Dnr: 3-3762/2013 2013-12-12 Sid: 1 / 5 Pedagogisk profil för Biomedicinska analytikerprogrammet
2 / 5 Pedagogisk profil för Biomedicinska analytikerprogrammet utformad på uppdrag av Karolinska institutets styrelse 2009. Översyn sker vartannat år eller vid behov. Denna reviderade version är fastställd av programnämnden 2013-12 Sammanfattning Fokus på yrkesutövningen: Utbildningen ska ha en tydlig koppling till arbetet som legitimerad biomedicinsk analytiker, med ett betydande inslag av laborationer/ undersökningar och klinisk utbildning. Basvetenskap och klinisk tillämpning ska i möjligaste mån integreras under hela utbildningen. Studenternas lärande i centrum: Studenterna ska ta ansvar för ett eget aktivt lärande och bygga upp kunskap utifrån sina egna förutsättningar. Lärare och handledare ska stödja studenternas lärande. Variationsrik, målinriktad undervisning: Pedagogik och examinationsformer ska präglas av mångfald. Utbildningens mål ska avspeglas i undervisning och examination. I takt med att studenternas kunskaper och förmågor utvecklas arbetar de med mer sammansatta frågeställningar och erbjuds större utmaningar. Vetenskapligt förhållningssätt: Studenterna ska utveckla ett undersökande, analyserande och reflekterande förhållningssätt. Genom att fundera över, samt diskutera teori, metoder och resultat ska studenterna utveckla sin förmåga att tänka kritiskt och konstruktivt, och se sammanhang. Programmets övergripande pedagogik Biomedicinsk analytikerprogrammet är en utbildning som leder till en kombination av (i) yrkesexamen som biomedicinsk analytiker, samt (ii) kandidatexamen vilket öppnar möjlighet till fortsatta studier på magister-, master- och doktorandnivå. Under hela utbildningen varvas teori med laborationer. Studenterna tränas i att ta ansvar för sina analyser och arbeta på ett kvalitetssäkert sätt. Integreringen mellan basvetenskap och yrkesutövning finns med från utbildningens start och förstärks under de verksamhetsförlagda kliniska kurserna under senare delen av utbildningen. Även forskningsanknytningen finns med från början, och förstärks under examensarbetet då studenterna aktivt bedriver forskning/ utvecklingsarbete i en forskargrupp eller på ett kliniskt laboratorium. Den professionella och vetenskapliga utvecklingen beskrivs mer utförligt i dokumenten Progressionstrappa för professionell utveckling i Biomedicinska analytikerprogrammet, länk, och Progressionstrappa för vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik, länk. Genom hela programmet sker undervisningen i huvudsak på svenska med kurslitteratur på engelska. 2
3 / 5 Syn på lärande Studenterna ska utveckla ett undersökande förhållningssätt grundat på vetenskapligt tänkande. Följaktligen ska de tränas i problematisering och utgå från egna frågeställningar i sökandet efter ny kunskap. Det är en naturlig del av studierna att analysera (teoretiskt såväl som praktiskt!), göra synteser och att kritiskt värdera utifrån relevant teori. Studenterna tränas också löpande att muntligt och skriftligt beskriva och förklara komplicerade frågor, gärna med den vetenskapliga artikeln som förebild, och ofta i form av laborationsrapport. Lärandeaktiviteter: Det ska finnas ett tydligt samband mellan kursmålen, undervisningsaktiviteterna och examinationen constructive alignment. Under kursens gång ska studenterna få återkoppling av lärarna. Det förekommer en mångfald av undervisningsformer och källor till kunskap inom programmet, vilket gör att studenternas olika lärstilar kommer till sin rätt. Variationen bidrar också till att studenterna utvecklar ett kritiskt tänkande och förmåga att värdera information. Föreläsningar ska i möjligaste mån vara interaktiva, och ses som en introduktion till studenternas eget konstruerande av kunskap, som sker med hjälp av litteraturstudier, praktiska moment eller instuderingsuppgifter. Programmet har ett stort inslag av grupparbeten, t ex i form av miniprojekt eller laborationer vid praktiska kurser eller i form av problembaserat lärande vid teoretiska kurser. Genom att interagera med varandra arbetar studenterna på ett sätt som liknar yrkeslivet efter utbildningens slut. Det ger också förståelse för den mångfald och dynamik som förekommer i en grupp, samt träning i att behandla medmänniskor med respekt och hänsyn i enlighet med diskrimineringslagen 1. Reflektion enskilt och i grupp ska bidra till att utveckla studenternas förmåga till analys, syntes och kritiskt tänkande, vilket leder till att kunskap sätts in i ett sammanhang. Flera kurser innehåller moment där studenterna kritiskt granskar varandras arbeten (peer assessment). Under hela utbildningen skriver studenterna egna arbetsböcker som stöd för lärande och reflektion vid de laborativa och kliniska kurserna. Arbetsboken (först preklinisk och senare klinisk arbetsbok under VFU) innehåller metodbeskrivning, resultat, felkällor och personliga tankar kring hur arbetet gick. Lärare och handledare ska ge feedback på innehållet i arbetsböckerna. Vetenskapliga artiklar ska ingå som undervisningsmaterial under hela utbildningen. Det stimulerar studenterna till att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt, och ger en inblick i hur forskningen bidrar med ny kunskap som kan användas i den kliniska verksamheten. Examinationen ska stimulera till långsiktigt lärande som baseras på förståelse och därigenom bidrar till djupinlärning. Examinationsformerna skiljer sig åt mellan olika kurser, och kan utgöras av traditionell skriftlig tentamen, hemtentamen, muntlig examination eller tvärgruppsredovisningar vid teoretiska kurser, praktiska prov vid laborativa kurser och arbetsböcker vid kliniska kurser. Vid de flesta kurser tillämpas tregradig betygsskala (Underkänd, Godkänd, Väl Godkänd). Studenternas roll: Programmet ska stimulera till och ge utrymme för att studenterna är aktiva, kunskapssökande och tar ansvar för sitt eget lärande. Studenterna integrerar ny kunskap med 1 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Lag 2008:567 3
