2014-03-25 Det armeniska asylsystemet och mottagandet av etniska armenier från Syrien
Innehåll English Summary... 3 1. Inledning... 4 2. Om asylsökande i Armenien... 5 3. Det nationella asylsystemet... 6 3.1. Ratificering av flyktingkonventionen och nationell lagstiftning... 6 3.2. Ansvarig myndighet... 6 3.3. Tillgång till asylprocessen... 6 3.4. Asylprocess, mottagning och integration genomförande och förekommande brister... 7 3.4.1. Prövning av asylärenden... 7 3.4.2. Boende och arbete för asylsökande... 9 3.4.3. Förutsättningar för integration mm.... 9 4. Etniska armenier från Syrien... 10 4.1. Synen på etniska armenier från Syrien... 10 4.2. Ansökningsförfaranden... 10 4.2.1. Pass som utfärdas i Syrien... 10 4.2.2. Ansökningsprocesser i Armenien... 11 4.3. Mottagande och integration... 11 4.4. Förekommande sekundärförflyttningar... 13 5. Förekomsten av refoulement... 15 6. Sammanfattande kommentar från Lifos... 16 Källförteckning... 17 Muntliga källor... 17 Skriftliga källor... 17 2014-03-25 2 (17)
English Summary Focus of the present report is on the Armenian asylum system and the situation of ethnic Armenians who have arrived to Armenia after having fled from the conflict in Syria. The report is based on the findings of a fact finding mission to Armenia in October 2013, during which the Swedish Migration Board held meetings with international organizations, local and international non-governmental organizations and Armenian authorities. It should be noted that the UNHCR Representative to Armenia gives the Armenian asylum related legislation an overall positive assessment. It can also be stated that there is an established procedure for processing of, and decision making in, asylum applications. However, capacity is limited and there are serious shortcomings in the asylum procedure and within the responsible government agencies, including the courts of appeal. Problems related to access to the asylum procedure, as well as the role which the consulted sources attribute the National Security Service, are described as serious. These problem areas appear to be a function of the prevailing view on, and the situation of, non- Armenian asylum seekers/migrants, where especially persons with a Muslim background cause high alert. In practice, the asylum system seems to be almost an exclusivity for ethnic Armenians, and political will to include others is lacking. The impression is that decision making in individual cases is made on a high level with insufficient consideration to the individual circumstances of the cases. Although ethnic Armenians who have fled to Armenia from Syria dominate among asylum seekers in Armenia, they have not primarily applied for asylum but have either been Armenian citizens already upon arrival to Armenia or have applied for citizenship after arrival. The application procedure for citizenship is described as simple, and it is worth noting that UNHCR does not have any information on rejected applications. The reception of ethnic Armenians from Syria has thus far been welcoming, but conditions for local integration are strongly influenced by the socioeconomic situation in Armenia. 2014-03-25 3 (17)
1. Inledning Föreliggande rapport bygger på uppgifter som inhämtats i samband med en utredningsresa till Armenien i oktober 2013. Migrationsverkets delegation genomförde möten med i första hand företrädare för UNHCR, IOM och europeiska beskickningar (anonymiserade i rapporten på deras begäran) i Armenien angående det armeniska asylsystemet och situationen för etniska armenier som flytt undan konflikten i Syrien. Utöver dessa källor bygger rapporten på den, mycket begränsade, allmänt tillgängliga rapporteringen om det armeniska asylsystemet. Rapporten behandlar situationen för etniska armenier som anlänt från Syrien samt asylsökande under senare år, men berör inte situationen för andra flyktinggrupper i Armenien, som i första hand består av ett stort antal etniska armenier som flydde från Azerbajdzjan i samband med konflikten 1988-1992. 2014-03-25 4 (17)
