OSKARSHAMNS KOMMUN ENERGISTRATEGI - INRE HAMNEN

VVS Energi & Miljö Styr & Övervakning Brand & Risk Teknisk Förvaltning OSKARSHAMNS KOMMUN ENERGISTRATEGI - INRE HAMNEN OSKARSHAMN Antal sidor: 22 Uppdragsnr: 10840 Författare: Joakim Nordemo Stockholm 2015-06-12 Bengt Dahlgren Stockholm AB Projektansvarig Joakim Nordemo Bengt Dahlgren Stockholm AB Telefon 08-588 88 100 Org.nr. 556150-0751 Adresser till våra övriga Hammarby Allé 47 Fax 08-588 88 101 Momsreg.nr. SE556150075101 kontor hittar du på 120 30 STOCKHOLM Styrelsens säte Stockholm www.bengtdahlgren.se

Uppdrag 10840 Sida: 1 KOD INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 3 2 UPPDRAG... 4 3 BAKGRUND... 4 4 FÖRUTSÄTTNINGAR... 5 4.1 GENERELLT... 5 4.2 ENERGIPRODUKTION... 5 4.3 KOMMUNENS STYRDOKUMENT... 7 4.4 BYGGNADER... 7 4.5 OFFENTLIGA RUMMET... 7 4.6 INDATA TILL LÖNSAMHETSKALKYL... 8 5 VIKTIGA ENERGIASPEKTER I STADSDELEN... 9 5.1 LIVSCYKELPERSPEKTIV... 9 5.2 LÅGT BEHOV AV ENERGI, I ALLA DELAR OCH ALLA LED... 9 5.3 FÖRNYBAR ENERGI... 10 5.4 ENERGIANALYSER... 10 5.5 CO 2 -BEDÖMNINGAR... 10 5.6 KOORDINERANDE AKTÖR... 10 5.7 INSPIRERANDE INSLAG, UTBILDNING SAMT INVÅNARNAS ENGAGEMANG. 11 5.8 ÖVERLÄMNING... 11 5.9 UPPFÖLJNING... 11 6 MÅL OCH KRAV... 12 6.1 BYGGNADER... 12 6.2 OFFENTLIGA RUMMET... 13 6.3 HUSHÅLLS OCH VERKSAMHETSENERGI... 13 6.4 FÖRNYBAR ENERGI... 13 6.5 ENERGIPRODUKTION... 14 7 SAMMANSTÄLLNING ÅTGÄRDSFÖRSLAG SAMT RESULTAT FÖR STADSDELENS ENERGIBALANS... 15 7.1 BESKRIVNING AV ÅTGÄRDSFÖRSLAG SAMT INDATA TILL BERÄKNINGAR AV ENERGIBESPARING... 15 7.2 STADSDELENS ENERGIBALANS... 16 7.3 LIVSCYKELANALYS... 20 7.4 CO 2 ANALYS... 21

Uppdrag 10840 Sida: 2 8 SLUTSATSER OCH KOMMENTAR... 22

Sida: 3 1 SAMMANFATTNING Denna energistrategi syftar till att resonera och diskutera kring vilka åtgärder som kan genomföras för att minska energianvändningen under produktion och i förvaltning. Detta framförallt för att redan under planeringsskedet diskutera smarta energilösningar och sätta ambitionsnivån för den nya stadsdelen i Inre hamnen. Ett antal åtgärder har kostnadsberäknats inom ramen för denna energistrategi, även LCC analys har genomförts. Beräkningarna visar att de största energivinsterna kan göras genom att bygga energieffektivt samt genom att installera solceller. Båda dessa kräver konstruktiv dialog med de byggherrar som handlas upp. Vid genomförande av alla beräknade åtgärder kan en reducering av energianvändningen med 37% uppnås jämfört med lagkrav/miljöbyggnad BRONS. Detta får anses som en betydande besparing då den relateras till de skärpta byggregler som Boverket utkom med 2015. Det går också att göra mycket för att minska energianvändningen under produktion, exempelvis i byggbodar. Mycket matnyttigt kring detta finns att hämta i en rapport från IMGC, daterad 2010. Genom hela planerings- och byggprocessen är nyckeln till en framgångsrik energistrategi att samordna helhetsbilden med lokala lösningar. På detta sätt kan etablerad teknik kombineras med ny för en god totallösning. Inre hamnen som demonstrationsplats för ny energi- och miljöteknik är också en viktig del i utvecklingen av stadsdelen och som Oskarshamns bidrag till en hållbar utveckling. I denna strategi behandlas dock främst alternativ där minskad energianvändning går att beräkna.

