Att rusta för framtiden

Fakulteten för lärande och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Att rusta för framtiden En studie om ett företags samverkan med högstadieklasser To prepare for the future A study of a corporation s collaboration with secondary school classes Emelie Isaksson Kosman Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Niklas Gustafson Datum för slutseminarium: 2012-03-21 Handledare: Roland Ahlstrand

2

Sammanfattning Syftet med denna studie är att beskriva och analysera ett företags samverkan med grundskolan. Frågor som undersöks är hur och varför företaget samverkar med skolan liksom vilken betydelse samverkan har för företaget. Kvalitativa intervjuer med anställda på företaget och lärare på skolan har genomförts. Tidigare studier om samverkan mellan företag och skolor visar ofta att företagens interna mål har varit starkare än det gemensamma syftet med samverkan. Sociologen Göran Ahrnes teorier om interaktionsmönster mellan organisationer liksom sociologen Pierre Bourdieus teorier om fält, kapital och habitus utgör arbetets teoretiska grund. Genom samverkan vill företaget bidra till samhällsnyttan genom att hjälpa skolan i deras uppdrag att fostra eleverna och stärka deras aktörskap inför kommande studie- och yrkesval. Företaget har även sett en möjlighet att stärka sitt varumärke, bland annat genom det sociala kapital som skapas i nätverken med eleverna. Eleverna bidrar med en mängd nya insikter och kunskaper i form av kulturellt kapital som upplevs berika företaget och som även utgör ett symbolvärde för företaget. Studien tyder bland annat på att samverkan påverkar den sociala kompetensen, förtroendekapitalet och företagskulturen hos företaget. Att samverka med skolan skulle därför kunna ses som en strategisk försvarsmekanism mot framtida generationsväxlingar, ett mer mångkulturellt samhälle och en hårdare konkurrens på marknaden. Nyckelord: företag, kapital, samverkan, skola, utbyte 3

Förord Jag vill tacka alla berörda på företaget och den skola där jag genomfört undersökningen liksom samtliga intervjuade för att de tagit sin tid och delat med sig av sina erfarenheter. Jag vill även tacka min handledare Roland Ahlstrand för all hjälp och stöttning jag fått under arbetets gång. 4

Innehåll 1 Inledning... 7 1.2 Syfte och frågeställning... 8 1.3 Disposition... 8 2 Bakgrund och tidigare forskning... 9 2.1 Olika typer av samverkan mellan företag och skolor... 9 2.2 Samverkan mellan företag och grundskolor i Sverige... 10 2.3 Möjligheter för skolan genom samverkan... 11 2.4 Möjligheter för företagen genom samverkan... 12 2.5 Betydelsen av samverkan... 13 2.6 Sammanfattning... 15 3 Teoretiska utgångspunkter... 16 3.1 Mellanorganisatoriska interaktionsmönster... 16 3.2 Bourdieus teorier och huvudbegrepp... 17 3.3 Sammanfattning... 21 4 Metod... 22 4.1 Metodval... 22 4.2 Urval och undersökningsplats... 23 4.3 Datainsamling... 25 4.4 Relevans, pålitlighet och precision... 25 4.5 Analysmetod... 26 4.6 Forskningsetik... 27 5

5 Resultat... 28 5.1 Beskrivning av samverkan... 28 5.2 Syftet med samverkan... 30 5.3 Samverkans betydelse för företaget... 34 5.4 Sammanfattning... 39 6 Analys... 40 6.1 Ojämnt utbyte av ekonomiska resurser... 40 6.2 Socialt kapital - ett medel för olika intressen... 41 6.3 Ömsesidig fostran... 42 6.4 Social kompetens som vapen... 43 6.5 Ökning av företagets förtroendekapital... 44 6.6 Företagskulturens betydelse på intressenternas fält... 45 6.7 Samverkan som strategi... 46 6.8 Sammanfattning... 47 7 Diskussion... 48 7.1 Betydelsen av metodval och urval... 49 7.2 Förslag på fortsatt forskning... 50 7.3 Avslutande reflektion... 50 Referenser... 52 Bilagor... 55 Bilaga 1... 55 Bilaga 2... 56 Bilaga 3... 57 Bilaga 4... 58 6

