ÅRSRAPPORT 2015 RMPG onkologi inom sydöstra sjukvårdsregionen

ÅRSRAPPORT 2015 RMPG onkologi inom sydöstra sjukvårdsregionen Inledning Antalet nya cancerfall i befolkningen (incidensen) ökar i genomsnitt med ca 2 % årligen i Sverige. Ökningen förklaras av den högre medellivslängden, utökade screeningsprogram och förbättrade diagnostiska metoder. Parallellt med incidensökningen har överlevnaden i cancersjukdom (prevalensen) förbättrats. Den ökande prevalensen beror främst på att behandlingarna har blivit bättre så att fler människor botas eller kan leva en längre tid med kronisk cancersjukdom. På grund av ökning av incidens och främst prevalens, sammantaget med ambitionen av ständig förbättring av behandlingsresultaten, patientdelaktighet och tillgänglighet genom införandet av fler standardiserade vårdförlopp kommer belastning av cancervården i sydöstra regionen fortsatt att öka. För att underlätta detta behövs ett utökat samarbete och resursutnyttjande av sjukvårdsregionens samlade onkologiska resurser. För närvarande har närmast påbörjats ett paradigmskifte inom medicinsk onkologi med införandet av immunoterapi. Inom radioterapin kommer vi nu på allvar arbeta med protonterapins plats i cancersjukvården i och med Skandionklinikens öppnande under hösten 2015. Utvecklingstendenser, nya metoder och läkemedel de kommande 5 åren 1) Cancerläkemedel Nya läkemedel introduceras kontinuerligt på marknaden. Hundratals nya substanser (framför allt biologiska) kommer att nå marknaden inom de närmaste åren. Kostnaderna är höga och vinsterna har hittills varit små (ex överlevnad & tid till progress) om än signifikanta. De befintliga nya läkemedlen leder vanligtvis inte till bot, dock till god tumörkontroll och symptomlindring. Detta innebär att sjukvården får mindre utdelning i form av exempelvis överlevnadsvinst per investerad krona. Omvärldstrycket på snabb introduktion av nya läkemedel oavsett relationen kostnad/effektivitet är stort. Alla introduktioner är dock inte av marginell betydelse. Nyligen har en ny grupp immunologiska läkemedel, de så kallade PD1- hämmarna introducerats på marknaden. Förväntningarna på denna grupp läkemedel är stora. Resultaten har visat på betydande överlevnadsvinster. Även om uppföljningstiden ännu är begränsad så verkar antalet patienter med spritt malignt melanom som får lång överlevnadstid öka betydligt. Dessa läkemedel är mycket efterlängtade och testas nu på ett flertal andra tumörsjukdomar. Förutom malignt melanom så är nu icke småcellig lungcancer av skivepiteltyp en registrerad indikation. Flera indikationer kommer inom de närmaste åren. Budgetpåverkan kommer att vara högst påtaglig även om nationell upphandling kommer att innebära betydande rabatter. Få patentutgångar för gamla läkemedel är att vänta de närmaste åren och för de patentutgångar som väntas kommer läkemedlen i stort sett att ersättas av biosimilars vars prisbild förväntas ligga bara några 10-tals procent under de ursprungliga preparaten. Det regionala samarbetet kring upphandling, uppföljning (ex INCA cancerläkemedel) och utvärdering är viktig och skulle kunna bromsa kostnadsutvecklingen något utan att försämra för patienterna. Den nationella registreringen har gjort en omstart och sjukvårdsregionens profession kommer att registrera i detta register som följer INCA s regelverk och administreras av RCC Stockholm/Gotland. Regionala expertgruppen för cancerläkemedel har blivit väl fungerande med regelbundna utvärderingar och möten. Deras 2016-03-01 1

