50 år) Skogen växer sämre Mykhorriza dör Förändrad flora Så påverkar försurningen sjöar Förändrad artsammansättning Giftiga metaller frigörs 1

SO2 utsläppen minskar ph i nederbörden över Mellansverige Försurad skogsmark Sulfathalter i referenssjöar ph värde i referenssjöar 2

Försurning Idag < 5% av Sveriges sjöar försurade Utsläppen har minskat kraftigt Kalkningen hjälper delvis 5000 sjöar 200 000 ton kalk/år Stor andel vattendrag fortfarande försurade Grundvatten inga tecken på minskning De försurande utsläppen över Sverige minskar, men kalkningen av sjöar och vattendrag behöver fortsätta. Naturvårdsverket fördelar i år (2008) 188 miljoner till länsstyrelserna för åtgärder som ska minska försurningens negativa effekter. Naturvårdsverket fortsätter att prioritera att rätt mängd kalk sprids på rätt sätt. Kalkningen kan minska ytterligare utan att resultatet blir sämre. Vi fortsätter också höja kvaliteten, till exempel på hur och var man kalkar, för att nå bästa möjliga effekt, säger Ulf Larsson, handläggare på Naturvårdsverket. Fakta: Från 1990 till 2004 har det försurande nedfallet av svavel minskat med cirka 60 procent och nedfallet av kväve med cirka 30 procent. Försurning av sjöar och vattendrag har därför minskat i hela landet. Naturvårdsverket bedömer att mängden kalk som sprids kan minska med 30 procent jämfört med genomsnittet för 1997-99 för att anpassas till den minskade försurningen. Algblomning i Östersjön DN 050222 Övergödning Eutrofiering Naturlig variation av näringsstatus Eutrofiering = Mot ett mer näringsrikt tillstånd Oligotrof näringsfattig Mesotrof varken eller Eutrof näringsrik Hypertrof mycket näringsrik 3

Näringsämnen begränsar tillväxten Områden med eutrofierade vatten Sjöar är fosforbegränsade Hav är kvävebegränsade 14 000 av Sveriges 90 000 sjöar är eutrofierade Året i en sjö Vinter. Näringsämnen fria. Halten alger är låg Vår. Algerna växer till förbrukar näringsämnena. Sommar. Halten alger ökar tills all fosfor är förbrukad. Höst. Algerna dör. Näringsämnena frigörs igen. Eutrofierade sjöar Mer plankton, alger, vass, fisk, mm Mer organiskt material som ska brytas ner, större syreförbrukning Syrefria bottnar, döda djur, giftigt svavelväte. Fosfor frigörs ur bottensedimenten. Året i ett hav Vinter. Näringsämnen fria. Halten alger är låg Vår. Algerna växer till förbrukar näringsämnena. Sommar. Halten alger ökar tills all kväve är förbrukad. Höst. Algerna dör. Näringsämnena frigörs igen. Eutrofierade hav Ökad tillväxt, plankton, alger, vass, fisk, mm Minskad tillväxt av blåstång. Ökad halt av ämnen som ska brytas ner. Ökad syreförbrukning Syrefria bottnar, döda djur, giftigt svavelväte, förstörda torskägg. 4

Blåstång Syrebrist vid havsbottnen Från Monitor 14, Naturvårdsverket. Östersjöns ekosystem har havererat Självförstärkande övergödning. Syrefria bottnar frigör fosfor Cyanobakterier (alger) kan fixera kväve ur luften. Antropogen eutrofiering Hushåll Jordbruk Kvävenedfall Industrier 5

Kväve Nedfallet minskar men inte tillräckligt Jordbruket står för ungefär 85 procent av utsläppen av ammoniak till luften. Delmålet inom Ingen övergödning är i princip redan uppnått. Källa: Naturvårdsverket. Eutrofiering Sjöar mycket bättre med förbättrad rening Hav fortfarande dåligt Havererat ekosystem 6

Näringsämnen i grundvatten Nitrat (NO 3- ) i grundvatten brunnarna >100 000 pers dricker vatten med >10 mg/l Eutrofierad mark Förändrar växtsammansättningen. Mer hundkäx, mindre lavar och mossor. Kväveöverskott gör att träden lyskonsumerar - undernäring av andra viktiga ämnen. Träden gulnar och tappar barr Kvävemättnad leder till försurning. Spridning Luftburna ämnen: kommer långt, globalt Vattenburna ämnen: oftast högsta halten närmast källan. Partikulärt bundet: fastnar i sediment Ackumulering i näringspyramiden: Fet fisk och modersmjölk största källan för människor. Konsumtion Bekämpningsmedel i vatten I grundvatten endast få substanser I ytvatten alltid detekterbara halter. Många gånger över riktvärden. I samtliga regnvatten fanns pesticider. 40% av dem förbjudna i Sverige Klorerade polyaromatiska kolväten PCB Elektrisk utrustning Fogmassor och lim Dioxin Bildas vid förbränning med klor närvarande Missbildningar, reproduktionsstörningar, carcinogena PCB Dioxin Klorerade polyaromatiska kolväten 7

Nya ämnen i naturen Bromerade flamskyddsmedel PBDE, HBCDD PFOS, perfluorerade ämnen impregnering Ftalater mjukgörare i plast Hormonhärmare Användning av ftalater* KemI Metaller Hg i Kattfjordens sediment Metaller som är livsnödvändiga för oss Cu, Mn, Fe, Zn, Co, Cr, Se och I Metaller som är giftiga utan nödvändig biologisk funktion. Pb, Hg och Cd 8

Kvicksilver Bly Kadmium 9