2. Om asylsökande i Armenien Även om antalet asylsökande i Armenien fortfarande är mycket begränsat, kan konstateras att en kraftig ökning skedde under 2012 och 2013. Denna ökning kan mer eller mindre helt förklaras av ankomsten av etniska armenier från Syrien. År 2010 och 2011 ansökte 49 respektive 72 personer om asyl, medan 580 personer ansökte om asyl 2012 och 230 personer under första halvan av 2013 ansökte. Av dessa var 496 respektive 216 syriska medborgare (de flesta av armenisk etnicitet). Bifallsfrekvensen (beslut där flyktingstatus beviljas i relation till det totala antalet beslut där ärenden prövats materiellt (exklusive beslut om att suspendera eller avsluta prövningen)) för 2012 och 2013 är hög: 89 respektive 99,7 procent. Bifallsfrekvensen är dock påtagligt lägre i fall där sökande inte är av armenisk etnicitet. 1 1 Möte med UNHCR-personal 2014-03-25 5 (17)
3. Det nationella asylsystemet 3.1. Ratificering av flyktingkonventionen och nationell lagstiftning Armenien anslöt sig 1993 till 1951 års konvention om flyktingars status och dess protokoll från 1967. 2 Den nu gällande armeniska flykting- och asyllagen antogs 2008 och trädde i kraft 2009. Flyktingdefinitionen i lagen är tvådelad: dels en bestämmelse som är i linje med konventionens definition och dels en bestämmelse om bland annat generaliserat våld och väpnad konflikt. 3 Flykting- och asyllagen är enligt UNHCR inte utan brister 4, men organisationens representant ger lagstiftningen ett positivt omdöme. De brister som alltjämt finns ska åtgärdas genom ändringar i lagen under 2014. En arbetsgrupp, som leds av State Migration Service (SMS) tillsammans med UNHCR, har bildats för att förbereda dessa lagändringar. 5 3.2. Ansvarig myndighet State Migration Service (SMS) är den myndighet som ansvarar för prövningen av asylansökningar. SMS sorterar under Ministeriet för territoriell administration och består av sex divisioner, däribland Asyldivisionen som ansvarar för asylprocessen. Divisionen har fem anställda. 6 Överinstanser i asylärenden är Administrative court (förvaltningsrätt), Administrative court of appeal (motsvarande kammarrätt) och Cassation court (motsvarande regeringsrätt men utan rätt att i sak pröva ärenden). 3.3. Tillgång till asylprocessen Såvitt gäller tillgång till den armeniska asylprocessen understryker UNHCR att man måste ta i beaktande att bevakningen av Sovjetunionens tidigare externa gränser (gränserna mellan Armenien och Turkiet respektive Iran) har delegerats till ryska gränstrupper, vilka därför kan vara den första kontakten för en asylsökande. Asylsökande med en etnisk armenisk 2 https://treaties.un.org/pages/viewdetailsii.aspx?&src=untsonline&mtdsg_no=v~2& chapter=5&temp=mtdsg2&lang=en; https://treaties.un.org/pages/showmtdsgdetails.aspx?src=untsonline&tabid=2&mtd sg_no=v-5&chapter=5&lang=en 3 Möte med UNHCR-personal 4 Ibid 5 Möte med UNHCR:s representant 6 Möte med UNHCR-personal 2014-03-25 6 (17)