1 Inledning Skolväsendets uppgift att utbilda ungdomar med kompetens inför arbetslivet är viktigt för länders sysselsättning och tillväxt. Detta framkommer i en rapport framställd år 2000 på Utbildningsdepartementets uppdrag (Utbildningsdepartementet, 2000). I rapporten lyfter representanter för arbetsmarknadens parter och företrädare för departementet fram arbetslivserfarenhet som en allt viktigare faktor för ungdomars inträde på arbetsmarknaden. För att framtidens arbetskraft ska klara arbetsmarknadens snabba förändringar och krav bör skolan innehålla inslag av lärande i arbetslivet och skolan och arbetslivet behöver knytas samman. En ökad samverkan mellan arbetsliv och skola efterfrågas därför (a.a). Betydelsen av samverkan mellan arbetsliv och skola har även lyfts på regional och lokal nivå. På många håll runt om i landet har samverkan diskuterats. Under januari 2012 anordnade till exempel Arena för Tillväxt tillsammans med Rektorsakademin nätverksträffar i Sveriges storstäder. Flera hundra deltagare från näringslivet, ideella organisationer och skola diskuterade sina tankar kring hur arbetslivet och skolan kan samverka. Några av slutsatserna som drogs på nätverksträffarna var att många samverkansformer idag upplevs problematiska eftersom de ofta är kortsiktiga och sker i projektform. En slutsats som drogs var att för att samverkan mellan arbetsliv och skola ska kunna utvecklas till sin fulla potential krävs att den är långsiktig och att båda parter ser sig som vinnare (Rektorsakademien, 2012). Ofta talas det dock om syftet med samverkan utifrån den ena partens perspektiv där den andra parten framstår som en resurs till den denna. I den svenska grundskolan ses till exempel företag ofta som en pedagogisk resurs till skolans arbete med ämnesövergripande undervisning och studie- och yrkesorientering (Utbildningsdepartementet, 2000). Rapporter inom OECD-länderna visar att samverkan mellan skola och arbetsliv vanligtvis fokuserar sig på att ändra främst skolans verksamhet istället för att ändra på hur företagen driver sin verksamhet vilket skulle kunna vara en indikation på att relationerna mellan företag och skolor inte alltid är i balans (Taylor, 1998). 7

För att förstå betydelsen av samverkan menar forskare att det krävs fler fallstudier och en förståelse för hur samverkan fungerar (Taylor, 1998, s. 396). Om en förutsättning för samverkan är att båda parter ska få ut något ur samverkan blir det enligt min mening viktigt att i högre utsträckning uppmärksamma vad samverkan med skolan kan erbjuda arbetslivet och vilken betydelse det har för de företag som samarbetar med skolan. 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur ett företag samverkar med högstadieklasser på en grundskola. Uppsatsen grundar sig på följande frågeställningar: 1. Hur samverkar företaget med högstadieklasserna? 2. Varför samverkar företaget med högstadieklasserna? 3. Vilken betydelse har samverkan för företaget? 1.3 Disposition I kapitel två presenteras tidigare forskning om samverkan mellan företag och skolor. Uppsatsens tredje kapitel presenterar den teoretiska ram som ligger till grund för min analys av det empiriska materialet. Det fjärde kapitlet inleds med studiens metodologiska ansats där val av metod, urval och tillvägagångssättet vid insamling av det empiriska materialet presenteras. Därefter diskuteras undersökningens tillförlitlighet, trovärdighet och generaliserbarhet liksom de etiska överväganden som gjorts under arbetets gång. Mitt resultat av studien redogörs i kapitel fem vilket redovisas i olika teman kopplade till syftet med min studie och de olika frågeställningarna. Slutligen analyseras det empiriska materialet med hjälp av tidigare presenterade teorier i kapitel sex. Det sista kapitlet utgörs av en diskussion där jag bland annat resonerar kring resultatet i min undersökning och betydelsen av mitt metodval. 8

