Styrelsens vårmöte , Bergen. Välkomstbrev

NLS vårmöte 2015 i Bergen, s. 1 / 49 Styrelsens vårmöte 11 12.5.2015, Bergen Välkomstbrev 1. Mötet öppnas, inbjudna 2. Dagordningen fastställs Bilaga 1-1-2015, Dagordning Bilaga 2-1-2015, Tidsplan 3. Godkännande av föregående mötesprotokoll 3. - 4.12 2014 Bilaga 3-1-2015, Protokoll 4. NLS verksamhetsberättelse 2014 Bilaga 4-1-2015, Verksamhetsberättelse 5. NLS räkenskaper och revision för 2014 Bilaga 5-1-2015, Ekonomisk rapport Bilaga 6-1-2015, Revisorns utlåtande 6. Fastställande av medlemsavgift 2015 Bilaga 7-1-2015, Medlemsavgift 2015 7. Tema 7.1 Redogörelse över Ludvigsenutvalgets arbete en utredning om framtidens norska skola 7.2 Från strejk till tillitsbygge 8. NLS Förbundsseminarium 2015 Bilaga 8-1-2015, Preliminärt program 9. Internationella ärenden 10. Nationella rapporter 11. Möteskalendarium 12. Övriga ärenden 13. Mötet avslutas

NLS vårmöte 2015 i Bergen, s. 2 / 49 Helsingfors 24.4.2015 Till NLS Styrelse Översänder styrelsens handlingar till NLS vårmöte den 11-12 maj 2015 i Bergen. Jag ber Er uppmärksamma att NLS kansli behöver organisationernas nationella rapporter senast den 28 april för att vi ska få in dem på webbsidorna så de är tillgängliga för alla före mötet. All praktisk information om vårt möte har tidigare sänts till styrelsen men tidsplanen med praktiska upplysningar finns också med i handlingarna. All information finns också på NLS sidor http://www.nls.info/styrelsemoten.html Varmt välkomna till Bergen. Med vänlig hälsning Anders Rusk Generalsekreterare

NLS vårmöte 2015 i Bergen, s. 3 / 49 1. Mötet öppnas Inbjudna Stig G Lund BUPL, observatör Elisa Rimpler Bergmann BUPL Anders Bondo Christensen DLF Bo Holmsgaard DLF Hanne Pontoppidan Uddannelsesforbundet Annette Nordstrøm Hansen GL Uffe Rostrup FSL, Danmark Christoffer Jørgensen HL Christer Holmlund FSL, Finland Olli Luukkainen OAJ Kari Kinnunen OAJ Päivi Koppanen OAJ Anitta Pakanen OAJ Pasi Pesonen OAJ Heralvur Jacobsen FL Jógvan Philbrow FP Sivso Dorph IMAK Juliane H. Tobiassen NPK Thordur Hjaltested KI Haraldur F. Gíslason KI Adalheidur Steingrímsdóttir KI Anne Finborud SL Ingrid Convery Utdanningsforbundet Steffen Handal Utdanningsforbundet Ragnhild Lied Utdanningsforbundet Terje Skyvulstad Utdanningsforbundet Hege Valås Utdanningsforbundet Lars Erik Wærstad Utdanningsforbundet Bo Jansson LR Lars Hallenberg LR Paula Engwall Lärarförbundet Maria Rönn Lärarförbundet Sixten Frixon Lärarförbundet Johanna Jaara Åstrand Lärarförbundet Robert Fahlgren Lärarförbundet

NLS vårmöte 2015 i Bergen, s. 4 / 49 2. Dagordningen fastställs Information Inbjudan till styrelsemöte har skickats till styrelsen 4.3.2015 Dagordningen har skickats till styrelsen 13.4.2015. Övriga möteshandlingar har skickats till styrelsen 24.4.2015. Beslutsförslag Bilagor Styrelsen föreslås godkänna föreliggande dagordning och notera tidsplanen till kännedom. Bilaga 1-1-2015 Dagordning Bilaga 2-1-2015 Tidsplan

NLS vårmöte 2015 i Bergen, s. 5 / 49 Bilaga 1-1-2015 NLS VÅRMÖTE 11. - 12.5.2015 Tid: måndag den 11 maj, kl.12.00 17.00 tisdag den 12 maj, kl. 9.00 13.00 Plats: Bergen, Norge För övrigt, se bifogad tidsplan FÖRSLAG TILL DAGORDNING 1. Mötet öppnas 2. Dagordningen fastställs 3. Godkännande av föregående protokoll 3. 4 december 2014 4. NLS verksamhetsberättelse 2014 5. NLS räkenskaper och revision för 2014 6. Förslag till medlemsavgift 2015 7. Temadiskussioner a) Redogörelse över Ludvigsenutvalgets arbete en utredning om framtidens norska skola b) Från strejk till tillitsbygge 8. NLS förbundsseminarium 2015 9. Internationella ärenden 10. Nationella rapporter Kortfattad skriftlig redogörelse om den senaste utvecklingen i resp. land Anm. Rapporterna bör sändas till NLS kansli senast 28.4 för att kunna sättas in på NLS webbsida inför mötet 11. Möteskalendarium 12. Anmälningsärenden 13. Övriga ärenden 14. Mötet avslutas

NLS vårmöte 2015 i Bergen, s. 6 / 49 Bilaga 2-1-2015 Tidsplan för NLS styrelsemöte 11. - 12.5.2015 Tidpunkt: måndag den 11 maj, kl.12.00 17.00 tisdag den 12 maj, kl. 9.00 13.00 Plats och logi: Norge, Bergen Måndag 11.5 12.00 Lunch 13.00 14.00 Mötet inleds Öppnande av möte Fastställande av dagordning Godkännande av föregående mötesprotokoll Verksamhetsberättelse Bokslut Medlemsavgifter Förbundsseminarium 14.00 15.30 Tema 1 Redogörelse över Ludvigsenutvalgets arbete en utredning om framtidens norska skola 15.30 16.00 Kaffe 16.00 17.00 Mötet fortsätter Internationella ärenden 17.15 18.45 Rundvandring i byn (kom ihåg bekväma skor!) 19:30 Avgång från hotellet 20.00 Middag Tisdag 12.5 9.00 10.30 Tema 2 Från strejk till tillitsbygge 10.30 11.00 Kaffe 11.00 12.00 Mötet fortsätter Nationella rapporter 12.00 13.00 Lunch Möteskalendarium Anmälningsärenden Övriga ärenden

NLS vårmöte 2015 i Bergen, s. 7 / 49 3. Godkännande av föregående mötesprotokoll Information Protokollet från NLS styrelsemöte i Helsingfors 3. 4 december 2014 sändes ut för granskning till styrelsens ledamöter den 24 april 2015. Beslutsförslag Styrelsen föreslås godkänna föreliggande protokoll från den 3. 4 december 2014 Bilagor Bilaga 3-1-2015 Protokoll 3. 4.12.2014