stöd kommer få fortsatt stor betydelse för att nå lika vård i sjukvårdsregionen. RMPG onkologi står bakom den Nationella gemensamma onkologichefsöverenskommelsen kring introduktion av nya läkemedel, d.v.s. att inga preparat används innan en nationell rabatterad prisbild finns skapad av TLV eller NT-gruppen. Sedan 2013 finns ordnat införande för cancerläkemedel i sjukvårdsregionen. Ansökan om införandet har även under 2015 skickats in på flera nya läkemedel/nya indikationer. Flera läkemedel har rekommenderats vilket accepterats av våra landsting/regioner. Även när det gäller andra icke farmakologiska metoder kommer ett ordnat införande att eftersträvas. Till detta kommer olika ärenden att anmälas från RMPG och/eller de olika professionerna i sjukvårdsregionen. 2) Nationell nivåstrukturering och regional arbetsfördelning Utifrån RCC pågår ett arbete med nivåstrukturering/arbetsfördelning både nationellt och regionalt. Nationellt har den sydöstra sjukvårdsregionen ställt sig bakom en ansökan från Universitetssjukhuset i Linköping om att bli ett av de nationella centra för analcancer, vulvacancer, mjukdelssarkom, matstrups- och övre magmunscancer/ventrikelcancer. Ytterligare diagnoser/tillstånd kommer bli aktuella att diskutera kommande år. I sjukvårdsregionen påbörjades 2015 ett omtag kring regional arbetsfördelning för fem olika tillstånd, med fokus på kirurgin. RMPG onkologi har varit med och nominerat onkologer med geografisk spridning till tre olika sakkunniggrupper (blåscancer, inflammatorisk bröstcancer och rektalcancer). Arbetet kring den regionala arbetsfördelningen kommer således fortsätta sannolikt med ytterligare tillstånd som kommer upp för diskussion 2016. 2012 redovisade RMPG onkologi enligt uppdrag ett förslag beträffande tumörspecifik onkologisk behandling. Frågan diskuterades såväl nationellt som regionalt och handlade om en handfull diagnoser och framförallt kirurgi. I väntan på återkoppling har RMPG onkologi inget nytt att tillföra årsrapporten 2015. Nivåstruktureringarna som är föreslagna sedan länge men inte blivit politiskt förankrade kommer att innebära vissa skillnader i patientströmmar. Teoretiskt bör det volymmässigt inte inverka på de olika klinikerna. Men hur utfallet kommer att bli kan RMPG onkologi inte uttala sig om. RMPG förväntar sig ett ställningstagande från beslutande nivå under 2016. 3) Ekonomiska styrmedel Patientflödena i sydöstra sjukvårdsregionen styrs till stor del av regionavtalen. Strömmarna går framförallt från Kalmar och Jönköping till Universitetssjukhuset i Linköping. Den nationella satsningen på standardiserade vårdförlopp (SVF) gör att man måste se på resursutnyttjande på ett helt annat sätt i framtiden. Tidsschemat i SVF gör att patienterna måste få tillgång till resurserna där de är mest tillgängliga vid varje enskild tidpunkt. Ett viktigt exempel är tillgång på strålbehandling inom de tidsramar som SVF tillåter. Det är orimligt att patienter får vänta på strålbehandling vid ett sjukhus om snabbare tider kan erbjudas vid något annat sjukhus inom sjukvårdsregionen. Regionavtalet fungerar som ett styrsystem för patientflöden och tar inte hänsyn till kapaciteten vid varje enskilt tillfälle. RMPG onkologi anser att det är av största vikt att de ekonomiska avtalen utformas på ett sådant sätt att resursutnyttjandet blir optimalt oavsett var inom sydöstra sjukvårdsregionen patienten behandlas. Detta innebär att ersättningen till producerande klinik styrs av den utförda produktionen istället för som nu på schablon i princip enbart till Universitetssjukhuset. 2016-03-01 2