2 Bakgrund och tidigare forskning Samverkan som arbetsform utvecklas ständigt och har idag blivit en allt vanligare företeelse inom en mängd olika områden (Danermark, 2004). Trots att arbetsformen idag är vanligt förekommande efterfrågas mer litteratur och kännedom om samverkansprocesser. Litteratur om vissa aspekter av samverkan såsom gruppdynamik och teamarbete förekommer men forskning utifrån ett mer ändamålsenligt samverkansperspektiv efterfrågas (a.a.). Nedan presenteras litteratur som belyser olika typer av samverkan mellan företag och skolor, möjligheter med samverkan liksom betydelsen av samverkan för företag. 2.1 Olika typer av samverkan mellan företag och skolor Samverkan mellan företag och skola har beskrivits på en mängd olika sätt. Kännetecknande för samverkan är att två eller fler aktörer samarbetar om något i ett specifikt syfte (Danermark, 2004). Termen partnerskap har ofta använts inom OECD-länderna för att beskriva olika typer av samverkan mellan företag och skolor (Taylor, 1998). Majoriteten av dessa partnerskap har ofta då handlat om aktiviteter såsom studiebesök, jobbskuggning, mentorprogram för elever, donationer av skolmaterial, incitament för att förbättra elevernas studieresultat, elevaktiviteter och utveckling av läroplaner. Samverkan mellan företag och skolor har kategoriserats på olika sätt. Beroende på vilka typer av aktiviteter som företaget fokuserar på har samverkan med skolor delats in i olika grupper. Samverkan har ibland bestått av samtliga tre typer av aktiviteter (a.a.): 1. Donationer i finansiella former eller materiella resurser 2. Skolprogram som involverar medverkan av företagspersonal, elever och lärare 3. Politisk utveckling och ändring inom samhällsystemet 9

2.2 Samverkan mellan företag och grundskolor i Sverige På central nivå har samverkan mellan företag och skolor pågått länge genom staten och företrädare för arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer (Utbildningsdepartementet, 2000). I december månad 2012 beslutade regeringen att bidra med pengar till etablering och upprätthållande av regionala kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering (Regeringen, 2012). Även på lokal nivå har samarbeten förekommit mellan arbetsmarknadens och skolans parter (Utbildningsdepartementet, 2000). Det har tidigare funnits ett omfattande regelverk gällande arbetslivsanknytningen i grundskolan där eleverna skulle garanteras ett antal veckors praktisk arbetslivsorientering, så kallad prao. Dessa bestämmelser försvann under i slutet av 1980-talet vilket har inneburit att elevernas kontakter med arbetslivet har minskat (a.a.). Idag finns kravet på samverkan mellan skolan och arbetsliv endast i grundskolans läroplan där skolans uppdrag att samverka med arbetslivet framgår. Skolans mål är att: Varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder (Skolverket, 2011, s.17). Alla som arbetar inom skolan ska enligt riktlinjerna i läroplanen: verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö (Skolverket, 2011, s.17). En mindre studie som har gjorts på Utbildningsdepartementets uppdrag visar att grundskolorna arbetar med arbetslivskontakter på olika sätt. Resultatet bekräftar många tidigare gjorda studier och visar att det råder otydligheter vad gäller utformning, ansvar och mål för arbetslivskontakterna i grundskolan. Ofta har resurser tillförts skolan för diverse projektverksamhet. Enligt studien har läroplanen oftast inte påverkat skolornas sätt att samarbeta med arbetslivet. Samverkan är istället ofta beroende av enskilda personers engagemang (Utbildningsdepartementet, 2000). 10

2.3 Möjligheter för skolan genom samverkan Det har främst funnits två ändamål med elevernas arbetslivskontakter under grundskoletiden enligt Utbildningsdepartementets rapport (2000). Kontakterna har setts som en del i de ungas socialisation och har behövts för att eleverna ska kunna bli aktiva medborgare i samhället. De har även setts utgöra ett underlag till skolans studie- och yrkesorientering. Arbetsgruppen som tagit fram rapporten menar att trots att eleverna på grundskolan oftast har flera år kvar tills att de befinner sig på arbetsmarknaden är syftet med all utbildning att leda dem till arbete. Därför behöver eleverna prova på olika yrkesuppgifter och se olika arbetsmiljöer. Eftersom unga ofta har kort framförhållning är det därför viktigt att eleverna får självupplevda erfarenheter från arbetslivet menar arbetsgruppen. Insikter om förvärvslivets utseende och krav gör att de även bättre förstår undervisningens mening och sammanhang utifrån ett bredare perspektiv vilket ofta ses som motivationshöjande för eleverna (a.a.). På grund av en ökad invandring i Sverige kommer ungdomar med utländsk bakgrund i framtiden att utgöra en viktig del av arbetskraften (Utbildningsdepartementet, 2000). Många föräldrar till dessa ungdomar saknar arbete i högre utsträckning än det övriga samhället varför samverkan med arbetslivet kan ha en extra stor betydelse för dessa ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden. De kan då få en inblick i hur arbetslivet fungerar som de kanske inte kan få på något annat sätt (a.a.). Forskning kring hur samverkan påverkar elevernas skolresultat och deras psykiska, känslomässiga och sociala utveckling har efterfrågats (Scales m. fl, 2005). Mot bakgrund av detta genomförde år 2002 en grupp forskare från Harvad University Graduate School of Education en omfattande studie där effekterna på eleverna efter deltagande i en mängd olika samverkansprojekt med företag undersöktes. I studien användes en metodtriangulering för att undersöka vilken betydelse partnerskapet hade för elevernas personliga utveckling och deras skolresultat. Studien genomfördes i en innerstad på ett gymnasium med elever med utländsk bakgrund vars föräldrar var låginkomsttagare. Subjektiva data har i vissa fall varit svår att verifiera med objektiv data i form av betyg och studiens resultat inte går att generalisera till andra förhållanden och elever. Dock tyder 11

