Yttrande om planförslag Orminge 42:1 2012-09-06 1/9 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Dnr KFKS 2011/374-214 Planenheten Nacka kommun 131 81 Nacka registrator.plan@nacka.se Saltsjö-Boo den 6 september 2012 Undertecknade, styrelsen i Brf Turkosen i Nacka, avger härmed yttrande om förslaget till detaljplan för fastigheten Orminge 42:2, betecknat Samrådshandling FK 2012-06-27. Brf Turkosen i Nacka är ägare till fastigheterna Orminge 41:1 och 42:2, och således närmsta granne norr, väster och söder om planområdet och därmed sakägare i frågan. Underrättelse om plansamråd skickades till HSB Stockholm under semestertid. De skickade vidare till föreningen vilket innebar att den var oss tillhanda först 13 augusti. Utöver detta har information getts via boende som sett lappar i en del av våra portar. Senare har vi fått information dels genom öppet hus i Nacka stadshus den 120828 och genom plankontorets särskilda information till föreningens medlemmar i Orminge Skola den 120829. Vid detta möte deltog ett stort antal medlemmar i föreningen. På grund av den sena informationen har vi begärt, och planhandläggaren Terese Karlqvist medgett oss uppskov med detta yttrande till den 120910.
Yttrande om planförslag Orminge 42:1 2012-09-06 2/9 Bakgrund Brf Turkosen består av 258 lägenheter i låga tvåvånings lamellhus, lokalt kallade tågvagnar. Västra Orminge i dag Planförslagets 5-våningshus markerade med röda fyrkanter Vårt område är en del av miljonprogrammet och byggdes 1969-71. Området är mycket tidtypiskt med sin produktionsanpassade planering, men också unikt för tiden i sin terränganpassning och mänskliga skala. Planen gjordes av arkitekt Ulf Gillberg på Jöran Curmans arkitektkontor (se bilaga 1). I planen grupperades bebyggelsen huvudsakligen så att dalgångarna bebyggdes med låga lamellhus, och höjderna med högre fyrkantiga punkthus, lokalt kallade sockerbitar. Runt köpcentret och sjukhuset i områdets sydöstra del koncentrerades bebyggelsen ytterligare. I kommunens kulturmiljöprogram antaget 2011, står det om Västra Orminge (s 254 ff) att "Speciellt för området är småskaligheten och den terränganpassade bebyggelsen." "Den huvudsakliga bebyggelsen utgörs av lamellhus i två våningar och punkthus i tre våningar." "På de plana områdena placerades lamellhus och på de bergiga placerade man punkthusen."
Yttrande om planförslag Orminge 42:1 2012-09-06 3/9 Tvärs igenom området, i öst-västlig riktning, löper en dalgång som huvudsakligen bebyggdes med glest placerade envåningsbyggnader för allmänt ändamål, en skola, förskolor (dagis) och däremellan ytor för lek och idrott. Som synes på bilderna har Orminge skola sedan växt till två våningar och Ormingehallen byggts norr om centrum. Den öst-västliga dalgången genom Västra Orminge, sedd från öster Dalgången med planförslagets 5-våningshus markerade med röda fyrkanter Dalgången löper rakt igenom Brf Turkosen. Där finns Turkosens P-hus, och omedelbart öster om vårt lilla torg framför tvättstugan och föreningslokalen, planområdets tomt Orminge 42:1. På tomten har sedan Orminge byggdes legat en envånings förskola. Redan 1989, när området fyllde 20 år, drog vi i Brf Turkosen igång en renovering av området, då byggtekniska problem gjorde det nödvändigt. I samband med det fick vi från länsantikvarien (länsstyrelsens kulturmiljöenhet) 891027 ett yttrande som benämnde området som en från kulturhistorisk synpunkt mycket värdefull bebyggelsemiljö (se bilaga 2). Detta har sedan dess slagit igenom i grannskapets medvetande som k-märkningen och har många gånger skyddat området för alltför främmande ändringar. Grannskapet, som ursprungligen betraktades som fattigt, rått och grått, har genom åren blivit alltmer populärt och den mänskliga skalan och tydliga planidén uppskattas mer och mer. De boende trivs och bor kvar länge, men vi vill ändå gärna att det byggs nytt. Det är brist på större lägenheter för barnfamiljer, och även på riktigt små lägenheter lämpade för studenter eller förstaboende. Föreningen är alltså inte emot att det byggs, tvärtom vill man få bort den svårt nergångna förskolebyggnaden (som exploatören de senaste åren hyrt ut som genomgångsbostäder på
