GASENS ROLL I EN HÅLLBAR ENERGIOMSTÄLLNING

GASENS ROLL I EN HÅLLBAR ENERGIOMSTÄLLNING INNEHÅLL FÖRORD.Omställningen sker här och nu...2 SAMMANFATTNING. Ett smartare system tar vara på alla resurser...4 NULÄGE OCH TRENDER. Energisystemet förändras i grunden....6 VÄGEN TILL ETT FOSSILFRITT SAMHÄLLE...8 Möjligheter på kort sikt...10 Möjligheter på lång sikt...12 SÅ ANVÄNDS NATURGAS OCH BIOGAS...14 Naturgas i Europa en allt viktigare energikälla....16 Biogasproduktionen fortsätter att öka...18 INFRASTRUKTUR FÖR GAS... 22 Gasnätet i sydväst... 24 LNG och regionala nät ger nya möjligheter.... 28 GASENS ROLL PÅ ELMARKNADEN... 32 Elmarknadens utmaningar i Sveriges omvärld.... 34 Utmaningarna på den svenska elmarknaden.... 38 GASENS ROLL FÖR JOBB OCH TILLVÄXT... 44 Ren och effektiv för industrin... 46 Renare bränsle för sjöfarten... 50 Transportsektorn behöver biogasen... 52 INTERNATIONELL UTBLICK...56 Skiffergasrevolutionen förändrar gasmarknaden.... 58 POWER TO GAS I ETT SMART ENERGISYSTEM... 60 Vad är Power to gas?... 62 Power to gas en möjlighet i Sverige?.... 64 Power to gas i andra länder... 66 ORDLISTA... 68 ÖVRIGA FAKTA...69 LITTERATURFÖRTECKNING OCH REFERENSER...71 ESTRELLA AB. En lönsam investering... 26 HÖGANÄS AB. Energikrävande produktion... 30 E.ON GAS SVERIGE AB. Hållbart boende i fossilfritt hus.... 36 NORDIC SUGAR AB. Betor blir socker med hjälp av gas.... 42 PERSTORP OXO AB. En nödvändig råvara... 48 FORDONSGAS SVERIGE AB. Allt mer biogas i tankarna... 54 1

FÖRORD OMSTÄLLNINGEN SKER HÄR OCH NU Framtidens energisystem måste bli både smartare och mer flexibelt något som gasen och dess infrastruktur kan bidra till. En utvecklad gasinfrastruktur skapar dessutom förutsättningar för en tillväxt som ger jobb och en omställning till förnybara energikällor. Det är vi på Swedegas övertygade om. Den omställning som pågår innebär stora möjligheter och utmaningar. Energisystemet måste vara leveranssäkert, konkurrenskraftigt och hållbart. De investeringar som görs idag måste stärka klimateffektivitet och konkurrenskraft imorgon. Dessutom ska omställningen ske samtidigt som världsekonomin och förhållanden i länder och regioner förändras snabbare än någonsin. Med ny teknik föds nya möjligheter. Det pågår en ständig utveckling på energiområdet och efter hand kan det som i början tycktes både tekniskt omöjligt och olönsamt, vara en del av lösningen i ett framtida energisystem. För det finns inte en enkel formel för framgång vi måste tänka i nya systemlösningar och fokusera på behov och mångfald bland energislagen. I en tid av förändring är det viktigt att vi som före tag, och samhället i stort, arbetar med långsiktiga mål. Politiken har som mål att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till 2045 och Swedegas arbetar för att ha 100 procent förnybar energi i det svenska stamnätet för gas till 2050. Oavsett vilket scenario man tänker sig för det framtida svenska energisystemet kan och bör gasen spela en större roll. LNG kan ersätta marin gasolja i sjöfarten, biogas/vätgas kan användas i personbilar och LNG/LBG till fjärrtrafik och industri. Vår roll som infrastrukturoperatör är att bana väg och underlätta denna omställning. Men omställningen sker redan här och nu. Exemplen på nyttan och potentialen hos gasen och infrastrukturen som en del av det framtida energisystemet är tydliga: Naturgasen kan snabbt minska industrins och transportsektorns koldioxidutsläpp med upp till 30 procent. Företag i Skåne och utmed västkusten har länge kunnat nyttja gasens fördelar, men nu ställer allt fler företag om från olja till naturgas för att minska klimatpåverkan med bibehållen konkurrenskraft. Sveriges största biogasanläggningar, GoBiGas och Jordberga använder stamnätet för att nå sina kunder. Gasnätet spelar här en viktig roll för att möjliggöra storskalig produktion av biogas. Gaskraft nämns av allt fler som en möjlig baskraft, som kan bidra till att ersätta utfasad kärnkraft. Gasen som energisystemtjänst kan bidra till en mer förnybar energimix. Gasnätet stödjer även utbyggnaden av förnybar energi. Genom tekniken Power to gas, som Swedegas vill vara med och etablera i Sverige, kan överskottsel från till exempel vindkraft lagras i gasnätet. För mig är det viktigt att Swedegas spelar en roll i samhällsutvecklingen. Vi arbetar för att fler inom industri, livsmedel, energi, sjöfart och transport ska få tillgång till gas genom att utveckla och investera i infrastruktur för ett hållbart och konkurrenskraftigt samhälle. Jag hoppas att du vill följa vår resa. Den här skriften baseras på en fristående rapport som både ger en gedigen faktabakgrund och visar på framtida möjligheter. Trevlig läsning! Johan Zettergren, vd Swedegas 2

SAMMANFATTNING ETT SMARTARE SYSTEM TAR VARA PÅ ALLA RESURSER Energisystemet är i förändring. Utvecklingen går mot småskalig, lokal energiproduktion i form av vindkraftverk, solceller och biogasanläggningar. Nya aktörer gör entré på energimarknaden och det startas biogas- och vindkraftskooperativ. UTVECKLINGEN FÖRÄNDRAR FÖRUTSÄTTNINGARNA för de traditionella energibolagen som måste anpassa sina affärsmodeller och relationen till sina kunder. Det handlar inte längre bara om att sälja energi, utan även om att köpa överskotts energi från kundens egna anläggningar, till exempel överskottsvärme som matas in i fjärrvärmesystemet, eller el från en solcellsanläggning. För att ta tillvara alla tillgängliga energiresurser förnybara eller avfall och restenergier av olika slag behöver hela energisystemet bli intelligentare i en vidare bemärkelse. Det går inte att se till ett energi slag i taget, utan det måste ske en större samverkan mellan olika energibärare, det vill säga el, värme och gas, för att effektivt utnyttja hela det potentiella energi systemet. Nya och effektivare metoder för att lagra och transportera energi är nyckelfaktorer för att lyckas. Gasinfrastrukturen är en viktig komponent i ett intelligent energisystem. DAGENS INFRASTRUKTUR för naturgas byggdes upp under 1980-talet, baserat på ett politiskt beslut om att differentiera energiförsörjningen och minska beroendet av kärnkraft och importerad olja. Till att HISTORIK 1960-tal 1970-tal Naturgasens möjligheter i Sverige utreddes efter upptäckten av olje- och gasfyndigheter i Nordsjön. Oljekriser med kraftigt höjda priser på olja som följd, en intensiv debatt om kärnkraft och kärnkraftsolyckan i Harrisburg bidrog till intresset för att introducera gasen i det svenska energisystemet. 4

