^k W ^L Nr 6 SEPTEMBER 1966 I ^A kontakten

^k W ^L Nr 6 SEPTEMBER 1966 I ^A kontakten

w#"* distributionscentraler inom Hakonbolaget natioiiuoiuyc i '<<-(< ~«" tionscentraler. 8 av dt '< sas pä nedanstående karta. >e övriga 18 presenterades i vårt förra nummer. GÄLLIVARE 12 MILJ. STORUMAM 7 MILJ STRÖMSUND 8 MILJ. L ÖSTERSUND 33 MILJ ÖRNSKÖLDSVIK 12 MILJ. AVDELNINGS KONTOR FILIAL KONTOR Tidigare har vi i serien ICA distributionscentraler presenterat SV, EOL och en del av Hakonbolaget. I förra numret presenterades Skövde, Södertälje, Eskilstuna, Örebro, Karlstad, Västerås, Uppsala, Borlänge, Gävle och Sundsvall med tillhörande filialer. Här presenteras Hakonbolagets övriga åtta distributionscentraler. Dessa åtta distributionscentraler och kontor är uppdelade i tre avdelningskontor och fem filialkontor. Antalet kontor koncentreras successivt. I mars detta år sammanfördes sålunda Sveg med Östersund. Någon ytterligare sammanslagning är inte aktuell i år. Antalet anställda vid förra årsskiftet utgjorde totalt 308 varav lagerpersonal, chaufförer, Wasabrödsdistributörer och förpackningspersonal.. 146 kontors- och försäljningspersonal 162 Omsättningen 1965 uppgick till totalt 120,6 miljoner kronor för dessa distributionscentraler och de olika kontorens andel framgår av ovanstående karta. Omslagsbilden: Butikslokaliseringen är en viktig faktor för ICAkedjans utveckling. Pä sidan 12 berättar disponent Olof Henningson om EOL.s etableringsavdelning.

kontakten Tidning för ICA-företagens personal Nummer 6. September 1966 Ansvarig utgivare: Stig Svensson T. f. redaktör: Claes Rudén Adress: ICA-kontakten, ICA-förlaget AB, Fack, Västerås Telefon: 021/104 40 Tidningen utkommer med 8 nummer per år Claes Rudén, som under det gångna året skött det redaktionella arbetet på ICA-kontakten lämnar med detta nummer tidningen för att fortsätta sina studier. Han redovisar här några intryck från sitt arbete. Ett år med ICA-kontakten Ungefär ett år har gått sedan de första utkasten gjordes till det, som skulle bli vår personaltidning ICA-kontakten. Tidningen skulle bli ett sammanhållande kontaktorgan för människor inom ICA-sfären. Kommunikationerna mellan de olika företagen skulle förbättras genom en gemensam tidning. Under det år som gått har jag fått kontakter och försökt förmedla kontakter med många människor på olika nivåer och med olika ställning inom ICA. Det började i höstas då vi reste upp till ICA Centralorganisation i Stockholm för att presentera innehållet i det första numret av personaltidningen. Det var den första kontakten jag fick i mitt nya arbete. Jag möttes där av en atmosfär som har gjort arbetet lätt. Det har alltid varit enkelt att få kontakt med människor inom ICA. Efter att ha träffat eller pratat med en person i telefon en gång har jag nästa gång vi träffats känt som om vi hade varit goda vänner sedan länge. Jag minns till exempel en chaufför från Gällivare som jag intervjuade per telefon. När jag träffade honom några veckor senare i ett annat sammanhang var det som att möta en gammal god vän och vi hade en mängd saker att prata om. En annan gång besökte jag ett av bageriföretagen för att göra ett reportage. Företagsledningen hjälpte mig tillrätta och visade mig runt i lokalerna och jag tillbringade sedan den tid som var kvar av dagen på egen hand i bageriet. En bagare tyckte kanske att jag såg vilsekommen ut och kom intresserat fram till mig för att visa och berätta mer ingående om tillverkningen. Vi fick god kontakt från första stund. Tack vare detta fick jag ytterligare inblick i verksamheten. Detta var bara några exempel. Det finns många. Under det år som gått har det utkommit sju nummer av ICA-kontakten. Det naturliga startmotståndet har övervunnits och tidningen står nu pä egna ben. När jag nu lämnar ICA-kontakten vill jag tacka alla ICA-vänner landet runt för ett trivsamt år. CLa^o &vw^s