Yttrande om planförslag Orminge 42:1 2012-09-06 4/9 rivningskontrakt) så snart som möjligt, och hälsar kommunens aktivitet med glädje! Problemet är exploateringen. Planförslaget Orminge 42:1 Den nu aktuella planen gäller alltså den gamla dagistomten. I början på 2000-talet lade kommunen ner Rubinens dagis, och byggnaderna stod tomma i flera år. Tomten såldes 2006 till en privat exploatör som nu vill bygga ett femvåningshus (fyra våningar + indragen takvåning) på en trång tomt, på ett sätt som helt strider mot den ursprungliga planidén med låga hus i dalarna och högre punkthus på kullarna. Exploateringstalet på tomten närmar sig 1,5 och en tredjedel av tomten avsätts till parkeringsyta. Kommunens (översiktsplanens) riktlinjer för exploatering i området är huvudsakligen formulerade i kommunens kulturmiljöprogram. Under "Förhållningssätt" skriver man: "Enstaka komplementbyggnader placeras och utformas så att de inordnar sig i och samspelar med befintliga bebyggelsegrupperingar och dess förhållande till omgivande naturmark." "Nya byggnader anpassas till områdets lågskaliga, terränganpassade karaktär. Den låga skalan och den terränganpassade placeringen av bostadshusen i tydliga grupperingar är en viktig kvalitet som respekteras. " "Ny bebyggelse utformas som tydliga årsringar och en samverkan med den befintliga bebyggelsens karaktär och terränganpassade placering eftersträvas." Tyvärr är planbeskrivningens citat ur kulturmiljöprogrammet lite förvanskade. Att den låga skalan och den terränganpassade placeringen av bostadshusen ska respekteras har fallit bort! Av de bilder vi här redovisar framgår att de två femvåningshusen som nu planeras kommer att ligga som främmande kropp i en dalgång mitt i ett lågt lamellhusområde. De bildar en propp i ett annars kontinuerligt lågbyggt östvästligt dalstråk. De bryter helt den planidé som fram till i dag har karakteriserat bebyggelsen i Västra Orminge. Trots detta har man i planprogrammets miljökonsekvensbeskrivning skrivit att "Slutsatser: Detaljplaneförslaget bedöms inte förändra landskapsbilden i någon större omfattning, eftersom det rör sig om redan ianspråktagen mark. Planförslaget bedöms vara anpassat till platsens förutsättningar avseende omgivande kulturmiljövärden." Det är ren lögn. Man lägger två femvåningshus som proppar igen dalen mitt i låghusområdet. Inget stämmer med den gamla plantanken eller den befintliga bebyggelsen.
Yttrande om planförslag Orminge 42:1 2012-09-06 5/9 Planförslagets modellbilder på de två femvåningshusen visar tydligt hur områdets skala bryts. Sektionen i planförslaget visar, trots att Turkosens lamellhus norr om planområdet (till vänster) ritats för högt, hur totalt femvåningshusen bryter mot den befintliga skalan.
Yttrande om planförslag Orminge 42:1 2012-09-06 6/9 I brf. Turkosen, i längorna Ormingeringen 57 och 61 ligger den familjekooperativa förskolan Snoken med två avdelningar, precis intill planområdets stora parkering. Förutom att barnen måste vistas vid parkeringen kommer gårdarna med deras lekplatser att skuggas hela dagarna under den mörkaste delen av vintern. Bilden ur planförslagets solstudie, vintersolståndet 21/12 mitt på dagen kl 12.00 Gårdarna vid 60 och 61 där förskolan ligger, skuggas helt av de nya fem-våningshusen. Effekten förstärks av mörk färgsättning enligt dagens mode. Ändå står det i planbeskrivningen Solstudier har tagits fram som visar att en negativ skuggeffekt inte bedo ms uppkomma för de närboende enligt föreslagen utformning. Det stämmer inte!