GASEN ROLL PÅ VÄGEN TILL ETT FOSSILFRITT SAMHÄLLE KAN SAMMANFATTAS SÅ HÄR: Den ger omedelbara utsläppsminskningar från industri som idag är beroende av olja och kol i tillverkningsprocessen. Transportsektorn kan ställa om genom att använda flytande naturgas, LNG, för sjöfart samt biogas för exempelvis kollektivtrafik. Gasen möjliggör en ökad utbyggnad av förnybar och icke planerbar elproduktion som kräver reglerkraft och lagringskapacitet. Power to gas är ett exempel på hur överskottsel från vindkraft kan omvandlas och knyta samman distributionssystemen för el, gas och värme. En utbyggd ny gasinfrastruktur som är lokal och baseras på import av flytande naturgas ger också förutsättningar för utbyggnad av en biogasmarknad i regionen. Gasen ger förutsättningar för en koldioxidneutral produktion inom industrin då målet till 2050 är ett gassystem som till 100 procent baseras på förnybar biogas. Den erbjuder konkurrenskraftiga och flexibla energilösningar när styrmedel globalt strävar mot minskade koldioxidutsläpp. börja med ersatte gasen tjockolja i industrin vilket innebar stora miljöfördelar. Gasinfrastrukturen banade även väg för utvecklingen av en marknad för fordonsgas och har dess utom bidragit till utvecklingen av en biogasmarknad. Fordonsgasen består nu till över 70 procent av biogas. DEN UTBYGGNAD SOM NU SKER av ny gasinfrastruktur är marknadsdriven och finansieras av privata aktörer. Det är småskaliga och regionala nät som försörjs genom båttransporter av flytande naturgas (LNG). Dessa satsningar har samma möjligheter som det storskaliga nätet att minska utsläppen från industrin, etablera en marknad för fordonsgas och bidra till utbyggnaden av en biogasmarknad. En stor utmaning på elmarknaden är att utveckla metoder för att ta till vara sol- och vindkraft under perioder med överskottsel. Power to gas innebär att elenergi kan lagras och distribueras i form av gas vilket möjliggör en storskalig utbyggnad av väderberoende kraft, samtidigt som det ökar potentialen för biogas. n 1980-tal 2000-tal 2015 Gasinfrastrukturen börjar byggas ut i Sverige. Den första etappen stod klar 1985 och Sverige får sina första naturgasleveranser. 2004 slutfördes sista etappen i det som utgör dagens gasnät. Det har gått 30 år sedan naturgasen introducerades i Sverige. 5

NULÄGE OCH TRENDER Det sker en teknikutveckling som förändrar energisystemet i grunden. Utvecklingen går mot småskaliga anläggningar baserade på förnybar energi. Nya aktörer kommer in på energimarknaden och utmanar de stora energibolagen som får se över sina affärsmodeller. I stället för att bara sälja energi, måste de också vara beredda att köpa överskottsenergi från kundernas egna anläggningar. Naturgasen ses internationellt som viktig för att nå klimatmål. Utvecklingen utmanar hela energisystemet och ställer krav på nya lösningar. ENERGISYSTEMET FÖRÄNDRAS I GRUNDEN Visionen är att Sverige 2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Utvecklingen inom energi området handlar därför om att sluta kretsloppen, neutralisera utsläppen av växthusgaser och säkerställa en trygg energiförsörjning. VÄGEN TILL EN HÅLLBAR ENERGIFÖRSÖRJNING ÄR LÅNG och frågeställningarna är komplexa. För att nå målet måste man ha en helhetssyn på energisystemet och åtgärder måste vidtas både på kort och på lång sikt. Det pågår en teknikutveckling som förändrar energisystemet i grunden. Utbyggnaden av vindkraft och den ökande andelen solceller, investeringar i värmepumpar och annan småskalig energi teknik, ökar antalet aktörer på energimarknaden och intresset för energifrågor. Utvecklingen går från stora, centraliserade anläggningar med några få, dominerande energi aktörer, till mer småskalig energi produktion och allt fler producenter. Nya aktörer är allt från större fastighetsbolag till privatpersoner och det finns kooperativt drivna vindkrafts- och biogasanläggningar. OMSTÄLLNINGEN SKER SAMTIDIGT runt om i världen. Under klimatmötet i Paris i november 2015 slogs fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 grader och att man ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. När handlingsplaner diskuteras står gasen inte sällan för en del av lösningen. Exempelvis pekar FN:s klimatpanel IPCC 1 på naturgasen som en brygga till energisystem med låga utsläpp. 6

På samma sätt betonas gasens roll i president Obamas klimatplan. I USA har den ökade tillgången till naturgas (skiffergas) påverkat energisystemet mot mindre användning av kol. I EU är gasen en viktig beståndsdel i kommissionens vision om en europeisk energiunion, där naturgas och LNG-utbyggnad kommer vara viktiga beståndsdelar för ökad försörjningstrygghet. Naturgasen kommer i ökad omfattning att utgöra en del av det globala energisystemet och de internationella trenderna kommer även att påverka den svenska framtida energimixen. UTVECKLINGEN FÖRÄNDRAR förutsättningarna för de traditionella energibolagen som måste anpassa sina affärsmodeller och relationen till sina kunder. Det handlar inte längre bara om att sälja energi, utan även om att köpa överskottsenergi från kundens egna anläggningar, till exempel överskottsvärme som matas in i fjärrvärmesystemet eller el från en solcellsanläggning. Regionala lösningar växer fram. Utvecklingen förnyar hela energisystemet. En effektivare samverkan måste ske mellan olika energibärare för att alla tillgängliga energiresurser ska kunna tas om hand på ett så effektivt sätt som möjligt. Nya och effektivare metoder för att lagra och transportera energi är en nyckelfaktor för att lyckas. n 1. IPCC, 2014. Summary for Policymakers (IPCC AR5, Working Group III). 7

Power to gas utvecklas för att producera mer grön gas och möjliggöra mer grön el. Naturgas ersätts successivt med biogas. 100 % grön gas. Naturgas och biogas som fordonsbränsle ger renare stadsluft och minskar CO 2 -utsläppen. Naturgas ersätter kol och olja. Produktionen av biogas ökar. IDAG Dominans av fossila bränslen för transporter. Stor osäkerhet om utvecklingen på marknaden. Vind- och solel ökar. Fjärrvärme tar vara på spillvärme och energi i avfall. 2030 Fossiloberoende och ett energisystem som anpassas till lokal och småskalig energiproduktion. Utvecklar metoder för att produktion och användning ska kunna mötas. Ställer krav på lagring och transport av energi. 2050 Inga nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Differentierade lösningar i ett integrerat och intelligent energisystem. Tar vara på alla flödande energiresurser i naturen. Sluter kretsloppen, återanvänder all restenergi i avfall och spillvärme. Foto: Mats Udde Jonsson 8