ICA startar treårig utbildnin Den treåriga utbildningen av chefsaspiranter inom ICA har nu startat. Den 29 augusti samlades de 17 aspiranterna på Hakonsgården i Västerås till en gemensam introduktionsvecka. Aspiranterna är i åldern 19 till 27 år och har handelsgymnasium eller liknande som grundutbildning. Efter utbildningstiden har de möjlighet att efterhand få chefsbefattningar inom den ICA-anslutna parti- och detaljhandeln. Under västeråsveckan fick man en grundlig inblick i utbildningsprogrammet för de tre kommande åren. Aspiranterna fick också bekanta sig med varandra och med ledningen för utbildningen. Riksstudieråd ansvarar för utbildningen Livsmedelshandelns Riksstudieråd, som består av representanter för ASK-företagen, ICA och SSLF, är ansvarigt för utbildningen. Från ICA deltar direktör Ingemar Litzell, ICA Centralorganisation och direktör Sven Lindblad, ICA-förlaget. Rådet har till uppgift att främja samarbetet i utbildningsfrågor inom enskild livsmedelshandel. Med denna aspirantutbildning tror man sig ha funnit en lämplig form för högre utbildning på detta område. Praktik, kurser och hemstudier under tre år Utbildningen pågår tre år och omfattar både praktik och teori. Under första året får aspiranterna praktisera inom detaljhandeln och under andra och tredje året omfattar praktiken såväl parti- som detaljhandelsledet. Gemensamma studier pä Kl Vid sidan av hemstudier genomgår aspiranterna varje år ett centralt seminarium om vardera två veckor på Köpmannainstitutet i Stockholm. På dessa kurser studeras marknadskunskap med tonvikt på marknadsföring, företagsekonomi, personalorganisation och personalledning. Dessa kurser ligger på universitetsnivå. Varje aspirantår får asipranterna dessutom delta i de kurser som ICA-skolan anordnar av typ Säljträning och Startträning. Aspiranterna är anställda av de tre inköpscentralerna. I denna första kurs har Hakonbolaget elva, SV en och EOL fem aspiranter. Forts, pä sid. C. Här har chefsaspiranterna samlats runt en modell av Borlänge distributionscentral, som förevisas av direktör Birger Jarl Persson från Hakonbolaget i Västerås. I

g av chefsaspiranter Intresserade åskådare frän vänster, på knä: Leif Runfeldt, Bengt Strömberg, Västerås, Olle Melander, Skövde, Lars Olof Söderholm, Bo Ohlström, Västerås, Leif Johansson, Ljungsbro, Leif Lindström, Östersund, Ulf Helmer, Borås, och Hans Olof ölmeby, Göteborg. Stående från vänster: Håkan Jansson, Västerås, Tommy Olsson, Malmö, Jan Erik Andersson, Västerås, Johannes Tartu, Eskilstuna, Per-Olof Jakobsson, Västerås, Sten Lindblad, Södertälje, och Ingvar Andersson, Kristianstad. 5

tober och en i Falun den 15 november. Båda enheterna får 100 sittplatser. VI VÄXER Östersunds tillbyggnad inflyttningsklar i oktober CA partiomsättning steg 15 % första halvåret Under det första halvåret ökade ICA inköpscentraler sin partihandelsomsättning med 14,6 %. Den totala omsättningen för inköpscentralerna inklusive övriga IC A-före tag steg med 15 %. Fyra nya ICA-restauranger öppnas i höst Under hösten 1966 kommer ICA-restauranger att öppna fyra nya enheter. Den 1 oktober öppnas en restaurang med 292 sittplatser i varuhuset Ferd. Lundqvist i Göteborg och den 15 oktober invigs en Ringbar med 202 sittplatser i köpmanna-varuhuset Sigma i Västerås. Vidare öppnas en Ringbar i Uddevalla den 15 ok- När tillbyggnaden i Östersund blir klar får kolonialvarorna 1.200 m- större utrymme. Tillbyggnaden av Östersunds distributionscentral, som påbörjades i maj i år blir inflyttningsklar i början av oktober. Den nya delen på 1.200 m 2, som utförs i ett plan, innebär i stort sett en fördubbling av nuvarande koloniallager. Även utlastningskajen har byggts ut vilket förbättrar våra utlastningsmöjligheter, berättar lagerchefen Sven Nordlöf. Vi får dessutom en separat konserv- och sillkyl och frukt- och ostpaketeringen får större kapacitet. ICA startar treårig... Fortsättning från sidan J/. Avsikten är att utbildningen skall vara öppen även för ungdomar med enbart grundskola som bas. Förberedande kurser för dessa är under planering och ICA kommer att ställa vissa stipendier till förfogande. Digert program under första kursveckan Den första gemensamma veckan innehöll ett späckat program för att aspiranterna skulle få en ordentlig inblick i handelns utveckling och organisation samt grundlig kännedom om ICA-rörelsen. Första dagen lyssnade man till direktör Nils-Erik Wirsäll och disponent Lars-Gunnar Hansson, Hakonbolaget. Vidare gjorde man besök i en ICA-butik och rundvandring på Hakonhus. Ett av de stora områden som behandlades under veckan var den utveckling vi har mot allt större butiker och hur man planerar dessa. Man behandlade vidare bland annat frågor om marknadsföring och arbetsorganisation för kontor och lager. Denna utbildningsform passar oss Innan aspiranterna skildes åt på fredagseftermiddagen gjordes ett studiebesök på ICA-förlaget. ICAkontakten passade samtidigt på att ställa frågor till några av deltagarna. - Jag har genomgått handelsgymnasium och har sedan arbetat ett och ett halvt år på Hakonbolaget, berättar Bengt Strömberg. Läste om chefsaspirantutbildningen i tidningen och skickade in min ansökan eftersom jag ansåg det vara en vettig grund för kommande arbete. Det är ännu svårt att säga vilket avsnitt jag vill arbeta inom. På tre år kan ju många nya funktioner komma. - Jag har gått på handelsgymnasium och såg en annons om denna utbildning då jag gjorde min värnplikt. Jag har ingen tidigare erfarenhet av ICA, men tror att denna utbildningsform passar mig, säger Tommy Ohlsson, EOL. Speciellt försäljning har alltid intresserat mig. 6

