Aktörsgemensam CBRNE-strategi GEMENSAMT ARBETSSÄTT FÖR STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR

Relevanta dokument
Aktörsgemensamt CBRNE-möte 19 januari 2016

Aktörsgemensam CBRNE-strategi

Aktörsgemensam CBRNE-strategi

Aktörsgemensam CBRNE-strategi

Aktörsgemensam CBRNE-strategi

Aktörsgemensamt CBRNE-möte

Aktörsgemensam CBRNE-strategi

Aktörsgemensam CBRNE-strategi. Version 2

Samverkan för stärkt krisberedskap genom behovsanalysprocessen

Aktörsgemensam CBRNE-strategi. Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar

Finansieringsprinciper

Stora pågående arbeten

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

Bilaga Från standard till komponent

Finansieringsprinciper

B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Regional samordning och inriktning

Statusrapport för det fortsatta arbetet med samverkan avseende FoU inom området CBRNE. Susanna Ekströmer, MSB Åsa Scott, FOI

Anslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016

Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan

Årsrapport för det svenska arbetet inom CBRNE/farliga ämnen, 2018.

Handlingsplan för Samhällsstörning

Utlysning av forskningsmedel: CBRNE i framtiden, Steg 1

BILAGA 2 FÖRMÅGEKATALOG

Hearing och workshop Sveriges strategi för oljeskadeskydd. Stockholm 26 mars 2014

Sveriges strategi för oljeskadeskydd

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Aktörsgemensam CBRNEstrategi

Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015

Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015

Utvecklingsprocess för centrala myndigheter Träff december 2016

Samverkansområden med särskild vikt på Samverkansområdet Farliga Ämnen, SOFÄ

FSPOS Strategisk plan

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.

Behovsanalysprocessen med vägledning. Beskrivning av processen för behovsanalys samt praktiskt vägledning till genomförande av en behovsanalys

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (11) Datum Diarienr Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2018

Ansvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap

Gemensamma grunder: hur fattar du bättre beslut? Presentation: Mötesplats SO,14 maj, 2019.

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Förordningen om översvämningsrisker. Sveriges genomförande av EU:s översvämningsdirektiv

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Välkomna till Socialstyrelsen på. Myndighetsmöte för CBRNE 27 augusti 2015

ÖVERENSKOMMELSE mellan parterna i Krissamverkan Kronoberg - SÅ SKA VI SAMVERKA I EN KRIS

Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Innovationssluss 2.0. Resultat av projektet

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

Övergripande inriktningsbeslut för 2013 för anslag 2:4 Krisberedskap samt sammanställning av verksamhet som tidigare delfinansierats av anslaget

Nuvarande MSBFS 2009:10 Förslag till ny föreskrift Tillämpningsområde Tillämpningsområde 1 1 första stycket 2 1 andra stycket 3 2 första stycket

Inbjudan att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap för 2018

FSPOS & SOES - Beskrivning för att tydliggöra gränsdragning

En gemensam riskhanteringsprocess

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

Strategi för förstärkningsresurser

Övningsinriktning under för tvärsektoriella övningar på nationell och regional nivå

Samverkansplattform, en metod

Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap

Vad händer med EU:s CBRN handlingsplan? Försvarsdepartementet

SKL - Trygghet & Säkerhet Räddningschefsmöte Sydsverige 28 augusti 2015 Max Ekberg

Sveriges Kommuner och Landsting. Markus Planmo Trygghet och säkerhet

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Inriktning för projektmedel till myndigheter Anslag 2:4 Krisberedskap

Nationell risk- och förmågebedömning 2017

Kontinuitetshantering i samhällsviktig verksamhet

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Dnr Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2019

Regional utbildnings- och övningsstrategi

Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015

Åtvidabergs kommun. Utbildnings- och övningsplan

Nytt från SKL. SKL Trygghet & säkerhet

Nationell risk- och förmågebedömning 2019

Samma krav gäller som för ISO 14001

REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN

Skydd av samhällsviktig verksamhet

SOES samverkansövning 2014: Övningsrapport

Utveckling av process för samverkan avseende FoU inom området CBRNE

Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten

Akvatiskt områdesskydd särskilt RU värdefulla sjöar och vattendrag

Verksamhetsrapport för projektet Samverkansplattform H2020: Säkra samhällen

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Kunskapsutveckling för ett säkrare samhälle. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Riktlinjer för intern kontroll

Krisledningsplan

Vägledning till den svenska aktörsgemensamma CBRNE-strategin

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap


Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod

Bilaga 4, Målframtagningsarbetet under planeringen inför SAMÖ 2016 processbeskrivning, analys och reflektioner, mars 2016

Slutrapport för projekt finansierat av anslag 2:4 Krisberedskap avseende 2012

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun

STRATEGISK AGENDA

Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen

BBIC och Socialstyrelsen 29 april 2013

Att delta i en lokal ISF

- Kunskapen om hiv/aids och om hur det är att leva med sjukdomen skall förbättras i offentlig verksamhet, i arbetslivet och i samhället i stort.