Sida: 4 2 UPPDRAG I samband med utvecklingen av den nya stadsdelen Inre hamnen i Oskarshamn ska en energistrategi tas fram. Syftet med energistrategin är en fungera som en kvalitetssäkring och ett verktyg för ambitionen att den nya stadsdelen får en tydlig energiprofil. Med ledning av energistrategin ska Oskarshamns kommun kunna ta ställning till vilka åtgärder som behöver föreslås i stadsdelen för att nå kommunens klimat- och energimål. Dessa ställningstaganden ska sedan användas i: - Markanvisningsprocessen/ underlag för markanvisning - Detaljplaneringen - För att attrahera aktörer som vill demonstrera innovativa energilösningar i området, och sålla bland dessa. (del av demosite för miljö- och energiteknik) - För att spetsa till hållbarhetsprogrammet 3 BAKGRUND Oskarshamns kommun har sedan tidigt skede haft ambitioner att ta höjd för Energifrågor när det gäller utvecklingen av det nya området Inre hamnen. Arbetet påbörjades redan i arkitekttävlingsskedet där de olika förslagen innehållsmässigt visade ett tydligt fokus på energi- och miljöaspekter. Detta fanns också med som kriterier i kommunens riktlinjer för tävlingen. Exempelvis hade BREEAM Communities funnits med som ett av verktygen vid utveckling av några av förslagen. I nuläget är ett nytt svenskt certifieringssystem för stadsdelar under utveckling i SGBC s regi. Med stor sannolikhet kommer framtagande av en energistrategi vara en obligatorisk del i detta. Denna energistrategi ska ansluta till det upprättade Plan- och Hållbarhetsprogrammet för Inre hamnen. Miljöbyggnad SILVER kommer vara en riktlinje för de byggnader som ska upprättas på området.

Sida: 5 4 FÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 GENERELLT 4.1.1 BBR-krav De nya BBR-kraven (BBR 22) för energianvändning i byggnader gäller från och med den 1/3 2015 och innebär bland annat en skärpning av energikraven i bostadshus och lokaler med 10%. En ny uppdelning av klimatzoner innebär att Kalmar län, där Oskarshamn ligger, hamnar i Klimatzon IV med de hårdaste kraven. Nedan är BBR-kraven kortfattat sammanställda för nya byggnader i Oskarshamn: Byggnadens specifika energianvändning [kwh/m 2 A temp och år] Genomsnittlig Värmegenomgångskoefficient (Um) [W/m 2 K] Flerbostadshus 75-80* 0,4 Lokaler 65 0,6 * beroende på storlek av lägenheter 4.1.2 Certifiering av stadsdelar Utveckling av det nya svenska systemet pågår och planeras vara sjösatt under 2015. Denna utveckling bör bevakas under utvecklingsprocessen av Inre hamnen i Oskarshamn. 4.2 ENERGIPRODUKTION I programområdet ligger Oskarshamn Energis huvudledningar för fjärrvärme, och kraftvärmeverket ligger strax intill Inre hamnen. Anläggningens förbränning består av en produktionsmix där cirka 60 procent utgörs av biobränsle. Kraftvärmeverket håller på att utvecklas för att från 2015 öka andelen producerad förnybar energi bland annat i form av lokala biobränslen. Kylbehovet är lägre men det kommer ändå behövas klimatkyla då ungefär 10.000 m 2 av den nya byggnadsytan kommer att utgöras av lokaler eller handel. Även om det nya kraftvärmeverket kommer att producera värme och el med låg klimatpåverkan så kan ändå en utredning avseende att dra fram ett nät för frikyla/frivärme vara relevant. I ett nationellt (även europeiskt då näten är ihopkopplade) perspektiv är det bra att kapa effekttoppar för både fjärrvärme och el under vinter/sommar. På nästa sida redovisas ett urval av statistik från Oskarshamns energibalans framtagen 2012.