e Birkahallen ny butik i Vasastan Ännu en ICA butik har öppnats i Stockholms city. Det var köpman Evald Holmberg, som i slutet av juni öppnade Birkahallen vid Rörstrandsgatan intill St. Eriksplan. Den totala butiksytan är 515 kvadratmeter, därav 340 kvadratmeter säljyta. Butiken ligger i ett bostadsområde med ett stort strög i närheten, säger Evald Holmberg. Vi har alla färskvaror paketerade. Speciellt köttavdelningen har slagit bra. Butiken är planerad för en omsättning på 3 miljoner. 200 olika artiklar. I sortimentet finner man också typiska varor för turisterna som till exempel soltorkat renkött, renhorn, hjortronsylt och getost. ICA-hall i nytt Västeråscentrum Stora exponeringar dominerar i Trollbackshallen. Trollbackshallen öppnades i juli i ett nybyggt bostadsområde i utkanten av Västerås. Butiken ligger i ett närhetscentrum tillsammans med ytterligare en livsmedelshall och ett flertal andra branscher. Kundunderlaget för centret är cirka 5000 personer. Omsättningen första året beräknas uppgå till tre miljoner. På våra 360 kvadratmeter säljyta har vi även fått in en non food avdelning, säger Axel Herberthsson. Vi för i första hand ett dagligvarusortiment men kommer även att punktsälja andra non food varor. Lyckselebutik satsar på turister Den 9 juni öppnades ICA-expo i Lycksele centrum. Köpman David Holmlund har konkurrens från tre varuhus i en stad på 6.500 invånare. Han räknar med att uppnå en försäljning på en och en halv miljon under första året. På 200 kvadratmeter säljyta finns ett allivssortiment och en särskild avdelning för hälsokost med ICA-hall i Jämjöslätt Den 7 juli öppnade Jan och Olle Svensson Jämjöhallen, en modern självbetjäningsbutik i Jämjöslätt, Blekinge. Totalytan är på 600 kvadratmeter, därav 400 kvadratmeter säljyta. Vi har manuell köttavdelning, men för övrigt har vi fullt utbyggt självbetjäningssystem. Frukt och grönsaker satsar vi hårt på. Vi arbetar med tre kassor och den kalkylerade omsättningen är 2,5 miljoner kronor. Utvecklingen pekar emellertid mot 3,5 miljoner, så vi är mycket nöjda, berättar Olle Svensson. Djupfryst har fått ett stort utrymme i ICA-expo. Jämjöhallen beräknar omsätta 3,5 miljoner. 7

Nytt non food program hos Det ökade inslaget av icke livsmedelsvaror i ICA-butiker har medfört att man på Hakanbolagets huvudkontor snart kommer att presentera ett nytt non food program för medlemmarna. Det innebär bland annat att varorna huvudsakligen indelas i två grupper. Ett grundsortitnent skall täcka behovet av alltid aktuella varor medan de med lägre efterfrågefrekvens skall tillhöra ett kampanjsortiment. Inköpscentralen kommer att erbjuda sina medlemsbutiker fyra nyheter: ny exponeringsplan för varorna en central prismärkning skriftlig beordring personligt säljstöd från konsulenterna Direktör Folke Lingegård berättar om det introduktionsprogram, som nu pågår i vissa butiker inom hakonsområdet. - I den nya uppläggningen har vi i våra beräkningar bland annat använt oss av tidigare försäljningssiffror. Sortimentet har förändrats något, så att en snävare efterfrågeanspassning skett. Varor med låg omsättningshastighet har förvunnit ur det normala sortimentet och skall i fortsättningen återkomma i kampanjer. Exponering på pelare och i glasfack Konsulent Thore Wernolf, som leder fältarbetet, säger om detta: - Fördelen med non foodvaror är att de kan placeras på utrymmen, där kolonialvaror inte är säljande. Pelare i butikerna kan med fördel utnyttjas att placera spjutkartor på. I övrigt kommer dock spjutkartornas antal att minska. Den indelning med glasskivor, som varuhusen ofta använder har vi funnit lämplig även för ICA-butiker. Den ger kunden ett bättre perspektiv över de varor som finns, och underlättar beordring och skötsel för den ansvarige. Butik femdubblade försäljningen - Färskvaror och övriga livsmedel har en begränsad livslängd, varför deras skötsel naturligtvis kommer i första hand. Tyvärr har det inneburit att non foodsortimentet i stort sett fått sköta sig självt. Köpmännen börjar dock inse, vilket stort värde det finns i non foodvarorna. En av butikerna vi studerat vid denna omläggning köpte tidigare non foodvaror för cirka 2.000 kronor under en femveckorsperiod. I dag ligger butikens veckoorder på 2.000 kronor. Defekteringen går nu enklare och vi får in ordern senast varje tisdag morgon. Den tas snabbt om hand och expedieras omedelbart, så att varorna når butiken under torsdagen. För att minska upplockningstiden, undersöker vi möjligheterna för en central prismärkning, så att artiklarna förses med cirkapriser hos oss eller redan hos fabrikanten. Det innebär, att varorna snabbare kommer på plats i hyllorna och tidigare når kundens köpintresse. Butikerna får konsujentstöd - Under övergången kommer butikerna att få stöd från våra konsulenter, vilka har god butiksvana och förmåga att se problemen ur detaljistens synvinkel. För att få köpmannens förtroende måste det stå klart, att konsulenterna inte i första hand skall sälja till butiken utan hjälpa den sälja till konsumenterna. Köpmannen är positivt inställda och vi på partisidan tror fullt och fast på non foodvarornas framtid i livsmedelsbutikerna, slutar Thore Wernolf. ICA-kontakten återkommer med en utförligare presentation av Hakons nya non foodprogram efterhand som erfarenheterna samlas och programmet får en fastare form. 8