Forts.Utvecklingstendenser, nya metoder och läkemedel de kommande 5 åren 4) Standardiserade vårdförlopp (SVF) Under 2015 infördes fem standardiserade vårdförlopp, under 2016 kommer ytterligare tretton stycken och från 2017 är planen att alla cancerdiagnoser kommer omfattas av SVF. Det kommer ställa stora krav på vården för att få dessa vårdförlopp/processer att fungera enligt de anvisningar och tidsangivelser som anges. Vårdens aktörer behöver kontinuerligt se över sina arbetssätt och organisation. Standardiserade vårdförlopp kommer, för vissa diagnoser, att innebära en risk för undanträngning av andra diagnoser. Det är viktigt att sjukvården skapar system för att identifiera eventuella undanträngningseffekter. För minimera den risken och samtidigt ta bort vissa flaskhalsar i respektive cancerprocess behövs resurstillskott. Dels finns ökat utbildningsbehov och att rätt kompetens säkras men resurser kommer även behövas för införskaffa kompletterande utrustning, exempelvis PET-CT på flera ställen i sjukvårdsregionen. RCC i samverkan har samordnat de remissförfaranden som sjukvårdsregionen mer eller mindre gjorts delaktiga i. Denna process kan förbättras där målet framgent ska vara att innehållet ska vara rätt även om det kan innebära en något längre remisstid. De SVF som handlagts under 2015 har enligt RMPG onkologis uppfattning gått onödigt fort då det visat sig innehålla felaktigheter som inte korrigerats, detta trots flera påstötningar. För att sjukvårdsregionen ska kunna möta såväl SVF som patientlagens behov av att fritt kunna söka vård bör system/avtal förenklas så att hela kapaciteteten inom sjukvårdsregionen nyttjas. Sjukvårdsregionen behöver en kapacitetsplanering för att kunna dra nytta av varandras resurser och skapa bästa tillgänglighet vid varje tidpunkt där de regionala processledarnas funktion bör beaktas. 5) IT-stöd I och med införandet av standardiserade vårdförlopp (SVF), nya patientlagen, nationell nivåstrukturering och den gemensamma protonterapienheten i Uppsala (Skandionkliniken) blir frågan om gemensamma IT-system i sydöstra regionen och nationellt allt viktigare. Standardiserade vårdförlopp innebär att patienternas vårdprocess ska gå snabbare. För flera diagnoser där SVF införs, kommer förloppet att innefatta att delar av utredning eller behandling inte sker i det egna landstinget eller i regionen på grund av den nationella nivåstruktureringen inom cancerområdet. Med anledningen av dessa nya flöden är det viktigt att det finns bra IT-lösningar som underlättar det praktiska för patienterna och för de vårdaktörer som bär ansvaret för patientens vårdförlopp. Nuvarande olika systemens oförmåga att direkt överföra information/kommunicera med varandra är viktig att lösa avseende patientsäkerhetsaspekten och registrering i kvalitetsregister. Avsaknaden av direktöverföring innebär dubbel och ibland trippelregistrering av viktiga patient- och behandlingsdata, vilket ökar risken för handhavandefel. Sammantaget anser RMPG onkologi att det är en brist att datajournalerna i vår sjukvårdsregion inte kan kommunicera med varandra och denna fråga måste ha högsta prioritet hos regionssjukvårdsledningen (RSL). 2016-03-01 3

Forts.Utvecklingstendenser, nya metoder och läkemedel de kommande 5 åren 6) Radioterapi Behovet att radioterapi kommer att öka i takt med incidensökningen samt att antalet patienter i behov av palliativ (symptomlindrande) strålbehandling också beräknas öka. En utveckling sker mot MR-baserad radioterapi. RMPG onkologi följer denna utveckling noggrant. 6a) Linköping I Linköping finns fyra moderna linjäracceleratorer i drift samt en CT-simulator samt att man under 2016 kommer att installera en egen MR på strålbehandlingen. Linköping har för övrigt utvecklat tredimensionell dosplanering vid gynekologisk brachyterapi. 