studiens resultat på att samverkan hade en positiv betydelse för elevernas personliga utveckling. Till exempel upplevdes eleverna genom samverkan ha fått en förbättrad kognitiv förmåga liksom känslomässig och social kompetens. Ju mer de deltog i aktiviteterna tillsammans med företagen, ju bättre ansågs elevernas skolresultat, närvaro, akademiska motivation och karriärplanering vara. Dessutom noterades minskat riskbeteende, ökad ledarskapsförmåga och en bättre fysisk hälsa hos flera av eleverna. Enligt studien såg många elever inte universitetsstudier som en möjlighet men efter samverkan planerade flera av eleverna att påbörja högre studier (Scales m. fl, 2005). 2.4 Möjligheter för företagen genom samverkan Företag har haft flera syften med att inleda samverkan med skolor. Marknadsföring har setts som en vanligt förekommande anledning till varför samverkan påbörjas. Företag har ofta haft en önskan om att visa välvilja och ett samhällsansvarstagande. Andra anledningar till samverkan har varit oro för konkurens om framtida arbetskraft (Edens & Gilsinan, 2005; Taylor, 1998). Globaliseringen och den internationella konkurrensen ställer andra krav idag på företagen än vad det gjorde tidigare. Detta har medfört att många företag idag står inför stora utmaningar att locka till sig, utveckla och behålla kompetens som behövs för att handskas med de nya kraven och förhållandena. Företagen efterfrågar därför att skolorna förser eleverna med fler kontakter med arbetslivet (Utbildningsdepartementet 2000). OECD-rapporter förklarar att företagens involvering i utbildningssektorn successivt har vuxit fram i samhället på grund av företagsintressenters uppfattning att skolorna misslyckats med utbildningen av ungdomar. Ur ett nationalekonomiskt perspektiv har skolorna varit rädda att de inte lyckas göra eleverna anställningsbara samtidigt som många företag har krävt en bättre utbildad arbetskraft för att kunna öka produktiviteten. Företagen har framför allt varit oroade över de allmänna utbildningsnivåerna hos eleverna liksom utbildningarnas relevans (Taylor, 1998). En annan anledning till varför näringslivet har engagerat sig i samverkan med skolor anses vara att företag genom samverkan bättre kan utveckla sin kulturella kompetens och 12