Sida: 6 Energianvändning 2012 i Oskarshamn: 840 GWh El 39% Ickeförnybart bränsle 36% Fjärrvärme 16% Förnybart bränsle 9% Figur 1. Slutlig energianvändning i Oskarshamns kommun under år 2012. Observera att huvuddelen av det icke förnybara bränslet utgörs av fordonsbränsle. Figur 1. Översikt för år 2012 som visar energiflödena i Oskarshamns kommun (exkl Kärnkraftverket). Totalt var bruttotillförseln 0,86 TWh och slutanvändningen 0,84 TWh (orange = el, grön = förnybara bränslen, grå = ej förnybara bränslen, röd = fjärrvärme). Figur 3: Fjärrvärmeproduktionens utveckling i Oskarshamn

Sida: 7 4.3 KOMMUNENS STYRDOKUMENT Oskarshamns kommun har högt satta mål inom energi- och klimatområdet. Målsättningen är högre än nationella mål och mål på EU-nivå. Den höga ambitionsnivån grundar sig i undertecknandet av Borgmästaravtalet och att Oskarshamns kommun, liksom övriga kommuner i länet, har ställt sig bakom det regionala målet fossilbränslefri region 2030. Klimat- och energiarbetet är startpunkten för kommunens strukturerade arbete för en hållbar samhällsutveckling. Det övergripande målet är att bli en fossilbränslefri kommun år 2030, då kommunen också ska vara del av en fossilbränslefri region. Kommunens vision är att Oskarshamn, liksom Sverige, inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. Delmål för kommunens geografiska område Utsläppen av koldioxid 1 ska minska med 50 % till 2020 jämfört med 1990 Minst 50 % av den använda energin ska komma från förnyelsebara källor 2020 Produktionen av förnyelsebar energi ska öka till 2020 4.4 BYGGNADER Inom stadsdelen bör exploatörer sträva efter att de nya byggnaderna uppnår minst betyg SILVER i miljöklassningssystemet Miljöbyggnad. För energiindikatorn innebär det att energiprestandan uppgår till högst 75% av BBR-kraven. I tävlingsförslagen finns solceller inritade på många av byggnaderas tak, vilket ska ses som en viktig input till efterkommande skeden. Befintliga byggnader av relevans är exempelvis industrierna i nordöstra delen av Inre hamnen. Dessa bör hanteras inom ramen för stadsdelsprojeket Inre hamnen; vilka förutsättningar finns att spara energi alternativt utnyttja spill-energi. Vad gäller material, inbyggd energi, LCA etc så är inriktning på detta att i så hög utsträckning utnyttja lokalt producerade naturmaterial, hänvisning till planprogram. 4.5 OFFENTLIGA RUMMET Planering och byggnation i området ska genomsyras av klimatsmart tänkande och stadsdelen ska vara en demo-sajt för innovativa energilösningar. Utvecklingen av stads-delen ska bidra till att nå kommunens mål om en fossilfri kommun 2030, och att minska koldioxidutsläppen med 50 procent. I den offentliga miljön ska klimatsmarta och energieffekti-va lösningar synas på flera sätt. Det kan handla om smarta och nytänkande sätt att producera energi till offentlig belysning, värma upp badvatten eller andra intressanta inslag. 1 Mätt i ton koldioxidutsläpp

Sida: 8 4.6 INDATA TILL LÖNSAMHETSKALKYL Följande ingångsdata har använts i eventuella lönsamhetsberäkningar: Generell kalkyldata: Kalkyleringsperiod: 20 år Kalkylränta: 5.0 % Energipriser El Fjärrvärme 1,00 kr/kwh 0,70 kr/kwh Energiprisökning: Årlig prisökning, el: 3.0 % Årlig prisökning, värme: 2.0 %