6b) Jönköping I januari 2016 invigs ca.1800 m2 nya lokaler innehållande bland annat två nya behandlingsbunkrar med två nya acceleratorer, ett undersökningsrum för egen CT-simulator, lokaler för fixation, tumörinritning och fixation samt ett stort antal administrativa lokaler. Under våren byts en av de gamla acceleratorerna ut mot en ny. Planen är att ha tre identiska, nya, acceleratorer igång innan sommaren. Detta torde klara behovet av extern strålbehandling under överskådlig tid. 6c) Kalmar Under 2016 kommer CT-simulator installeras vilket medför möjligheten att införa nya tekniker exempelvis andningskorrelerad strålbehandling på sikt. Under 2016 kommer Kalmar undersöka möjligheten för eventuell hemtagning av kurativ strålbehandling av huvud- och halscancer samt lungcancer framöver. 6d) Sammanfattning linjäracceleratorer Med totalt nio moderna linjäracceleratorer är RMPG onkologis bedömning att det maskinellt finns en tillräcklig resurs i sydöstra sjukvårdsregionen för att klara behovet av konventionell extern strålbehandling under de närmaste åren. 6e) Nationell databas för radioterapidata MIQA MIQA är en nationell databas för radioterapidata som är under upparbetande och kommer finns på INCA under 2016. Det kan jämställas med övriga kvalitetsregister men kommer innehålla mer detaljerad information om strålbehandlingen såsom t.ex. dos-volym-data för både target och riskorgan. Tanken är att denna information skall kopplas till andra kvalitetsregister för att bättre kunna studera t.ex. biverkningar. Först ut att testa denna koppling blir prostataregistret som kommer att samköra information under 2016. En viktig förutsättning för MIQA är den gemensamt framtagna nationella nomenklaturen för strukturer som lanserades av MIQA-gruppen och SSM under 2015. En annan viktig aspekt är att all data förs över i stort sett med automatik från de dosplanerings- och informationssystem som finns på landets strålkliniker vilket borgar för en hög deltagandegrad då nästan alla patienter enkelt kan föras över. Under 2015 har MIQA testats på en handfull kliniker (från sydöst har Kalmar varit testpilot) och i början av 2016 går systemet i skarp drift och övriga kliniker förväntas ansluta sig under året. Umeå är drivande klinik men samtliga regioner har läkar- och fysikerrepresentation i styrgruppen. Finansieringen står Sveriges strålbehandlingskliniker för via en årlig avgift på 70tkr. 2016-03-01 4

6f) Intraoperativ strålbehandling Intraoperativ strålbehandling (IORT) vid bröstcancer stadium I har föreslagits som alternativ till traditionell extern strålbehandling av hela bröstkörteln. 2012 gav regionsjukvårdsledningen metodrådet att utreda det vetenskapliga underlaget för ett möjligt praktiskt införande av intraoperativ strålbehandling vid bröstcancer i vår sjukvårdsregion. Metodrådets samlade rekommendation (2014-02-25) är att IORT med Intrabeam bör introduceras men tillsvidare endast erbjudas selekterade patienter inom ramen för etablerad registeruppföljning. Sjukvårdsregionens ställningstagande till Intraoperativ strålbehandling (IORT) och det kommande regionala arbetssättet för detta är inte klarlagt. 6g) Skandionkliniken/protonbehandling Skandionkliniken i Uppsala är i klinisk drift sedan 150831. Driften rampas successivt upp, och man behandlar f n ca 15 patienter dagligen. Initialt har det funnits tekniska begränsningar som efterhand har lättats. Två behandlingsrum är utrustade, men man har hittills bara haft tillgång till ett. Det andra behandlingsrummet beräknas enligt uppgift från Skandion kunna tas i drift i januari 2016, och detta kommer att öka anläggningens kapacitet. Under året har Linköping fortsatt utbildning av läkare, dosplanerare och fysiker vad gäller protondosplanering. Läkare och