Prioriterade nyckeltal

Policy för informationssäkerhet

Transkript:

Deltagare

Inledning - kapitel 1 Bakgrund, syfte och mål skapa en gemensam grund och en inriktning för det svenska CBRNE-arbetet ett bättre och effektivare samlat arbete inom området, ökade förutsättningar för samverkan och planering möjlighet att systematiskt identifiera behov av förbättringar av den svenska förmågan och inrikta arbetet.

Inledning- kapitel 1 Grunderna för arbete inom CBRNE-området översiktlig beskrivning av de olika ämnesgrupperna C, B, R, N och E beskrivning av CBRNE-händelser hur sker CBRNE-arbetet och behov av samverkan.

Strategins mål och delmål kapitel 2 1. Fungerande processer för CBRNE-samverkan 2. Processer för hot- och riskbedömningar inom CBRNE CBRNE 3. Strukturer/processer för att identifiera vilka förmågor vi behöver utveckla inom CBRNE 4. Hur vi ska använda styrinstrument inom CBRNE-området

Mål 4 - Hur vi ska använda styrinstrument inom CBRNE-området 4 a)inriktningen för anslag 2:4 Krisberedskap ska för CBRNE utgå från en gemensam behovsanalys av området. 4 b)aktörer på alla nivåer ska ges tillgång till en överblick över vilka projekt som har genomförts eller pågår inom området CBRNE. 4i) 4m) Särskilt om forskning och utveckling 6

Mål 4 c-h Särskilt om utbildning och övning 4 c) planering av utbildning och övning inom CBRNE ska ske integrerat med övrig planering inom området. 4 d) Aktörer inom ett län bör gemensamt kartlägga hot, risker och förmågeutvecklingsbehov och se om det föranleder några särskilda utbildningsinsatser. 4 e) Det nationella behovet av återkommande utbildningar inom CBRNE bör utvärderas regelbundet. 4 f) Aktörer som kan komma att uppträda gemensamt vid en CBRNE-händelse ska så långt som möjligt ha liknande utbildning 4 g) Aktörer bör i sin planering gemensamt identifiera långsiktigt övningsbehov inom CBRNE. 4 h) Aktörer som kan komma att uppträda gemensamt vid en CBRNE-händelse ska så långt som möjligt vara samövade. 7

Prioriterade områden - mål 3d 8

Definition av prioriterat område Ett avgränsat område där det har identifierats ett behov av att öka eller bevara den nationella förmågan och där detta inte bedöms komma att tillgodoses genom befintliga satsningar eller genom ordinarie CBRNE-arbete. 9

Prioriterade områden Katastrofmedicin Bedömning av skyddsnivå Samverkan Krav på operativ CBRNE-förmåga Det kända okända VMA och utomhusalarmering Analys av mikroorganismer Gränskontroll av farliga ämnen Experter och nyckelfunktioner 10

Förvaltning - mål 1d Det ska finnas en förvaltningsprocess för att hantera CBRNEfrågor som berör flera nivåer, aktörer eller samverkansforum. Processen ska möjliggöra gemensam beredning av frågor som kräver beslut av flera aktörer eller arbete i flera samverkansforum. MSB är förvaltare Aktörsgemensam arbetsgrupp- aktivt stöd till förvaltningen Aktörsgemensamt CBRNE-möte Det kommer att krävas fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen. 11

Förvaltningsprocess mål 1d 12

Var står vi idag när det gäller CBRNE-strategin? Den andra versionen av den aktörsgemensamma CBRNEstrategin är klar. Vi har färdiga mål och delmål och 9 prioriterade områden för det svenska CBRNE-arbetet. Viktigt att aktörer arbetar vidare med implementeringen av strategins mål och delmål. Berörda aktörer förväntas bidra i arbete med de prioriterade områdena. 13

Läs mer om CBRNE-strategin https://www.msb.se/sv/insats--beredskap/cbrnesamordning/strategisk-inriktning/ Max Ekberg max.ekberg@skl.se 14