Styrning och ledning av verksamheten

Relevanta dokument
City polismästardistrikt Verksamhetsplan med åtaganden 2010

Rikspolischefens inriktning

Rikspolischefens inriktning. I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras.

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE med bilaga : Handlingsplan för 2017

Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng

Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Sollentuna

Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kommun jan dec 2013 Kronobergs län Magnus Lundstedt, Taktisk ledning

Verksamhetsplan Brottsförebyggande rådet i Arboga

POLISENS TRAFIKSÄKERHETSSTRATEGI OCH ARBETE MOT KRIMINELLA PÅ VÄGNÄTET

Handlingsplan Samverkansavtal mellan Polismyndigheten i Västra Götalands län, Polisområde Skaraborg och Falköpings Kommun

Handlingsplan Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun

Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

Resultat av enkätundersökningar

Samverkansinriktning för Sydsamverkan 2010

Verksamhetsplan City polismästardistrikt. Polismyndigheten i Stockholms län

Plan för brottsförebyggande åtgärder i Tingsryds kommun

VERKSAMHETSPLAN 2013

POLISMYNDIGHETEN I ÖREBRO LÄN AA /09

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne

Polisens trafiksäkerhetsarbete.

Samverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun

Handlingsplan Samverkan Polismyndigheten i Jönköpings län - Gnosjö Kommun

Malmö Trygg och säker stad

Personer lagförda för brott år 2000

Norrmalms stadsdelsförvaltning Äldre- och socialtjänstavdelningen. Handläggare Sara Alvfeldt Telefon: Snabbare lagföring

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda


Samverkansöverenskommelse

Verksamhetsplan. Verksamhetsinriktning 2010

Anmälda brott Lokalpolisområde Nybro januari augusti 2017

Antagna av Kommunfullmäktige

Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 2008

Verksamhetsplan 2010

Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla

Nästa steg. för svensk polis

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne

AA /10. Verksamhetsplan

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

1 (32) Verksamhetsplan 2010 för Södertälje Polismästardistrikt AA

Samverkansöverenskommelse och medborgarlöfte för Sölvesborgs kommun år Innehåll och uppföljning

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Boden

Samverkan för ökad trygghet och säkerhet i Trelleborg.

Personer lagförda för brott år 2002

Västerortspolisen informerar:

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne

Bilaga till Överenskommelse om samverkan mellan Nässjö kommun och Polismyndigheten i Jönköpings län

Personer lagförda för brott

VERKSAMHETSPLAN 2008 A /07

Närpolisområde Söderslätt och Trelleborgs kommun sedan 2009 en överenskommelse

Åtgärder för minskad brottslighet och ökad trygghet i Skärholmen

Verksamhetsplan Polismyndigheten i Västmanlands län. Verksamhetsplan (46) Datum Diarienr Version

Verksamhetsplan 2009

Regeringens beslut. Bakgrund. Regeringsbeslut I: Ju2017/06712/DOM (delvis) Ju2017/08090/DOM

Satsning mot livsstilskriminellas brottslighet

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Handlingsplan

Polismyndighetens verksamhetsuppföljning

Brottsutvecklingen. KORTA FAKTA OM I SVERIGE

Brottsförebyggande arbete i Enskede-Årsta- Vantör

Polisanmälda brott, uppklarade brott och misstänkta personer Definitiv statistik för år 2001

Årsrapport Polismyndigheten i Stockholms län

Otillåtna avfallstransporter/avfallsbrotts lighet - myndighetssamverkan. 24 mars, Lisa Ewerlöf, Handläggare, Nationella operativa avdelningen

Länspolismästaren kommenterar resultatet Resultatsammanfattning

Brottsförebyggande program

ÅKLAGARE. en länk i rättskedjan

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare

Strategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län

Polismyndigheten i Norrbotten AA /11

Kriminalstatistik. Anmälda brott. Slutlig statistik

Handlingsplan Trygg och säker

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet

Aktivitet Mål Ansvarig Uppföljning Våld i offentlig miljö

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Brottsförebyggande strateg Ola Åkesson Tyresö kommun

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008

Foto: Jenny Palmqvist - Södermanlands Nyheter. Verksamhetsplan 2010 Polismyndigheten i Södermanlands län

Brotten som har begåtts är främst inbrott, bluffakturor, skadegörelse och stöld.

Verksamhetsplan Preliminär version december 2013

Polisens uppdrag är att öka tryggheten och minska brottsligheten. Vi genomför vårt uppdrag professionellt och skapar förtroende genom att vara:

1.3 Utgångspunkter och principer för detaljorganisationen (sid 9-11)

skadegörelse på privata och offentliga platser våldsbrott misshandel utomhus med okänd gärningsman våldsbrott i nära relation inbrott i bostad

Tertialrapport 1. Redovisning av Polisens resultat t.o.m. första tertialet Rikspolisstyrelsen

Kriminalstatistik. Anmälda brott. Preliminär statistik

Polisens årsredovisning 2012

Trygghetskommission - Direktiv

Interpellation från Fredrik Ahlstedt (M) om att Uppsala ska vara tryggt

Verksamhetsplan 2011

Rapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne

Verksamhetsplan 2011

Strategiska brott bland unga på 00-talet. En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN

Överenskommelse. mellan Lunds kommun & Närpolisområde Lund. Åtgärdplan 2009

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011

Transkript:

City polismästardistrikt Verksamhetsplan 2011

Styrning och ledning av verksamheten Vem Styrdokument Riksdagen Riksdagsbeslut utifrån budgetproposition Regeringen Budgetproposition Regleringsbrev Rikspolisstyrelsen Planeringsförutsättningar Mål Länsramar V A D Polisstyrelsen Länspolismästaren Beslutar om verksamhetsplan och budget V A D Polisnämnd Polismästare Verksamhetsplan Inriktningsbeslut Operativ verksamhet och stödfunktioner PUM PNU Handlingsplaner H U R Medarbetare Lagar Taktik Metoder H U R

Inledning Polisnämnden beslutar genom detta dokument om City polismästardistrikts verksamhetsplan för 2011. I polisnämnden ingår företrädare för de partier som är representerade i stadshuset, åklagarmyndigheten, arbetstagarorganisationerna och polisledningen. Tillskottet av nya poliser fortsätter under verksamhetsåret 2011, dock med något färre poliser än föregående år. Det gör att vi blir allt fler som kan bidra till en bra verksamhet med medborgarfokus. Det innebär också en föryngring av organisationen. Högre krav kommer därför ställas på en metodisk kompetensöverföring från erfaren personal. Genom engagemang, effektivitet och tillgänglighet ledorden i polisens värdegrund ska medarbetare och chefer bidra till förbättrade resultat och ett ökat förtroende för polisen. Genom en metodisk utveckling, planering och uppföljning på alla nivåer ska verksamheten i City polismästardistrikt kontinuerligt förbättras. Några särskilt angelägna områden för verksamhetsåret 2011 är: En synlig polis i konkret samverkan med övriga samhället för att minska brottsligheten och öka tryggheten. Brottsförebyggande åtgärder för att minska antalet våldsbrott i samband med alkoholkonsumtion i offentlig miljö. Ungdomsbrottslighet med förebyggande verksamhet i samverkan med andra, t.ex. skolor, frivilligorganisationer och socialtjänst. Integritetskränkande mängdbrott som kan innebära upprepad utsatthet. Brottsofferarbete, bland annat i form av stöd och vägledning för dem som utsatts för brott. Utvecklad och effektiv utredningsverksamhet som leder till att fler brott klaras upp. Utredning av brott i nära relationer familjevåld i samverkan med åklagare och socialtjänst. Ett utvecklat arbete med opinionsyttringar och demonstrationer. Arbeta för ett bättre IT-stöd i City. Innehållet i verksamhetsplanen för 2011 bygger på vad enskilda medarbetare har arbetat fram i tvärgrupper inom tre områden brottsförebyggande verksamhet, utredning och lagföring samt service. Polisnämnden har tagit del av tvärgruppernas förslag och fått en genomgång av de ansvariga cheferna för respektive område. Polisnämndens synpunkter har beaktats och arbetats in i verksamhetsplanen. Mats G Nilsson Harald Ullman Ulf Johansson Ordförande Vice ordförande Polismästare

Fakta Ansvarig innehåll: Polismästare Ulf Johansson Textredigering: Lotta Lundquist, Petra Sjölander Diarienummer: AA-191-90573-2010 Foto: Petra Sjölander, Lotta Lundquist, Pawel Flato Fastställd:

Innehållsförteckning Inledning 3 City en organisation i ständigt lärande 6 Distriktets långsiktiga inriktning 8 Den lokala problembilden brottsutvecklingen i distriktet 10 Mål och strategier för kärnverksamheten 12 Brottsförebyggande verksamhet och synlighet 12 Utredning och lagföring 13 Våld i offentlig miljö 14 Tillgrepp genom inbrott i bostad 16 Tillgrepp genom fickstöld och snatteri 17 Trafiksäkerhet 18 Narkotika 19 Skadegörelse 20 Redovisade ärenden till åklagare och ärendebalans 20 Brott i nära relation 21 Service 21 Gränskontroll och övrig utlänningsverksamhet 22 Mål och strategier för gemensam verksamhet 23 Medarbetarfokus 23 Sjukfrånvaro 23 Miljöledning 23 Budget 24 Matris över målansvariga 25 Sammanställning av målen 26

City en organisation i ständigt lärande Att förbättra en verksamhet eller en rutin är att ständigt sträva efter kvalitet. Det finns förmodligen inget i vår verksamhet som håller en så hög kvalitet att man inte kan förbättra det, även om Citys resultat de senaste åren haft en stabil och positiv utveckling. Vårt förbättringsarbete syftar till att höja kvaliteten på det vi producerar. Vare sig det handlar om att jobba med förundersökningar, passansökningar, inbrott, snatterier eller våld i offentlig miljö, finns ett mått av både kvantitet och kvalitet. City polismästardistrikt har som mål att alla medarbetare ska kunna vara med och påverka det arbete de själva är en del av. Vi strävar efter att vara en lärande organisation. Begrepp som lärande, förståelse, förbättringsarbete, delaktighet, reflektion, värdegrund, helhetssyn och utveckling hör alla hemma i vår lärande organisation. Det är inte bara organisationen Citypolisen som har nytta av att utvecklas till en lärande organisation. Det handlar lika mycket om den enskilda individens personliga utveckling. För att lyckas är det viktigt att ha en gemensam bild att jobba mot. I City har vi valt att beskriva distriktets vision i ett hjul. 6