NLS vårmöte 2015 i Bergen, s. 8 / 49 Bilaga 3-1-2015 NORDISKA LÄRARORGANISATIONERS SAMRÅD Protokoll från NLS höstmöte 2014 Ärende Styrelsens höstmöte Tid 3. - 4.12.2014 Plats Radisson Blu Royal, Helsingfors, Finland Närvarande

NLS vårmöte 2015 i Bergen, s. 9 / 49 Stig G Lund BUPL, observatör Henning Pedersen BUPL Anders Bondo Christensen DLF, avl. 4.12,kl 09.27 Bo Holmsgaard DLF Hanne Pontoppidan Uddannelsesforbundet Annette Nordstrøm Hansen GL Uffe Rostrup FSL, Danmark Christoffer Jørgensen HL Christer Holmlund FSL, Finland Olli Luukkainen OAJ Kari Kinnunen OAJ Päivi Koppanen OAJ Anitta Pakanen OAJ Pasi Pesonen OAJ Heralvur Jacobsen FL Maud Wang Hansen FP Sivso Dorph IMAK Thordur Hjaltested KI Haraldur F. Gíslason KI Adalheidur Steingrímsdóttir KI Ingrid Convery Utdanningsforbundet Steffen Handal Utdanningsforbundet Ragnhild Lied Utdanningsforbundet Terje Skyvulstad Utdanningsforbundet Hege E. Valås Utdanningsforbundet Lars Erik Wærstad Utdanningsforbundet Anders Almgren LR, 4.12 Lars Hallenberg LR, 3.12 Paula Engwall Lärarförbundet Ann-Charlotte Eriksson Lärarförbundet Sören Holm Lärarförbundet Inger Maurin Lärarförbundet Taina Aellig Tolk Maj Lönnroth Tolk Carl-Erik Rusk Chefred., Läraren Annica Grimlund Chefred., Lärarnas Tidning Mikkel Hvid Chefred., Frie Skoler Harald F. Wollebæk Utdanning Morten Jest Chefred., Gymnasieskolen Marja Puustinen Chefred., Opettaja, 3.12 Eva Rönnberg NLS Anders Rusk NLS

NLS vårmöte 2015 i Bergen, s. 10 / 49 NLS HÖSTMÖTE 3. - 4.12.2014 1. Mötet öppnas Tid: Se bifogad tidsplan Plats: Radisson Blu Royal, Runebergsgatan 2, Helsingfors Olli Luukkainen hälsade alla deltagare välkomna till mötet i Helsingfors som öppnades kl. 12.30. Luukkainen hälsade också arbetsminister Lauri Ihalainen välkommen. Ministern talade under rubriken Finlands konsensuspolitik. Arbetsminister Lauri Ihalainen inledde mötet med sin presentation. Han talade om den finska arbetssituationen, samarbetet mellan fackföreningar och arbetsgivare samt utmaningarna med att minska på arbetslösheten och att förbättra anställningsvillkoren på alla områden. 2. Dagordningen fastställdes Beslut Dagordningen och tidsplanen fastställdes med ändringen att punkt 9 Internationella ärenden och punkt 11 Samarbete med NMR och NR bytte plats i tidsplanen. Ordförande Olli Luukkainen presenterade mötets två teman: Finlands konsensuspolitik (arbetsminister Lauri Ihalainen) och Kommunikation och påverkansarbete i OAJ (OAJ:s kommunikationschef Marja Puustinen). Följande styrelsemedlemmar presenterade sig; Anitta Pakanen, OAJ, Christer Holmlund, FSL, Haraldur F. Gíslason, KI och medarbetare Eva Rönnberg, NLS. Dagordningen och tidsplanen fastställdes och bifogades till protokollet som bilagor 1-2-2014 och 2-2-2014. 3. Godkännande av föregående protokoll från Svartå 6. 7 maj 2014 Beslut Protokollet godkändes i förelagd form och bifogades till protokollet som bilaga 3-2-2014.

NLS vårmöte 2015 i Bergen, s. 11 / 49 4. NLS verksamhetsplan 2015 Generalsekreterare Anders Rusk presenterade NLS verksamhetsplan för år 2015 och föreslog att man skulle ha Tillit vägen till en starkare lärarprofession som nästa års tema och i samband med det skulle man ta upp ärenden under två rubriker: A. Mätningarna kommit för att stanna och B. Den nordiska kollektivavtalsmodellen. Anders Rusk nämnde att den nordiska kollektivavtalsmodellen kommer att komma upp också i samband med förbundsseminariet i Sverige, hösten 2015. Både Danmark, Island och Norge har under de senaste åren handskats med arbetskonflikter och i Danmark har man till och med upplevt ett regeringsingripande medan strejkerna i Island och Norge har lösts enligt den nordiska kollektivavtalsmodellen och tillitsprincipen. Diskussion Styrelsen diskuterade detta tema och beslöt att man gemensamt skulle arbeta med detta under det kommande året. Utöver detta tema diskuterades teman som funnits under det gångna året och potentiella teman för kommande år. Styrelsen diskuterade det tidigare utbildningspolitiska samarbetet med länder i Östersjöområdet. Arbetet, som sedan dess har skötts av ETUCE, visar att läget fortfarande är problematiskt, och styrelsen uttryckte att man, speciellt i de nordiska länderna, kunde ta upp frågan igen och föra en dialog. Anders Rusk lade till att många av de samarbetande länderna uppehåller bilateral kontakt och ett fortsatt samarbete. Ett annat tema som diskuterades var problemen kring privatisering och kommersialisering av utbildningen samt den ökande användningen av IT i undervisningen. Beslut Styrelsen antecknade diskussionen till kännedom och godkände förslaget till verksamhetsplan 2015, som bifogades till protokollet som bilaga 4-2-2014. 5. NLS budget 2015 Generalsekreteraren presenterade NLS budget för år 2015. Beslut Styrelsen godkände förslaget till budget för år 2015 och den bifogades till protokollet som bilaga 5-2-2014.

NLS vårmöte 2015 i Bergen, s. 12 / 49 6. Förbundsseminarium 2015 NLS Förbundsseminarium fokuserar på temat Kommunikation och opinionsbildning och anordnas i Sverige 28 30.9.2015. Det svenska värdskapet ger deltagarna möjlighet att se kommunikationens och opinionsbildningens betydelse för det fackliga arbetet genom föreläsningar och goda exempel. Seminariet ger möjlighet till ett brett erfarenhetsutbyte kring frågeställningarna. Tanken är också att utveckla scenarierna och inspirera till goda diskussioner kring temat. Målsättningen är, att använda de olika lärarorganisationernas kunskaper och erfarenheter för att gemensamt konkretisera utmaningarna kring kommunikation och opinionsbildning. Målgruppen är NLS-organisationernas förbundsledning och högre tjänstemän samt förbundens handläggare på sakområdet. Fördelningen av platser mellan de nordiska länderna är: Danmark 20 Finland 20 Norge 20 Sverige 20 Island 7 Färöarna 4 Grönland 4 Totalt 95 deltagare Anders Rusk meddelade att Förbundsseminariet 2015 kommer att anordnas i Bergendal i Sollentuna, Sverige. Seminariets tema skulle förslagsvis bli Kommunikation och opinionsbildning en väg till bättre lärarstatus. Målsättningen för seminariet är att använda de olika lärarorganisationernas kunskaper och erfarenheter för att diskutera utmaningarna kring kommunikation och opinionsbildning. Inbjudan till seminariet och utkast till seminarieprogram kommer att gå ut till medlemsorganisationerna våren 2015. Styrelsen föreslås godkänna riktlinjer för innehåll och genomförande av NLS - förbundsseminarium år 2015. Beslut Styrelsen godkände riktlinjerna för innehållet och genomförandet av NLS - förbundsseminarium 2015.