VÄGEN TILL ETT FOSSILFRITT SAMHÄLLE Visionen är ett energisystem som inte har någon påverkan på klimatet 2050. Målet är viktigt, med även vägen dit. Målet på lång sikt bör vara att vi har ett energisystem som kan ta tillvara alla flödande energikällor i naturen så effektivt som möjligt. Den gemensamma nämnaren är solen som, förutom solenergi, ger vindoch vattenkraft samt producerar biomassa genom fotosyntesen. I jordens inre finns geotermisk energi som på vissa platser kan användas för el- och värmeproduktion. Till 2050 bör även kretsloppen slutas så att all rest energi som uppstår i samhället, i form av avfall och spillenergi, kan utnyttjas så effektivt som möjligt. Det ställer krav på hela energisystemet och att det finns en marknad och en infrastruktur som kan hantera alla energiresurser. Naturgasen och dess infrastruktur kan spela en viktig roll på vägen till ett fossilfritt samhälle. Målet 2050 är en marknad och en infrastruktur för förnybara energigaser. I bilden till vänster illustreras några hållpunkter på vägen. 9

VÄGEN TILL ETT FOSSILFRITT SAMHÄLLE Naturgas ersätter olja och kol vilket minskar utsläppen av koldioxid från industri och transporter. Naturgas ersätter bunkerolja i fartyg vilket ger en renare sjöfart. Investeringar i infrastruktur och uppbyggnaden av en gasmarknad banar väg för biogas. MÖJLIGHETER PÅ KORT SIKT I Sverige har tillgången på naturgas bidragit till kraftigt sänkta koldioxidutsläpp från industrin där gas ersatt olja och kol. Naturgasen har även banat väg för en marknad för fordonsgas. ÖVER 70 PROCENT AV ALL FORDONSGAS utgörs av förnybar biogas. Gasfordon bidrar även till en renare stadsluft jämfört med bensin och diesel. Den största utmaningen inom klimatområdet är att uppnå en fossilfri fordonsflotta. Ur ett livs cykelperspektiv har biogas betydligt lägre koldioxidutsläpp än etanol och biodiesel. 2 Flera regioner driver på utvecklingen. Idag är nästan 23 procent av alla Sveriges bussar i reguljär trafik gasdrivna, inklusive en ökande andel biogas. Sedan 2015 är till exempel alla Skånetrafikens stadsbussar helt fossilfria och regionbussarna ska vara fossil fria från 2018. Naturgasen och dess infrastruktur har varit en förutsättning för biogasbussar. Genom tillgången på naturgas har en marknad för fordonsgas kunnat byggas upp. Biogasen har successivt kunnat öka sin andel i en befintlig marknad, vilket bidragit till en lägre risk och lägre kostnader för såväl producenter som leverantörer av biogas. Förutom inom befintligt gasnät, utgör naturgasen back-up för biogas i bland annat Linköping, Borås, Eskilstuna, Örebro, Västerås och Stockholm. Skånetrafikens alla bussar ska vara helt fossilfria 2018. Foto: Mattias Svensson SJÖFARTEN I VÅRT NÄROMRÅDE har mycket tuffa miljökrav. 3 Genom att byta från bunkerolja till flytande naturgas (LNG 4 ) kan utsläppen av partiklar och försurande ämnen minska till nära noll (med 80 100 procent), och koldioxidutsläppen minskar med 20 25 procent. Stamnätet för naturgas har en begränsad utbred 10

Viking Lines färja Viking Grace är det första stora passagerarfartyg i världen som använder naturgas som bränsle. Sedan januari 2013 trafikerar hon sträckan Stockholm Åbo. Foto: Viking Line/Petri Valo ning i sydvästra Sverige. Energiintensiva industrier i Mellansverige och utmed norrlandskusten har idag inte tillgång till naturgas, även om det i många fall skulle vara att föredra, både ur ett miljöperspektiv och för en effektivare tillverkningsprocess. LNG-terminaler och investeringar i lokala och regionala gasnät möjliggör byte från olja till gas både i fartyg och i energiintensiv industri. Där naturgas används idag kan biogas användas i morgon. För att det ska var möjligt krävs investeringar i infrastruktur för energigaser. n 2 Källa: Miljöfaktaboken 2011, rapport 1183, Värmeforsk. 3 IMO antog 2008 skärpta gränsvärden för svavel i marint bränsle för Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen, så kallade svavelkontrollområden SECA. SECA-direktivet trädde i kraft 2015. 4 Liquified Natural Gas är naturgas som kyls ned till -162 C så att dess volym minskar kraftigt. Att göra naturgasen flytande är ett effektivt sätt att transportera den där det inte finns tillgång till gasnät. 11

VÄGEN TILL ETT FOSSILFRITT SAMHÄLLE Power to gas knyter samman systemen för el, gas och värme, vilket ökar mängden förnybar energi. Biogas, vindkraft, solenergi och vågenergi tar allt större andelar av energiförsörjningen. Elinfrastrukturen möjliggör distribution av förnybar el. Gasinfrastrukturen möjliggör distribution av både förnybar gas, och vid behov även förnybar el, omvandlad till gas. MÖJLIGHETER PÅ LÅNG SIKT För att kunna ta tillvara alla förnybara energi resurser måste infrastrukturen utvecklas. De olika energibärarna, el, gas och värme, i form av hetvatten, har olika egenskaper och förutsättningar. I ett intelligent energisystem kan de samverka med varandra. EL ÄR DET ÄDLASTE ENERGISLAGET, med mycket hög kvalitet och ett brett tillämpningsområde. Ingen kan tänka sig ett modernt samhälle utan tillgång på el. El är en energibärare som produceras i olika typer av kraftverk, baserat på olika energi källor. Elinfrastrukturen möjliggör en distribution av förnybar el. Fördelarna med el är många, men det finns även en nackdel, och det är att den är svår att lagra i större kvantiteter. GASFORMIGA BRÄNSLEN HÅLLER också en hög kvalitet och kan användas i många olika tillämpningar. Naturgas utvinns ur fossila källor, medan biogas framställs ur till exempel slam eller matavfall, och andra råvaror med biologiskt ursprung. På sikt kan även syntetiskt metan framställas genom processer för Power to gas, där överskott av förnybar el omvandlas till gas (se sid 60 67). Gas är betydligt lättare att lagra än el. Till skillnad från el behöver inte trycket i en gasledning vara konstant. Det innebär att det går att mata in mer gas än vad som tas ut vid eventuella överskott. Gasinfrastrukturen möjliggör därmed en distribution av både förnybar gas, och vid behov även förnybar el. HETVATTEN HAR SPELAT en mycket viktig roll i energisystemet från 1950-talet och framåt. När fjärrvärmen ersatte individuell uppvärmning i städerna minskade utsläppen dramatiskt och luftkvaliteten förbättrades. Från början producerades fjärrvärmen med olja, men ersattes efterhand med förnybara bränslen, avfall och spillvärme från industrin. Genom tillgång till en infrastruktur för fjärrvärme har energiresurser kunnat tas tillvara som annars hade gått till spillo. Hetvatten kan i princip bara användas för uppvärmning och förutsätter att det föreligger ett värmebehov, det vill säga helst vintertid. Relativt el och gasformiga bränslen håller hetvatten låg kvalitet. 2050 ÄR MÅLET en energiinfrastruktur som kan ta tillvara alla förnybara energiresurser. Energisystemet måste också säkerställa att försörjningstryggheten kan upprätthållas och att utbudet av energi kan möta efterfrågan. Det förutsätter en flexibilitet och en samverkan mellan de olika energibärarna och infrastrukturen för el, gas och värme. n 12