Hakonbolaget Konsulentstödet är en viktig faktor i det nya non food programmet. Här far Siv Nygren hos Skytten Livs, Västerås, anvisningar av konsulent Thore Wernolf. 9

KONTAKT EOL och Köpmannatjänst om samarbetsfrågor medlemmar från handelskammaren i Toulose. Gruppen med sin generalsekreterare i spetsen informerades först om ICA-företagen, varefter ett studiebesök gjordes på SVs färskvarucentral. Hakonbolaget engageras i omskolning Ett 50-tal elever i omskolningskurser från Hallstahammar utanför Västerås har under ett par dagar fått studera kontorsverksamheten vid Hakonbolagets huvudkontor. Elsey Morlin skötte informationen från Hakonbolagets sida. Förutom en allmän information om inköpscentralens uppläggning och en omfattande rundvandring studerade man användningen av kontorsmaskiner och annan utrustning. Initiativtagarna Rune Erblad (längst till vänster) och Sture Löveström tillsammans med några av de övriga konferensdeltagarna: från vänster Gordon Norman, Lars Lund och Anders Stenberg. Vid månadsskiftet augusti september samlades EOL:s konsulenter och Köpmannatjänsts inredningsexperter till en konferensvecka i Ronneby Brunns inspirerande miljö. På programmet stod samarbetsfrågor och butikstekniska problem. Vid veckans slut var alla överens om att man hade fått en nyttig genomkörare inom de olika områden som avgör butikernas framgång. Samtidigt hade inredare och konsulenter kommit varandra närmare. Det bör medverka till att samarbetet i framtiden blir ännu bättre. Det är bara att hoppas, att detta goda samarbete inte äventyrades genom den överlägsenhet som EOL-konsulenterna visade i den fotbollsmatch, som stod som avslutning på programmet. 11 3 blev slutresultatet. Vännerna på EOL var ofina nog att som tack för god kamp överräcka en kulram till Köpmannatjänst. Av minerna att döma var det dock ingen som kände sig stött. Franskt besök hos SV SV i Stockholm har nyligen gästats av ett tjugotal EOL-grupp på engelskt studiebesök EOL-bolagets styrelseledamöter och disponenter har just återkommit från ett veckolångt studiebesök i England. Man studerade engelsk livsmedelsfabrikation och distribution och besökte företag inom livsmedelsbranschen, bland annat J. Sainesbury Ltd. och Tesco samt givetvis Londis, som är Englands medlem i Eurogroup. ICA med på Expo Öresund Livsmedelsutställningen Expo Öresund pågår i Hälsingborg veckan innan ICA förbundsstämma hålles där 26 27 september. ICA presenteras på den stora utställningen med ett åskådligt material. Tonvikten är lagd vid livsmedel och 80 % av utställningen tillhör också denna bransch. I och med Expo Öresund kommer uttrycket "Livsmedelsstaden Hälsingborg" att introduceras. U N A-representant gäst vid ICA:s årsstämma Monsieur Jean Couturier har utnämnts till verkställande direktör i UNA, Frankrikes medlem i Eurogroup. Han kommer att representera UNA vid ICAförbundets årsstämma i Hälsingborg den 26 till 27 september. Monsieur Couturier har tidigare besökt Sverige och är en mycket uppskattad gäst hos ICA. 10

Trångt om utrymmet. Här får SV-chauffören Stig Johannesson hjälp av en kollega i Gamla Stan. SV i stockholmstrafiken gäller det centimetern Då vi ser våra ICA-bilar ute i trafiken, tänker vi nog knappast på hur många problem, som är förknippade med en varutransport från lager till butik. Detta gäller i synnerhet storstäderna. För att studera problemet vände vi oss till SV i Stockholm. 45 minuter för att passera Västerbron Distributionen till mera avlägset liggande butiker upp mot Vallentuna eller ned mot Huddinge går relativt smidigt, då resan mest består av landsvägskörning. Innan Essingeleden fanns, kunde dock rusningstrafiken orsaka besvärande väntetider. Svåraste hindret var då Västerbron, som ibland kunde ta ända upp till 45 minuter att passera. För närvarande är butikerna i Gamla Stan svårast att nå. De smala gatorna blockeras helt då en bil stannar för att lossa. Endast yrkestrafik borde få förekomma på smågatorna under dagen, säger chaufför Stig Johannesson, som ofta får höra beska ord om blockering av gatan, då han levererar varor på Svartmansgatan i Gamla Stan. Trots det trivs min medhjälpare Harry Höglund och jag bra med arbetet och den omväxling det bjuder på. Nu har vi dessutom fått nya bilar med lyftanordningar, som verkligen underlättar varuhanteringen. Trafiken är väl inte mycket att göra åt, men visst blir man irriterad av att se en del av ackordslönen ätas upp av all väntetid som uppstår i trafiken. Sex gånger större plats i Arsta Vi är väl medvetna om de väntetider som förekommer och har i den ackordsjustering, som nyligen gjordes även räknat med den påverkan, som övrig trafik utgör säger disponent Lennart Samuelsson. Givetvis ser vi fram emot att få flytta in i vår nya distributionscentral i Årsta. Som det är nu, så har vi endast fyra lastningsplatser för kolonialvagnarna och endast gatan att placera dem på, då de är fulllastade och skall gå ut till butikerna. Den nya lastningshallen kommer att ge plats för 24 bilar. 11