därmed sin organisationskultur ur ett mångfaldsperspektiv (Utbildningsdepartementet, 2000). De företag som har ett mångfaldsklimat kan lättare anpassa sina tjänster och produkter till en heterogen konsumentgrupp eftersom företaget då har en större chans att se till olika önskemål och behov. Fler kunder kan då identifiera sig med dessa företag. Människor med olika bakgrund kan ge nya idéer eller se saker från andra perspektiv vilket berikar företaget. Det innebär ofta en bredare erfarenhetsgrund totalt sett för företaget och bidrar därmed med inspiration, nyskapande, mångsidighet och problemlösning till företaget. Företagets mångfald kan även påverka företagsledningen i riktning mot ett mer öppet förhållningssätt där ledningen bättre lyssnar till olika åsikter, nya arbetssätt och metoder (a.a.). 2.5 Betydelsen av samverkan Varje enskild samverksform mellan företag och skola som inom forskning undersökts har varit unik (Edens & Gilsinan, 2005). Samverkans effekter har varit svåra att mäta eftersom det ofta saknas överenskommelse om vad som anses vara en framgångsrik samverkan. Detta beror på att de individuella målen som de båda parterna har haft ibland skiljer sig åt. Till exempel kan företag ha definierat framgång som ökade marknadsandelar medan skoladministratörer har definierat framgång som kunskap och kritiskt tänkande. Ofta har målen inte bara olika utan även konfliktskapande. Att analysera och studera samverkan är enligt många forskare därför komplext. Tidigare studier har belyst en del framgångsrika former av samverkan men mycket av den forskning som har gjorts om samverkan mellan skola och näringsliv har handlat om hur man bäst överkommer hinder och problem (a.a.). I en amerikansk fallstudie från 2005 undersöktes ett samverkansprojekt mellan företaget Coca-Cola och skolor i Saint Louis i USA (Edens & Gilsinan, 2005). Det gemensamma målet med samverkan var att minska avhoppen i skolan och uppmuntra elever att påbörja högre utbildning. Genom metodtriangulering ville forskarna med studien bland annat se till den potential som fanns för att skapa socialt kapital, det vill säga nätverk. Studien refererar till tidigare forskning av socialt kapital som föreslår att samhället och dess institutioner drar 13

fördelar när individer är involverade i relationsnätverk, särskilt de nätverk som för samman människor som inte annars skulle ha träffats. Forskarna hänvisar till Putnams särskiljning av bridging och bonding socialt kapital, här översatt på svenska till brobyggande och bindande socialt kapital. Brobyggande socialt kapital vänder sig utåt och enligt Putnam för samman människor mellan olika sociala situationer. Detta står i kontrast till bindande socialt kapital som istället vänder sig inåt och betonar exklusivitet (a.a.). Studien visar att de redan rådande förhållandena inom de olika skolorna och företaget motverkar samarbetet mellan de båda parterna. Samverkan har därför svårt att nå sin fulla potential trots att det fanns en vilja hos alla inblandade. Den institutionella dynamiken inom partnerorganisationerna motarbetade förespråkarna för samverkan. Det primära målet med samverkan var att hålla kvar elever i skolan vilket delades gemensamt med alla parter. Detta utgjorde en brobyggande mekanism mellan parterna. Men parterna hade även ett stort antal interna mål som ansågs viktigare. Exempel på detta var produktplacering för företaget och utdelning av stipendier till skolorna. Slutsatsen i studien är att det är problematisk att utveckla brobyggande socialt kapital med en partner som har ett starkt bindande socialt kapital (a.a.). Annan gjord forskning visar att samverkan ofta fokuserar på att främst ändra verksamheten inom skolan och inte inom företaget. En fallstudie från 1998 har undersökt hur samverkan mellan ett företag och ett gymnasium i Canada ifrågasattes av särskilda deltagargrupper inom samverkansprojektet (Taylor, 1998). Studier gjorda vid samverkansmöten mellan parterna och resultaten från djupintervjuer av företagsrepresentanter och skolrepresentanter tyder på en obalanserad samverkan där företaget har varit mer delaktigt i samverkan. De långsiktiga målen som företaget har haft med samverkan har kommit i skymundan för de kortsiktiga målen såsom kostnadsreduceringar och effektivitet. Företaget har till exempel sorterat ut och valt elever för framtida anställning baserat på skolresultat genom att ge ut stipendium till de bäst presterande eleverna och genom att arrangera särskilda aktiviteter för de elever som valt kurser utifrån företagets intresse. Endast en elit grupp av eleverna drog därför fördel av samverkan. De anställda på företaget upplevde att de personligen inte dragit någon nytta från samverkan men att företaget som helhet dragit fördel från samverkan i fråga om förbättrad profil och status i närsamhället (a.a.). 14