bakgrund har full och ofta underlättad tillgång till armeniskt territorium, medan det kan finnas utmaningar för asylsökande av icke-armenisk etnicitet. Vid UNHCR:s besök vid gränsstationer har det visat sig att ickearmenier ger höjd beredskap och att det inte är alls säkert att de får resa in i landet, även om de uttalar att de är i behov av skydd. UNHCR har gjort ett antal interventioner i detta avseende, med ökade framgångar under 2014. 7 Den armeniska gränsmyndigheten får enligt lag inte neka någon tillgång till asylprocessen utan är skyldig att hänvisa asylsökande till SMS. Interna riktlinjer inom gränsmyndigheten i frågan har ännu inte utfärdats och inte heller någon skyldighet att informera enskilda om möjligheten att ansöka om asyl. Gränsmyndigheten informerar, enligt uppgifter från myndighetens personal, den nationella säkerhetstjänsten och följer dess instruktioner snarare än att hänvisa asylsökande till SMS. 8 Det saknas vidare bestämmelser om möjligheten för förvarstagna att ansöka om asyl. Enligt uppgift får förvarstagna som vill ansöka om asyl visst bistånd med att kontakta UNHCR eller ICRC. 9 3.4. Asylprocess, mottagning och integration genomförande och förekommande brister 3.4.1. Prövning av asylärenden En övergripande utmaning i Armenien är enligt UNHCR:s representant att asylprocessen är politiserad. Personalen är tämligen kvalificerad, men instrueras av myndighetsledningen. Därutöver påverkas beslutsfattande på ett inte alltid transparent sätt av andra organ, såsom den nationella säkerhetstjänsten. Ett asylärende avslås om säkerhetstjänsten beslutar så; UNHCR har ingen insyn i säkerhetstjänstens information och argumentation och har därför svårt att argumentera i enskilda ärenden. Mot bakgrund av den geopolitiska situationen och den olösta konflikten om Nagorno- Karabach, granskas ansökningar från asylsökande som inte har armeniskt ursprung eller som har muslimsk bakgrund särskilt noggrant. Detta är en betydande faktor även i asylprocessen. UNHCR understryker sin förståelse för armeniska myndigheters legitima säkerhetsöverväganden, men arbetar för att öka transparensen i beslutsfattande och att relevanta garantier respekteras. 10 Vidarebosättning från Armenien används sällan av UNHCR och när så sker är det skyddsöverväganden snarare än begränsade integrationsmöjligheter som motiverar vidarebosättning. Bland de fall av vidarebosättning som kommit i fråga nämner UNHCR bland andra azerbajdzjaner som inte beviljas skydd av armeniska myndigheter. Dessa fall har hänvisats formellt 7 Ibid 8 Ibid 9 Ibid 10 Möte med UNHCR:s representant 2014-03-25 7 (17)
av armeniska utrikesdepartementet till UNHCR med begäran av UNHCRintervention för att finns en hållbar lösning. Det finns vidare vissa åberopade asylskäl som de armeniska myndigheterna inte vill koppla till flyktingkonventionen, exempelvis anses våld i hemmet inte kunna utgöra grund för internationellt skydd. 11 Kapaciteten i den armeniska asylprocessen är begränsad. UNHCR:s personal lyfter fram ett antal problem och brister i den armeniska processen 12, varav ett antal nämns nedan. Ett grundläggande problem, är att säkerhetstjänsten blir alltmer inblandad i asylprocessen; att flyktingstatus (liksom tillgång till asylprocessen, se ovan) nekas pga. säkerhetsöverväganden. Det saknas interna riktlinjer för asylprocessen. I handläggningen av enskilda ärenden beror mycket på den enskilde medarbetaren. Det saknas riktlinjer och rutiner i relation till sårbara grupper av asylsökande. Rätten till information i olika avseenden respekteras inte. Familjemedlemmar informeras inte om deras rätt att höras enskilt. Muntliga utredningar genomförs vanligen endast med huvudsökande i en familj. Juridiskt bistånd på det allmännas bekostnad är inte tillgängligt i någon instans. Det finns ingen landinformationsenhet eller databas med landinformation inom SMS, men från och med 2014 har en UNHCR-finansierad tjänst som informationsspecialist inkorporerats i SMS och kommer att finansieras av den armeniska staten från och med mitten av 2014. SMS saknar finansiering och arrangemang för att anlita experter av olika slag, däribland tolkar. Behov täcks i viss mån av UNHCR. Sökande får inte ta del av handlingarna i ärendet före utredning, inklusive landinformation. Sökande får ofta ta del av