NLS vårmöte 2015 i Bergen, s. 13 / 49 7. Val av ordförande och vice ordförande i NLS 2015 Anders Rusk meddelade att ordförande, - och viceordförandeuppdragen ska cirkulera mellan olika medlemsländer i den ordning styrelsen beslutar och enligt den etablerade rotationsordningen står Norge i tur att vara ordförandeland år 2015. Ragnhild Lied från Utdanningsforbundet, Norge föreslogs till ordförande och Thordur Hjaltested från Kennarasamband Islands, Island föreslogs till vice ordförande. Beslut Styrelsen valde Ragnhild Lied från Utdanningsforbundet till NLS ordförande och Thordur Hjaltested från Kennarasamband Islands till vice ordförande för år 2015. 8. Möteskalendarium Anders Rusk presenterade mötesdatum för år 2015 och mötesdatum för år 2016. Styrelsens möten 2016 ordnas på Island. Datum för styrelsemöten 2016, Island: Styrelsens vårmöte: Juni, 2016: 1-2.6, onsdag-torsdag Styrelsens höstmöte: November, 2016: 29-30.11, tisdag-onsdag Datum för sommarkursen i Norge 2016: 27.6 1.7, måndag-fredag Beslut Styrelsen antecknade diskussionen till kännedom och godkände ovannämnda förslag till mötesdatum för år 2015 och 2016. 9. Anmälningsärenden Generalsekreterare Anders Rusk presenterade utvärderingen av sommarkursen 1-5.7.2014 i Bålsta, Sverige. Enligt svaren i utvärderingen var sommarkursen lyckad. De som deltog skulle rekommendera kursen. Den övriga responsen var också positiv. Beslut Styrelsen bifogade Anders Rusks presentation till protokollet som bilaga 6-2-2014.

NLS vårmöte 2015 i Bergen, s. 14 / 49 10. Samarbete med Nordiska Rådet och Nordiska Ministerrådet Generalsekreterare Anders Rusk presenterade rapporten NLS samarbete med Nordiska rådet och Nordiska Ministerrådet i form av ett diskussionsunderlag. Rusk noterade att Nordiska Rådet, parlamentarikerna, idag har en lite undanskymd roll i utbildningspolitiken och att de utbildningsrelaterade frågor som de ställer till NMR ofta besvaras utgående från den verksamhetsplan som NMR utarbetar tillsammans med ordförandeskapet varje år. Alla ministrar i NMR är inte heller alltid överens i alla frågor och det bör man ta i beaktande. Rusk redogjorde för vilka arbetsuppgifter NR och NMR har och poängterade att NLS medlemsorganisationer bör kontakta dessa instanser via sina egna ministerier och främst då ordförandelandet för att påverka den nordiska agendan. År 2015 har Danmark ordförandeskapet i NMR och år 2016 står Finland i turen att vara ordförandeland. Under 2015 kommer Danmark bland annat att ta itu med välfärd med fokus på utbildning inom programmet Vækst, velfærd og værdier. Det kommer att bildas en lärarutbildningsgrupp under 2015. Troligtvis kommer Island att få ordförandeskapet för arbetsgruppen och på Island kommer också NMR:s utbildningsgrupp att hålla ett möte för att diskutera vilka arbetsområden som ska behandlas i arbetsgruppen. NLS har sänt förslag till rubriker till NMR sekretariatet. Anders Rusk upplyste dessutom styrelsen om att NMR håller på att utarbeta en ny strategi för utbildning för åren 2015-2017 och uppmanade medlemsorganisationerna att påverka nationellt. Diskussion Styrelsen ansåg det viktigt att informera styrelsen om viktiga ting som sker i NMR och NR men att det var viktigt att varje land arbetade självständigt med att hålla kontakten, speciellt till NMR, via sina ministerier. Viktigt är att lägga fokus på professionellt kapital, den nordiska modellen och den nordiska lärarprofessionen samt på de frågor och lösningar som NLS driver. Genom att ha ett gott samarbete med NMR kan man få inflytande över utbildningspolitiken. Viktigt är också att se över vem som deltar i NMR:s konferenser och uppmana nordiska representanter att delta i dem. Beslut Styrelsen konstaterade att det är viktigt att påverka den nordiska verksamheten på utbildningsområdet och att samarbetet mellan NLS

NLS vårmöte 2015 i Bergen, s. 15 / 49 och Nordiska Ministerrådet bör ske både nationellt och nordiskt. Styrelsen konstaterade att inom NLS är det de nationella förbunden som har det nationella mandatet och att NLS uppgift är att etablera en regelbunden kontakt med Nordiska Ministerrådet och att informera sina medlemsorganisationer om NMR:s och NR:s aktiviteter på utbildningsområdet. 11. Temadiskussion Kommunikation och opinionsbildning Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ:s kommunikationschef Marja Puustinen höll sin presentation om Kommunikation och påverkansarbete i OAJ. Puustinen, som också är chefredaktör för OAJ:s tidning Opettaja, (sv. Läraren) berättade om dess struktur och innehåll. Hon berättade också om kommunikationsarbetets förändringar och att OAJ sammanfört tidningen och all annan kommunikation. Puustinen berättade att en stor del av kommunikationsarbetet nu görs på webben, och man använder många olika kanaler för att nå ut till medlemmarna. Syftet är att kommunikationen ska vara närvarande på möten och i diskussioner eftersom den är en stödfunktion för hela organisationens arbete och ska nå en större publik. Puustinens presentation föranledde en livlig diskussion i styrelsen. Främst diskuterades frågor om yttrandefrihet samt frågor kring förbundstidningarnas ansvars- och frihetsgrad. Beslut Styrelsen antecknade kommunikationsdirektör Marja Puustinens presentation (bilaga 7-2-2014) samt styrelsens diskussion till kännedom. 12. Internationella ärenden 12.1 Allmänt Generalsekreterare Anders Rusk inledde andra dagens möte med att berätta om brevet Post-2015 som alla NLS-förbundens ordförande hade skrivit under och gemensamt skickat till de nordiska statsministrarna samt FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon. NLSförbunden visade på så vis hur viktiga utbildningsfrågorna är i ett globalt perspektiv. Responsen från FN var positiv och de meddelade att utbildningsfrågor borde få en plats bland de nya millenniemålen. Vid tidpunkten hade också den finska statsministerns kansli meddelat att de förflyttat brevet till undervisningsministeriet att besvaras.