2.6 Sammanfattning Tidigare forskning visar att det har funnits många olika typer av samverkan mellan företag och skola, alla unika och innehållsmässigt olika. Den typ av samverkan detta arbete undersöker är relaterad till Taylors (1998) kategorisering av samverkan som involverar medverkan av företagspersonal, elever och lärare. Statens reglering i grundskolan gällande samverkan har försvagats och det finns idag endast krav på samverkan med arbetslivet kvar i läroplanerna. Skolans mål med samverkan har ofta varit att ge eleverna arbetslivskontakter, bidra till elevernas personliga utveckling, ge en ökad studiemotivation och hjälpa eleverna inför kommande studie- och yrkesval. De interna målen från företagets sida har framför allt visat sig vara produktplacering, marknadsföring och rekrytering. Samverkans effekter har varit svåra att mäta. Tidigare fallstudier visar att om de båda parternas interna mål med samverkan är starkare eller inte stämmer överens med det gemensamma målet med samverkan kan samverkan upplevas problematisk. Till exempel har företags produktplacering, utdelning av stipendier till skolorna och utsortering av elever för framtida anställning stått i fokus varför det primära målet med samverkan att hålla kvar elever i skolan kommit i skymundan. Detta är av betydelse för min studie eftersom det indikerar att det för att förstå samverkan är viktigt att se till varför de båda parterna vill samverka med varandra. Vi ser även att det har funnits samverkansformer där de företagsanställda upplever att de personligen inte fått ut något av samverkan med eleverna trots att de upplever att företaget dragit nytta av det. Detta är en intressant aspekt att beakta då jag med min studie är intresserad av att se vilken betydelse samverkan har för företaget. 15

3 Teoretiska utgångspunkter I detta avsnitt redovisas de teorier och de begrepp som jag har använt för att analysera det empiriska materialet som denna uppsats bygger på. Först behandlas sociologen Göran Ahrnes teorier om interaktionsmönster mellan organisationer. Därefter redovisas centrala delar av sociologen Pierre Bourdieus teoretiska perspektiv och nyckelbegreppen fält, kapital och habitus. Redovisningen bygger på både primär- och sekundärkällor. 3.1 Mellanorganisatoriska interaktionsmönster För att studera organisationers relation till sin omgivning särskiljs organisation och omgivning. Omgivningen består av andra organisationer som skapar en osäkerhet för organisationen. Synen på omgivningen skiljer sig åt beroende på socialteoretisk utgångspunkt (Abrahamsson & Andersen, 2005). Jag har i denna studie valt att utgå ifrån Göran Ahrnes syn på interaktionsmönster mellan organisationer. Organisationers aktiviteter är beroende av andra organisationers aktiviteter, men inte alla organisationers (Ahrne, 1994). Vissa organisationer är mer betydelsefulla än andra. En organisation kan interagera med olika organisationer. För att uppnå mål och för att erhålla resurser kan organisationer antingen samarbeta eller strida mot andra organisationer (a.a.). Ahrne (1994) beskriver olika mönster av samspel mellan organisationer beroende på om resurser som de interagerande organisationerna försöker att få tag på är kontrollerade eller ägs av någon av parterna eller om resurserna finns utanför deras relation. Ahrne (1994) delar in de olika interaktionsformerna i fyra grupper. Konflikt uppstår då organisationer strider om resurser som en eller båda parter kontrollerar eller äger. Konkurrens är en strid om resurser som finns utanför båda parters kontroll. Samarbete kan ske som samarbete för att få resurser som inte ägs eller kontrolleras av någon av dem, det vill säga de finns utanför 16

båda parters kontroll. Samarbete kan även ske som ett utbyte av resurser mellan organisationer (a.a.). När utbyte mellan två organisationer involverar resurser som en part eller de båda parterna har inom sin kontroll talar man om en utbytesrelation. Eftersom utbytet innebär ett beroende mellan två organisationer kan konflikter förekomma. De flesta utbyten mellan organisationer enligt Ahrne (1994) föregås dock inte av öppna konflikter. Eventuella åsiktsskillnader löses ofta genom överenskommelser gällande formen av utbyte. Utbytesrelationer kan vara tillfälliga eller långlivade och kan stabiliseras beroende på om de heterogena resurserna som kontrolleras av parterna anpassas till varandra (a.a.). 3.2 Bourdieus teorier och huvudbegrepp Pierre Bourdieus har utvecklat teorin om sociala fält. Sociologen Donald Broady har i många år samarbetat tillsammans med Bourdieu och hans forskargrupper i Frankrike. I antologin Kulturens fält redogör Broady delar av Bourdieus arbete och teoriutveckling (Broady, 1998). Broady beskriver samhället med utgångspunkt i Bourdieus teorier som horisontellt skiktat i olika fält. Dessa fält är vertikalt eller hierarkiskt stratifierade i olika skikt som domineras av aktörer med ett stort resursinnehav (a.a.). På dessa fält spelar resursinnehavet en stor roll för aktörernas möjligheter. Bourdieus begrepp kapital beskrivs av Broady (1998) som resurser som är gångbara i vissa sammanhang. Nedan fördjupas redovisningen av Bourdieus begrepp. 3.2.1 Fält Bourdieus fältbegrepp utgör i denna studie ett verktyg för studie av fördelningen av kapital. Moderna samhällen består av ett antal fristående sfärer, så kallade fält (Broady, 1990). Broady definierar Bourdieus begrepp fält som ett system av relationer mellan positioner (Broady, 1998, s. 14). Vidare beskriver Broady: Ett socialt fält i Bourdieus mening existerar när en avgränsad grupp människor och institutioner strider om något som är gemensamt för dem (Bourdieu, 1996, s.22). Kännetecknande för ett fält är att fältets 17