handlingarna först i överklagandestadiet. Sökande får inte ta del av protokoll från muntlig utredning före SMS fattar beslut. I ett antal fall har rätten till muntlighet etc. inte tillgodosetts. Enligt flykting- och asyllagen får SMS bevilja flyktingstatus utan muntlig utredning. Bestämmelsen har dock kommit att tolkas så att även negativa beslut kan fattas utan att ha föregåtts av muntligheter. UNHCR lyfter även fram att motsägelser i sökandes berättelse används för att ifrågasätta utan att sökande getts möjlighet att bemöta. Handläggare rådgör med myndighetsledningen innan beslut fattas. Den rådande uppfattningen inom SMS är att bevisbördan enbart ligger hos den asylsökande. Vissa grunder anses av de armeniska myndigheterna inte kunna kopplas till konventionen, exempelvis anses våld i hemmet inte kunna utgöra grund för internationellt skydd. 11 Möte med UNHCR-personal 12 Ibid 2014-03-25 8 (17)
UNHCR problematiserar att SMS:s handläggning av asylärenden suspenderas för det fall sökande uteblir från asylutredning. En asylansökan suspenderas enligt lag om sökande utan godtagbar anledning uteblir från utredning eller inte inställer sig till SMS efter att ha kallats, eller vägrar att samarbete med SMS. Ett asylärende kan öppnas på nytt om den sökande, inom tre månader från det att han eller hon tagit emot beslutet om att suspendera handläggningen, skriftligen vänder sig till SMS och styrker att godtagbara skäl förelegat. Om så inte sker är handläggningen terminated utan möjlighet att senare på nytt öppna ärendet eller att registrera en ny ansökan. Domstolarna gör ingen full prövning i substans och bekräftar nästan alltid underinstansens beslut. Deras oberoende har ifrågasatts i ett antal allmänt tillgängliga rapporter. Inget överklagande har lett till ändring av beslut i den asylsökandes favör. Ett fall för några år sedan då myndigheternas överklagaden av andrainstansens beviljande gick igenom i tredje instans. 3.4.2. Boende och arbete för asylsökande Asylsökande har rätt att arbeta i Armenien; enligt lag är de skyldiga att ansöka om arbetstillstånd men eftersom det inte finns någon ansvarig myndighet för att hantera sådana ansökningar kan asylsökande i praktiken arbeta utan arbetstillstånd. 13 SMS driver sedan 2001 ett mottagningscenter med kapacitet att erbjuda boende till 55 asylsökande. En betydande majoritet av alla asylsökande ordnar dock eget boende. 14 3.4.3. Förutsättningar för integration mm. UNHCR:s personal understryker att lokal integration av flyktingar präglas av Armeniens svåra socioekonomiska förhållanden. Utvandringen från landet är generellt hög. Det finns även språkliga och kulturella barriärer. Det är en utmaning för armeniska myndigheter att ta emot alla nyanlända från Syrien. Försök att finna finansiering pågår. SMS beslutade nyligen att reformera sin flyktingdivision till integrationsdivisionen. Ett integrationhouse ska etableras och fungera som ett transitboende så att flyktingar inte ska behöva stanna på mottagningscentret efter att deras ansökan beviljats. 15 Flyktingar beviljas uppehållstillstånd utan tidsbegräsning och, implicit, tillstånd att arbeta. 16 13 Robert Schuman Centre for Advanced Studies, 2013, sid. 1 14 Ibid, sid. 1f. 15 Ibid 16 Ibid, sid. 1 2014-03-25 9 (17)