g CO 2 /kwh VISIONER OM GRÖN GAS Branschföreningen Energigas Sverige har antagit en vision Grön Gas 2050. Region Skåne har beslutat om en färdplan för att bli Europas ledande biogasregion 2030. Swedegas har som mål att 30 procent av gasen i gasnätet ska vara förnybar 2030 och 100 procent till 2050. 350 300 250 200 150 100 50 0 Naturgas Olja Kol Avfall Koldioxidutsläpp per energienhet vid förbränning för några olika bränslen, CO 2 /kwh. Källa: Naturvårdsverket REN GAS Naturgas består huvudsakligen av metan som är det enklaste av alla kolväten. Det ger naturgasen stora miljöfördelar jämfört med kol och olja som har ett högre kolinnehåll, men som även innehåller andra föroreningar såsom tungmetaller och svavel. Vid förbränning av naturgas bildas 25 procent mindre koldioxid per energienhet jämfört med olja och 40 procent mindre jämfört med kol. Ur ett förbränningstekniskt perspektiv är gasformiga bränslen de enklaste att hantera. Vid alla förbränningsprocesser förgasas bränslet innan det oxideras, det vill säga då själva förbränningen sker. Det svåraste bränslet ur förbränningssynpunkt är avfall. Eftersom naturgas, eller biogas, redan är i gasform, kan förbränningen ske under optimala förhållanden och det bildas i princip ingen sot eller aska. Anläggningarna kräver därför inte lika avancerad reningsteknik som för fasta bränslen, och inte heller något bränslelager eller hanteringssystem för bränslen. Gasen levereras i ett slutet system, via rörledning. Där gasen ersätter olja, eller kol, leder det till en renare arbetsmiljö och ett minskat slitage på anläggningen. 13

14 VÄGEN TILL ETT FOSSILFRITT SAMHÄLLE

SÅ ANVÄNDS NATURGAS OCH BIOGAS Naturgas är den dominerande energigasen men i takt med ökade klimatkrav och efterfrågan på förnybar energi byggs produktionen av biogas ut. Internationellt sett är naturgas ett viktigt bränsle som svarar för nästan en fjärdedel av världens totala energitillförsel. 15

VÄGEN TILL ETT FOSSILFRITT SAMHÄLLE SÅ ANVÄNDS NATURGAS OCH BIOGAS Naturgas svarar globalt för cirka 24 procent av världens energitillförsel, inom EU för drygt 21 procent. I Europa används 4 457 TWh naturgas och 174 TWh biogas (2014). I Sverige används 10 TWh naturgas och 1,8 TWh biogas (2014). Oljeanvändningen i Sverige på 134 TWh är tio gånger högre än användningen av gas. Utsläppen av koldioxid är 25 procent lägre för naturgas än för olja per energienhet. NATURGAS I EUROPA EN ALLT VIKTIGARE ENERGIKÄLLA Naturgas har blivit en allt viktigare energi källa i många europeiska länder och är ett renare bränsle än kol och olja. INOM EU:S 28 MEDLEMSLÄNDER är naturgassystemet väl utbyggt och totalt användes 4 457 TWh 2014 5, vilket motsvarar 23 procent av den totala energitillförseln. Genom att ersätta kol med naturgas har exempelvis utsläppen av koldioxid och svavel minskat kraftigt i Tyskland och Storbritannien. I Sverige används lite naturgas jämfört med andra europeiska länder. Det beror på att gasnätet endast är utbyggt i de sydvästra delarna av landet. Naturgasen introducerades i Sverige 1985. I takt med att ledningsnätet för naturgas byggdes ut ökade användningen och låg på en stabil nivå under 1990-talet. 2006 respektive 2009 togs två gaseldade kraftvärme verk i drift, Rya kraftvärmeverk i Göteborg samt Öresundsverket i Malmö, vilket gjorde att den årliga naturgasanvändningen steg med 50 procent. Totalt användes 10 TWh naturgas och 1,8 TWh biogas, det vill säga totalt cirka 11,8 TWh, i Sverige 2014 6. Det kan jämföras med oljeanvändningen som uppgick till 134 TWh samma år, det vill säga mer än 10 gånger så mycket. 2014 användes 3,6 TWh naturgas i industrin, 1,7 TWh till bostäder, 0,6 TWh till transporter, 2,8 till kraft- och värmeproduktion och 1,2 för andra ändamål än energi, till exempel råvara. Naturgasanvändningen för elproduktion steg kraftigt under åren 2009 2011. Det berodde främst på att flera kärnkraftverk hade en begränsad produktionskapacitet på grund av effekthöjande åtgärder i verken. n 5 ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/natural_gas_consumption_statistics 6 Energimyndigheten 16

Naturgasnätets utbredning i Europa. Källa: GIE. (Gas Infrastructure Europe) Kärnkraft 33 % Sveriges energitillförsel 2014. På nationell nivå svarar naturgasen för bara 2 procent av energianvändningen. I områden med utbyggd naturgasinfrastruktur är andelen cirka 20 procent. Källa: Energimyndigheten, Energimarknadsinspektionen. Vattenkraft 11 % Värmepump 1 % Vindkraft 2 % Olja 24 % Biobränslen 23 % Övriga bränslen 2 % Naturgas 2 % Kol 4 % 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2014 Råvara Kraftvärme m.m. Transporter Industri Bebyggelse Användning av naturgas och andra energigaser i Sverige, 1983-2014, TWh. Källa: SCB, Energimyndigheten. 17