fysiker från Linköping har tjänstgjort vid Skandion inom ramen för rotationstjänstgöring under hösten 2015. De patienter som hittills behandlats är huvudsakligen patienter med benigna eller lågmaligna tumörer i CNS eller huvud-hals-regionen, och för dessa patienter finns ett protokoll. Vidare behandlas de barnpatienter där protonbehandling bedöms lämplig och är tekniskt möjlig med de begränsningar vi har. För barnpatienterna har det utvecklats ett samarbete med Akademiska Barnsjukhuset i Uppsala för hjälp med ronder och den övriga behandling som kan behövas. Det har ännu inte behandlats några patienter från Sydöstra sjukvårdsregionen på Skandion, men flera patienter har genomgått diskussion om protonbehandling kan vara lämplig, och f n finns två patienter som vi räknar med att starta på Skandion i början av 2016. För att inom sjukvårdsregionen diskutera intressanta strålbehandlingsfall, har den gemensamma videokonferensen för strålbehandling varannan vecka fortsatt som en mötesplats för diskussion om patientfall och om mera övergripande frågor. Denna rond är avsedd att utvecklas till en regional rond för diskussion även gällande de patienter som kan vara aktuella för protonterapi. Ronden utgör dessutom syftet att vara ett kunskapsstöd och ett utbildningstillfälle. Det regionala arbetssättet är inte helt klarlagt. Initialt är det tänkt att patienterna ska dosplaneras i Linköping och att hela sjukvårdsregionen solidariskt utifrån befolkningsunderlag bär kostnaderna för det ökade behovet av läkare, fysiker och dosplanerare som detta kräver. Efterhand som behandlingen blir mer etablerad är tanken att sprida kompetensen i hela regionen. 7) Kompetensutveckling Tillgången till kompetent personal i framtiden är en av de absolut viktigaste och svåraste utmaningarna för cancersjukvården i den sydöstra sjukvårdsregionen. RMPG onkologi känner 2016-03-01 5

stor osäkerhet kring till dokumentet regionens HR-direktörer skapat med titeln Uppdrag regional kompetensförsörjning. Vi anser inte att detta dokument löser kompetensförsörjningsproblemet. Kompetensförsörjningen ligger i linjen men det är viktigt att någon har och tar ett övergripande ansvar (ex RCC) för kompetensfrågan och inte undviker att ta i frågan för att den är svårlöst. Det nya curriculum för läkarutbildningen kommer innefatta en sammanhållen onkologikurs och onkologiplacering på två veckor vilket RMPG är glada för, speciellt när den kliniska delen även kommer ske i Kalmar (20 st./termin) resp. Jönköping (30 st./termin). Det kan i framtiden bidra till en god läkarförsörjning inom onkologin. RMPG onkologi hoppas på en satsning i regionen på finansierad utbildning av specialist sjuksköterskor och gemensamma utbildningsinsatser som t.ex. cytostatikakörkort. RMPG onkologi anser det viktigt att lyfta fram behovet av medicinska sekreterare/vårdadministratörer. Exempelvis för kvalitetsregisterarbete men även för att annan direkt vårdpersonal skall få mer tid för direkt patientarbete genom rätt använd kompetens. 8) Klinisk forskning RCC sydöst har på särskilt statsbidrag tillsatt en samordnare för att inventera och stimulera regionens kliniska cancerforskning och samarbete mellan HU och Linné-universitetet och Qulturum/Futurum och de aktuella klinikerna. RCC sydöst etablerade under 2013 ett kliniskt forskningsråd med akademisk representation från regionens tre lärosäten. Ett resultat av detta arbete är att ett regionalt, virtuellt KPE troligtvis kommer att etableras under RCC s paraply 2016. Patientunderlaget för hela sjukvårdsregionen är litet varför det är av största vikt att regionen samarbetar i högre utsträckning än hittills kring patientnära klinisk