4. Etniska armenier från Syrien UNHCR:s liksom IOM:s representant redogör för armeniska myndigheters uppgifter om att fler än 10 000 etniska armenier, vid tidpunkten för verkets besök, anlänt till landet från Syrien sedan konfliktens utbrott där. UNHCR betvivlar inte dessa uppgifter, men saknar uppgifter om hur många av dessa som därefter rört sig vidare till tredjeland. Fram till sommaren 2013 anlände, enligt armeniska myndigheter, mellan 200 och 300 etniska armenier från Syrien varje vecka. Antalet personer som anländer har därefter minskat sedan antalet flygflighter från Beirut reducerats till en per vecka. Uppskattningar gör gällande att ytterligare upp till mellan 10 000 och 15 000 etniska armenier från Syrien är att vänta till Armenien, beroende på utvecklingen av konflikten. 17 IOM:s företrädare förväntar sig dock ingen stor ytterligare inströmning till Armenien från Syrien. 18 Företrädaren betonar att en del av de etniska armenier som anlänt till Armenien fortfarande, i syfte att rädda det de fortfarande har kvar, reser tillbaka till Syrien och pendlar mellan de båda länderna. Många ur denna grupp ser Armenien som bara ett steg på vägen till ett tredje land eller som ett tillfälligt hem till dess att konflikten lösts. Deras intresse för lokal integration är därför begränsat. 19 4.1. Synen på etniska armenier från Syrien Såväl UNHCR:s som IOM:s representant lyfter fram den betydelse som den armeniska diasporan ges i den armeniska politiska debatten: de syriska armenierna anses ha varit en nyckelfaktor i den armeniska kulturens överlevnad. 20 Även om det råder konsensus om en generöst mottagande av gruppen, ses det som viktigt att behålla den armeniska minoriteteten i Syrien och frågan ställs om den visade generositeten inte innebär att basen för kulturens överlevnad förstörs. 21 4.2. Ansökningsförfaranden 4.2.1. Pass som utfärdas i Syrien Enligt företrädaren för IOM har det armeniska konsulatet i Aleppo under många år beviljat etniska armenier medborgarskap och många etniska armenier skaffade armeniska pass i Aleppo redan för många år sedan. De flesta har dubbelt medborgarskap. 22 Även UNHCR:s representant 17 Möte med UNHCR:s representant 18 Möte med företrädare för IOM 19 Ibid 20 Möte med UNHCR:s representant och företrädare för IOM 21 Möte med UNHCR:s representant 22 Möte med företrädare för IOM 2014-03-25 10 (17)
konstaterar att det armeniska konsulatet i Aleppo utfärdar pass även till personer som inte tidigare har haft armeniska pass. 23 4.2.2. Ansökningsprocesser i Armenien UNHCR saknar information om hur många syriska armenier som kommer med syriska respektive armeniska pass 24 men många har, enligt IOM:s företrädare, dubbelt medborgarskap 25. Som framgår ovan har en stor majoritet av de etniska armenier som anlänt från Syrien inte ansökt om asyl. Etniska armenier kan ansöka om medborgarskap i en förenklad process, får uppehållstillstånd under handläggningstiden och har därför inget behov av att ansöka om asyl. 26 Den främsta anledningen att ansöka om asyl är för att få tak över huvudet. 27 Den förenklade ansökningsprocessen för medborgarskap innebär dock inte att ansökningar beviljas med automatik. Handläggningen av ansökningar är individuell och den sökande måste bevisa sin armeniska etnicitet. Det är inte känt för UNHCR att någon ansökan avslagits, men det förekommer förseningar i handläggningen. 28 Sin armeniska etnicitet kan en sökande bevisa exempelvis genom dopbevis. 29 Även företrädarna för europeisk beskickning A beskriver naturaliseringsprocessen som enkel; den tar inte lång tid och kräver inte mycket dokumentation. De sökande behöver endast bevisa sitt armeniska ursprung. 30 4.3. Mottagande och integration UNHCR:s representant beskriver de armeniska myndigheterna som öppna gentemot de etniska armenierna från Syrien och de nyanlända känner sig säkra i Armenien och upplever sig inte diskriminerade. Samtidigt konstateras att det saknas ett konsoliderat mottagande från armeniska myndigheters sida och att armenierna från Syrien inte ser någon ekonomisk framtid i Armenien. Om armeniska myndigheter hanterar de nyanländas närvaro rätt kan de utgöra en tillgång för landets utveckling; de etniska armenierna från Syrien kan ses som en dynamisk grupp i en postsovjetisk kontext. 31 Även IOM:s företrädare konstaterar att de armeniska institutionerna är splittrade i mottagandet av etniska armenier från Syrien 23 Möte med UNHCR:s representant 24 Ibid 25 Möte med företrädare för IOM 26 Möte med UNHHCR-personal 27 Möte med företrädare för IOM 28 Möte med UNHHCR-personal 29 Möte med UNHCR:s representant 30 Möte med företrädare för europeisk beskickning A 31 Möte med UNHCR:s representant 2014-03-25 11 (17)