5 VIKTIGA ENERGIASPEKTER I STADSDELEN Viktiga energiaspekter för stadsdelen sammanfattas i detta kapitel. Detta inkluderar både energianvändningen under brukstiden men också vad som går att göra under planering, projektering och produktion samt hur energiproduktion kan optimeras. 5.1 LIVSCYKELPERSPEKTIV Energibehov i utvinning, produktion, drift och avveckling bör ingå. Studier av föreslagna åtgärder bör göras med detta i åtanke. 5.2 LÅGT BEHOV AV ENERGI, I ALLA DELAR OCH ALLA LED Uppdrag: 10840 Sida: 9 Ett första led i arbetet med stadsdelens energi bör vara att tillse ett lågt behov av energi, i alla delar och genom all led i byggprocessen. Från planering till produktion, idrifttagande och slutligen under brukstiden. Under produktion bör analyseras vad som kan göras för att minska energianvändningen, exempelvis energi till byggbodar, logistiska parametrar mm. Se exempelvis riktlinjer i IMGC-rapport från 2010. Byggnader (inkl. hushålls- och verksamhetsenergi) bör utformas med ambitionen att minimera energianvändningen. Samma sak gäller i det offentliga rummet. Att arbeta med dessa frågor ger goda chanser att marknadsvärdet för byggnaderna ökar, inte bara genom ett lägre driftnetto, utan också genom den gröna profilen. Ett av målen för stadsdelen är också att profilera sig som en grön stadsdel. Ett sätt att arbeta med att säkerställa en låg energianvändning för en byggnad är att införa begreppet nettoenergi. Nettoenergi innebär att byggnadens energianvändning specifieras, oavsett hur energin produceras. Alltså kan exempelvis inte värmepumpar eller frikyla hjälpa en byggnad med sämre klimatskal. Detta exemplifieras också i kommande kapitel där energibalansberäkningar redovisas. Inom detaljplanen för den nya stadsdelen finns också befintliga byggnader, till exempel med industriverksamhet. Att involvera dessa i ambitionen kring energi och miljö för den nya stadsdelen kan visa sig betydande för minskning av energianvändningen. Ett första steg kan exempelvis vara att skapa ett forum för samarbete med ägarna av de befintliga fastigheterna. Där kan kommuniceras stadsdelens ambition kring energi, att det finns bidrag från energimyndigheten för större företag, även för industri, att ansöka för vid energikartläggningar. Inte minst med tanke på att industrins energianvändning inte sjunkit sedan 1990 i Oskarshamn, kan en energikartläggning vara ett bra första steg. I planområdets norra delar finns Saft AB, Oskarshamns hamn, Kustbevakningen, Almers Oil & Chemical Storage, Nordic Storage AB samt ett antal småindustrier och andra verksamheter. Transporter och infrastruktur är utgör så klart en betydande del av stadsdelens totala energianvändning och utsläpp av CO2. Dock kommer dessa områden att behandlas i annat forum än denna energistrategi.

Sida: 10 5.3 FÖRNYBAR ENERGI Utgångspunkten här är så klart att det inom stadsdelen bör produceras så stor andelförnybar energi som möjligt, via sol och vind. Att tidigt planera för att utnyttja exempelvis byggnaders tak för solceller innebär att den ökade kostnaden minimeras. Med solceller minskar behovet av köpt el vilket normalt är den smutsigaste formen av köpt energi. Även här är argumenten minskat driftnetto och energi-/miljöprofil gångbara. Viktigt är att även kontrollera möjligheten att utnyttja befintliga takytor till solenergi, refererar till samarbetsforum i stycke 5.2. Det är också möjligt att vissa befintliga byggnader kommer övertas av kommunen. Det offentliga rummet bör i möjligaste mån inta rollen som inspiratör till byggherrar med flera. Detta genom att utnyttja de ytor som går till installation av förnybar energi; laddstolpar med solcellstak, små vindkraftverk på Skeppsbron etc. En viktig ingångspunkt för denna aspekt är miljövärderingen av den fjärrvärme som Oskarshamns Energi producerar. Men även vid stor andel bioeldning i kraftvärmeverket kan förnybar energi utnyttjas som avlastning. 5.4 ENERGIANALYSER Bör göras via exempelvis energibalanser, se kapitel 7. 5.5 CO 2 -BEDÖMNINGAR Utan ursprungsgarantier: - Elenergi: CO2-alstring enligt Nordisk elmix - Fjärrvärme/fjärrkyla: CO2-utsläpp enligt lokal leverantör som medelvärde för hela produktionen (ej residual) Med ursprungsgarantier: - El/fjärrvärme/fjärrkyla: I enlighet med uppgifter från leverantörer av garantierna. Sökande bör kunna visa att ursprungsgarantier är planerade för hela godkännandeperioden eller åtminstone för en treårsperiod. Ursprungsgarantier skall verifieras via tredjepartsförfarande. 5.5.1 INBYGGD CO2 I MATERIAL MM Energi vid framtagande av produkter och material som används i stadsdelen samt transporter för dessa är en viktig aspekt att beakta vid uppförande av en ny stadsdel. Lokalt framtagna material med låg inbyggd energi är att föredra. 5.6 KOORDINERANDE AKTÖR Någon aktör måste påta sig ansvaret att vara koordinerande aktör genom processen, inte minst i förvaltning. Det finns flera olika aktörer som kan ta detta koordineringsansvar. Kommunen kan vara helägande, en privat aktör kan vara helägande och det kan vara en situation där kommunen och någon eller några privata aktörer tillsammans koordinerar utvecklingen av den nya stadsdelen/området.