aktörer och dess verksamheter kan beskrivas och att det finns aktörer som vill bevara fältets produkter (Broady, 1998). Ett exempel på socialt fält skulle kunna vara näringslivets fält där näringslivsrepresentanter utgör aktörer. Företagsutbildningar, företag, organisationer, föreningar, myndigheter och olika mötesplatser för näringslivet utgör verksamheter inom fältet där dessa verksamheters tjänster, produkter och litteratur utgör fältets produkter. Näringslivsrepresentanterna har vissa föreställningar om hur spelreglerna inom detta fält ska se ut och att ser näringslivet som något värt att ägna tid åt. Det finns vidare tydliga normer, regler och metoder som aktörerna inom näringslivets fält följer och handlar efter. Aktörer inom ett socialt fält är eniga om reglerna för fältet. Det är viktigt att aktörerna inom fältet följer spelreglerna eftersom de annars löper risk att inte bli accepterade på fältet (Engdahl & Larsson, 2006). Trots att reglerna på fälten är olika är logiken på varje fält lika. Inom varje fält råder konkurens om makt och inflytande och aktörerna upprätthåller spelets regler för att bevara sina positioner på fältet varför de sociala fälten kan ses som kampeller konkurrensfält (a.a.). På varje fält finns aktörer som har större dominans eller makt och inflytande om vilka regler som gäller. Aktörerna konkurerar om de främre positionerna på fältet och strider därmed om rätten att få definiera vad som skulle kunna kallas den goda smaken. Den goda smaken är ett uttryck för vad som anses vara fältets specifika intressen och regler eller vad som anses rätt eller fel (Bourdieu, 1992). Inom det sociala fältet skaffar aktörer sig olika positioner. Omplaceringar inom fältet inträffar inte slumpmässigt utan sker genom aktörens egenskaper. Det är vad Bourdieu kallar kapital som avgör vilken position en aktör får inom ett visst fält (Broady, 1998). Varje aktör har ett startkapital och en ursprunglig position på fältet. Genom att skaffa sig kapital kan aktörens position inom fältet flyttas fram (Broady, 1990). I följande kapitel redogörs Bourdieus begrepp kapital. 3.2.2 Kapital Kapital beskrivs som de resurser som vi har med oss och omsätter på fältet och kan ses som symboliska och materiella tillgångar (Broady, 1998). Kapital står i relation till vad som uppskattas av aktörerna på fältet. Kapitalet måste med andra ord erkännas av andra aktörer för att räknas som ett kapital (Bourdieu, 1996). Bourdieu skiljer mellan olika former av 18