och att det är svårt att få en klar bild över deras situation. De begränsade resurserna är en utmaning. 32 De flesta etniska armenier som anlände från Syrien hade inledningsvis inställningen att de endast skulle stanna några månader. Många ville inte se sig själva som flyktingar och en majoritet av dem stod Assad-regimen nära; de anlände som om de var på sommarsemester. Nu har inställningen hos dem förändrats. UNHCR har observerat att de etniska armenier som anlänt senare är fattigare, har använt upp sina tillgångar och är i ett större behov av hjälp. Behoven växer. Oaktat deras legala status i Armenien, behandlar UNHCR personer som har flytt från Syrien till Armenien som personer i en flyktingliknande situation. 33 Samtidigt kan konstateras att det stöd i form av bostäder som utgår från myndigheterna främst ges till dem som ansökt om asyl. Resurserna är uttömda. 34 Även företrädaren för Mission Armenia konstaterar att det myndighetsstöd som finns tillgängligt för de nyanlända från Syrien är mycket begränsat 35. Andra former av stöd och åtgärder som vidtagits av myndigheterna är att importundantag har införts, att generositet när det gäller egenföretagande visas samt att barn erbjuds skolgång. De flesta barn som anlänt från Syrien går nu i vanliga skolor (det finns skola med undervisning på västarmeniska men tendensen är att de nyanlända från Syrien väljer vanliga armeniska skolor för sina barn 36 ), även om en nyligen genomförd undersökning med där 200 kvinnor ingick visade att 18 procent av syriska barn inte gick i skolan. Frågan om boende är ett stort problem, vilket även identifieras av myndigheterna; många nyanlända från Syrien har jobb med lön på armenisk nivå vilket innebär att de har svårt att betala sin hyra. 37 Även om småföretag som drivs av armenier från Syrien accepteras och har etablerats 38, förekommer uppgifter om krav på förskottsinbetalningar av skatt vilket kan skapa svårigheter för företags framtid. Det finns en god vilja men samtidigt lokala vanor i Armenien som kan ställa till bekymmer. 39 IOM:s företrädare beskriver ett begränsat intresse för lokal integration bland de nyanlända från Syrien och konstaterar därutöver att de möter svårigheter att finna arbete och att klara av sina boendekostnader. Affärsmöjligheter liksom andra integrationsmöjligheter är begränsade. 40 32 Möte med företrädare för IOM 33 Möte med UNHCR:s representant 34 Ibid 35 Möte med företrädare för frivilligorganisationen Mission Armenia 36 Möte med företrädare för europeisk beskickning B 37 Möte med UNHCR:s representant 38 Möte med företrädare för europeisk beskickning B 39 Möte med UNHCR:s representant 40 Möte med företrädare för IOM 2014-03-25 12 (17)
Företrädare för europeisk beskickning B konstaterar att majoriteten av de etniska armenierna som anlänt från Syrien bor i Jerevan. Den armeniska regeringen försöker bygga ett nytt Aleppo en bosättning för de nyanlända. 