4 / 5 vad de visste tidigare (konstruktivism), var och en utifrån sina egna förutsättningar. Som stöd finns lärarna, men också resurser i form av datasalar, bibliotek, språkverkstad och studievägledare. Genom att vara aktiva vid studentråd och kursvärderingar har studenterna möjlighet att påverka kursernas innehåll och pedagogik och är på så sätt delaktiga i utvecklingen av undervisningen. Programmets strävan är att studenterna i samspel med varandra, med lärare och med personal i den verksamhetsförlagda utbildningen ska ges möjlighet att växa både yrkesmässigt och personligt. Lärarnas roll och kompetens: Lärarna ska organisera och stödja studenternas intellektuella och praktiska lärande på den nivå de befinner sig. De ska verka för att studenterna uppnår kunskapsmålen och tränar förmågan att arbeta både självständigt och i grupp. Lärarna ska ge återkoppling på utfört arbete under kursens gång och i samband med examinationen. Alla kursansvariga lärare ska ha genomgått pedagogisk grundkurs vid Center for Medical Education (CME), Karolinska Institutet, eller motsvarande. Kursansvarig lärare ska verka för kontinuerlig utveckling av den egna kursen i samverkan med lärare och studenter. Studentråd och kursvärderingar utgör en del i det arbetet. Utvärdering av kurserna inom programmet sker också på såväl programnivå som institutionsnivå. All undervisning ska i möjligaste mån bedrivas utifrån vad forskning om lärande visat sig vara mest effektivt. Kompetensutveckling sker kontinuerligt genom att lärare deltar i pedagogikaktiviteter vid Institutionen för laboratoriemedicin, och i workshops och kurser som ges vid CME, av Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) eller vid andra lärosäten. Utveckling av pedagogiken ska också ske genom att programmet driver pedagogiska utvecklingsprojekt. Klinisk utbildning Verksamhetsintegrerat lärande (VIL) i form av kortare perioder av klinisk undervisning insprängda i campusförlagda kurser förekommer vid olika terminer under utbildningen. De kliniska kurserna under senare delen av utbildningen består uteslutande av verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Dessa kurser utgör ett viktigt steg i progressionen i utbildningen där studenternas yrkesidentitet utvecklas och stärks. Den verksamhetsförlagda utbildningen innebär i ännu högre grad än tidigare under utbildningen en integrering av basvetenskap och klinisk tillämpning. Till en del är den interprofessionell, genom att studenterna möter olika yrkeskategorier som samverkar med biomedicinska analytiker. För att stärka KI:s koppling till den verksamhetsförlagda utbildningen finns på de flesta klinikerna en biomedicinsk analytiker som är adjungerad klinisk adjunkt (AKA), och som ska svara för att studentens lärande sätts i fokus. AKAn planerar utbildningen tillsammans med klinikens lokala handledare och är deras stöd i pedagogiska frågor. Som länk mellan KI och laboratorieverksamheten samarbetar AKAn även med programmets lärare t ex vid examination av kliniska kurser och för att ge återkoppling om förändringar av innehållsmässig och strukturell natur som sker ute i laboratorieverksamheten. Under den verksamhetsförlagda utbildningen finns det möjlighet att delta i internationellt utbyte och genomföra klinisk kurs i ett annat land. Examensarbete Under examensarbetet ska studenterna arbeta självständigt med ett projektarbete på ett forsknings- eller kliniskt laboratorium, och lära sig att planera, genomföra och redovisa ett forskningsprojekt inom huvudämnet Biomedicinsk laboratorievetenskap. Under arbetet integrerar studenterna teoretiska och praktiska kunskaper som förvärvats tidigare under utbildningen och tränar förmågan att laborera, söka litteratur, dokumentera, utvärdera och sammanställa resultat i rapportform. Genom diskussioner med handledare och andra medarbetare utvecklar studenterna sitt kritiska tänkande och vetenskapliga förhållningssätt. 4
5 / 5 Implementering av Pedagogisk profil Nya studenter kommer i kontakt med den pedagogiska profilen i samband med introduktionen av programmet i början av termin 1. Vid revidering av den pedagogiska profilen är studentrepresentanter inbjudna till diskussioner och har möjlighet att påverka innehållet. Kursansvarig ansvarar för att undervisningen utformas så att den överensstämmer med den Pedagogiska profilen, och att lärare som är nya vid programmet får tillgång till programmets Pedagogiska profil,. Från institutionens och programledningens sida följer man upp den Pedagogiska profilen genom att såväl kursinnehåll som pedagogik diskuteras vid gemensamma terminskonferenser där resultatet av kursutvärderingarna gås igenom. Den Pedagogiska profilen utgör ett återkommande inslag för diskussion och uppföljning i lärarkollegiet, dvs den är ett levande dokument, till förmån för studenternas lärande. 5