Yttrande om planförslag Orminge 42:1 2012-09-06 7/9 De hårdexploaterade, områdesfrämmande femvåningshusen får även andra konsekvenser. Mer än en tredjedel av tomten är parkering. Resten bebyggs med 58 lägenheter. Exploateringstalet är nästan 1,5. Det blir mycket begränsat med friytor för lek och utevistelse. Och vi har konstaterat att de lekplatser som finns i närheten alla tillhör brf. Turkosen. Ska inte ett planområde av detta slag vara självförsörjande när allmänna komplement saknas? I planbeskrivningen nämns att avfallshämtningen inte kan ske med dagens regler från befintlig vändplan. Ska inte detta vara löst i ett detaljplaneförslag? Varför omfattas inte kommunens mark av planområdet? Är det korrekt att utan konsekvensbeskrivning genomföra en plan som inte är komplett, utan medför tvingande påverkan på omgivningen senare? Ska inte detta redovisas i ett plansamråd? Det står också att planförslaget medger bostäder med möjlighet att bygga mindre lägenheter, som är gynnsamma för unga och studenter. Vi konstaterar att förslaget innehåller lägenheter om 53-102 kvm, betydligt mer än vad unga och studenter kan tänkas ha råd att köpa som bostadsrätter. Och dessutom precis det storleksområde som redan finns i omgivningen, varför förslaget bara kommer att förstärka den snedfördelning som redan finns i Västra Orminge. När exploatören köpte tomten av kommunen lovade kommunstyrelsen enligt uppgift att han skulle få bygga max två våningar. I startpromemorian daterad 110901 anges ca 30
Yttrande om planförslag Orminge 42:1 2012-09-06 8/9 lägenheter i flerbostadshus eller radhus. Vi förstår inte varför exploateringen ökat till det dubbla under arbetet? Vi har noterat att i Nacka kommuns fördjupad studie, underlag för revidering av planprogrammet för Orminge Centrum med omgivningar, daterat september 2011, nämns att I planprogrammet fo r Orminge Centrum skisserades omkring 130 lägenheter i flerbostadshus pa Nybackaskolans gamla tomt. Denna tomt, som är ungefär fyra gånger så stor som Orminge 42:1, och som nu är obebyggd omfattas av samma regler enligt kulturmiljöprogrammet. Men det ligger på en höjd och kan alltså exploateras med högre punkthus, likt de närliggande kullarna. Ändå har man bara tänkt sig 130 lägenheter där. Det betyder att exploateringen på Orminge 42:1 blir dubbelt så stor som den tänkta på Nybackaskolans tomt! Området sett från söder. I förgrunden panncentralen och Boo Folkets hus. På bilden har Nybackaskolan (bakom skorstenen) ännu inte rivits. Planförslagets 5-våningshus markerade med röda fyrkanter Det finns ingen rimlighet i den föreslagna exploateringen av Orminge 42:1. Den strider helt mot kommunens eget kulturmiljöprogram, och helt mot de tankar och riktlinjer som gällt sedan området byggdes. Om tomten exploateras på detta sätt kommer det att ha en prejudicerande verkan och områdets bebyggelsekaraktär och kulturmiljöprogrammet kommer att vara helt överspelade. I planbeskrivningen står det:
Yttrande om planförslag Orminge 42:1 2012-09-06 9/9 Planenheten go r bedömningen att detaljplanens genomförande inte innebär en betydande miljo påverkan. En miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken behöver da rför inte upprättas för planen. Det är, som vi nu visat, uppenbart att detaljplanens genomförande innebär en betydande miljöpåverkan. Bebyggelsemiljön påverkas på ett sätt som inte bara är betydande och strider mot de boendes och kulturmiljövårdens intressen, utan också blir prejudicerande och därför kommer att påverka all framtida exploatering i området. En miljökonsekvensbeskrivning behövs! Vi anser inte att det är rimligt att de närboende och hela Västra Orminge ska drabbas därför att kommunen vill kompensera exploatören för det utdragna planarbetet för denna tomt. Det finns ingen anledning att exploatera tomten hårdare än start-promemorian anger. Kompensation, om det är aktuellt, får ske på annat sätt. Vi vill att tomten bebyggs, men med en rimlig exploatering. Vi kan se att 15-20 stora (ca 120 kvm) radhus, eller tvåvånings flerbostadshus med uppåt 30 smålägenheter väl ryms inom tomten och kulturmiljöprogrammet, och välkomnar en sådan plan. Vi kräver att planförslaget återförvisas till planenheten med riktlinjer om max 2 våningar! Vi kräver att lösningar för alla aspekter av exploateringen redovisas i planförslaget! Vi anser att genomförandetiden ska begränsas till 5 år så att vi inte riskerar att den nuvarande byggnaden står kvar i befintligt skick längre än nödvändigt. Vi har talat med kommunantikvarien Johan Aspfors och fått klart för oss att enligt honom strider förslaget mot områdets struktur. Kommunens kulturnämnd kommer att ta upp förslaget. Vi har talat med arkitekt Ulf Gillberg som gjorde planen och ritade husen på 1960-talet. Han har översänt ett yttrande, som bifogas (bilaga 1) Vi har talat med länsstyrelsens kulturmiljöenhet, Carl-Henrik Ankarberg. Länsstyrelsen kommer att svara på förslaget i ett senare plansamråd. Vi bifogar nu Länsstyrelsens yttrande från 1989-10-27 angående miljöns kulturvärde (bilaga 2) För Brf Turkosen i Nacka Styrelsen