NLS vårmöte 2015 i Bergen, s. 16 / 49 12.2 ETUCE Paula Engwall redogjorde för händelserna i ETUCE. NLS styrelse diskuterade i tillägg till aktuella händelser i ETUCE också frågan att vissa delar av ryskspråkiga Centralasien hade flyttats från EI:s Asienregion till Europaregionen då det också finns en stor värdegemenskap med närliggande länder som hör till Europa. En av anledningarna var att det var oroligt i de rysktalande länderna på grund av Ukrainakrisen. ETUCE kommer att översätta material till ryska och en utvärdering ska göras om två år. Det formella beslutet fattas av EI:s styrelse. Medlemsavgifterna i östra Europa samt TTIP, frihandelsavtalet mellan EU och USA, kom också på tal i ETUCE. Frågor om privatisering och Global Response-kampanjen diskuterades men en Europastrategi med europeiska prioriteringar inom ramen för den globala kampanjen hade ännu inte utvecklats. Eftersom ETUCE inte hade haft någon tydlig policy på ICT skulle detta område utvecklas ytterligare. I samband med konferensen som ordnades i Wien i november 2014 antog man en resolution om The Future of the Teaching Profession och ICT med syftet att tillsätta en Task Force som ska arbeta fram en policy på området som handlar om framtidens lärande och digitalisering. Styrelsen i ETUCE diskuterade även frågor kring Early Childhood Education Conference. 12.3 Education International Styrelsen diskuterade den danska situationen där de danska lärarförbunden och arbetsgivarna hade drabbat samman i en konflikt gällande arbetsvillkor våren 2013. Regeringens ingripande kritiserades för att ha varit partiskt och man ansåg att man bör se över det politiska arbetet. En annan fråga som också togs upp var privatiseringen av utbildningssektorn. Ragnhild Lied fortsatte med att berätta om aktuella händelser i EI. EI:s styrelse utvärderade kampanjen Unite for Quality Education och kom till slutsatsen att den var en lyckad kampanj. Arbetet bedömdes behöva fortsätta för att påverka arbetet med att påverka Post-2015-agendan och delvis ha en annan riktning under nästa kongressperiod. Under 2015 är arbetet mot privatisering en stor del av EI:s kampanj med namnet Global response. På EI:s styrelsemöte i oktober behandlades i huvudsak frågor i anslutning till EI:s kongress i Ottawa. Man beslöt att arbeta fram ett nytt

NLS vårmöte 2015 i Bergen, s. 17 / 49 policy-dokument Human and Trade Unions Rights Policy Paper och dessutom resolutionsförslag på flera teman som skulle sändas ut till organisationerna för konsultation. Dessutom beslöt EI:s styrelse att man skulle upprätta ett nätverk för att etablera ett EI/ETUCE Central-Östeuropeiskt nätverk (CEENET). Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan överfördes från EI Asien till detta nätverk i ETUCE. Det administrativa ansvaret och uppföljandet av detta nätverk skulle föras över till ETUCE. Styrelsen vidtog två resolutioner: 1. Stöda land och organisationer som är hårt drabbade av Ebola Det upprättas en fond som ska samla in medel för upplysningsarbete i det drabbade landet 2. Stöd för skydd av flyktingbarn från Syrien och Irak Fackföreningarna i dessa länder bör konsulteras på program och planer för utbildning i flyktinglägren Vidare behandlade EI:s styrelse en rapport från Task Force on Early Childhood & Education. En av rekommendationerna från Task Force var att behålla ett nätverk för ECE. År 2015 ska dessutom FN lansera världsomfattande mål för utbildningen. Det är viktigt att se förskoleområdet som grunden för hela utbildningen. Anders Rusk upplyste styrelsen om det senaste TUAC-mötet. På bland annat initiativ från den finska undervisningsministern kom det fram att OECD och CERI (Centre for Educational Research and Innovation) föreslagit att man ska anordna ett Summit till, i tillägg till International Summit on Teaching Profession, nämligen Annual Summit, Global & Education Industry. Detta förslag diskuterades mycket på mötet. Man reagerade speciellt på att organisationerna inte var inbjudna och att det var ministerierna och inte organisationerna som skulle välja lärarrepresentanterna. EI reagerade också på detta och på frågan om man verkligen kunde ordna två Summit under samma år och om ministrarna faktiskt hade ett genuint intresse för det. Under NLS-mötet meddelade DLF att vice ordförande Dorte Lange ställer upp som kandidat i EI:s styrelseval. Utdanningsforbundet meddelade att viceordförande Steffen Handal också ställer upp i valet och Lärarförbundet meddelade att deras nyvalde ordförande Johanna Jaara Åstrand likaså ställer upp i valet. Slutligen berättade Anders Rusk att han hade sänt ut ett brev och bokat rum för den nordiska delegationen inför EI-kongressen i Ottawa. Han uppmanade förbunden att sända in anmälan enligt utsänd tidtabell. Beslut

NLS vårmöte 2015 i Bergen, s. 18 / 49 Styrelsen antecknade diskussionen kring aktuella internationella ärenden till kännedom. 13. Nationella rapporter 14. Övriga ärenden 15. Mötet avslutas De nationella rapporterna kompletterades delvis muntligt och bifogades till protokollet som bilagor 8-19/2/2014. Styrelsen hade inga övriga ärenden. Ordförande Olli Luukkainen tackade alla för ett givande möte och tolkarna Maj Lönnroth och Taina Aellig för ett gott arbete. Rusk tackade även de finska lärarförbunden för ett gott samarbete 2014 och såg fram emot att arbeta med värdlandet Norge år 2015.

NLS vårmöte 2015 i Bergen, s. 19 / 49 4. NLS verksamhetsberättelse 2014 Information Generalsekreteraren presenterar verksamhetsberättelsen 2014 för styrelsen. Beslutsförslag Styrelsen föreslås godkänna NLS verksamhetsberättelse för år 2014 Bilagor Bilaga 4-1-2015 Verksamhetsberättelse för år 2014

NLS vårmöte 2015 i Bergen, s. 20 / 49 Bilaga 4-1-2015 Verksamhetsberättelse 2014 Redogörelse över Nordiska Lärarorganisationers Samråds arbete under verksamhetsåret 2014. NLS styrelsemöte Bergen, 11. 12.5.2015

NLS vårmöte 2015 i Bergen, s. 21 / 49 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 22 2. NATIONELLA AXPLOCK 2013... 22 3. NORDISKT ERFARENHETSUTBYTE... 25 3.1 Informationsutbyte... 26 3.2 Styrelsen... 26 3.3 Sektorerna... 26 3.4 Internationella sekreterares möte... 27 4. KURSER OCH KONFERENSER... 28 4.1 NLS Förbundsseminarium 2013... 28 4.2 Studerandeforum... 28 4.3 Ledarforum... 29 5. INTERNATIONELLT LÄRARSAMARBETE... 30 5.1 EI... 30 5.2 ETUCE... 31 5.3 Övriga internationella möten... 32 6. NORDISKT SAMARBETE... 33 6.1 Nordens Fackliga Samorganisation, NFS... 33 6.2 Nordiska Rådet och Nordiska Ministerrådet... 33 7. ORGANISATION... 35 7.1 Medlemsorganisationer... 36 7.2 Administration... 36 7.3 Representation... 36