41 De personer som anländer till Armenien som armeniska medborgare eller blir medborgare efter ankomst till landet faller de jure utanför UNHCR:s mandat. Ståndpunkten hos den lokala UNHCR-representationen i Armenien är att de senare har fortsatta behov som är relaterade till deras flykt och liknar de behov som syrier som flytt till andra ställen än Armenien har (exempelvis bostäder, hälsoproblem och andra grundläggande behov såsom kläder, mat och andra varor). Att avbryta biståndet till personer som flytt från Syrien bortser från det faktum att legalisering av persons vistelse inte löser dessa flyktrelaterade problem i den armeniska ekonomiska kontexten. Att avbryta biståndet skulle likaså kunna sända en signal att de armeniska myndigheternas flexibla förhållningssätt när det gäller att ge legal status och dokumentation leder till minskat stöd till dem som är i behov av det. Detta skulle i sin tur kunna påverka myndigheternas förhållningssätt och locka fler syrier att ansöka om asyl. I sammanhanget noterar även den lokala UNHCR-representationen utvecklingen av UNHCR:s mandat över tid, inklusive såvitt avser internflyktingar och det möjliga skyddsgapet mellan stöd till flyktingar och stöd till internflyktingar som är medborgare som flytt inom sitt egna land. Om den syriska gruppen inte får hjälp kan, argumenterar den lokala UNHCR-representationen, sekundärförflyttningar till Europa komma att öka. De lokala integrationsmöjligheterna bedöms dock vara relativt goda. 42 4.4. Förekommande sekundärförflyttningar UNHCR:s representant konstaterar att det sker viss sekundärförflyttning från Armenien till tredjeland bland etniska armenier från Syrien, men att detta främst gäller personer har släktingar i Europa. Av de dryga 10 000 som har anlänt från Syrien har uppemot 2 000 lämnat Armenien, men de flesta av dessa har nog, enligt UNHCR, återvänt till Syrien eller dess grannländer. Representanten bedömer de lokala integrationsmöjligheterna som relativt goda men för samtidigt ett resonemang kring en möjlig ökning av sekundärförflyttningar om Armenien inte får ett ökat stöd i sitt mottagande. Vidare kan viljan att flytta vidare bland de nyanlända öka om kriget i Syrien blir än mer utdraget. 43 Även företrädare för europeisk beskickning B slår fast att tendensen tycks vara att armenier från Syrien stannar i Armenien. 44 41 Möte med företrädare för europeisk beskickning B 42 Möte med UNHCR:s representant 43 Ibid 44 Möte med företrädare för europeisk beskickning B 2014-03-25 13 (17)
Uppgifterna från IOM:s företrädare är i linje med ovan men samtidigt betonas att de nyanlända från Syrien beaktar möjligheterna för sekundärförflyttning (dagligen kommer armenier från Syrien till det IOMdrivna Canadian Visa Application Centre med önskemål om vidarebosättning). Det finns redan en migrationsström av syriska armenier till EU, dvs. personer som i EU uppger sig vara syriska medborgare. Detta är dock ingen stor grupp. 45 Företrädare för armeniska Human Rights Defenders och även i någon mån företrädaren för armeniska National Red Cross Society (som dock inte kvantifierar sina uppgifter 46 ) lämnar uppgifter om en rådande trend bland syriska armenier i Armenien som skiljer sig från de resonemang som UNHCR, IOM och EU-delegationen för. 40 % av dem som tidigare anlänt till Armenien uppges ha flyttat vidare. De syriska armenierna har ofta släktingar i tredjeland och de flesta har dubbelt medborgarskap, vilket är accepterat i armenisk lagstiftning. Företrädaren förutser att syriska armenier kommer att fortsätta komma till Armenien och sedan söka sig vidare till tredjeland. 47 45 Möte med företrädare för IOM 46 Möte med företrädare för armeniska National Red Cross Society 47 Möte med företrädare för Human Rights Defender 2014-03-25 14 (17)