SÅ VÄGEN ANVÄNDS TILL ETT NATURGAS FOSSILFRITT OCH BIOGAS SAMHÄLLE SÅ ANVÄNDS NATURGAS OCH BIOGAS Produktionen av biogas har ökat med 39 procent, från 1,3 till 1,8 TWh, sedan 2005. I Sverige fanns 277 biogasproducerande anläggningar 2014. BIOGASPRODUKTIONEN FORTSÄTTER ATT ÖKA Det finns ett stort intresse för biogas i Europa och i resten av världen. Det beror främst på att biogas ses som en viktig källa till förnybar energi och som ett sätt att nå klimatmålen. I EUROPA PRODUCERADES cirka 174 TWh biogas 2014 7. Tyskland är störst och svarar för hälften av den totala biogasproduktionen inom EU, med en produktion på cirka 85 TWh. Därefter kommer England med en produktion på cirka 21 TWh biogas. Biogas produceras från olika typer av avfall. I till exempel Tyskland och Österrike produceras huvuddelen av biogasen från energigrödor och jordbruksavfall, medan biogasen i England, Italien, Frankrike och Spanien framför allt härrör från gamla soptippar, så kallad deponigas. I Sverige produceras biogas främst från matavfall och avloppsslam. I Europa används biogasen företrädesvis för elproduktion. 2013 producerades 52,3 TWh el från biogas. Det förekommer även uppgradering av biogas till fordonsgas samt för inmatning i gasnätet, i bland annat Tyskland, Nederländerna, Danmark och Sverige. Flera europeiska länder arbetar aktivt med att få in mer biogas i naturgassystemet. I Sverige producerades 1,8 TWh biogas i 277 anläggningar 2014 8. Hälften ligger i anslutning till avloppsreningsverk, 22 procent är produktionsanläggningar på deponier, resterande anläggningar är separata rötningsanläggningar, mindre gårdsanläggningar och några industrier som rötar sitt avloppsvatten. Redan under 1980-talet byggdes anläggningar för att ta tillvara på biogas från deponier i Sverige och sedan mitten på 1990-talet har fler anläggningar tillkommit för rötning av avloppsslam, matavfall och avfall från industrier. Under 2014 togs Sveriges första förgasningsanläggning i drift. PRODUKTIONEN AV BIOGAS HAR ÖKAT med 39 procent mellan 2005 och 2014, från 1,3 till 1,8 TWh. För att biogas ska kunna matas in i gasnätet eller användas i fordon måste den uppgraderas, det vill säga renas från koldioxid och oönskade ämnen, exempelvis svavel. Produktionen av uppgraderad biogas har ökat 18

SÅ ANVÄNDS NATURGAS OCH BIOGAS GOBIGAS GoBiGas (Gothenburg Biomass Gasification Project) är en storskalig demonstrationsanläggning för produktion av biogas genom termisk förgasning av biomassa. Det är Göteborg Energi som satsar på produktion av biogas genom förgasning av biobränsle och spill från skogsbruket. Projektet ska visa att det går att förgasa bioråvara för produktion av biogas av en kvalitet som kan distribueras i befintligt gasnät. GoBiGas ligger i Ryahamnen som är en knutpunkt för Göteborgs el-, gas- och fjärrvärmenät. Anläggningen började leverera uppgraderad biogas till gasnätet hösten 2014. Foto: Göteborg Energi/GoBiGas 19

SÅ ANVÄNDS NATURGAS OCH BIOGAS SÅ ANVÄNDS NATURGAS OCH BIOGAS från 0,11 TWh till 1,02 TWh under samma period. Det största användningsområdet för uppgraderad biogas är som drivmedel i gasfordon. 2014 fanns totalt 13 inmatningspunkter för uppgraderad biogas i det svenska gasnätet 8, samt tre inmatningspunkter i nätet för fordonsgas i Stockholm. GÖTEBORG ENERGI SATSAR STORT på produktion av biogas och har bland annat byggt en demonstrationsanläggning för förgasning av skogsavfall i kommersiell skala, GoBiGas (Gothenburg Biomass Gasification Project). Projektets första etapp invigdes 2014, och har en kapacitet på 20 MW biogas, vilket motsvarar 160 GWh vid full drift. GoBiGas är sedan hösten 2014 anslutet till stamnätet för gas. Det gör att biogasen kan nå en större marknad och fler kundsegment. I JORDBERGA UTANFÖR TRELLEBORG finns en av Sveriges största rötningsanläggning för biogas. Även Jordberga är anslutet till gasnätet sedan hösten 2014 och producerar vid full drift 110 GWh biogas per år. En viktig drivkraft bakom projektet är Skånetrafikens målsättning att alla transporter ska vara fossilbränsle fria 2020. Genom anslutningen till stamnätet för gas når anläggningen en större marknad och biogasen blir tillgänglig även för industrier som vill använda biogas. FÖR BÅDE JORDBERGA OCH GOBIGAS har närheten till befintlig gasinfrastruktur varit avgörande. Gasnätet innebär att det finns avsättning för all biogas som produceras, men också att det finns naturgas som back-up om efterfrågan på biogas blir större än utbudet. Idag sker drygt hälften av biogasproduktionen där det finns en utbyggd naturgasinfrastruktur. Efterfrågan på gasformiga bränslen, både biogas och naturgas, finns på många platser i landet, både för transporter och från industrier som idag använder kol och olja. Genom att byta från kol och olja kan de minska sina utsläpp av koldioxid, vilket även innebär lägre kostnader för de industrier som omfattas av handelssystemet för utsläppsrätter. n 7 Eurostat, juli 2015. 8 Energimyndigheten, Produktion och användning av biogas år 2014. GWh 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Gårdsanläggningar Industrianläggningar Deponier Samrötning Reningsverk Biogas kallas den gas som bildas då organiskt material bryts ned av metanproducerande bakterier under syrefria förhållanden. Biogas kan även framställas genom förgasning av organiskt material, exempelvis skogsavfall. Produktion av biogas i Sverige, 2005 2015. Källa: Energimyndigheten 20

JORDBERGA Jordberga biogasanläggning är en av Sveriges största rötningsanläggningar för framställning av biogas. Råvaran är huvudsakligen lokalt producerad grönmassa. Förutom biogas produceras här en högkvalitativ biogödsel, som går tillbaka till regionens lantbruk, och på så vis sluts det viktiga kretsloppet av näringsämnen. Den uppgraderade biogasen distribueras via E.ON:s gasledning och Swedegas stamnät för gas till kunderna, bland annat Skånetrafikens bussar. Att anläggningen kunde förverkligas berodde till stor del på Skånetrafikens beslut om att alla transporter ska bli fossilbränslefria 2020. Driftstart var i september 2014. Bakom Jordberga biogasanläggning står Swedish Biogas International, E.ON Gas, Skånska Biobränslebolaget och Nordic Sugar. Foto: Swedish Biogas International 21