NLS vårmöte 2015 i Bergen, s. 22 / 49 1. INLEDNING Nordiska Lärarorganisationers Samråd, NLS har under verksamhetsåret 2014 särskilt behandlat frågor i anslutning till nedskärningar och åtstramningar i de nationella budgeterna utgående från de ekonomiska förutsättningarna i värdlandet Finland samt organisationsutvecklingsfrågor utgående från kommunikationens, opinionsbildningens och framtidsarbetets synvinkel. Det utbildningspolitiska läget i värdlandet har belysts och analyserats, vilket har gett möjlighet att diskutera det motsvarande läget i de övriga medlemsorganisationerna. Finlands nationalekonomi har under regeringarna Katainen och Stubb inte utvecklats i önskad riktning och tillväxten har uteblivit, vilket lett till svåra förhandlingar för speciellt den offentliga sektorn. Finland har varit tvungen att fatta svåra beslut, där de fackliga organisationerna bistått regeringen både genom en mycket moderat inkomstpolitisk löneuppgörelse och ett pensionsavtal. Den moderata lönelinjen kommer med största sannolikhet att bestå också under kommande år för att göra exportsektorn tillräckligt konkurrenskraftig. Styrelsen tog under sitt höstmöte också upp Finlands konsensuspolitik och dess historiska resultat samt dess framtid, väl belysta av arbetsminister Lauri Ihalainen. Finland lever utbildningspolitiskt just nu under hårt ekonomiskt tryck, vilket föranleder en hög arbetsbelastning på utbildningssektorn och ställer ytterst hårda krav på lärarna. För första gången på tiotals år har lärare till och med sagts upp. Förutom det finländska läget har året samhälleligt och politiskt i stor utsträckning präglats av den ekonomiska krisen och dess följder, men också lärarnas arbetsbelastning och etik har diskuterats livligt på möten och särskilt därtill anordnade seminarier. Många europeiska länder kämpar med stora nedskärningar och den av krisen framvuxna ungdomsarbetslösheten har varit på tapeten i samtliga nordiska länder. Utbildningen ses som en av lösningarna för att råda bot på tillväxtproblemen och det utanförskap som minskningen av skolans resurser förorsakar och blir således inte oberörd när man söker lösningar. Samtidigt skär man i de ekonomiska resurserna för skolans del i så gott som hela Europa. 2. NATIONELLA AXPLOCK 2014 Situationen i Danmark har präglats av händelserna, som ledde fram till den nya grundskolereformen och till lagingreppet i lärarnas löneförhandlingar. Både föräldrar, elever och lärare är mycket osäkra på, hurdan skola reformen för med sig. En undersökning våren 2014 visade att bara 4 % av lärarna upplevde att de vet hur de ska implementera det nya i reformen och bara 7 % känner sig allmänt väl rustade att hantera de nya uppgifterna, som reformen för med sig.

NLS vårmöte 2015 i Bergen, s. 23 / 49 Det är således bara 6 % av lärarna som tror att folkeskolereformen kommer att ge eleverna en bättre grundskola än den tidigare, vilket i sin tur leder till att 64 % överväger att lämna lärarjobbet på grund av reformen och regeringens ingrepp i arbetstidsavtalet. Utöver ändringarna på grundskoleområdet är det också upplagt för ändringar i den yrkesutbildande utbildningen från och med 1.8.2015. Målet är rätt satt för att få flera unga att välja en yrkesutbildning och för att minska på avbrutna studier på andra stadiet. Bakom lagförslaget kan man ändå skönja stora inbesparingskrav, krav som inte möjliggör att målen uppnås. Regeringen har i sin reformiver inte heller gett tillräckligt med tid för samarbete mellan utbildningsinstitutionerna, lärarna och branschorganisationerna, vilket leder till missförstånd och obesvarade frågor. Förskollärarna i Danmark fick en glad nyhet när det framgick att budgeten för 2015 innehåller 1 miljard öronmärkta kronor för anställning av flera förskollärare på 0-6 området under de kommande fyra åren. På Färöarna har man diskuterat ändringar i skolstrukturen, som en del av en ekonomisk och innehållslig effektivisering av grundskolan. Skolstruktur, som användning av byggnader, är kommunens angelägenhet medan lärare och skolledare är anställda av ministeriet. Kommunerna har inte tillräckliga ekonomiska incitament att dra in skolor och flertalet i Lagtinget vil inte stifta en lag om det, men i de två största städerna Torshavn och Klaksvik går man nu in för att slå samman skolor. De två största grundskolorna på Färöarna kommer därmed att ha över 800 elever. Eftersom det inte är ovanligt att kopiera danska förhållanden finns det en viss oro bland lärare på Färöarna, med hänvisning till den danska grundskolereformen. Risken finns att den danska skolreformen inspirerar det färöiska ministeriet till att göra något liknande. Detta kan vara de färöiska lärarnas stora utmaning inför förhandlingarna 2015. På förskoleområdet har FP förhandlat om förskolklasslärarnas löner i mer än ett år. Förhandlingarna avgjordes på sommaren genom en skiljemannadom där kommunerna fick medhåll i att den av FP varslade strejk och blockad var utan grund. Vad gäller löner tillfredsställde inte skiljemannadomstolens beslut FP heller, eftersom den inte tog hänsyn till vad man kommit överens om i förhandlingarna. Därför är det sista ordet inte sagt på den här fronten. På Grönland förde man historiska förhandlingar för lärarna 2014. De är historiska för att det är första gången som lärarna har ingått avtal innan det gamla avtalets utgång. Resultatet av förhandlingarna blev ett fyraårigt avtal med ett löneutfall på knappt 5 %. I övrigt kan det konstateras att inte heller Grönlands ekonomi är den bästa, vilket innebär kommande ekonomiska åtstramningar på hela fältet också i framtiden. Det stora vinnarna var ledarna i grundskolan, vars ledartillägg höjdes från 10-18 %. I Island var 2014 ett riktigt förhandlings- och strejkår. På ungdomsskolesidan ledde förhandlingarna inte till resultat utan lärarna var tvungna att tillgripa strejk.

