föräldrarollen johan fallby idrottspsykologisk rådgivare Johan Fallby, idrottspsykologisk rådgivare

Relevanta dokument
INNEHÅLL. inspiration, argument och idéer till din idrottsmiljö. idrottsföräldrar. idrottsförälderns roll i paradigmskifte?

föräldraskap i idrotten

PROGRAM TIPS OCH IDÉER. inspiration, argument och idéer till din idrottsmiljö. att uppnå sin fulla potential

a" vara fotbollsförälder långsik9g spelarutveckling developmental model of sport participation sannolikt resultat sannolikt resultat

HANDLEDNING Guide till ett lyckat föräldramöte

HANDLEDNING GUIDE TILL ETT LYCKAT FÖRÄLDRAMÖTE

Golfföräldrar. Idrottsföräldrar är viktiga, jobba i team, motivation, känslor och boktips - Mål fler engagerade föräldrar på era klubbar!

Anvisningar för barn- & ungdomsidrott Väst På Stan. Så många som möjligt Så länge som möjligt Så bra miljö som möjligt

Reymersholms IK. Gröna Tråden. Föreningens syfte, vision, värderingar och målsättningar för verksamheten. Beslutad av styrelsen 25/1 2017

Norges Ishockeyförbund 9 juni Hvordan skal vi oppføre oss i norsk ishockey, og hvordan påvirker dette vårt omdømme?

SPELA, LEK OCH LÄR MED FOTBOLL

stereotyper spelarutveckling växthuset framtidsfrågor

Världens Bästa Coach!

Barn- och Ungdomspolicy. Västerås SOK

Svenska Skidförbundets anvisningar för barn- och ungdomsverksamhet

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5. tränare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö

FÖRÄLDER TILL BARN I ÖJERSJÖ IF MER ÄN BARA FOTBOLL. sida 1

Djurgårdens Idrottsförening får människor att växa genom idrottens gemenskap, för samhällets bästa

Verksamhet i Pålsboda IBF ska utformas så att den blir tillgänglig för alla och att den organiseras enligt demokratiska former.

forskning, ångest och strategi 2025

Tränarskap och ledarskap

VÄRDEGRUND DJURGÅRDENS IDROTTSFÖRENING KORTVERSION

FÖRÄLDRAPROFIL JÄRFÄLLA HOCKEY CLUB

Åk 9 Fotboll Hannah & Yvonne Arena Älvhögsborg

Vad innebär spelarutbildning för er? Vilka är de viktigaste faktorerna att fokusera på inom spelarutbildning?

FÖRÄLDER TILL BARN I ÖJERSJÖ IF MER ÄN BARA FOTBOLL. sida 1

Anders Wahlström. Ansvarig för barn- och ungdomsidrott på Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna.

Vann du? -Att skapa motiverande idrottsmiljöer för hälsa och prestation. Henrik Gustafsson, PhD. Karlstad University, Sweden

Åre SLK Fotboll. Klubben för ALLA! Klubbpolicy

Checklista för ledare.

Policy Järpens Idrottsförening

Karlskrona AIF barn- och ungdomspolicy

ÅRE SLK FOTBOLL. Värdegrund & riktlinjer. Åre Slalomklubb Box Åre Tel: Fax:

Föräldramöte P september 2017

I samarbete med Nikolaus Koutakis Örebro universitet

Krylbos fotbollsbok för alla våra lirare. Att ha kul tillsammans är roligt

Från policy till praktik

Välkommen till en av de roligaste världar som finns innebandyns!

Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott

VILKEN MÅLSÄTTNING HAR DU SOM FÖRÄLDER FÖR DITT BARNS IDROTTANDE?

Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott

Sammanfattning Kvarnby IK Nya Blå Tråden. Kvarnby IK mål, vision och värdegrunder

Barnkonventionen Barnrättsperspektiv Barns behov. Fotbollens spela, lek och lär. Praktik

Vision. Mer än idrott - En klubb full av stjärnor

spelarutveckling växthuset stereotyper Johan Fallby idrottspsykologisk rådgivare 12 juni 2012

Värdegrund. Ingarö IF Ingarö IF Styrelse

E N S K E D E I K ENSKEDEMODELLEN

Vi vill att Sportlife Kungälv IBK skall vara den givna klubben för ungdomar som vill spela innebandy i Kungälvs Kommun.

Checklista för ledare.

att vara fotbollsförälder

Grebbestads Idrottsförening

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Säsongsplanering. Träningsgrupp XX År XXXX

POLICYDOKUMENT FÖR PAJALA HOCKEY CLUB

Ledare. Så här ser dagen ut! Så här ser dagen ut!

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med!