Förbättrat resultat Medborgarfokus Bra resultat Verksamhet Personal Ekonomi Arbetsgivarroll Medarbetarskap Verksamheten, personalen och ekonomin är viktiga att ha ordning och reda på för att hjulet ska snurra. Att ha god kontroll över dem ger oss förutsättningar att bli ännu bättre och effektivare. Vi har identifierat tre parametrar som kan förbättra verksamheten ytterligare. Medborgarfokus Polisen i Sverige behöver förbättra sina resultat och bli effektivare. Våra uppdragsgivare är allmänheten, genom riksdag och regering och med det för ögonen får man en del olika infallsvinklar på vårt uppdrag. Medborgarfokus för City innebär synlighet i vardagen och under helger, vid tidpunkter och platser där vi kan öka tryggheten och förebygga brott. Det innebär ett systematiskt arbete med att utreda mängdbrott och det innebär en god service och ett gott bemötande i alla våra kontakter med allmänheten, inte minst med brottsoffer. Arbetsgivarrollen Att vara ledare i City innebär att hantera verksamhet, personal och ekonomi i vardagen. Det handlar också om ett ansvar för helheten och att skapa förutsättningar för utveckling. Egenskaper som helhetssyn, ödmjukhet, viljestyrka, medvetenhet och uthållighet är viktiga hos ledarna i vår lärande organisation. Medarbetarskapet Ledarskapet handlar om att tydliggöra ramarna och riktningen för den verksamhet som ska bedrivas och skapa förutsättningar för att medarbetarna ska kunna bidra till ett lyckat resultat. Medarbetarskapet angår alla. Det handlar också om i vilken utsträckning medarbetarna vill och tilllåts ta initiativ och ansvar. Här strävar vi efter att ha balans mellan krav och stöd, där kravbilden på chefer och medarbetare måste vara tydlig och där en dialog måste föras kring behovet av stöd och utveckling. Med en gemensam bild för ögonen och ett delaktigt medarbetarskap är förutsättningarna mycket goda för att minska brottsligheten och öka tryggheten i City under 2011. Ulf Johansson, polismästare 7

Distriktets långsiktiga inriktning Minskad brottslighet och ökad trygghet Det brottsförebyggande arbetet ska präglas av ett tydligt fokus på medborgarnas behov. Samverkan med övriga samhällsaktörer ska i allt högre grad ske inom ramen för myndighetens långsiktiga arbete för att minska brottsligheten och öka tryggheten. I Citys lokala problembilder för olika typer av brott har de övriga samhällsaktörernas problembilder en viktig roll att fylla för ett effektivare polisarbete. Distriktet ska verka för ökad polisiär synlighet, tillgänglighet och närvaro på tider och platser där den upplevda tryggheten och brottsligheten kan påverkas. Distriktets brottsförebyggande ungdomsarbete ska arbeta mot att tidigt upptäcka och identifiera ungdomar som riskerar att fastna i en kriminell livsstil. Strategiskt viktiga brottstyper i detta sammanhang är områden som våld i offentlig miljö, skadegörelse- och narkotikabrott. För att förhindra upprepad utsatthet vid brott i nära relation ska personsäkerhetsgruppen och brottsoffersamordnarens arbete med utökat stöd till brottsoffer i samband med beslutade besöksförbud utvecklas vidare. I enlighet med den framtagna nationella strategin ska alla poliser i yttre tjänst aktivt delta i trafiksäkerhetsarbetet. Vaneförbrytares trafik- och drogrelaterade brottslighet ska särskilt uppmärksammas enligt INVIT-konceptet. Två nationella strategier som styr Citypolisens arbete är Polisens underrättelsemodell (PUM) och Polisens nationella utredningskoncept (PNU), båda strategierna syftar till att få en effektivare, mer tillgänglig och engagerad polis. PUM är en modell som beskriver hur Polisen ska bedriva brottsförebyggande och brottsutredande verksamhet baserad på kunskap och kriminalunderrättelser. Distriktet ska fortsätta den lokala utvecklingen av den nationella underrättelsemodellen. PNU beskriver vad Polisen behöver göra för att effektivisera brottsutredningsverksamheten. PNU betonar tidiga insatser och beslut och att alla ska se sig som brottsutredare. Alla spår ska säkras och vittnen ska höras så fort som möjligt. Tanken är att den polis som först kommer till brottsplatsen inleder utredningen, till sin hjälp har hon sedan förundersökningsledare och lokala brottsplatsundersökare. Samordning av ärenden med kända gärningsmän effektiviserar utredningsverksamheten. Om gärningsmannen är okänd ska samordningen i ärendet bestå av en operativ analys för att kunna upptäcka eventuell seriebrottslighet, mönster eller trender. Samordningen syftar till kortare handläggningstider och högre kvalitet i utredningsarbetet med ökad lagföring som följd. Ökad lagföring Distriktet har de senaste åren haft en positiv utveckling inom området utredningsverksamhet. Under 2011 ska ytterligare fokus läggas på kvaliteten i ärenden som redovisas till åklagare. Genom engagerade medarbetare ska distriktet fortsätta ett ständigt utvecklings- och förbättringsarbete. Distriktet ska sträva efter att vara ledande, inte bara i länet utan också i landet, när det gäller metodutveckling och kvalitetsarbete inom området utredning och lagföring. Mycket av det som anmäls till polisen leder varken till åtal eller fällande dom. Det kan ha olika förklaringar spaningar kan bli resultatlösa, bevisläget kan visa sig ohållbart eller det kanske visar sig att gärningen inte ens är ett brott. Därför är det av yttersta vikt att utredningsresursen fokuserar på de brott, som inte bara kan styrkas, utan som även leder till påföljd. Genom ett kompetent, aktivt och offensivt förundersökningsledarskap kan de olika delarna i utredningsprocessen kvalitetssäkras. Några framgångsfaktorer är snabba utredningsåtgärder i nära anslutning till brottet, t.ex. i form av förhör, och tidiga insatser på brottsplatsen, t.ex. lokala brottsplatsundersökare. Visionen är att utredningsprocessen enbart ska arbeta med färska ärenden. Medborgarfokus De mänskliga rättigheterna reglerar förhållandet mellan statsmakten och den enskilde. En av polisens främsta uppgifter är att se till att demokratins grundläggande regler följs. Staten, och därmed svensk polis, måste aktivt verka för att tillgodose att alla människor som befinner sig inom Sveriges gränser har samma möjlighet till skydd och stöd. Stockholm är Sveriges huvudstad och frågan om demonstrationsrätten och åsiktsfriheten ställs ofta på sin spets. Det är en grundlagsskyddad rättighet att demonstrera och föra fram en åsikt utan att störas eller hindras, under säkra former och under förutsättning att lagar och regler följs. Antalet demonstrationer har ökat kraftigt de senaste åren. Ofta möter människor polisen i samband med att de ansöker om pass eller att de har ett ärende till någon av våra receptioner. Att under dessa möten erbjuda en god service och hög tillgänglighet är viktigt. 8