NLS vårmöte 2015 i Bergen, s. 24 / 49 Strejken varade i knappt tre veckor innan man fick en uppgörelse. Karakteristiskt för löneuppgörelsen var allmänna och breda löneförhöjningar samt ändringar i arbetstiden på grund av den nya lagen om ungdomsutbildning som införs 1.8.2015. Motsvarande avtal slöts också på grundskoleområdet med liknande krav på ändringar i arbetstiden. Avtalen är så tillvida villkorliga att de kräver ett slutligt avtal om arbetstider innan utgången av februari 2015. Om det godkänns fortsätter avtalen till 31.10.2016. Senare gick också musiklärarna ut i en strejk som varade i nästan 8 veckor med liknande krav på förhöjningar som de andra grupperna haft. I Norge upplevde lärarna ett spännande år efter att förhandlingarna med de kommunalt anställdas förhandlingsorganisation KS på försommaren bröt samman. Efter medling lade förlikningsmannen fram ett förslag som centralorganisationen Unio rekommenderade. Utdanningsforbundets styrelse antog förslaget enhälligt och sände förslaget till medlemsomröstning. Förhandlingsresultatet avvisades av medlemmarna (73 %). Därmed gick Utdanningsforbundet ut i strejk från 1.7.2014. Som mest var ca.7700 lärare i strejk innan enighet om tariffer och arbetstid uppnåddes. Också detta förhandlingsresultat sändes ut för omröstning och den här gången röstade 4/5 av medlemmarna ja. Konflikten handlade mycket om arbetstid och den nya överenskommelsen slår fast att lärarna inte kan påläggas mer bunden tid än i dag, men möjliggör lokala förhandlingar om arbetstiden. Det här betyder att lärarna kan finnas mer till hands på skolan än minimikravet om de så önskar. Om skolledning och lärare inte är eniga om den bundna arbetstiden går saken vidare till regional nivå, om inte heller de blir eniga gäller minimikravet som är samma som tidigare. Det nya avtalet träder i kraft 1.8.2015. Strejken förstärker ett allmänt intryck i många nordiska länder att det finns en allt mer synlig brist på tillit mellan de olika utbildnings- och förhandlingsnivåerna. Det här kan leda till ett missförhållande mellan ambition och realitet som skapar misstro och maktlöshet. Sverige fick en ny regering i september 2014 bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Det är en minoritetsregering med relativt svagt parlamentariskt stöd, vilket gör att riksdagen under regeringsperioden kommer att spela en stor roll i svensk politik. Den nya regeringens första statsbudget innebär fortsatta satsningar på skolan. Den största nyheten är att man vill skapa en nationell samling med bla en unik statlig satsning om 3 miljarder SEK på lärarlöner from 2016. Ytterligare nyheter är satsningar på minskade barngrupper i förskolan, satsningar i socialt utsatta områden och fler lärare och speciallärare till lågstadiet. År 2013 slöt Lärarnas Samverkansråd och SKL ett nytt avtal för lärarna. Avtalet, det i särklass största i skolsektorn, innebar en löneförhöjning om minst 4,2 % för 2012, minst industrimärket 2013 och sifferlöst de två sista åren 2014 och 2015. Hittills har lärarna fått mer löneförhöjningar än andra yrkesgrupper. Sveriges kommuner har genom SKL uppmanats att satsa på lärarna, vilket

NLS vårmöte 2015 i Bergen, s. 25 / 49 också skett. Lärarna har de senaste åren fått ca 12-13 % med variationer mellan kommunerna. Jämför detta med medeltalet 9 % på övriga arbetsmarknaden och med en inflation på 3 %. Från och med hösten 2013 har lärarna i grundskolan och gymnasieskolan möjlighet att göra karriär inom sitt yrke genom statligt finansierade karriärtjänster, förstelärare eller lektor. Staten står för löneökningskostnaderna. Det betyder i genomsnitt 5000 SEK mera i månaden för förstelärare och 10 000 SEK/månad för en lektor. Från och med hösten 2014 omfattar systemet ca 17 000 tjänster/år. 3. NORDISKT ERFARENHETSUTBYTE NLS övergripande tema för verksamheten under året 2014 var Norden främst i utbildning. Tanken har varit att se det nordiska samarbetet som någonting som styrker nordiska intressen och värderingar i en allt mer global värld och att föra fram de gemensamma värderingarna, som gör Norden till en av världens mest innovativa och konkurrenskraftiga regioner. Utbildning har i detta nordiska bygge varit en av de mest centrala faktorerna, med vars hjälp Norden har uppnått sin ställning bland de mest framgångsrika regionerna i världen. NLS anser att utbildning också framöver skall ses som en investering i framtiden, en investering som kan hjälpa till att lösa problem och utmaningar. Utbildningen utvecklar, reformerar, visar vägen och skapar både mentala och ekonomiska resurser för att trygga den nordiska välfärdsstaten. NLS tyngdpunktsområden under huvudtemat 2014 var att främja likvärdighet i utbildningen och att ha ett erfarenhetsutbyte kring organisationernas påverkansarbete, sakkunskap och deras sätt att förstärka nätverken lärarna till fromma. Likvärdighet är och har alltid varit en viktig grundpelare i den nordiska skolan. Likvärdig skola handlar om lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildning och att skolan ska kompensera för elevers olika förutsättningar. Allmänt taget kan man säga att likvärdigheten i de nordiska länderna har försämrats sedan 1990-talet. Många nordiska regeringar oroar sig för detta faktum och har därför skridit till åtgärder för att återigen få kontroll över utvecklingen. Lärarorganisationerna är regeringarnas viktigaste samarbetspartners i utvecklingen av en likvärdig skola för alla. De internationella, speciellt de ekonomiska, trenderna påverkar också lärarorganisationernas arbete för bättre ekonomi till utbildning, högre status för lärarna och högre löner. Förändringarna betyder höga och nya krav på organisationernas påverkansarbete och sakkunskap. Ett centralt krav är att fackförbunden förmår förankra och sälja sitt budskap. Detta gäller inte minst de egna medlemmarna, så att delaktigheten stärks, utan i minst lika hög grad berör utmaningen påverkan av beslutsfattare och den allmänna opinionen.

NLS vårmöte 2015 i Bergen, s. 26 / 49 3.1 Informationen NLS har under verksamhetsåret fortsatt att främja informationsutbyte mellan organisationerna främst genom att upprätthålla och kontinuerligt uppdatera webbsidan www.nls.info. NLS har månatligen gett ut ett nyhetsbrev som tar upp aktuella utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska nyheter i Norden. Mottagarna av NLS-nyhetsbrev har ökat liksom den positiva återkopplingen. 3.2 Styrelsen Ordförande Olli Luukkainen från Opetusalan Ammattijärjestö, OAJ har fungerat som NLS ordförande under år 2014. Ragnhild Lied från Utdanningsforbundet, Norge fungerade som viceordförande. Styrelsen har haft två protokollförda möten under året. Båda möten har hållits i Finland. NLS vårmöte ordnades i Svartå 6. 7.maj och NLS höstmöte i Helsingfors 3.-4 december. Styrelsen har i sin behandling efterlevt NLS princip om att utgå från läget i ordförandelandet för att på så sätt stärka erfarenhetsutbytet och ge medlemsorganisationerna möjlighet att utnyttja andras erfarenheter i sitt eget arbete för lärarnas väl och att spegla sig i värdlandets problemställningar och utmaningar. Det övergripande temat för verksamheten i styrelsen under året var Norden främst i utbildning, med likvärdighet och organisationernas påverkansarbete som underrubriker. Förutom stadgeenliga ärenden har styrelsen behandlat nedannämnda teman. NLS styrelse hade under vårmötet besök av direktör Bob Karlsson från Utbildningsstyrelsen i Finland, som presenterade den finska utbildningens ekonomiska utmaningar samt det finska läroplansarbetet. Vårmötet hade också besök av sakkunnig Lauri Kurvonen från OAJ som berättade om OAJ:s framtidsarbete, ett arbete som OAJ inledde och färdigställde eftersom de finska utbildningsmyndigheterna inte ville göra det. På höstmötet hade styrelsen ett uppskattat besök av arbetsminister Lauri Ihalainen, som berättade om den finländska konsensuspolitiken, dess framtid, innehåll, resultat och struktur. Styrelsens höstmöte tog också upp kommunikationens roll i det lärarfackliga arbetet. Temat lades fram av OAJ:s kommunikationsdirektör Marja Puustinen, som berättade om att OAJ beslutat sammanföra all kommunikation, såväl tidning som extern och intern kommunikation under en ledning. Inlägget ledde till en livlig diskussion med åsikter för och emot. a. Sektorerna Varje sektor har under året sammanträtt till ett tvådagarsmöte och ett gemensamt sektorsmöte. Gemensamt för de tre sektorerna inom NLS har varit