och translationell forskning. Tyvärr är detta samarbete dåligt utvecklat. Några goda exempel finns, men de är alltför få. RCCs roll i detta samarbete måste utvecklas och flera stödfunktioner bör ligga under RCCs kansli. Exempel på detta kan vara randomiseringshjälp, forskningsdatabaser med CRFer (studiedataformulär) och statistikhjälp. Vidare kan man tänka sig RCC som ett samlande nav för forskare från de tre landsting/regionerna. Tillsammans har de frågeställningar som har glädje av ett större patientmaterial än vad varje enskilt landsting/region själva kan inkludera. Det är viktigt att varje landsting/region inser sitt ansvar i att erfoderliga resurser i form av personal ställs till förfogande för att sjukvårdsregionen kan leva upp till RCCs löfte om den patientnära forskningen. 9) Nationella riktlinjer och vårdprogram Behovet av att inventera användandet av befintliga regionala och nationella vårdprogram är likvärdigt med det arbete som genomfördes under både 2013 och 2014. RMPG onkologi anser likt föregående år att man genom att tillämpa regionala vårdprogram som anpassats utifrån nationella rekommendationer/riktlinjer kan minimera kostnadsdrivande behandlingar genom att i största möjliga utsträckning eliminera behandlingar för vilka det saknas vetenskapligt stöd. Följande nationella vårdprogram har under 2015 publicerats av Regionala Cancercentrum i samverkan. 2016-03-01 6

1. Nationellt vårdprogram för cancer utan känd primärtumör (CUP) feb 2015 2. Nationellt vårdprogram för kronisk myeloisk leukemi (KML) feb 2015 3. Nationellt vårdprogram för njurcancer feb 2015 4. Nationellt vårdprogram för urinblåse- och urinrörscancer mars 2015 5. Nationellt vårdprogram för peniscancer mars 2015 6. Nationellt vårdprogram för prostatacancer mars 2015 7. Nationellt vårdprogram myelodysplastiskt syndrom (MDS) mars 2015 8. Nationellt vårdprogram för cancer i lever, gallvägar och gallblåsa april 2015 9. Nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering april 2015 10. Nationellt vårdprogram för palliativ vård april 2015 11. Nationellt vårdprogram för myelom maj 2015 12. Nationellt vårdprogram för vaginal- och vulvacancer maj 2015 13. Nationellt vårdprogram för aggressiva B-cellslymfom juli 2015 RMPG onkologi har likt föregående år aktivt deltagit i arbetet med att ta fram underlag när remissrundor för de nationella vårdprogrammen och de standardiserade vårdförloppen har handlagts. Handläggningstiden är dock oerhört kort i förhållande till vilka effekter innehållet ska kunna svara upp till, en något bättre framhållning skulle kunna minimera denna risk. Både de nya vårdprogrammen och de nya riktlinjerna kommer likt tidigare antagna att påverka verksamheterna ekonomiskt och strukturellt. Implementeringen i sjukvårdsregionen är viktig och behöver få bättre struktur där processledare, välfungerande regionala grupper liksom väl strukturerade MDK är betydande. Det är viktigt att sjukvårdsregionen är representerad i det nationella arbetet med riktlinjer och vårdprogram. RMPG onkologi är enig om att målet med detta arbete är att skapa förutsättningar så att alla cancerpatienter i sjukvårdsregionen ska få lika vård oavsett bostadsort vilket också är i linje med motsvarande nationell målbild. 10) Hälsoperspektiv RMPG onkologi kommer att stötta implementeringsarbetet med den nya cancerpreventionsplanen för 2016-2018. Ett arbete som förhandsvisats under hösten 2015 och som kommer att lanseras i början av 2016. Medicinsk kvalitet, Nyckeltal och Tillgänglighet Öppna Jämförelser beskriver den totala cancervården, där onkologin ingår. Mått som enbart visar på onkologins enskilda insatser är därför svårt att redovisa. 