ICA-kontakten insläppt i EOL:s hemliga rum Disponent Olof Henningson på EOL:s etableringsavdelning i Göteborg har en värdefull kartsamling. De 500 kartorna ligger väl gömda i en specialgjord kombination av bord och skåp i ett ständigt låst rum. ICA-kontakten fick förmånen att göra ett besök. - Att kalla det EOL:s hemliga rum är inte alldeles felaktigt, skrattar Olof Henningson. Det är givet att vi vill hålla detta omfattande kartmaterial för oss själva. Inom vårt område har alla orter över cirka 1.000 invånare kartlagts. Dessa kartor spelar en väsentlig roll i vår femåriga etableringsplan. Hemlighetsmakeri nödvändigt - Vi arbetar nu fram till 1970 efter en etableringsplan som styrelsen antagit. Denna etableringsplan säger bland annat att vi med nya etableringar skall öka vår marknadsandel med en viss procent. Detta skall ske samtidigt som vi skall klara det omsättningsbortfall som blir genom nedläggningar av mindre butiksenheter. For en oinvigd kan det tyckas vara mycket hemlighetsmakeri. Men eftersom framgången ofta beror på om man vet mer än konkurrenterna är detta en nödvändighet. Jakt på bra lägen Den centrala etableringsavdelningen i Göteborg består förutom Olof Henningson av intendent Lars- Erik Lyser, ingenjör Gunnar Olsson och sekreteraren Gun Alkstrand. - Förutom vi fyra är åtskilliga personer inkopplade på denna sida. I var och en av våra tio sektioner finns en intendent som lokalt håller i etableringsfrågorna. Dessutom är cheferna på de olika kontoren i mycket stor utsträckning direkt engagerade. Skall man dra en gräns var etableringsavdelningens arbete börjar och slutar kan man enkelt uttrycka sig så här. Det gäller att ta hem bästa möjliga läge på en ort. När vi lyckats med detta är det konsulentsidan som får ta vid. 30 nyetableringar planeras omsätta 115 miljoner - Vi som arbetar med etableringar har en oerhört fascinerande sysselsättning. Få yrken kan ge en sådan stimulans som detta att ständigt få leva med i utvecklingen. Speciellt nu när utvecklingen sker så snabbt. Jag skall bara ge ett exempel på detta. Vår nuvarande organisation startade 1962. Omsättningen för de 29 butiker som öppnade det året beräknas till 36 miljoner. I år etablerar vi 30 butiker med en planerad omsättning på 115 miljoner. Nära inblick i samhällsutvecklingen - Men det är inte bara inom distributionen man får leva med. Man får dessutom en nära inblick i samhällets utveckling. Bara det att få läsa "nyheter" i tidningarna som man varit med att diskutera för flera år sedan har en viss tjusning. Detta är : 'EOL:s hemliga, rum". Här finns etableringskartor över alla städer och tätorter inom EOL:s område. Disponent Olof Henningson visar här intendent Lars-Erik Lyser ett nytt butiksluge. 12