Barn- och ungdomsidrott

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

INNEBANDY FÖR BARN GRÖN NIVÅ RÖRELSEGLÄDJE

Policy. Möjligheternas förening Ope Idrottsförening

Gällivare Sportklubbs föreningspolicy Gällivare Sportklubb är en idrottsförening som står för att

Elitidrottskonferensen 11 maj 2015 Anvisningar för barn och ungdomsidrott. Berör de elitidrotten?

Ledare. Att vara ledare är inte självklart! utbildning ver XXutbildning ver XXutbildning ver

Föräldramöte - Onsala BK P-07 Säsongen

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1

TÄNK TILL VÄRDEGRUNDSMATERIAL

Idrottshistoria. En idrottsrörelse i medveten förändring. Nuläge. Barns tävlande

Föräldramöte 1/5 P08

Värdegrund. För oss i Degerfors IF är alla viktiga oavsett roll och vi sätter alltid föreningen främst i både med- och motgång.

FMI deltagare Motivation till motionsidrott

Riktlinjer för Ledare Spelare & Föräldrar

Så många som möjligt, så länge som möjligt, så bra som möjligt

Fjugesta IF:s policy för ungdomsfotboll V 5

TRÄFF 1 VISA KÄRLEK. I ABC träffas föräldrar fyra gånger och pratar om fyra olika teman.

LEDSTJÄRNOR. Plats för alla. Breddidrott. Talanger

Verksamhetsidé, vision, värdegrund

Luleå City BBK 1 december Luleå City Basket. Vi ställer upp för varandra. luleacitybasket.

KAIS Mora IF/UIF:s policy och riktlinjer för ungdomsverksamhet

Handledning till föräldramötesmaterialet: Aktiva idrottsföräldrar

Det här tycker tjejerna:

IF BROMMAPOJKARNAS AKADEMI FÖRVÄNTNINGAR PÅ DIG SOM FÖRÄLDER

Svensk Vattenpolo SPELREGLER

Växjö Lakers vill skapa en inspirerande och utvecklande hockeymiljö för barn och ungdomar

Svensk Innebandys Utvecklingsmodell

GRÖNA TRÅDEN BARN- OCH UNGDOMSFOTBOLL

Att vara tennisförälder är inte alltid så lätt. Du ska engagera dig, men inte för mycket. Du ska stötta, men absolut inte sätta press.

Per Widén, Chef Utbildningsavdelningen SvFF. Varför/syftet Spelarutbildningsplan Bakgrund Grundbultarna Gruppdiskussioner

Att vara spelare och förälder i Stuvsta IF så många fotbollsspelare som möjligt så länge som möjligt

SVENSK INNEBANDY VILL Verksamhetsplan för Svenska Innebandyförbundet 2016/17

Grundläggande mentala färdigheter

Välkommen till Haverdal IF

Vad? Hur? Vem? När? Föräldrabrottning. Klubben. Prova att sitta fast Regler Låt nybörjarna se. Klubben

Blå tråden är framtagen för att.

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09

COM HEM-KOLLEN. Gaming och e-sport

MÅL- OCH POLICY- DOKUMENT 2018/19

Checklista för ledare.

Plattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa

Anders Ekstrand Leg. Psykolog

Transkript:

föräldrarollen johan fallby idrottspsykologisk rådgivare

innehåll 1) vad ska föräldrar stödja? 2) föräldrarollen 3) frågeformulär 4) föräldraroller i idrotten

vad ska föräldrar stödja?

a5 tänka på i föräldrarollen hur bidrar jag positivt till idrottsmiljön? vad är specialisering i idrotten? vad är viktigt i träning? vad är viktigt i tävling? hur ger jag socialt stöd? hur skapas en motiverande atmosfär? hur kommunicerar jag?

idro5sförälderns roll föräldrar är en resurs om deras roll är tydligt definierad föräldrar ska finnas och vara närvarande föräldrar ska inte lägga sig i träning och tävling (undantag föräldrar som är tränare) föräldrars inflytande ska snabbt minska i idrotten föräldrar ska med ett kritiskt öga kunna ha relevanta synpunkter på verksamheten med en tydlig roll kan föräldrar vara en viktig resurs kanske till och med en talangfaktor