INFRASTRUKTUR FÖR GAS 1985 stod den första etappen av naturgasnätet klar, från Dragör i Danmark till Helsingborg, och Sverige fick sin första leverans av naturgas. Stamnätet för gas är en mycket robust anläggning som fungerat utan olyckor eller leveransavbrott i 30 år. När det sker nyinvesteringar idag är det på platser som inte har tillgång till naturgas. Efterfrågan är stor bland industrier som vill ersätta olja och kol med gas. Med terminaler för flytande naturgas (LNG) kan även mellersta och norra Sverige få tillgång till gas. 23

INFRASTRUKTUR FÖR GAS GASNÄTET I SYDVÄST Stamnätet för gas sträcker sig längs Västkusten, från Trelleborg i söder till Stenungsund i norr, samt via en grenledning genom Småland till Gislaved. Naturgasen levereras via en ledning över Öresund, från Dragör i Danmark till Klagshamn söder om Malmö. Biogasen matas in lokalt. SWEDEGAS ÄGER STAMNÄTET och är även systembalansansvarig, TSO (Transmission System Operator). Ledningsnätet består av 60 mil transmissionsledning (stamnät), 272 mil distributionsnät samt ett gaslager. Distributionsnäten som är kopplade till stamnätet har fem olika ägare. Ett 30-tal kommuner är anslutna till det ledningsnätet. Ledningarna i stamnätet är av stål och förlagda 24

under jord. De har en diameter på 50 60 cm och är dimensionerade för att klara ett tryck på 80 bar. Men det är inte nödvändigt att hålla ett specifikt tryck för att leverera gas. Trycket kan variera mellan 50 och 80 bar, utan att leveranserna äventyras. Det innebär att gasledningssystemet även kan betraktas som ett stort energilager. Förutom ledningen finns gaslagret Skallen strax utanför Halmstad, där gas motsvarande 0,1 TWh kan lagras. På samma sätt kan de lokala distributionsnäten användas som energilager. Även distributionsnäten är förlagda under mark, men är av plast. Transport av gas via ledningar medför i princip inga energiförluster alls, till skillnad från distribution av el. Den ger även minimal visuell inverkan på landskapet eftersom gasnätet ligger osynligt under mark. Marken ovanför kan brukas som vanligt. Förläggningen av gasnätet anpassas efter naturen och hur marken används. Göteborg Stenungsund STAMNÄTET FÖR GAS ÄR EN MYCKET robust anläggning som har fungerat utan olyckor eller leveransavbrott i 30 år. Ur ett europeiskt perspektiv är systemet modernt med välutvecklade tekniska lösningar som bidrar till att förebygga störningar i gasförsörjningen 9. När beslut fattades om att bygga ut gasnätet i Sverige på 1970-talet, sågs det som en mycket långsiktig investering. Möjligheten att upprätthålla hög kvalitet på leveranserna under lång tid är stora. Någon utbyggnad av det befintliga gasnät är inte aktuell. Flera nyinvesteringar i gasinfrastruktur planeras emellertid på platser som idag inte har tillgång till gas. Det finns en stor efterfrågan, primärt från energiintensiv industri som idag använder olja och kol och som vill sänka sina koldioxidutsläpp. Även en utbyggnad av gasinfrastruktur för att stärka fordonsmarknaden efterfrågas. n KATTEGATT Varberg Falkenberg Halmstad Ängelholm Höganäs Helsingborg Landskrona DANMARK Dragør Gislaved Hylte Laholm Klippan Eslöv Lund Malmö Trelleborg 9 Nationell strategi för trygg naturgas, Energimyndigheten, 2007. Stamnätet för gas i Sverige. Gasledningen förser ett stort antal kommuner i sydvästra Sverige med gas. 25

ESTRELLA AB EN LÖNSAM INVESTERING På Estrella i Angered, en förort till Göteborg, tillverkas en stor del av svenskarnas snacks chips. Tillverkningen är helt automatiserad från att potatisen kommer in i fabriken tills att de färdiga kartongerna staplas på pallar och körs över till lagret. Personalen ser framför allt till att processen löper på, att inget stannar upp och att det är rent och snyggt i och runt maskinerna. Chipsfritöserna värms upp av två pannor som sedan 2008 eldas med naturgas. Redan när pannorna installerades långt tidigare var de förberedda för naturgas, men då fanns det ingen gasledning fram till fabriken. Därför användes olja som bränsle, vilket innebar både stora miljöutsläpp, sämre arbetsmiljö och mycket underhåll i anläggningen. Miljöaspekten var avgörande när Estrella i samarbete med Göteborg Energi fick naturgas till fabriken men också att investeringen höll ekonomiskt. Resultatet blev att koldioxidutsläppen minskade med 33 procent och underhållskostnaderna gick ner rejält. Även kväveoxidutsläppen minskade och utsläppen av svavel och partiklar är nästan borta. Arbetsmiljön blev mycket renare när man slapp hålla på med oljan. För Estrella var det en lönsam investering. En annan stor fördel som Estrella ser med naturgasen att den på sikt kan ersättas med biogas. Foto: Mats Udde Jonsson 26

INFRASTRUKTUR FÖR GAS LNG OCH REGIONALA NÄT GER NYA MÖJLIGHETER Terminaler för LNG, flytande naturgas, ger nya möjligheter för att förse industrier och transportsektorn med naturgas. Regionala nät kan dessutom öka biogasens möjlig heter att nå marknaden. DEN SVENSKA GASMARKNADEN är koncentrerad till sydvästra Sverige i anslutning till stamnätet för gas. Historiskt har den enda tillförseln av naturgas skett via ledningen från Danmark, men sedan 2011 finns en terminal för att ta emot flytande naturgas (LNG) i Nynäshamn, söder om Stockholm, som drivs av AGA. Gasen används bland annat i Stockholms stadsgasnät, som bränsle i en Finlandsfärja samt som komplement till biogas för att säkerställa tillgången på fordonsgas i Stockholm. Sedan hösten 2014 finns även en anläggning för LNG i Lysekil norr om Göteborg, som drivs av Skangass. Naturgasen används i Preems raffinaderi och i andra närliggande industrier. Den ersätter olika oljeprodukter vilket sänker utsläppen av koldioxid och hälsofarliga ämnen. Det planeras även en LNG-terminal i Göteborg. Den är av strategiskt intresse för EU och ingår i ett samarbete för att utveckla effektiva transportleder till havs mellan övriga Europa och Göteborg. Genom terminalen blir det möjligt att transportera LNG från stora mottagningsterminaler till terminalen i Göteborg. Här kan fartyg bunkra LNG som bränsle, men den kan även transporteras vidare med tåg, tankbilar eller tankfartyg. Gasen kan vid behov även matas in i gasnätet. LNG-terminalen i Göteborg blir den första i Sverige som bygger på principen om Open Access, att terminalen är öppen. Det innebär att alla som vill leverera LNG till den svenska marknaden har möjlighet att boka kapacitet i terminalen. Därmed kan slutkunderna fritt välja leverantör och köpa LNG till bästa marknadspris. I en öppen terminal är ägande och drift av infrastrukturen skiljt från produktion av och handel med energi. Det är samma princip som på elmarknaden. Fler regioner i Sverige har behov av att investera i ny infrastruktur för natur- och biogas i syfte att få 28