13

UTBLICK Eurogroup sammanträder i Paris Medlemmarna i Eurogroup sammanträder den 3 4 oktober i Paris. ICA representeras av en grupp på nio personer. Österrikes modernaste distributionscentral öppnad I St. Pölten i Österrike har nu ADEG, Österrikes motsvarighet till ICA, tagit sin nya central i bruk efter två års byggnadstid. Lokalerna har kostat ungefär 7,2 miljoner kronor. Sammanlagda ytan uppgår till 44.000 m 2. ICA-föredrag på UGAL-kongress Den 6 och 7 oktober i år deltar direktör Sven Lindblad, IC A-förlaget som föredragshållare vid UGAL:s kongress i Lausanne, Schweiz. UGAL, Union des Groupments d'achat de 1'Alimentation, är en sammanslutning av europeiska köpmannaägda inköpsorganisationer som har till uppgift dels att företräda de anslutna organisationerna i EEC-sammanhang och dels vara ett forum för erfarenhetsutbyte. Sven Lindblad kommer att tala om "företagens åtgärder för fortbildning av medlemmar." Rewe inviger ny distributionscentral i Hag Rewe i Hag i Västtyskland har nu kunnat ta sin nya distributionscentral i bruk. De nya lokalerna har en yta av 9.000 m 2 mot förutvarande 5.500. Distributionscentralens omsättning har under de senaste fem åren ökat från 10 miljoner till i runt tal 30 miljoner DM. En modern dataanläggning levererar värdefull data för både grossistfunktionen och till anslutna detaljister. Som första företag i Hag-området har Rewe uppnått en betydande rationaliseringseffekt genom ett leveranssystem med rullpallar till sina medlemmar. Kesko öppnar nytt centrallager i Helsingfors Detta är Keskos nya centrallager Hakkila utanför Helsingfors, vars lageryta är lika stor som Hakonshus i Västerås, drygt 21f.000 m~. Kesko, Finlands motsvarighet till ICA, invigde i mars sitt nya centrallager, som ligger i Hakkila i Helsingfors' utkant och har en yta av drygt 24.000 m 2. De mindre lokallagren kan nu inrikta sig på varor med snabbare omsättningshastighet och slipper föra artiklar med lång lagringstid. Sådana varor beställs nu istället direkt från Hakkila. Direktör U. Eskola sade vid invigningen bland annat följande: Inom vår organisation har fram till denna tidpunkt vart och ett av våra 23 kontor strävat efter att lagerföra ett sådant urval och sortiment, som motsvara kundkretsens behov. Då vår kundkrets består av detaljhandlare inom flera olika branscher samt av företag och inrättningar, är det förståeligt, att kontorens sortiment omfattar cirka 20.000 30.000 olika artiklar. På grund av den stigande levnadsstandarden måste köpmännen utöka sitt sortiment och detta sätter lokala kontor i en svår situation. Om vi däremot kan koncentrera tillräckligt mycket köpkraft till ett lager, kan vi också hålla tillräckliga säkerhetslager per vara och ändå nå en tillfredsställande omsättning. Som distributionslager ombesörjer centrallagret både lager- och distributionstransportverksamhet för de filialkontor som ligger på ett avstånd av 100 150 kilometer från Hakkila. Centrallagret kan även leverera varor åt kunder till sådana filialer som ligger utanför nämnda distributionsområde. Det sker då enligt en leveransorder från det lokala kontoret. övriga nyheter och förbättringar är en dataanläggning, fröpackeri, mottagningslager för bananer, kafferosteri samt enskilt tullnederlag. Dessutom bygger man fullständig serviceverkstad, som i första hand skall utgöra ett stöd för den egna försäljningen av jordbruksmaskiner. 14

Svensk livsmedelsförsäljning 1965: De stora säljgrupperna De större säljgrupperna hade 1965 en total livsmedelsomsättning av nära 9 miljarder kronor i 13.000 butiker. Dessa sju säljgrupper torde svara för ungefär två tredjedelar av livsmedelsomsättningen i detaljhandeln. Under 1965 hade dessa butiksgruppers livsmedelsomsättning ökat med cirka 12 %, medan butiksantalet minskade med 1.100 under motsvarande tid. Genomsnittsförsäljningen per butik steg kraftigt 1965. Konsum Konsumbutikerna ökade sin livsmedelsomsattning med 90 miljoner kronor medan butiksantalet minskade med 594 till 3.906. ICA ICA-butikerna ökade sin livsmedelsomsättning med 280 miljoner kronor. Antalet butiker minskade med 519 och uppgick totalt till 7.432. Konsums siffror är hämtade ur KF:s verksamhetsberättelse för 1965 och från KF:s utredningsavdelning. ICA-siffrorna bygger på uppgifter ur ICA:s senaste butiksundersökning. Livsmedelsomsättningarna för Tempo-Åhléns samt EPA har lämnats av respektive företag. Livsmedelsomsättningarna för VIVO, Favör och Metro har i samtliga fall antagits vara cirka 90 % av dessa gruppers redovisade totalomsättningar. Livsmedelsomsattning i miljoner kronor: 3340 3320 VIVO VlVO-butikcrna ökade sin livsmedelsomsättning med 155 miljoner. Antalet butiker var oförändrat 1.200. 765 Tempo-Åhléns Tempo-Åhléns livsmedelsomsättning uppgick till 540 miljoner kronor. EPA i 64 enheter EPA:s livsmedelsomsättning i 76 enheter uppgick till 400 miljoner kronor. Favör Favörbutikernas omsättning uppgick till 215 miljoner kronor. Antal butiker: 289. Metro Metrobutikernas omsättning uppgick till 195 miljoner kronor. Antal butiker: 70. 540 400 215 195 15

TILLTALSFR Birgitta Ernsteli, ICA Centralorganisation, Sthlm - Ja, jag är Du med min chef och det gör samarbetet smidigare. Det är klart att det var lite besvärligt i början. Däremot säger vi inte Du till varandra då vi har besökare som inte tillhör ICA. Respekten minskar inte bara för att man får säga Du när man blir äldre. Erling Persson, Hakonbolaget, Skellefteå - Min närmaste chef är lagerchefen och till honom oäger jag Du. Det har jag gjort under hela min anställningstid och det blir mycket kamratligare på så sätt. Samarbetet blir också lättare. Jag tycker absolut man ska säga i Du till de närmaste cheferna men inte direkt till högsta chefen. Vanja Nelsén, Hjalmar Blomqvist, Linköping Ja, jag säger Du vilket jag tycker är naturligt. Vi har mycket med varandra att göra och då är det besvärligt med titulering. Däremot är jag inte Du med företagets direktör och jag anser det fullt korrekt. Om det skulle bli aktuellt med en titelbortläggning skulle jag ändock respektera honom som chef. Bertil Tidäng, EOL, Växjö - Jag är färskvaruchef och säger Du till disponenten. Det är genomgående så bland den manliga personalen. Har alltid sagt Du och tycker det underlättar samarbetet betydligt. Respekten ökar snarare, då man på ett mera naturligt sätt kan samtala med sin chef. Anita Johansson, SV, Norrköping Nej, jag säger inte Du till närmaste chefen. De äldre säger Du, och det är genomgående bland de manliga anfe»««^ ^jtllfa ställda. Jag skulle gärna säga I «## k *#W Du till min chef och jag tror f y inte respekten skulle minska, %4? men samarbetet bli lättare. Skulle själv gärna bli kallad > Du av dem, istället för fru Johansson. 16 Leif ( Larsson, Hakonbolaget, Katrineholm Jag sa inte Du till lagerchefen i början, men nu får jag göra det. Det är bra att han tillåter att man säger Du, för det visar att han inte håller så hårt på någon skillnad mellan arbetare och chef. Och jag har inte mindre respekt för honom nu fastän jag får säga Du.