friskvårdsmodellen till vardags motionsidrott motion, rörelse och rekreation motivationsmodellen till vardags breddidrott tidig variation och engagemang standardmodellen till vardags talang eller elitsatsning tidig specialisering kännetecken starkt stöd från hälsoforskning ökad chans för: god fysisk och psykisk hälsa, glädje i rörelse och aktivitet sannolikt utfall: motions beteende, motionsidrott kännetecken stöd från idrottsforskning ökad chans för: elitprestation, glädje och motivation i idrotten, fysisk och psykisk hälsa, fortsatt idrottsintresse sannolikt utfall: fortsatt idrotts intresse, motionsbeteende, elitprestation kännetecken svagt stöd från idrottsforskning vanligast i många idrotter ökad risk för: utslagning från idrott, skador på kort och lång sikt, ökad stress sannolikt utfall: dubbelsidigt med ökad risk samt utslagning kontra möjlig elitprestation senioridrott 18 år 16 år 14 år 12 år rekreationsår lekfulla idrottsaktiviteter lite/ingen målorienterad träning aktiviteter med fokus på fitness och hälsa investeringsår mycket målorienterad träning ökad intensitet i tävling en idrott specialiseringsår målorienterad träning idrottslek och tävling en del i utvecklingen få idrotter tidig specialisering mycket målorienterad träning lite idrottslek fokus på en idrott tävling och resultat prioriteras 10 år 8 år inledande år mycket idrottslek en del målorienterad träning tidig variation: provar många idrotter tidigt engagemang: extra mycket idrottslek i en idrott 6 år start i idrotten (anpassad efter: Bailey & Collins, 2013; Coté, Baker, & Abernethy, 2007; Haugaasen & Jordet, 2012)

tränings8mmar spelare i engelska akademier vid 16 års ålder fotbollsaktiviteter från 6 16 år (matcher, lagträning, individuell träning, fotbollslek) totalt antal timmar 2500 2250 2000 1750 1500 1250 1000 750 500 250 matcher lagträning individuell t fotbollslek 0 bredd akademi bortselekterade (Ford, Ward, Hodges, & Williams, 2006)

träningsmetoder idrottslek medveten systematisk lek reguljär träning medveten systematisk träning viktigaste period 6 12 år i minskande betydelse 6 15 år, i minskande betydelse, men även som komplement efter det 8 år avslut, i ökande betydelse, efter 15 år sannolikt viktigast 12 år avslut, i ökande betydelse, efter 15 år sannolikt viktigast uttalat mål ha roligt, utveckla motivation, att spela ha roligt, utveckla och bibehålla motivation, experimentera utveckla prestationen, prestationsmål utveckla detaljer i prestationen, detaljerade prestationsmål närvarande tränare inte alls inte alls, eller ibland passivt nästan alltid alltid feedback från andra ingen, en del positiv förstärkning från kompisar inte med fokus på korrigering, en del positiv förstärkning från kompisar fokus på korrigering, oftast genom egen upptäckt fokus på direkt korrigering genom dialog och direkt feedback belöning direkt direkt direkt och i framtiden i framtiden källa till glädje inre motivation mest inre motivation mest inre motivation inre och yttre motivation tävling som lärande och träning tävling som elitidrott (Bloom, 1985; Coté, Baker, & Abernethy, 2003; Ericsson, Krampe, & Tesch-Römer, 1993)

föräldrarollen

påverkan positiv affekt föräldrars beteende prestations- eller resultatorienterat envis och ihärdig adaptivt hantering och egna initiativ föräldrars orientering prestations- eller resultatorienterat barnets orientering prestations- eller resultatorienterat barnets upplevda kompetens hög och låg föräldrars värderingar, attityder övertygelser dåligt beslutsfattande och hjälplöshet maladaptivt negativ affekt oro och undvikande (se exempelvis Jowett, 2011; O Rourke, Smith, Smoll, & Cumming 2012)

nätverket

föräldratest dan gould 1 = inte alls 5 = hela tiden (Idrott & Kunskap, 2005, nummer 3)

8dig specialisering 1 = inte alls 5 = hela tiden 1. Låter jag mitt barn få prova på fler idrotter eller alternativt uppleva saker utanför idrotten? 2. Sätter jag eventuella framgångar inom idrotten i perspektiv? 3. Har jag realistiska förväntningar på mitt barn som idrottare? 4. Försöker jag undvika att idrotten ska ha en helt dominerande roll för mitt barn? 5. Ser jag på mitt barn som dotter/son i första hand och idrottare i andra? (Idrott & Kunskap, 2005, nummer 3)

mo8verande klimat 1 = inte alls 5 = hela tiden 6. Är jag en förebild för andra föräldrar och alltid utgår från en positiv och optimistisk stil som förälder? 7. Betonar jag det roliga i idrotten och har fokus på utveckling snarare än på att enbart vinna? 8. Undviker jag att sätta press på mitt barn att vinna? 9. Uppmuntrar jag mitt barn genom att lägga märke till bra prestationer (och inte övervärdera resultatens betydelse) 10. Behandlar jag mitt barn lika oavsett hur det går i tävlingar? (Idrott & Kunskap, 2005, nummer 3)