Distriktet fortsätter sina satsningar där den brottsutsatte är i fokus. Vissa människors utsatthet måste särskilt uppmärksammas, för att värna om alla människors lika värde. Brottsutsatta står i fokus för Citypolisens arbete, det märks inte enbart av de exempel som angivits, det märks även på vårt arbete kring brottsoffer och vår särskilda personskyddsgrupp. Människor ska känna att de får det stöd det har rätt till om det som inte får hända ändå sker. Målet är att City är ett distrikt med människan i centrum. Polisens satsning mot människohandel och gatuprostitution kommer att fortsätta. En utgångspunkt är att ingen människa kan, eller får, betraktas som en handelsvara. Citypolisens hatbrottsarbete kommer att fortsätta, brott som utgår från främlingsfientlighet eller intolerans är högt prioriterade och hör inte hemma i en demokrati med mänskliga rättigheter som grund.

Den lokala problembilden brottsutvecklingen i distriktet Allmänt Under flera år har antalet anmälda brott legat på en stabil nivå runt 85 000 brott per år. År 2007 skedde en ökning som nådde sin kulmen år 2009 med drygt 91 000 brott. Denna trend avtog förra året och antalet anmälda brott 2010 var cirka 87 000. Det är den ökande mängden av bedrägerier och skadegörelsebrott som haft störst påverkan på de senaste årens ökning. Ökningen av anmälda brott har inte något självklart samband med befolkningsutvecklingen; skadegörelseökningen kan i stora delar hänföras till en ökad anmälningsbenägenhet och bedrägeriökningen hänger samman med förbättrade tekniska möjligheter att utföra omfattande bedrägerier. Våld Samtliga våldsbrott har ökat under de senaste åren, där misshandel mellan obekanta står för den största ökningen. Närmare en femtedel av våldsbrotten utgörs av olaga hot, en brottstyp som inte har förändrats nämnvärt under de senaste åren. Distriktets problembild domineras av det nöjesrelaterade våld som utspelas i det offentliga rummet, vilket kan få till följd att det vardagliga våldet i det privata hamnar i skymundan. Med viss reservation för brottskodernas begränsade möjlighet att mäta den faktiska brottsligheten, finns ändå anledning att uppmärksamma en smygande ökning av våld mot barn (under 15 år), i nära relation och mot kvinna (flicka) 15 år eller äldre. Rån, som är ett uppmärksammat våldsbrott, ligger inte i närheten av de volymer som gällde i slutet av 1990-talet och 2000-talets första år. 2010 anmäldes mellan 800 och 900 rån per år, 2000, anmäldes 1 100 1 200 rån per år. Stöld Under flera år har de polisanmälda stölderna minskat. Minskningen på nästan 10 000 brott förklaras till stor del genom minskningen av bilstölder. När bilens originalnyckel blev nödvändig för att kunna starta bilen blev det svårare att stjäla bilar. Distriktets problembild vad avser stöldbrotten domineras av fickstöld och stölder av olika personliga tillhörigheter i restaurangmiljö; dessa brott utgör drygt en fjärdedel av stöldbrotten. En stöldtyp som ökat påtagligt under det senaste året är inbrott i källare och vind samt inbrott i övriga lokaler. Bostadsinbrotten har ökat under de senaste två åren, men kommer antalsmässigt inte i närheten av de övriga inbrottsstölderna. Fram till och med september hade det anmälts omkring 400 bostadsinbrott, 1 500 källare- och vindsinbrott samt 2 000 inbrott i övriga lokaler. Bedrägeri Under den senaste tioårsperioden har antalet anmälda bedrägerier mer än fördubblats. Det är dock viktigt att veta att det finns ett mörkertal. Vid olika former av datorbedrägerier och bedrägeri med hjälp av Internet är risken betydligt större än vid andra bedrägerier, att bedragaren faktiskt har kommit över pengar datorbedrägeri upptäcks