ÅGÅN Säger ni Du till närmaste chefen? Elsa Persson, EOL, Kristianstad - Nej, jag säger inte Du och personligen tycker jag inte man ska göra det. Tror inte samarbetet skulle kunna bli bättre än vad det nu är. Så även om jag hade fått säga Du, hade jag nog inte kunnat förmå mig till det. Det är i mycket en uppfostringssak. Lennart Edberg, pri John Eriksson & Co., Tibro Jag har sagt Du till min chef under hela min anställningstid. Det var lite besvärligt i början att säga Du men jag tycker det är bäst så. Även om kontakten mellan chef och anställd blir mera intim behöver inte respekten minska, för att man säger Du. Christina Martinsson ^L^^M EOL, Borås - Jag säger Du till min närmaste chef och jag tycker det går lättare att tala med en människa som man är Du med. Man respekterar honom givetvis ändå som chef, men samtidigt känns det som att tala till en kamrat. Jag tycker också samarbetet blir lättare om man slipper titulera honom. Bernt Boström, Hakonbolaget, Örnsköldsvik - Jag säger Du till min chef men då jag började på företaget var det inte vanligt. Nu är det dock genomfört och jag tycker det är mycket lätt att samarbeta under en sådan form. Ens aktning för chefen blir inte mindre trots att man arbetar något gemytligare då man slipper kalla honom disponent. Gunilla Lundgren, Hakonbolaget, Nyköping Den kvinliga personalen är i regel inte Du med närmaste chefen. Samarbetet här är mycket bra men jag tror att det skulle gå lättare att prata med chefen om man vore Du. Jag skulle inte ha något emot att säga Du och respekten skulle absolut inte minska. Stig Vingren, EOL, Halmstad Ja, men för mig är det en uppfostringssak att inte säga Du till chefen. Ju längre uppåt landet man kommer desto mer allmänt säger man gpps 'Wtm I > rju oavsett man känner varann eller inte. Samarbetet är det bästa tänkbara och jag tror det skulle vara lika gott även om vi inte var Du. 17

Vaktmästare Gösta Larsson vid skovueu.dihuin. uclönades därvid för 25 års prickfri körning. Jag har kört bil i snart trettio år, berättar Gösta Larsson, och det är den fjärde bilen jag har nu. Att köra prickfritt har inte varit svårt hitintills, men hur det ska gå nu vid omläggningen till högertrafik är inte lätt att säga. Jag, liksom många yrkeschaufförer, är absolut anhängare av vänstertrafiken. 25 år prickfritt Fem gånger söderut God reklam för ICA-resor gör Knut Sundberg på SV i Stockholm, som just kommit hem från en trevlig semester i Italien. Det är femte gången jag åker med ICA-resor och det bevisar väl att jag är nöjd med arrangemangen. Hotell och mat är verkligen bra. Liksom tidigare, finns det åter möjlighet att i höst följa med på ICA:s populära fritidsresor till Kanarieöarna. Ring eller skriv till fru Pers, ICA-förlaget, Västerås. Motormännens Riksförbund delade i augusti ut förtjänstmärken till bilförare för mångårig prickfri körning. Kumla Fruktindustri på personalresa Den 18 juni anordnades en heldagsutflykt för anställda på AB Kumla Fruktindustri. Fabriksklubben på företaget lade fram förslaget om personalresa och direktör Frank Olof Jansson tog sedan hand om ledningen. Man började dagen med rundvandring på Reymyre glasbruk där man samtidigt fick tillfälle att handla. Huvudmålet för resan var dock Kolmårdens djurpark, som också blev dagens verkliga höjdpunkt. På Serietabellen Familjens 10-årige son studerar ivrigt sportsidorna i tidningen. Plötsligt säger han: Pappa, nu är det hårt i både botten och toppen av korpfotbollen. Säger Du det. Vem leder nu? Jo, det gör Skånska Cement och sist ligger Armerad Betong. Levnadskonstnär Bruksdisponenten var ute på sin sedvanliga inspektionsrond. Han hade förirrat sig till utkanten av domänerna när han fick se en luffare sitta och sola sig. Disponenten var på sitt bästa humör och ville säga något trevligt: Det är till att sitta och ha det bra ser jag. Den helledige satt tyst några sekunder, men sen sa han: Ja, om du skött dej, så kunde du haft det lika bra. Sankte Per En bilverkstadsägare dog plötsligt i sina bästa år. När han kom till Sankte Per sa han: Det måste väl vara fel. Jag ska väl inte hit ännu? Här gör vi inga fel, svarade Sankte Per. Men vänta ska jag titta i rullorna. Jo, att döma av den tid Ni debiterat era kunder ska Ni vara 108 år nu. Sängplats Det har gått framåt för det lilla företaget och med de ökade ekonomiska resurserna har chefens fru blivit mycket intresserad av antikviteter. En dag köpte hon en säng i Ludvig XlV-stil, men redan nästa dag var hon tillbaka i affären och ville byta: 18