träning 1 = inte alls 5 = hela tiden 11. Stöttar och pushar jag mitt barn lagom om det visar sig vara lat eller inte jobbar tillräckligt hårt? 12. Betonar jag vikten av att jobba hårt till mitt barn? 13. Betonar jag grundläggande värderingar som om du ändå ska göra det, så gör det med bra inställning? (Idrott & Kunskap, 2005, nummer 3)

självbestämmande mo8va8on 1 = inte alls 5 = hela tiden 14. Försöker jag göra idrotten rolig och idrottsupplevelsen lustfylld? 15. Uppmuntrar jag mitt barn att söka nya utmaningar och utforska sina möjligheter? 16. Har mitt barn något att säga till om då det gäller beslut kring idrotten? 17. Låter jag mitt barn ta ansvar för sina förberedelser som exempelvis bära träningsbagen, sköta utrustningen, boka träningstider, göra planering med mera, med mera? (Idrott & Kunskap, 2005, nummer 3)

kommunika8on 1 = inte alls 5 = hela tiden 18. Undviker jag att nästan uteslutande prata idrott hemma? 19. Undviker jag att kritisera mitt barn för insatsen i idrotten? (Idrott & Kunskap, 2005, nummer 3)

socialt stöd 1 = inte alls 5 = hela tiden 20. Hjälper jag till med praktiska saker som att skjutsa, fylla vattenflaskor och ge ekonomiska möjligheter? 21. Har jag själv en aktiv livsstil? 22. Ger jag mitt barn resurser och möjligheter att utvecklas i idrotten? 23. Låter jag bli att se på mitt barns idrottande som en investering som jag själv ska få något tillbaka av? 24. Försöker jag sätta mina egna intressen i andra hand och barnets i första? 25. Undviker jag att bli fullständigt absorberad av idrotten och göra den för betydelsefull? (Idrott & Kunskap, 2005, nummer 3)

tävling 1 = inte alls 5 = hela tiden 26. Undviker jag att coacha mitt barn närhan/hon har en tränare? 27. Erbjuder jag känslomässigt stöd och kärlek i alla lägen, oavsett hur det går i tävlingar 28. Håller jag mitt barn ansvarigt för dåligt och osportsligt uppträdande? 29. Beter jag mig lugnt och städat när mitt barn tävlar? 30. Undviker jag att kritisera mitt barn direkt efter tävlingar, exempelvis i bilen på väg hem efteråt? (Idrott & Kunskap, 2005, nummer 3)

max 150 poäng räkna ihop dina poäng

föräldraroller i idro5en

föräldratyper lågt engagerad högt engagerad stödjande tillhandahåller idrottsmiljön mindre poäng översätter idrottsmiljön rollmodell i idrottsmiljön mer poäng social önskvärdhet självmedvetenhet

föräldratyper lågt engagerad högt engagerad stödjande tillhandahåller ger tillfälle till kontakt i idrott ger tillfälle till kontakt i idrotten ger tillfälle till kontakt i idrotten idrottsmiljön visar litet intresse vill men har inte tid att vara i idrotten är överengagerad när tiden finns har svårt att släppa barnet in i idrotten känner sig inte riktigt hemma i idrotten finns med och tittar coachar i bilen/middagsbordet kanske låg kunskap om idrotten

föräldratyper översätter idrottsmiljön lågt engagerad högt engagerad stödjande tror sig kunna mycket om idrotten kan inte så mycket om idrottsmiljön säger då och då sin översättning av idrotten har ofta egen erfarenhet av idrotten är ofta med försöker uppleva sin egen karriär genom barnet försöker balansera sin egen bild av idrotten och ge till barnet riskerar hamna i konflikt med tränare om deras bild inte stämmer överens relativt passiv styr barnet genom sin egen uppfattning av idrotten

föräldratyper rollmodell i idrottsmiljön lågt engagerad högt engagerad stödjande drivs av välvilja och kärlek till idrotten har svårt att släppa taget om barnet kan ha svårt att lita på tränare försöker med god intention hålla sitt kontrollbehov i styr kan ha svårt att vara en rollmodell, men kämpar har bra kunskap om idrottsmiljön är medveten om sitt eget beteende tar aktiv del i idrotten genom att ställa avvägda krav till miljön och barnet kommunicerar positivt ger stöd från en tydlig föräldraroll är närvarande men inte styrande.

föräldratyper lågt engagerad högt engagerad stödjande tillhandahåller idrottsmiljön U U G översätter idrottsmiljön G U VG rollmodell i idrottsmiljön G MVG

Känner till idrottsmiljön innebär, tycker om den och är medveten och kunnig om sitt eget beteende. Tar aktiv del i idrotten genom att ställa avvägda krav till miljön och barnet, kommunicerar positivt samt ger stöd från en tydlig föräldraroll. Är närvarande men inte styrande. tydlig föräldraroll