5. Förekomsten av refoulement UNHCR redogör för tre fall av refoulement som skett under de senaste fyra åren. 48 År 2012 deporterade Armenien en ivoriansk flykting till Etiopien. Personen i fråga hade erkänts som flykting 2010 men deporterades 2012 på grund av nationella säkerhetsskäl. Dessa skäl utvecklades dock inte och flyktingen gavs ingen möjlighet att delta i processen. Vidare hänvisar UNHCR till medierapportering angående en syrisk familj om nio personer, inklusive fem barn, som var strandade på Zvarnotsflygplatsen i Jerevan under tre dygn innan de skickades till Turkiet. Det rapporterades att familjen vägrades inresa till Armenien eftersom de anlänt utan visum och inte beviljades visum sen de anlänt eftersom de inte kunde bevisa sin armeniska etnicitet. Som svar på UNHCR:s demarcheer, anförde armeniska myndigheter kortfattat nationella säkerhetsskäl som grund för beslutet. Ytterligare en incident 2012 gällde en syrisk familj. Familjen bestod av en armenisk kvinna, syrisk man och deras fyra barn. Familjen försökte resa in i Armenien vid två tillfällen men båda gångerna nekades maken inresa. Vid det första tillfället uppmanades han återvända till Aleppo och ansöka om visum där. Vid det andra tillfället hade han beviljats visum men nekades ändå inresa. Som en konsekvens av detta separerades familjen. I ett svar på en Note Verbale från UNHCR hänvisade armeniska myndigheter till nationella säkerhetsskäl. 48 Möte med UNHCR-personal 2014-03-25 15 (17)
6. Sammanfattande kommentar från Lifos Det bör noteras att UNHCR:s representant i Armenien ger den armeniska lagstiftningen på asylområdet ett gott omdöme. Likaså kan konstateras att det finns en etablerad process för att handlägga och fatta beslut i asylärenden. Kapaciteten är dock begränsad och det finns allvarliga brister i asylprocessen och hos ansvariga myndigheter, inklusive överinstanserna. Problemen såvitt gäller tillgången till asylprocessen, särskilt vid gränsen, beskrivs som allvarliga, liksom den roll som den armeniska säkerhetstjänsten tillskrivs av de konsulterade källorna. Dessa båda problemområden tycks vara en funktion av den rådande synen på och situationen för asylsökande/migranter som inte är av armenisk etnicitet, där särskilt personer med muslimsk bakgrund ger höjd beredskap. I praktiken förefaller asylsystemet närmast vara en exklusivitet för etniska armenier och politisk vilja att inkludera andra saknas. Intrycket är att beslut fattas på hög nivå utan att tillräcklig hänsyn till omständigheter i ärenden tas. Även om etniska armenier som har flytt till Armenien från Syrien dominerar helt bland asylsökande i Armenien, har de inte i första hand ansökt om asyl utan har antingen varit armeniska medborgare redan vid ankomsten till Armenien eller ansökt om medborgarskap därefter. Ansökningsprocessen beskrivs som enkel och det är värt att notera att UNHCR saknar information om att någon ansökan avslagits. Mottagandet av etniska armenier från Syrien har hittills varit välkomnande, men förutsättningarna för lokal integration präglas starkt av de rådande socioekonomiska förhållandena i Armenien. 2014-03-25 16 (17)
Källförteckning Muntliga källor Europeisk beskickning A, möte med företrädare i Jerevan den 10 oktober 2013 Europeisk beskickning B, möte med företrädare i Jerevan den 9 oktober 2013 Human Rights Defender, möte med företrädare i Jerevan den 11 oktober 2013 IOM, möte med representant i Jerevan den 10 oktober 2013 Mission Armenia, möte med företrädare i Jerevan den 9 oktober 2013 National Red Cross Society, möte med företrädare den 9 oktober 2013 UNHCR, möten med representant och personal i Jerevan den 9 oktober 2013 samt uppföljande kontakter i mars 2014 Skriftliga källor FN, https://treaties.un.org/pages/viewdetailsii.aspx?&src=untsonline&mtd sg_no=v~2&chapter=5&temp=mtdsg2&lang=en och https://treaties.un.org/pages/showmtdsgdetails.aspx?src=untsonline &tabid=2&mtdsg_no=v-5&chapter=5&lang=en Robert Schuman Centre for Advanced Studies, september 2013, Socio- Economic Rights of Refugees, Asylum Seekers and IDPs in the Republic of Armenia, http://www.carim-east.eu/media/exno/explanatory Notes_2013-126.pdf 2014-03-25 17 (17)