Gasledning Biogasanläggning LNG-terminal LNG-transport med fartyg Tankställe fordon Industri Ett regionalt gasnät kan effektivt lagra och distribuera energi. Biogasproducenter kan ansluta och föra in sin gas på nätet. Tankställen för fordonsgas och industrier som använder gas kan också kopplas på. Med en terminal för LNG säkerställs att det alltid finns tillräckligt med gas i nätet. mer konkurrenskraftig och hållbar energi till regionen. Det kan till exempel röra sig om industrier som vill ställa om till miljövänligare alternativ med bibehållen konkurrenskraft, eller företag som vill satsa på produktion av biogas och som behöver ett distributionsnät och att man behöver satsa på tankställen för nya drivmedel, som fordonsgas och LNG. Det är framför allt processindustrin som efterfrågar gas som ersättning för olja. Genom att gas levereras via nedgrävda ledningar minskar det också transporterna på väg och järnväg. Genom gasnätet görs gasen också tillgänglig för fordon och andra mindre användare. n FÖR ATT EN BIOGASMARKNAD ska kunna utvecklas krävs förutom produktionsanläggningar, även en infrastruktur för lagring och distribution av gasen. När en ny energimarknad byggs upp måste också leveranssäkerheten tryggas så att de potentiella kunderna vågar satsa på gas i sina anläggningar eller fordon, eftersom det kräver investeringar. Ett gasnät erbjuder en effektiv lösning. Genom att ansluta gasnätet till en terminal för LNG säkerställs att det alltid finns tillräckligt med gas i nätet. Naturgasen utgör back-up och möjliggör för lokala aktörer att bygga upp produktionsanläggningar för biogas, som har en säker avsättning för sin gas i ledningsnätet. FLYTANDE NATURGAS LNG LNG (Liqufied Natural Gas) naturgas som kylts ned till -162 C och övergår därmed i flytande form. Volymen minskar 600 gånger, vilket gör att gasen effektivt kan fraktas i tankar på fartyg, tåg eller lastbil. Innan användning förångas gasen igen. Vid förbränning avger den mindre utsläpp av koldioxid och kväveoxider jämfört med oljedrift, och avsevärt mycket mindre utsläpp av svavelföroreningar och partiklar. LNG är färglös, giftfri och luktfri. 29

HÖGANÄS AB ENERGIKRÄVANDE PRODUKTION Höganäs är världens ledande tillverkare av metallpulver. Med naturgas som bränsle har företaget optimerat de energikrävande processer som förvandlar metallskrot och järnmalm till rent metallpulver. Naturgasens fördelar är så stora att delar av produktionen sannolikt skulle flyttats utomlands om företaget inte fått tillgång till naturgas. Det skedde i mitten av 1980-talet när den första etappen av stamnätet för naturgas var klar att leverera. Eftersom produktionsprocessen kräver extremt hög värme är naturgasen överlägsen andra energi slag. Att gasens förbränning är effektiv och lätt att styra gör dessutom att energiförbrukningen minskat, räknat i naturgasanvändning per ton producerad produkt. Restvärmen från ugnarna distribueras till kommunens fjärrvärmenät. När Höganäs gick över till naturgas ledde det till både bättre arbetsförhållanden, lägre underhållskostnader och färre produktionsstörningar. Tjockoljan som användes tidigare satte igen brännare, bränslesystem och ledningar. Med naturgasen minskade också utsläppen av svavel, stoft, kväveoxid och koldioxid. Foto: Anders Andersson, Höganäs AB 30

32 Öresundsverket i Malmö är ett av världens effektivaste kraftverk med mycket högt ställda miljökrav. Att valet föll på ett kraftvärmeverk eldat med naturgas var naturligt, eftersom gasen finns tillgänglig i regionen. Foto: E.ON

GASENS ROLL PÅ ELMARKNADEN Andelen förnybar och väderberoende elproduktion ökar snabbt. Det ställer krav på motsvarande reglerkapacitet och på sikt även storskalig lagring av el. Gaskraftverk är flexibla och kan användas för reglering av vindkraft. Byggtiden för ett gaskraftverk är 2 3 år och driftskostnaden utgörs till 80 procent av rörliga kostnader. Det underlättar för en flexibel produktion. Den svenska elmarknaden är en del av den nordiska, och blir en allt mer integrerad del av den europeiska elmarknaden. Den svenska elmarknaden omsätter drygt 158 TWh el per år. 2015 användes 136 TWh inom landet och 22,6 TWh exporterades. Elproduktionen baseras främst på vattenkraft och kärnkraft som har cirka 47 respektive 34 procent av elproduktionen. Kraftvärme i fjärrvärmeverk och i industrin står för knappt 10 procent. Vindkraften har ökat kraftigt under senare år och producerade 16,6 TWh 2015. 33

GASENS ROLL PÅ ELMARKNADEN ELMARKNADENS UTMANINGAR I SVERIGES OMVÄRLD Andelen förnybar elproduktion ökar snabbt i många länder. Utvecklingen är politiskt driven med målet att uppnå en mer hållbar energiproduktion. Den största utmaningen med vindoch solkraft är att tillförseln varierar med väderleken och att produktionen därför inte kan styras. DET FINNS MÅNGA OLIKA TEKNISKA lösningar för att hantera väderberoende elproduktion men i begränsad omfattning. För att hantera stora mängder förnybar el krävs motsvarande regler kapacitet, och på sikt också en effektiv och storskalig lagring av el. Kraftsystemen i Europa är uppbyggda kring stora centraliserade kraftverk kärnkraft, gas- eller kolkraftverk. Anläggningarna har höga kapitalkostnader och måste därför vara i drift under större delen av året för att vara lönsamma. När andelen vindoch solkraft ökar tränger de periodvis ut baskraftanläggningarna som får försämrad ekonomi, och i förlängningen tas de ur drift. Det minskar produktionskapaciteten i hela systemet. Situationen medför också en ökad risk vid investeringar i ny kraftproduktion. Förutom begränsade driftstider, råder en stor osäkerhet om bränsle priser och kostnadsutvecklingen för utsläppsrätter för koldioxid. Sammantaget leder det till mer volatila elpriser. TACK VARE STORA TILLGÅNGAR på reglerbar vattenkraft är förutsättningarna för vindkraft bättre i Norden än på kontinenten. När det blåser och vindkraften producerar el kan vatten sparas i magasinen för att användas i elproduktionen när det inte blåser. Men trots närheten till vattenkraften i Sverige och Norge har till exempel Danmark inte alltid fått avsättning för all vindkraftel när produktionen varit stor. Även i Tyskland blir det ibland överskott i elproduktionen som inte kan användas, trots ett allt större elutbyte med det nordiska systemet. I takt med att vindoch solkraften byggs ut, minskar möjligheterna att kompensera variationerna 34