ofta inte förrän kortinnehavaren får uppgift om att en obehörig transaktion har genomförts. Allmänna sammankomster och offentliga tillställningar Medborgarna utövar allt oftare sina grundlagsskyddade frioch rättigheter i form av demonstrationer och andra opinio-nsyttringar. Under de senaste åren har en märkbar ökning skett, vilket kan sägas bero på snabbheten i kommunikationerna världen över. Från en dag till nästa kan en händelse var som helst i världen få omedelbara återverkningar i form av demonstrationer eller andra åsiktsyttringar. Upprop via olika sociala nätverk som t.ex. Facebook samlar många människor på kort tid. Sms-kedjor och e-post bidrar också till att snabbt och effektivt samla ihop deltagare i demonstrationer etc. Antalet demonstrationer har ökat från knappt 750 stycken 2007 till drygt 1 600 under 2010. Att arrangera festivaler har blivit populärt och även här ser vi en tydlig ökning från cirka 160 stycken 2007 till knappt 200 år 2010. Som exempel kan nämnas Socially Hazardous på Långholmen, Sonisphere på Stora Skuggan och diverse arrangemang kring olika stadsdelar, mm. Dessa allmänna sammankomster och offentliga tillställningar kräver handläggning av tillståndsenheten, bedömning av kriminalunderrättelsetjänsten och ofta någon form av polisbevakning, ibland sker det efterföljande brottsanmälningar i samband med händelsen följt av utredningsarbete. Trafiken Trafiken är något som alla kommer i kontakt med så fort de lämnar sin bostad eller arbetsplats. Bilar, lastbilar, cyklar, mopeder, fotgängare etc. finns i en aldrig sinande ström på gator och vägar i distriktet. Den täta trafiken i distriktet präglas av beteendebrott, den aggressiva körningen karaktäriseras av ett körsätt som inkräktar på andras utrymme. Exempel på sådana beteenden är bl.a. körning mot rött ljus, körning över 10

spärrområden och heldragna linjer, körning i körfält avsedda för annat trafikslag, körning mot enkelriktat, otillåten vänstersväng samt att haft för kort avstånd till framförvarande bil, cykla på trottoarer etc. Trafikarbetet syftar till att minska antalet olyckor som genererar dödade eller skadade i trafiken. Befolkning och utveckling Brottsmönstren i distriktet påverkas inte bara av utvecklingen inom distriktet utan också av utvecklingen i hela regionen. Ökad befolkning och ökad utbyggnad av förorter och mera perifera länsdelar innebär ett ökat tryck på centrala Stockholm i kommunikationshänseende. Knutpunkter för allmänna kommunikationer har en betydande påverkan på brottsmönstren. För Citys räkning är därför T-centralen, Fridhemsplan, Slussen, Skanstull och Södra station strategiskt viktiga platser. Befolkningsstrukturen kan ha betydelse för utvecklingen av enskilda brottstyper. En ökad benägenhet bland barnfamiljer att bo kvar i innerstan, i stället för att som tidigare flytta till villa och radhus i förort, leder sannolikt på sikt till fler familjevåldsärenden i City. Ungdomar De stora årskullarna från det tidiga 1990-talet har till viss del legat bakom de ökningar i våldsbrott som varit under vårarna i samband med studentfirandet. Åldersgruppen 19-åringar är den mest brottsutsatta och brottsbenägna i distriktet. Nu finns babyboomens årskullar ute i Citys krog- och nöjesliv, vilket troligen påverkar våldsbrottsligheten som ökar. Bland kategorin yngre finns anledning att notera Maria och Lidingö närpolisområden, eftersom det är där de flesta 11 14-åringar samt 15 17-åringar finns i distriktet. Unga lagförs oftast för snatteri och stöld, men även vid andra typer av brott är unga gärningsmän överrepresenterade. Vid internetbedrägerier var förra året en fjärdedel av de brottsmisstänkta mellan 15 och 20 år.