kapital (Broady, 1998). De olika kapitalen är ekonomiska, sociala, kulturella och symboliska. Ekonomiskt kapital består av penningekonomin och materiella resurser och inkluderar även kännedom om ekonomins spelregler (Broady, 1998). Denna form av kapital är speciellt gångbar inom ekonomins fält men används även som resurs inom andra fält (Bourdieu, 1990). Socialt kapital är de sociala nätverk eller de förbindelser som människor befinner sig i och är förankrade direkt i de relationer eller mellanmänskliga kontakter aktörerna har. Trots att det sociala kapitalet i vissa sammanhang kan ses som en form av materiell tillgång skiljer Bourdieu på socialt kapital från de andra formerna av kapital (Bourdieu 1996). Exempel på socialt kapital är aktörers grupptillhörigheter och består av banden mellan individerna, till exempel släktband, vänskapsförbindelser eller kontakter med före detta utbildningskamrater (Broady, 1990). Individer i kretsen har var och en ett visst kulturellt eller ekonomiskt kapital vilket utgör en gemensam tillgång i kretsen vilket samtliga medlemmar i kretsen kan ha nytta av (Broady, 1990). Kulturellt kapital innefattar en bildad användning av språket och kännedom om och bekantskap med vad som anses aktningsvärt (Broady, 1998). Exempel på kulturellt kapital är kännedom av klassisk musik och litteratur och examina från respekterade läroanstalter (Broady, 1990). Information kategoriseras ofta som kulturellt kapital, till exempel menar Broady att: elever som är välutrustade med kulturellt kapital har goda utsikter till en privilegierad framtid sammanhänger med att de (och deras föräldrar) är väl bekanta med och förmögna att värdera det spektrum av möjligheter som utbildningsväsendet och yrkeslivet och den sociala världen i övrigt erbjuder (Broady, 1990, s. 177). Det kulturella kapitalet kan även ses som ett slags symboliskt kapital i många länder fast på en annan nivå (a.a.). Symboliskt kapital avser de resurser som är symboliska för vissa fält och som därmed ger aktörer högre status. Detta kapital är ibland svårdefinierat och täcker en mängd olika kapital varför det ofta kan vara svårt att skilja på kapitalbegreppen (Bourdieu, 1996). Symboliskt kapital beskrivs i litteratur som det kapital som av sociala grupper igenkänns som värdefullt och tillskrivs ett värde (Bourdieu, 1996, s. 20). En resurs vilken som helst 19

fungerar alltså enligt denna definition som symboliskt kapital i de sammanhang där den tillskrivs värde. Kulturellt kapital kan till exempel på vissa fält utgöra ett symbolisk kapital. Ett exempel på detta menar Broady (1998) är civilingenjörsexamen som inom näringslivets fält utgör ett symboliskt kapital men inte inom litteraturens fält. Det finns en mängd olika fältspecifika kapital som är mer specifika för ett visst fält än de generella kapitalformerna som nämnts tidigare (Engdahl & Larsson, 2006). Ett exempel på detta är förtroendekapital vilket inom vissa fält anses värdefullt. Till exempel är detta kapital en viktig kapitalform inom politikens fält där förtroendet för politiker bland landets befolkning av avgörande för politikers framgångar (a.a.). En annan form av symboliskt kapital är människors förmåga att hantera relationer på ett smidigt sätt vilket ofta relateras till den så kallade sociala kompetensen. Detta kapital är på många fält en eftertraktad kapitalform. Bourdieu avser med social kompetens aktörers förmåga att kunna läsa av andra aktörers kapitalinnehav och de gränser som finns i relationerna aktörerna emellan (a.a.). Strategi är ett annat begrepp i Bourdieus kapitalteori (Broady 1998). Kapitalen bör inte betraktas som orörliga resurser utan istället utsätts de för oupphörliga strider på fälten (Broady, 1990). En strategi kan ses som ett försök av aktörer att bevara eller förbättra sina positioner på fältet genom att värna om värdet på sina tillgångar av kapital. Aktörer kan även utveckla strategier för att förhindra att andra aktörer förbättrat sitt kapitalinnehav (a.a.). Dessa strategier eller kamper om växelkurserna är ofta omedvetna och icke kalkylerande varför detta begrepp bör skiljas från vår idag vardagliga eller ekonomiska definition av investering eller intresse (Broady, 1998, s. 13). 3.2.3 Habitus Systemet av dispositioner som gör att människor handlar, tänker och orienterar sig i den sociala världen kallar Bourdieu för habitus (Bourdieu, 1999). Habitus beskrivs av Broady som ett förkroppsligat kapital (Broady, 1998, s. 13). Människors habitus avser människors kroppsliga och mentala hållning som skapats genom fysiska faktorer liksom genom erfarenheter, intressen och kunskaper. Vårt habitus är med andra ord vem vi är, hur vi är och hur vi ser på saker och på oss själva. Det innefattar även den livserfarenhet vi har fått genom vår socialisering. Man skulle kunna kalla det för den ryggsäck som varje individ 20