NLS vårmöte 2015 i Bergen, s. 27 / 49 att studera och fördjupa sig i de rådande finska förhållandena med den nya lagen om förskolepedagogik, grundskolans och gymnasiets läroplaner och lönesystemet samt avtalsrörelsen och utbildningens likvärdighet som utgångspunkt. Därtill har sektorerna aktivt diskuterat respektive sektors utbildningspolitiska frågor med utgångspunkt i förhållandena i Finland. Alla sektorer har också i erfarenhetsutbytets namn presenterat sektorvisa färska rapporter från respektive deltagande organisation. i. Sektorn för förskola och fritidshem Sektorn för förskola och fritidshem möttes 19. 20.5.2014 i Helsingfors. Mötet hade två huvudteman, förskolepedagogiken i Finland och förnyandet av förskoleundervisningens (6-åringar) läroplan samt förskollärarnas professionsutveckling och arbetet för bättre arbetsvillkor. Sektorn gjorde också i samband med mötet ett studiebesök i Esbo stad vid Mårtensbro daghem, där den svenska utbildningsdirektören och den ansvariga för förskolan presenterade Finlands näst största stads planer och strategier för förskolan. ii. Sektorn för grundskola Sektorn för grundskola sammanträdde 24. 25.4.2014 i Helsingfors. Tema för mötet var förnyandet av grundskolans läroplan i Finland och förhandlingsläget speciellt ur de finska lönestrukturernas roll. Sektorn besökte Hakunilanrinteen koulu i Vanda där rektorn berättade om skolans arbete speciellt ur invandraroch integrationssynpunkt. Speciellt lönesytemet och dess förhållande till bunden- icke bunden arbetstid skapade livlig diskussion. iii. Sektorn för gymnasie- och yrkesutbildning Sektorn för gymnasie- och yrkesutbildning möttes 26. 27.5.2014 i Helsingfors. Teman för mötet var digitaliseringen av studentexamen i Finland och förnyandet av gymnasiets läroplan. Båda temata intresserade deltagarna mycket och diskussionen blev livlig och konstruktiv. Sektorn besökte också yrkesutbildningsinstitutionen Omnia i Esbo där man framför allt diskuterade organiseringen av yrkesutbildningen och förändringarna i yrkesutbildningens strukturer samt Omnias regionala och internationella samarbete inom yrkesutbildningen. b. Internationella sekreterares möte NLS internationella sekreterare möttes 20. 21.1.2014 i Stockholm. Mötet tog upp jämställdhetens betydelse för facklig utbildning och EI:s Resolution on Gender Equality samt delningen av genusarbetet i de egna organisationerna, i utbildningspolitiken och på arbetsmarknaden. EI:s DC-möte är alltid föremål för diskussion och utvecklingsförslag på internationella sekreterares möte, så också nu. Man tangerade också kvinnonätverkens verksamhet i EI:s regioner.

NLS vårmöte 2015 i Bergen, s. 28 / 49 Mötet tog också upp EI:s initiativ Unite for Quality Education och som en följd därav påverkan på post-2015 agendan. För övrigt tog mötet upp aktuella internationella frågor i EI:s och ETUCE:s regi och diskuterade de olika organisationernas internationella biståndsarbete och övriga internationella initiativ. 4. KURSER OCH KONFERENSER 4.1 NLS Sommarkurs 2014 Målgruppen för sommarkursen är alla lärare och ledare, från förskola till högskola och vuxenutbildning, som är medlemmar i NLS organisationerna. Kursens innehåll fokuserar på morgondagens utmaningar för lärare och för hela undervisningsväsendet. Målet med sommarkursen är att ge deltagarna aktuell kunskap om lärarprofessionens framtida utmaningar och om de nordiska lärarorganisationernas verksamhet. Målet är också att ge deltagarna verktyg för egen professionell utveckling. NLS sommarkurs 2014 ordnades i Aronsborg, Bålsta, Sverige 1.-5.7.2014. Konferensen arbetade under tre dagar kring temat Framtiden i professionella lärares händer. Seminariet diskuterade lärarnas professionsfrågor utgående från sina erfarenheter och vardag. Varje föreläsning efterföljdes av en diskussion i grupp, som senare sammanfattades tillsammans med föreläsaren. Sommarkursen fick väldigt gott betyg av deltagarna. Kursprogrammet kompletterades med fritidsaktiviteter som gav deltagarna möjligheten att bekanta sig med värdlandet. Föreläsare under sommarkursen 2014 var John Steinberg, Sverige, Rita Nordström-Lytz, Finland, Bo Dahlbom, Sverige och Lars Björklund, Sverige. Totalt deltog 116 personer i sommarkursen. 4.2 Studerandeforum Studerandeforum är NLS:s nyaste mötesform. NLS styrelse beslöt på sitt vårmöte 2011 att upprätta ett Studerandeforum för lärarstuderandeorganisationer i NLS regi. NLS Studerandeforums fjärde samling hölls 2014 i Helsingfors med SOOL och FSLF som värdorganisationer. Teman för Studerandeforum var denna gång lärarutbildningen i Finland, lärarnas arbetstidssystem i Norden och studerandeorganisationers utveckling av respektive organisationer. Studerandeforum inleddes med att Undervisningsråd Armi Mikkola från Finlands undervisnings- och kulturministerium berättade om lärarutbildningen i Finland. Studerandeforum diskuterade forskningsbasen i den finska lärarutbildningen och lärarutbildningens framtid. Generalsekreterare Anders Rusk berättade om den rådande situationen i Norden, där lärarnas arbetstid och därmed tilliten till lärarna i många länder