Mål och strategier för kärnverksamheten Brottsförebyggande verksamhet och synlighet En del av det brottsförebyggande arbetet handlar om att skapa trygghet. Verksamheten ska bedrivas effektivt. Genom polisiär synlighet och tillgänglighet vid platser där det behövs och på tider då det gör skillnad, kan den upplevda tryggheten och brottsligheten påverkas. Tanken är att om kontakterna med allmänheten ökar, kan vi bättre bedriva ett arbete som sker utifrån de behov som människor som vistas i City har. Det handlar om att vi genom delaktighet, engagemang och samsyn blir den effektiva och tillgängliga polis som vi och allmänheten eftersträvar. CITYS MÅL Distriktet ska öka sin synlighet och sin kontakt med allmänheten chefen för operativa samordningsenheten Strategi City polismästardistrikt ska vidta åtgärder som syftar till att skapa ett förtroende och en ökad legitimitet för polisen hos allmänheten. Distriktet ska fortsätta arbeta med myndighetens program med åtgärder för ökad synlighet, tillgänglighet och förtroendeskapande kontakt med allmänheten. Operativa metoder Synlighet Antalet uniformerade poliser ska öka där synligheten leder till ökad upplevd trygghet och/eller minskad brottslighet. Mobila poliskontorens verksamhet utvidgas även till andra tider och platser. Främst närpolisområdena och ingripandeverksamheten ska verka för ökad fot- och cykelpatrullering. Särskilda fotpatrulleringsinsatser ska göras med kontaktskapande verksamhet i citykärnan. Utökad möjlighet för inre polispersonal att gå ut i yttre tjänst. För att öka kontakten med allmänheten, med fokus på ungdomar, är två bilfria veckor (exkl. akuta ingripandeuppdrag), planerade under året. Detta mål kommer också att påverka miljömålet att utsläppen av fossil koldioxid ska minska. Arbetstidsförläggningen ska utvecklas mot tider då brottsligheten och den upplevda tryggheten kan påverkas Relevanta tjänstgöringstider i förhållande till det aktuella problemet ska tas fram. Uppföljning genomförs kontinuerligt i samband med att en insats avslutas. Polispersonal från joursektionerna ska i högre utsträckning än idag vidta de första åtgärderna på brottsplatsen. Joursektionernas chefer tillsammans med cheferna för ingripandesektionerna ges i uppdrag att arbeta för en effektivare rapportskrivning. Polismyndigheten i Stockholms län har beslutat att starta en yttre djurskyddsverksamhet under 2011. Verksamheten kommer att förläggas till tillståndsenheten vid City polismästardistrikt. Djurskyddsgruppen kommer att ha ett nära samarbete med Länsstyrelsen och på så sätt offensivt kunna agera i de fall djur antingen utsätts för, eller används i samband med brott alternativt vanvårdas. För att hindra att vapen hamnar i orätta händer är det viktigt att myndigheten genomför lagstiftade årliga inspektioner hos vapenhandlare för att undanröja den säkerhetsrisk som en bristfällig förvaring av vapen medför. För en effektiv tillsyn krävs en god samverkan med andra polismyndigheter, Rikspolisstyrelsen och Säkerhetspolisen. Samverkan inom ramen för det långsiktiga brottsförebyggande området fortsätter Samarbetet med aktörer inom krog- och nöjesliv ska fortsätta ex. STAD, krögare. Arbetet i polismästarens chefssamråd och ungdomsråd fortsätter. Arbetet med polisens volontärer och övriga frivilligorganisationer fortsätter. Kontaktpoliser ska finnas till alla skolor. Stödcentrum för unga brottsoffer och gärningsmän samt deras föräldrar fortsätter. Tvärgruppernas externa samverkanspartners. Brottsförebyggande arbete inom området bedrägerier fortsätter. Trygghetsskapande åtgärder Närpolischeferna tar i lokala brottsförebyggande råd initiativ till trygghetsvandringar i samarbete med Stockholms stad och Lidingö Stad. Nattknappen volontärer finns tillgängliga på telefon för personer som vistas utomhus under dygnets mörka timmar. Medborgarmöten. Metodutveckling Tvärgrupper har uppdraget att arbeta med ständiga förbättringar inom varje brottsområde. Återkommande uppföljning med målansvariga för varje brottsområde. Effektiv feedback. Utveckling av den brottsförebyggande verksamheten i yttre tjänst. 12

Presentera goda exempel och marknadsföra det brottsförebyggande arbetet. Utredning och lagföring En hög kvalitet i brottsutredningsarbetet är en av förutsättningarna för rättssäkerheten, och är en viktig del i människors förtroende för rättsväsendet. För många brottsutsatta är kontakten med polisen den enda kontakt de får med rättsväsendet. En väl genomförd brottsutredning kan även när den inte leder till åtal eller fällande dom vara till hjälp för den utsatta att återfå trygghet och tillit. Utredningsprocessen i distriktet ska präglas av engagemang, kvalitet, ett effektivt resursutnyttjande och skyndsam handläggning. CITYS MÅL Målet för verksamheten är att med högt ställda krav på rättssäkerhet ha nöjda uppdragsgivare och nöjda medarbetare. Utredningsprocessen i distriktet ska präglas av engagemang, effektivt resursutnyttjande och skyndsam handläggning Antalet DNA-topsningar ska uppgå till minst 4 200 chefen för kriminalenheten Strategi Kvaliteten i utredningsarbetet ska öka genom att distriktet säkerställer att de åtgärder som beskrivs i Polisens nationella utredningskoncept (PNU) blir genomförda på alla nivåer. För den fortsatta utvecklingen krävs inte bara att antalet redovisade ärenden följs upp utan också att kvaliteten i utredningsverksamheten blir föremål för kontinuerlig uppföljning, vilket ska utvecklas genom ett fördjupat samarbete med City åklagarkammare. Operativa metoder De initiala utredningsåtgärderna ska utföras med fokus på kvalitet och relevans, handläggningstiderna ska kortas och antalet uppklarade brott ska öka. Förundersökningsledarkapet ska bedrivas aktivt och offensivt. Utredningsresursen ska fokuseras på de ärenden som kan leda till påföljd. Användandet av förenklad brottsutredning (RB 23:22) ska öka. Antalet registertopsningar (RB 28:12 a) ska öka ytterligare. Samarbetet med City åklagarkammare ska utvecklas och fördjupas. Brottssamordningen ska utvecklas.