2015 års Öppna Jämförelser tillika de sammanställda resultaten inom hälso- och sjukvård kommer inte längre i tryckta versioner. Resultaten visas istället på Vården i siffrors webbsida www.vardenisiffror.se En förbättring från föregående presentation är att datainhämtning från kvalitetsregister sker kontinuerligt och således är redovisad data/per indikator så aktuell som den bara kan bli. Inom cancerområdet lyfter man bland annat fram att rikssnittet för relativ femårsöverlevnad vid njurcancer för mätperioden 2009-2013 nu är 70,7 procent. Femårsöverlevnaden har därmed ökat med åtta procentenheter sedan föregående mätperiod (2004-2008). 2016-03-01 7

Följande överlevnadsresultat baseras på data för år 2009-2013. Överlevnad vid cancersjukdom sammantaget Jönköping och Kalmar över, Östergötland under rikssnitt Överlevnad vid njurcancer Jönköping och Kalmar över och Östergötland under rikssnitt Överlevnad vid lungcancer (1 år) Jönköping och Östergötland över, Kalmar under rikssnitt Överlevnad vid lungcancer (3 år) Jönköping och Östergötland över, Kalmar under rikssnitt Överlevnad vid bröstcancer Kalmar över, Jönköping och Östergötland under rikssnitt Överlevnad vid huvud- och halscancer Kalmar Jönköping och Östergötland under rikssnitt Överlevnad vid malignt hudmelanom Kalmar över, Jönköping och Östergötland under rikssnitt Överlevnad vid tjocktarmscancer Kalmar och Östergötland över, Jönköping under rikssnitt Överlevnad vid äggstockscancer Jönköping och Kalmar över, Östergötland under rikssnitt Överlevnad vid ändtarmscancer Jönköping över, Kalmar och Östergötland under rikssnitt RMPG onkologi anser att öppna resultat och jämförelser vägleder till förbättringsarbete. Registrering i kvalitetsregister är viktig för att vårdens innehåll ska kunna utvecklas, här har samtliga landsting/regioner förbättringspotential. Utöver ovanstående hänvisar RMPG onkologi till RCCsydösts resultatrapport december 2015 för att få en aktuell redovisning av sjukvårdsregionens cancervård. Se bilaga och hemsida. http://cancercentrum.se/sydost/vara-uppdrag/kunskapsstyrning/regionala-rapporter/ Förändringar och investeringar med avtalspåverkan Nationell nivåstrukturering, regional arbetsfördelning och SVF kommer att påverka avtalet. Det kommer också att ställa krav på ökad kapacitetsplanering av hela sjukvårdsregionens onkologiresurser som i sin tur kommer att kräva nya ekonomiska styrmedel i sjukvårdsregionen. Under 2016 kommer Kalmar undersöka möjligheten för eventuell hemtagning av kurativ strålbehandling av huvud- och halscancer samt lungcancer vilket kan leda till avtalspåverkan från 2017. En förändrad patientrörlighet till följd av den nya patientlagen kan också få en avtalspåverkan. Deltagare och möten 2015 Freddi Lewin ordf. Jönköping Per Nodbrant Jönköping Eva Ullf Jönköping 2016-03-01 8

Michael Strandéus Jönköping (ny från dec 2015) Gunnar Adell Östergötland Per Rosenberg Östergötland Måns Agrup Östergötland Magnus Lagerlund Kalmar (ny ordförande from dec. 2015) Therese Henriksson Kalmar (ersattes dec 2015) Stefan Johnsson Kalmar (ny från dec 2015) Leni Lagerqvist, sekr Kalmar Under 2015 genomfördes fyra ordinarie möten varav två via video + två fysiska. Vid de fysiska träffas gruppen i Nässjö. I samband med septembermötet avtackades Freddi som ordförande och han lämnade över ordförandeskapet till Magnus Lagerlund. Therese Henriksson har också avtackats och ersatts av Stefan Johnsson (strålfysiker i Landstinget i Kalmar län). Freddi Lewin kommer under 2016 att ersättas av Michael Strandéus, medicinskt ansvarig på onkologkliniken i Region Jönköpings län. Ordförande RMPG onkologi //Magnus Lagerlund 2016-03-01 9