NLS vårmöte 2015 i Bergen, s. 29 / 49 utmanats av kommunarbetsgivaren. Studerandeforum diskuterade tillitsproblematiken och arbetstiderna i de olika länderna. Den andra dagen diskuterade man studerandeorganisationernas strukturer utgående från inlägg av de deltagande studerandeorganisationerna från Lärarförbundet student, Sverige, Pedagogstudentene, Norge, SOOL och FSL, Finland, FP, Färöarna och IMAK,Grönland. Lärarstuderandena på Färöarna och Grönland är i gång med att bilda sina egna studerandeorganisationer. Sammanlagt deltog 17 personer i mötet. 4.3 Ledarforum NLS Ledarforum ordnades i Stavanger, Norge 8. 10.9.2014. Tema för konferensen var Ledelse samhandling och dialog. Sammanlagt deltog 49 personer. Skolchefen för Stavanger kommun Eli Gundersen som är medlem Ludvigsenutvalget berättade om synen på framtidens skola. Ludvigsenutvalget tillsattes av Jens Stoltenbergs regering men fick fortsatt mandat av regeringen Erna Solberg. EI:s biträdande generalsekreterare Haldis Holst presenterade EI:s arbete om ledarskap under rubriken - Ledarskap i ett internationellt perspektiv. På världsnivå har man fått ihop ett antal gemensamma dokument som lägger grunden för EI:s verksamhet i ledarfrågor, den första resolutionen som berörde ledarskap antogs 2004. Förskolledarskapet nämndes för första gången 2011. Ledarskap var också ett av de teman som diskuterades på International Summit for the Teaching Profession 2011. Utdanningsforbundets representanter berättade om lärarstrejken som nyligen avslutats i Norge. Ledarforum fick också besök av Utdanningsforbundets strejkledare i Stavanger Merethe Handegaard-Scheie. Ledarforum diskuterade utgående från hennes inlägg och rapporter från olika länder händelserna i Norden och tillitens betydelse för lärarens och ledarens professionsutövning. Jone Haarr och Mads Bryne berättade om Jærskolen att det är ett kommunalt skolsamarbete mellan fyra kommuner som fokuserar på att få alla anställda i skolan att arbeta mot samma mål. Fokus för norska den skolan är att ge eleverna så bra förutsättningar som möjligt för att finna en plats i morgondagens samhälle som präglas av globalisering, mångfald och snabba omställningar. Läraren är nyckeln i utvecklingen men man ska inte fokusera på en lärare utan på att alla lärare tänker som en profession.

NLS vårmöte 2015 i Bergen, s. 30 / 49 Sissel Havre från Utdanningsforbundet inledde med att berätta om ledarskapet i förskolan varpå Ledarforum diskuterade skillnaderna mellan skolledarskap och förskolledarskap. En stor utmaning på förskolområdet är att man nog definierar förskolan som utbildning men många gånger i praktiken glömmer bort den, när det kommer till handlingar både på statlig nivå och i kommunerna. De deltagare som ville hade möjlighet att göra besök i en förskola. 5. INTERNATIONELLT LÄRARSAMARBETE NLS styrelse tar del av rapporter om det internationella lärarsamarbetet och den internationella intressebevakningen vid varje styrelsemöte. Under den punkten informerar NLS medlemsorganisationers representanter i internationella organ om det aktuella läget och om viktiga ärenden som kan bli föremål för beslut på EI:s eller ETUCE:s möten. 5.1 Education International, EI Education International, EI har under året fokuserat på kampen att hålla utbildning kvar bland millennium-målen efter 2015. EI söker parter att samarbeta med i frågan och som en del av EI:s kampanj Unite for Quality Education beslöt NLS styrelse att sända en gemensam skrivelse till FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon och till de nordiska statsministrarna om utbildningens betydelse för den globala utvecklingen och det viktiga i att post 2015 agendan har egna utbildningsmål. Speciellt betonade man professionella, välutbildade och motiverade lärares betydelse för en kvalitativt god undervisning. Responsen på brevet var mycket positiv. EI:s kvinnokonferens anordnades 7-9 april 2014 i Dublin. Konferensen hade 400 deltagare och hela världen var representerad. Det övergripande temat var From Words to Action. Konferensen var den andra globala kvinnokonferensen och var närmast uppbyggd som ett seminarium med en mängd workshops och grupparbeten som kompletterades av plenumdebatter. All verksamhet rapporterades i slutet av dagarna. Konferensen besöktes av Finlands tidigare president Tarja Halonen som verkligen satte sin stämpel på konferensen genom att hålla ett engagerat tal. Halonen talade om att nyckeln till jämställdhet börjar i förskolan och att Norden har ett ansvar och en roll i det större globala sammanhanget med detta arbete. Konferensen kom med rekommendationer till EI om att alla EI-kampanjer ska ha en jämlikhetsdimension. EI:s styrelse antog under året en jämställdhetsplan som implementeras i all EI:s verksamhet. EI-styrelsen har under året diskuterat förslag till kongressresolutioner och resolutionsbearbetning. EI-styrelsen utsåg en Ad hoc-kommitté, med en

NLS vårmöte 2015 i Bergen, s. 31 / 49 representant från varje region för att bearbeta resolutionerna på förhand. Representanterna utses av de regionala kommittéerna eller regionala konferenser. I Europa utser ETUCE en representant. Förslag till ändringar ska beaktas och tanken är att göra ett bra förarbete med resolutionerna så att allt inte sker på kongressen. På EI:s styrelsemöte i oktober behandlades i huvudsak frågor i anslutning till EI:s kongress i Ottawa. Styrelsen beslöt att arbeta fram ett nytt policy-dokument Human and Trade Unions Rights Policy Paper och dessutom ett resolutionsförslag på flera teman som sändes ut till organisationerna för konsultation. Också läget i Ukraina har diskuterats och en delegation på hög nivå från EI besökte landet för att sätta sig in i situationen och se vilka behov lärarorganisationen där har. Det politiska läget är känsligt också ur ett fackföreningsperspektiv. Det är viktigt att vi som lärarorganisationer är tydliga med vad vi arbetar med, det vill säga utbildning och fackliga rättigheter och att vi inte går in i andra politiska frågor. Unite-kampanjen kulminerade i samband med världslärardagen den 5 oktober 2014. EI utvärderade kampanjen Unite for Quality Education och slutsatsen var att den var en lyckad kampanj och man beslöt att den kommer att vara en bestående del av arbetet med Post-2015-agendan. Dessutom beslöt man att arbetet mot privatisering och kommersialisering av skolan skulle vara en stor del av EI:s kampanj under 2015 med namnet Response. 5.2 European Trade Union Committee for Education, ETUCE Transatlantic Trade and Investment Partnership, TTIP har varit aktivt uppe på europeisk nivå. ETUCE följer frågan och arbetar för att utbildning ska uteslutas ur avtalet. En person i ETUCE arbetar med detta på heltid. En stor fråga är överklagansmekanismen (ISDS) i avtalet. Privata aktörer kan nämligen överklaga nationer som en gång öppnat upp sina marknader om de vill återföra restriktioner och inte öppnar upp sin marknad inom ett område tillräckligt mycket. Man samarbetar med de amerikanska organisationerna NEA och AFT i dessa frågor. ETUCE gjorde under året ett uttalande om Opening up Education med fokus i synnerhet på ICT i utbildning. På ETUCE styrelsen hade man besök från kommissionen för att behandla ämnet. Avsaknaden av social dialog på området har kritiserats. Diskussion om smygprivatisering i samband med ICT i skolan har också förts. Unite for Quality Education är på agendan också på Europanivå, där styrelsen enades om 10 nyckelindikatorer för en kvalitativ utbildning. ETUCE påverkade EU-valen genom att olika kandidater fick skriva under dessa prioriteringar och publicerade detta på ETUCEs webbsidor.