Våld i offentlig miljö En av polisens viktigaste uppgifter är att förebygga och beivra den brottslighet som riktar sig mot människors liv och hälsa våldsbrott. En stor del av våldet i City sker i den offentliga miljön och i det krog- och nöjesliv som finns i stadskärnan. Människor i vår stad ska kunna känna sig trygga, röra sig fritt och inte riskera att bli utsatta för brott. Människors känsla av trygghet ska öka och våldsbrottsligheten ska minska i den offentliga miljön och i miljöer där ungdomar vistas. CITYS MÅL Antalet anmälda misshandelsbrott utomhus ska uppgå till högst 3 700 vid utgången av 2011 Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande misshandel utomhus ska uppgå till minst 19 procent vid utgången av 2011 chefen för sidooperativa enheten Norrmalm chefen för sidooperativa enheten Södermalm Strategi I våldsmålet är det viktigt att tillsammans med andra aktörer som berörs ha en gemensam problembild. Detta för att få en samsyn kring vilka åtgärder som ska vidtas. Exempel på aktörer är STAD, Stockholms stad och Lidingö Stad i form av framförallt kommunernas alkoholhandläggare och socialtjänst, SHR, Åklagarmyndigheten samt andra organisationer och enskilda. Operativa metoder Brottsförebyggande verksamhet Evidensbaserade arbetsmetoder ska användas. Cityhelgskommenderingen. Tidiga, förebyggande ingripanden görs mot potentiella gärningsmän och brottsoffer. Aktuella helg- och vardagsunderrättelser avseende brotts lighet som förekommer i krog- och nöjesliv ska tas fram med syftet att minska antalet misshandelsbrott. Yttre arbetsledare ska styra arbetet mot platser där ordningsstörningar sker, vid tidpunkter då otryggheten upplevs som störst Tillsyn av alkoholserveringsställen med syfte att minska våld och andra negativa konsekvenser från oseriös serveringsverksamhet. Mobila poliskontor ska användas där synlighet och närvaro är särskilt prioriterad, till exempel vid fredags-/ lördagskvällar, Valborgsmässofirandet, ungdomsfestivaler och skolavslutningsfester. Synlighet i form av fotpatrullering på platser där brottoch ordningsstörningar sker. Riktade insatser mot brottsaktiva ungdomar samt de ungdomar som är i riskzonen för att hamna i kriminalitet. Internt samarbete tillsammans med avdelningar och andra distrikt ska utvecklas. Anpassning av Kronobergsmodellen för Citys förhållanden ska tas fram. Brottsförebyggande insatser vid kända företeelser som skollov, Valborgsmässofirande, student- och skolavslutning, Student11 och UNG08. Genom Nattknappen, en telefonkontakt för den som känner otrygghet på väg hem under helgnätterna. Extern samverkan Konkret samverkan med halvårsplaner i chefssamråd. Insatser i samverkan med STAD. Insatser med fokus på ekonomisk brottslighet tillsammans med andra myndigheter och organisationer till användandet av illegal arbetskraft och servering av alkohol till unga. Insatser med Kronofogdemyndigheten med inriktning mot livsstilskriminellas ekonomiska resurser i samband med frihetsberövande för våldsbrott. Insatser med socialtjänstens ungdomsuppsökare och med frivilligorganisationer och polisens volontärer. Återkopplingssamtal med krögare med sena öppettider, för att medvetandegöra effekterna av olika förhållningssätt efter behov. Gemensamma utsättningar med ordningsvakter, volontärer och socialtjänst. 14

Genom att polisens telefonstöd, desken, fortsätter för ordningsvakter och frivilliga under helgtid. Tillsammans med sjukvården identifiera hotspots och hottimes för gatuvåld. Underrättelser av allmänintresse ska ges till allmänheten via media. Utredning och lagföring Skyndsam handläggning av brottsanmälningar. Att utredningsresursens kapacitet samvarierar med de händelser som identifieras som särskilt resurskrävande. De förslag BRÅ lämnat, Rapport 2009:1, avseende initiala utredningsåtgärder, och förundersökningsledning ska vara en naturlig del av metodutvecklingen när det gäller utredningar av våld i offentlig miljö. Möjligheterna till registertopsning bör användas när personer grips och förs in till distriktets jourer och bör även uppmärksammas i de situationer när personer kallats till förhör och när de friges av personal i yttre tjänst efter rapportering eller förhör.