5.7 INSPIRERANDE INSLAG, UTBILDNING SAMT INVÅNARNAS ENGAGEMANG Uppdrag: 10840 Sida: 11 Ett ökat engagemang hos invånare, dagligarbetare samt gäster i stadsdelen kommer påverka energianvändningen positivt. - För invånare kan exempelvis ökad information och kontroll om sin egen energianvändning vara en drivande parameter. Möjlighet till enkel tillgång via webben av veckans/månadens /årets energianvändning samt information om hur mycket förnybar energi(sol) som byggnaden producerar. - För gäster ska Inre hamnen framstå som en framåttänkande stadsdel vad gäller energi och miljö. Exempel på detta kan vara Energikampen på Skeppsbron samt ett generellt intryck att stadsdelen satsar på energi och miljö. - Ett exempel på att göra invånarna och gästerna mer medvetna är att placera ut informativa texter på väl valda ställen, exempelvis busskurer, beskrivande de satsningar som genomförts i stadsdelen. 5.8 ÖVERLÄMNING Hållbarhets- respektive energisamordnare måste verka för att överlämning mellan de olika skedena i stadsdelsutvecklingsprojektet fungerar effektivt. 5.9 UPPFÖLJNING Redan i tidigt skede måste planeras för hur stadsdelens energianvändning ska följas upp, både i form av mätarstruktur samt ansvarsfördelning. Detta är också ett bra verktyg för att arbeta med eventuella åtgärder i ett drift- /bruksskede.

Sida: 12 6 MÅL OCH KRAV Nedan sammanställs de ambitioner och mål som är definierade i projektet avseende energi. 6.1 BYGGNADER Ambitioner för stadsdelens byggnader kommer att föras vidare till upphandling av byggherrar och exploatörer. Därför är det viktigt att formulera dessa mål på ett för byggprocessen tydligt sätt. 6.1.1 Miljöbyggnad SILVER Önskemål kommer att ställas vid upphandling av byggherrar om att byggnaderna minst ska uppnå betyg SILVER i miljöklassningssystemet Miljöbyggnad. Detta innebär i sin tur att målbilden för byggnaders energianvändning blir åtminstone 0,75*BBR. Även högsta tillåtna värmeeffekt, solenergilast samt energislag påverkas av ambitionen. Beräkningsexempel i kapitel 7 påvisar potentialen i energibesparing med detta mål uppfyllt. 6.1.2 Byggnadens formprestanda För att säkerställa att byggnaderna genom sitt utförande får goda förutsättningar för en god energiprestanda bör tidigt i projekteringsskedet en analys av formprestandan göras. Detta görs genom att i designfasen av byggnaden beräkna ett U-medelvärde Um samt den så kallad formfaktorn. På så sätt erhålls ett mått på formprestandan vilken är direkt kopplad till byggnadens energianvändning. Detta betyder förenklat att byggnadens utformning, geometriskt (är den långsmal eller kubisk) samt termisk (isolering, andel fönster), jämförs med erfarenhetsvärden från en databas. Detta är ett effektivt tidigt verktyg som ersätter att göra en fullständig energibalansberäkning. 6.1.3 Byggnader som ska nå extraordinär nivå Stadsdelen skulle få en tydligare energiprofil ifall några byggnader sticker ut och når en extra hög energiprestanda. Bör lyftas fram vid förhandlingar med byggherrar. 6.1.4 Energikartläggning av befintliga industribyggnader Sannolikheten är hög att det finns en relativt stor potential att spara energi för befintliga byggnader och industriverksamheter. Därför bör det initieras ett samarbetsforum mot fastighetsägare innehavande befintliga byggnader i stadsdelen. I ett sådant forum kan exempelvis informeras om eventuella energikartläggningscheckar från Energimyndigheten, vilka potentialer som finns att spara energi samt eventuellt använda tak för installation av solceller. Det finns sannolikt fördelaktiga synergieffekter med att göra detta för ett helt industriområde. Detta exempelvis i form av ekonomiska fördelar vid liknande åtgärder för flera olika aktörer. Vid en process beskriven i detta stycke bör kommunen vara den drivande parten, den som arrangerar ett första möte med eventuella efterföljande forum.