hemvägen besöktes Norrköping där man tittade på staden och åt middag, som också var det enda deltagarna behövde betala själva. Omkring hälften av företagets 100 anställda med anhöriga var med på den trevliga resan. Man hoppas nu kunna genomföra en lika trivsam personalutflykt varje år, berättade Lars Lindwall. Ett särskilt tack riktade deltagarna till Frank Olof Jansson för den trevliga uppläggningen av resan. Vi gratulerar Femtio år: Augusti 7 Yngve Montell, EOL, Hälsingborg 19 Brita Fernström, Hakonbolaget, Västerås 20 Sven Johansson, EOL, Uddevalla 27 Inga Landin, Hakonbolaget, Skövde Sextio år: Aros-hakoniter på Ängsö Augusti 4 Elsa Andersson, AB Svea Choklad, Norrköping 8 Signe Karlsson, Hakonbolaget, Uppsala 24 Erik Hall, Hakonbolaget, Örebro 26 Gustaf Enocksson, Hakonbolaget, Eskilstuna tidigt kunde man roa sig med en trevligt upplagd naturstig med kniviga frågor att besvara under vandringen. Efter årsmötesförhandlingarna avslutades sammankomsten med auktion och Hakoniterna bjöd därefter på sill och potatis. Hakoniterna samlade till förhandlingar i det fria. Personalföreningen Hakoniterna i Västerås höll sitt årsmöte lördagen den 3 september på Ängsö, drygt två mil utanför Västerås. Man samlades redan på förmiddagen till en del idrottsliga övningar. Bland annat avgjordes klubbmästerskapet i varpa och sam- Stöd Macao-insamlingen Som vi tidigare omtalat, har ICA-kurirens läsare bidragit till ett barnhem i Macao. Men ICA-hemmet behöver fortfarande medel för att kunna drivas. Alla bidrag mottas tacksamt på Lutherhjälpens postgirokonto 90 02 56. Skriv ICA/Macao på talongen. Den var faktiskt litet för trång den där sängen, sa hon, Ni har möjligen inte en Ludvig XV? Nytt liv Då är vi alltså överens om att du börjar ett nytt liv i morgon? Ja, men väck mig bara inte för tidigt. Hoppfullt Vi tänker nu börja en tävling om vem som är firmans bäste försäljare under resten av året. Och vad får vinnaren? Han får behålla sitt jobb. Direktörn behöver inte leta längre. Jag hittade kontraktet på direktörns skrivbord. 19

FÖRETAGSNÄMNDERNA EOL, Uddevalla Ackordslöneutvecklingen Arne Holm lämnade en sammanfattande rapport om ackordslöneutvecklingen på företaget. Till kursen "Tid för ackord" har ett 15-tal anställda på lageroch transportavdelningarna anmält sig och man ämnar hålla kursen varje måndag i 10 veckor. För att stimulera intresset för ackordet och kunskap i ackordsfrågor erhåller varje deltagare, som cirkelledaren godkänner, ett kursstipendium på 50: kronor. Dessutom bidrager företaget med kaffe och smörgås vid varje kurskväll. Hakonbolaget, Gävle Ny golvbeläggning hindrar damm Astrid Mickols och Ragnar Söderlund, som hade deltagit i årets bolagsstämma i Västerås, redogjorde kort för sina intryck därifrån. Ragnar Söderlund hade speciellt lagt märke till hur rent och snyggt det var på lagret i Hakonshus, medan man här i Gävle måste dras med ett dammigt lager på grund av cementgolvet. Ordföranden Arne Malmgren meddelade, att man för närvarande undersöker möjligheten att genom någon beläggning på golvet förhindra att det dammar. Ordföranden meddelade att engångskaffekoppar och fat av den typ som presenterades vid dagens sammanträde kommer att införas. Varje anställd på kontoret får sin egen behållare och däri sätts engängsbägaren av papper. Den allmänna reaktionen inför de nya kaffekopparna var positiv. Lennart Swenson redogjorde för den medlemsträff com hållits i Gävle och som visade att det förelåg ett behov av ökad kontakt med medlemmarna. I september kommer liknande medlemsträffar att hållas i Sandviken och Bollnäs. Hakonbolaget, Karlstad Problem med varuhanteringen Ejnar Olsson påtalade anmärkningar från medlemmar om att gods ibland saknas och varor skadas genom felaktig packning, lastning och genom hårdhänt behandling under transporter. Vid en nyligen hållen medlemsträff hade en medlem påtalat att dessa missförhållanden ökar. Av den följande diskussionen framgick att anmärkningarna är befogade och att åtgärder måste vidtagas för att en bättring skall komma till stånd. I detta syfte beslöts att ömtåliga ostsorter skall packas i varukorgar. Vidare måste grönsaker, frukt och övriga ömtåliga varor packas och transporteras med större varsamhet än vad som hittills skett. Noggrannheten skall skärpas vid expedieringen så att inga överhoppningar eller strykningar sker i onödan. Dessutom måste framtagningen av varor ske på 20