En ökad andel förnybar kraftproduktion ställer ökade krav på eltransmissionsnätet och förändrar förutsättningarna för den konventionella kraftproduktionen. genom elutbyte mellan närliggande länder och regioner eftersom förhållandena är snarlika i de olika länderna och regionerna. I MÅNGA LÄNDER I EUROPA diskuteras införandet av kapacitetmarknader för att upprätthålla leveranssäkerheten i systemet. Det innebär att elmarknaden inte bara reglerar priset på energi, utan även sätter ett pris på effekt. Det gör att anläggningar kan få betalt för att stå stand-by, för att kunna leverera vid behov. Införs en kapacitetsmarknad i Sveriges närhet kommer det sannolikt att införas även här. n 35

E.ON GAS SVERIGE AB HÅLLBART BOENDE I FOSSILFRITT HUS På ett 90-tal orter i Skåne, Halland och västra Småland har E.ON Gas gasnät som förser hushåll med natur- och biogas. Gasen används för uppvärmning, utomhusbelysning och till gasspisar något som uppskattas av många hemmakockar. I kvarteret Hållbarheten i Västra Hamnen i Malmö har E.ON tagit ett steg längre och byggt ett hyreshus med åtta lägenheter, varav en visningslägenhet. De sju familjerna i huset testar att leva helt utan fossila bränslen för el, värme och transporter. Med hjälp av solfångare, solceller, vindkraft och matavfall producerar man dessutom egen energi. I huset prövas olika energilösningar. Två lägenheter värms upp med gasvärmepump och solfångare på taket. I köken finns förstås gasspis, på terrassen ett uttag för gasgrill, i orangeriet en gasbrasa och vid hemtankstationen kan hyregästen tanka sin gasbil. Hyresgästerna styr mycket själva och kan följa upp energianvändningen med hjälp av en särskilt utvecklad app. Kvarteret Hållbarheten följs noga av E.ON själva och flera forskargrupper. Målet är att utveckla tjänster som kan hjälpa människor att leva på ett hållbart sätt utan att tumma på bekvämligheten. Hyresgästerna i Hållbarheten har möjlighet att styra energiförbrukningen i varje rum via en app i smartphone, ipad eller dator även på distans. Foto: E.ON 37

GASENS ROLL PÅ ELMARKNADEN UTMANINGARNA PÅ DEN SVENSKA ELMARKNADEN Idag är kraftbalansen stark på den svenska elmarknaden och många bedömare ser en fortsatt utveckling med produktionsöverskott och pressade elpriser. På kort sikt gynnar låga elpriser konsumenterna, men på längre sikt försvårar det för nödvändiga investeringar. UR KRAFTINDUSTRINS PERSPEKTIV råder stor osäkerhet om vilka förutsättningar som kommer att råda på marknaden och vilken energipolitik som kommer att föras. Det hämmar investeringar och en långsiktig planering. Det har också betydelse för Sveriges elintensiva tillverkningsindustri som är beroende av långsiktigt konkurrenskraftiga elpriser, för att i sin tur våga investera och planera framåt. De svenska kärnkraftverken togs i drift åren 1972 1985, och de två äldsta reaktorerna i Oskarshamn har passerat 40 år. Flera av kärnkraftverken är moderniserade och den tekniska livslängden har därmed förlängts till 50, i vissa fall 60 år. Under 2015 beslutade kärnkraftägarna att fyra reaktorer ska avvecklas fram till 2020. Långa tillståndsprocesser och nödvändig byggtid för nya anläggningar gör att beslut om vad som ska ersätta de återstående reaktorerna helst bör tas redan nu. Utbyggnaden av vindkraft och annan väderberoende kraftproduktion gör att elmarknaden står inför något av ett paradigmskifte 10. Hittills har elproduktionssystemet främst hanterat osäkerheter i efterfrågan på el. Genom att upprätthålla marginaler i systemet, så kallade reglerresurser, har oförutsedda förbrukningsvariationer kunnat hanteras. Nu ställs kraftsystemet inför liknande osäkerheter även på produktionssidan, vilket ställer ännu högre krav på reglerresurser och överföringskapacitet. VILKA ALTERNATIV FINNS TILL KÄRNKRAFTEN? Det finns inget enkelt svar på vad som ska ersätta dagens reaktorer och åsikterna om olika möjligheter och prioriteringar går isär. Kärnkraften, som 2015 svarade för 34 procent 38

Kärnkraftverket i Barsebäck stängdes helt 31 maj 2005. Foto: Jan Rietz av elproduktionen, utgör idag en basproduktion i det svenska kraftsystemet. I takt med att den tas ur drift bör den ersättas på ett sådant sätt att leveranssäkerheten inte äventyras. Det är en mycket viktig fråga, inte minst för den svenska elintensiva industrin och den arbetsmarknad den står för. Industrin svarar idag för cirka 37 procent av elanvändningen och efterfrågan är jämnt fördelad över året. Ersättningskraft kan utgöras av nya kärnkraftverk eller gaskraftverk. Alternativ kan även vara utbyggnad av kraftvärmeverk eldade med biobränsle eller avfall, men det kräver relativt stora värmeunderlag i form av fjärrvärme. Den potentialen är begränsad. En fortsatt utbyggnad av vindkraft och annan väderberoende kraft ger mer förnybar elenergi, men kan inte utgöra baskraft i systemet eftersom den inte kan styras. I takt med att energisystemet i sin helhet blir mer intelligent kan utbud och efterfrågan mötas effektivare. Vidare utvecklas nya tekniker för lagring av el som kan hantera svängningar i produktionen (se sid 60 67). Det kommer att ge ett större handlingsutrymme i framtiden, men möter inte behovet av ny baskraft i närtid. GASKRAFT OCH KÄRNKRAFT betraktas ofta ur ett europeiskt perspektiv som alternativ vid val av större anläggningar för ny baskraftproduktion. Internationellt byggs även nya kolkraftverk eller större vattenkraftverk. Ur ett svenskt perspektiv finns möjlig heten att bygga nya kärnkraftverk som ersättningsverk på samma lokalisering som dagens reaktorer, eller att bygga ny gaskraft. Ett nytt gaskraftverk skulle omfattas av handelssystemet för utsläppsrätter. Det finns likheter, men också ganska stora tekniska och ekonomiska skillnader, mellan gaskraftverk (gaskombianläggningar) och kärnkraftverk. Ett kärnkraftverk är betydligt mer komplicerat än ett gaskraftverk. Energiutvecklingen i kärnkraftverk sker genom kärnklyvning, medan den sker genom förbränning av naturgas i en gaskombianläggning. Ur ett förbränningstekniskt perspektiv är gasen det enklaste bränslet. Komplexiteten påverkar byggtiden. Tillståndsprocesserna kan bli långa för båda anlägg 39