Sida: 13 6.2 OFFENTLIGA RUMMET Dessa krav kan kommunen själv bevaka och påverka. 6.2.1 Gatubelysning samt övrig belysning av offentliga utrymmen År 2012 påbörjades en skärpning av kraven för gatubelysning, hittills har dock Sverige påverkas relativt lite av detta då vi redan bytt ut mycket av de lampor som omfattades i steg 1 och 2 till mer energieffektiva lampor. Men tredje steget i utfasningen, som börjar gälla 2015, kommer att märkas desto mer då vanliga kvicksilverlampor och högtrycksnatriumlampor av så kallade plug in-typ för vägbelysning fasas ut. Många kommuner har också satt igång med att byta ut befintliga lampor och armaturer mot belysningslösningar baserade på bland annat metallhalogen och LED-lampor. De är energieffektivare, har längre livslängd, innehåller mindre kvicksilver och möjliggör en bättre ljussättning av vägar och utomhusmiljöer. Det är viktigt att sätta sig in alternativen ordentligt. Idag ställs nästan inga krav på LED-lampor och kvalitén kan därför variera. Det blir därför viktigt att ställa höga krav på garantier. Se också räkneexempel under kapitel 7. 6.3 HUSHÅLLS OCH VERKSAMHETSENERGI Liknande förutsättningar som för byggnader avseende kommunens möjlighet att påverka. Dock bör förespråkas att så stor andel vitvaror som möjligt drivs med värme, med tanke på den låga miljöbelastningen från fjärrvärmenätet. 6.3.1 Infosystem på webben för lättillgänglig energiuppföljning samt visualisering av stadsdelens energianvändning Detta engagerar invånarna i stadsdelen att arbeta med sin energianvändning. 6.4 FÖRNYBAR ENERGI I projektet har ett inriktningsbeslut tagits att det huvudsakligen är solenergi som är aktuellt vad gäller installation av förnybar energi. Oskarshamn ligger högt i den svenska solligan. Dock kan även mindre vindkraft-installationer vara aktuella. 6.4.1 Förnybar energi i offentliga rummet Parken i norra delen av stadsdelen bör kunna vara en stor producent av förnybar energi i stadsdelen. Ansvaret för utförande och mängd för solenergiinstallationen ligger dock hos kommun och arkitekter. Även andra delar som Skeppsbron, parkeringsplatser, busskurer mm bör kunna vara aktuella för installationer av förnybar energi. Se också beräkningsexempel under kapitel 7, där en andel av totalyta för solceller antagits. 6.4.2 Solenergi i byggnader I gestaltningsskisser i tidigt skede är en stor del av byggnaderna utformade med sneda tak, lutande åt söder. På taken är solceller/solfångare installerade. Detta bör vara ambitionen även vid projektering/produktion. Se också beräkningsexempel under kapitel 7, där en andel av totalyta för solceller antagits.

Sida: 14 6.5 ENERGIPRODUKTION 6.5.1 Kapa effekttoppar för värme och kyla Vid normala driftförhållanden, där det ej är temperaturtoppar, har Oskarshamn en miljövänlig produktion i och med ett bioleldat kraftvärmeverk. Med tanke på detta utreds inte alternativa energikällor som exempelvis energilager här. Dock konstateras i kommunens energibalans, framtagen 2012, att det vid kalla vintrar behövs väsentligt mer el, sannolikt beroende på att elspets behövs vid låga temperaturer. Hur det blir med det nya kraftvärmeverket går endast att spekulera i men det är alltid bra att stötta energiproduktionen vid effekttoppar. Ett sjövattennät, anslutet till byggnaderna i den nya stadsdelen skulle, via förvärmning av ventilationsluft vintertid respektive frikyla sommartid, kapa effekttoppar samt i bästa fall utesluta användning av kylmaskiner. Detta utgår ifrån bland annat FTX-system för bostäder samt ett icke obetydligt kylbehov i stadsdelen genom handel och kontor (angivna ytor i nuläget är 7000m 2 resp 5000m 2 ). Eventuellt bör inte schaktningsarbeten medräknas i kostnaden för ett nytt sjövattennät då detta ändå kommer att göras vid uppförandet av den nya stadsdelen. I denna energistrategi finns en relativt grovt genomförd LCC analys sammanfattad i kapitel 7. Denna åtgärd är också medtagen i beräkningsexemplet för åtgärder, också i kapitel 7. 6.5.2 Sorptiv kyla Vid en miljövänlig produktion av fjärrvärme kan det vara aktuellt att installera en sorptiv kylanläggning, som alltså drivs av fjärrvärme sommartid. Då är dessutom fjärrvärmen billig. Då fjärrvärmen är både miljövänlig och billig sommartid i Oskarshamn bör möjligheten att använda denna teknik i Inre hamnen utredas i ett tidigt skede. Åtminstone 10 000 m 2 planeras för handel och kontor, alltså ytor med kylbehov. 6.5.3 Smarta elnät Smarta nät kan inte beskrivas som en viss teknologi eller lösning utan är en kombination av lösningar som behövs för en säker och ekonomiskt effektiv drift av ett kraftsystem med stora variationer i tillgång på energi. Det handlar bland annat om teknisk utveckling inom elkraftteknik, informationsteknik och styr- och reglerteknik men lika mycket om ekonomiska lösningar för timdebitering och effektiv tariffsättning liksom kunskapsuppbyggnad hos användare och styrmedel för beteendeförändringar. Hur som helst bör denna aspekt finnas med tidigt i processen och en dialog med det lokala energibolaget bör startas kring detta.

Sida: 15 7 SAMMANSTÄLLNING ÅTGÄRDSFÖRSLAG SAMT RESULTAT FÖR STADSDELENS ENERGIBALANS 7.1 BESKRIVNING AV ÅTGÄRDSFÖRSLAG SAMT INDATA TILL BERÄKNINGAR AV ENERGIBESPARING Här utvecklas de olika åtgärdsförslagens bidrag till den sparade energin för stadsdelen, vilket också omfattar en kortfattad redovisning av indata till de beräkningar som genomförts. Resultaten från beräkningar av energibesparing för respektive åtgärdsförslag sammanfattas i Tabell 1. Den sparade energin hänför sig till standard i branschen, exempelvis BBR krav för byggnader etc. För vissa av åtgärderna har LCC analys utförts, se sammanställning i kapitel 7.3 7.1.1 Miljöbyggnad SILVER Denna åtgärd innebär att samtliga nya byggnader i stadsdelen bör uppfylla bedömning SILVER enligt miljöklassningssystemet Miljöbyggnad. Detta skulle i sin tur medföra en reducering av energianvändningen med 25% gentemot BBR-kraven. Detta innebär också relativt hög ambition för maximalt värmeeffektbehov, solvärmelast samt vilka energislag som används. Ovanstående medför att byggnadens klimatskal, installationer samt hur byggnaden används och hur energin tillförs till den bör övervägas. I energibalansen har antagits att respektive energislag påverkas lika mycket, alltså en sänkning med 25%. 7.1.2 Solenergi Stadsdelen har som ambition att präglas av en framåtanda vad gäller förnybar energi. Både på byggnader och i det offentliga rummet bör det placeras solceller i så stor utsträckning som är möjligt och rimligt. Nedan sammanfattas de ytor att användas för solcellsinstallation som antagits i beräkningen: Ny bebyggelse bostäder: 5 000m 2 solceller (25% av total takyta) Ny bebyggelse industri: 1 250m 2 solceller (25% av total takyta) Offentliga rummet: 100m 2 solceller (20% av total yta) Befintlig bebyggelse: 600m 2 solceller (5% av total takyta) Totalt: 6 950m 2 solceller 7.1.3 Energi från havet via frikyla och förvärmning av tilluft För resonemang och indata se under kapitel 7.3, LCC analyser.

Sida: 16 7.1.4 Gatu- och parkbelysning I denna beräkning har jämförts vad som idag kan kallas standardbelysning (högtrycksnatrium) för vägnätet med effektivare armaturer (LED). En sammanlagd längd av 6 km gata/väg har utifrån detaljplaneprogrammet framräknats, fördelad på större bilväg, mindre bilväg samt gångväg. Drifttiden för en belysningsstolpe kan sägas vara 10 timmar/dygn. En option här kan vara att för gångvägar använda stolpar innehållande solcellspaket som laddas upp dagtid för användning kväll/natt. 7.1.5 Hushålls- och verksamhetsenergi - Värmedrivna vitvaror Här ansätts att 300 kwh/lgh el flyttas till värme för ungefär 25% av stadsdelens lägenheter. Detta påverkar inte själva energibalansen men kommer få ett positivt genomslag för beräkningen av CO 2 -utsläpp för stadsdelen. 7.1.6 Infosystem på webben för lättillgänglig energiuppföljning samt visualisering av stadsdelens energianvändning Möjlighet till lättillgänglig kontroll av sin energianvändning samt att kunna påverka sin förbrukning har visat sig vara ett bra sätt att inspirera invånarna att arbeta med energifrågor. I denna beräkning har ansatts en minskning av både fastighets- och hushållsenergi med 3%. 7.2 STADSDELENS ENERGIBALANS I denna energibalansberäkning redovisas energianvändningen i den färdigbyggda stadsdelen som köpt energi. I förlängningen bör eventuellt också begrepp som nettoenergi och primärenergi användas. Här redovisas hur energianvändningen påverkas vid olika åtgärder. I Tabell 1 nedan redovisas energibesparingar inom stadsdelen för respektive åtgärdsförslag fördelat per energislag. I Tabell 2 redovisas stadsdelens energibalans fördelat på typ av verksamhet inom byggnader samt det offentliga rummet. Tabellen redovisar I Fel! Hittar inte referenskälla.4 visualiseras energiposternas fördelning för den energianvändning som beräknats med kalibrerad modell. Vid genomförande av alla beräknade åtgärder kan en reducering av energianvändningen med 37% uppnås jämfört med lagkrav/miljöbyggnad BRONS.

Sida: 17 I Fel! Hittar inte referenskälla. redovisas besparing i kwh för respektive åtgärd och energislag. Tabellen medtar också eventuella sammanlagringseffekter vilket redovisas i den nedersta raden. BERÄKNAD ENERGIBESPARING Tabell 1 Redovisning av energibesparing per åtgärd och totalt summerat inom stadsdelen Besparing jämfört med referensfallet Studerade fall Uppvärmning +VV Fastighets- Verksamhet / Kyla (kwh) (kwh) el (kwh) hushåll /gatu (kwh) Totalt (kwh) Åtgärd 1 Miljöbyggnad SILVER 1 066 000 78 000 245 000 1 389 000 (17,2 %) Åtgärd 2 Solenergi 230 000 462 000 692 000 (8,6 %) Åtgärd 3 Frikyla/frivärme 340 000 330 000 670 000 (8,3 %) Åtgärd 4 Effektiv gatubelysning 98 000 98 000 (1,2%) Åtgärd 5 Värmedrivna vitvaror 50 000 50 000 0 Åtgärd 6 Infosystem hushåll mm 78 000 11 000 41 000 140 000 (1,7%) Åtgärd 7 Extraordinära byggnader BERÄKNAS I ETT SENARE SKEDE I FALL ÅTGÄRDEN BLIR AKTUELL. Åtgärd 8 Energikartläggning bef byggn BERÄKNAS I ETT SENARE SKEDE I FALL ÅTGÄRDEN BLIR AKTUELL. Totalt 1 434 000 (17,8 %) 408 000 (5,0 %) 536 000 (6,7 %) 601 000 (7,5 %) 2 979 000 (37,0 %)

Sida: 18 (MWh, år) BBR standard Miljöbyggnad SILVER + Solceller + Frivärme/- kyla +Effektiv gatubelysning +Värmedrivna vitvaror + Info system hushåll mm Uppvärmning bostäder + VV 3 838 2 879 2 879 2 579 2 579 2 579 2 501 Fastighetsel bostäder 745 559 359 359 359 359 348 Hushållsel 1 719 1 719 1 367 1 367 1 367 1 367 1 326 Uppvärmning kontor +VV 142 107 107 96 96 96 96 Kyla kontor 104 78 78 0 0 0 0 Fastighetsel kontor 79 59 59 59 59 59 59 Verksamhetsel kontor 208 208 208 208 208 208 208 Uppvärmning handel + VV 261 196 196 169 169 169 169 Kyla handel 192 144 144 0 0 0 0 Fastighetsel handel 146 110 80 80 80 80 80 Verksamhetsel handel 384 384 274 274 274 274 274 Uppvärmning utbildning/kultur + VV 21 16 16 16 16 16 16 Kyla utbildning/kultur 15 11 11 0 0 0 0 Fastighetsel utbildning/kultur 11 8 8 8 8 8 8 Verksamhetsel utbildning/kultur 30 30 30 30 30 30 30 Industri Gatubelysning / offentliga rummet 163 163 163 163 63 63 63 Solceller på byggnader + solpark Totalt 8 058 6 670 5 978 5 407 5 307 5 307 5 177 Tabell 1: Stadsdelens energibalans, redovisat i köpt energi (MWh/år)

Sida: 19 Figur 4: Stadsdelens beräknade energianvändning fördelat i olika energiposter, efter respektive åtgärd.