Tillgrepp genom inbrott i bostad Inbrott i bostad ska förebyggas genom linjeverksamhet och genom fortlöpande kartläggning och analys av anmälda brott och kriminalunderrättelser. Det i sin tur ska leda till operativa insatser och förundersökningar som gör att åtal kan väckas. CITYS MÅL Antalet inbrottsstölder i bostad ska minska Andelen redovisade ärenden till åklagare, av inkomna ärenden beträffande tillgrepp genom inbrott, ska uppgå till lägst 3,1 procent vid utgången av 2011 Brottsplatsundersökning ska ske vid samtliga inbrott i bostad inom 24 timmar chefen för sidooperativa enheten Norrmalm chefen för sidooperativa enheten Södermalm Strategi Vårt arbete med brottsförebyggande åtgärder i boendemiljön ska fortsätta genom samverkan med kommunala fastighetsbolag, övriga fastighetsägare och grannsamverkan. Operativa metoder Brottsförebyggande verksamhet Kartläggning och analys genomförs av distriktets kriminalunderrättelsetjänst som grund för den planerade linjeverksamheten och operativa insatser. Gemensamt arbete i tvärgrupper där informations- och kunskapsutbyte sker samt vidareutveckling av arbetsmetoder. Aktivt arbete med t.ex. fastighetsägare, hyresgästföreningar och/eller bostadsrättsföreningar, grannsamverkan, samverkan med de lokala brottsförebyggande råden, polisens volontärer och stadsdelsförvaltningarna. Godsspaning mot häleri och hälericentraler. Samarbete mellan ingripande- och jourverksamheten med livsstilskriminella (targets) för att minska deras brottslighet. Operativa brottsanalyser och information om aktiva gärningsmän ska delges berörd personal. LOKUS, lokala brottsplatsundersökare ska utveckla arbetet med information om inbrotten till ingripande- och närpolispersonal. LOKUS har brottsförebyggande uppdrag i samband med att de genomför en brottsplatsundersökning Informationsinsatser och trygghetsvandringar ska genomföras vid behov.

Utredning och lagföring Vid inbrott i permanentbostad ska LOKUS genomföra en brottsplatsundersökning inom 24 timmar. All avrapportering ska ha ett tydligt utredningsperspektiv där alla möjligheter till relevant bevissäkring övervägs. Vid inbrott i permanentbostad ska den yttre personalen aktivt söka vittnen bland grannar och andra personer i området. Ett offensivt synsätt och användande av kroppsbesiktning genom salivprov, fingeravtryck, fotografering av skosulor och annan signalementsupptagning/daktning. För att eventuella DNA-spår och skospår som säkras i samband med brottsplatsundersökningar ska få någon betydelse måste en person knytas till spåret. Detta kan ske genom att registertopsningar och säkring av skospår gjorts i andra ärenden. Detta ska särskilt uppmärksammas i de situationer personer kallats till förhör och när de friges av personal i yttre tjänst efter rapportering eller förhör. Samordningsfunktionen ska ha en helhetssyn och samordna och fördela samtliga inkomna anmälningar gällande tillgrepp genom inbrott. Tillgrepp genom fickstöld och snatteri För den allmänna trygghetskänslan är det angeläget att stöldbrotten, som är en stor del av mängdbrotten, minskar. Mängdbrotten är ofta en inkörsport till grövre ungdomskriminalitet. Snatterier är ett brott där ungdomar är överrepresenterade som gärningsmän. Ett av de vanligaste brotten som äldre utsätts för är fickstölder. Extern samverkan ska ske med hotell, restauranger, turistarrangörer, ordningsvakter, väktare, stadsdelsförvaltningarna, kyrkan, parkeringsbolagen och de lokala brottsförebyggande råden. Turister ska informeras om vad de kan göra för att skydda sig mot fickstölder. Kartläggning och analyser av brottstyperna ska utvecklas. Utsatta platser som allmänna kommunikationsmedel, parkeringsgarage/parkeringar, restauranger och växlingskontor samt områden som drabbats vid upprepade tillfällen, ska särskilt uppmärksammas. Samverkan med de mest drabbade restaurangerna. Råd och stöd via informationsmaterial. Kontinuerliga möten ska ske var 14:e dag med civila och uniformerade väktare. Användning av övervakningskameror ska utvecklas i dialog med dem som har tillstånden. Information ska ges till berörda så att möjligheten ökar att de själva eller i samverkan med andra kan undvika fickstölder/tillgreppsbrott. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot ungdomar och brottsligheten kring dem, särskild vikt ska läggas vid snatterier. Utredning och lagföring De initiala utredningsåtgärderna ska utföras med fokus på kvalitet och relevans. CITYS MÅL Antalet anmälda fickstölder ska minska Antalet registertopsningar, RB 28:12 a, ska öka ytterligare. chefen för sidooperativa enheten Norrmalm (fickstölder) chefen för kriminalenheten 8registertopsningar) Operativa metoder De särskilda satsningarna chefssamrådet med sitt samverkansavtal, kontaktpolis för skolor, ungdomsråd, stödcentrum för unga brottsoffer och gärningsmän och deras föräldrar ska användas. Insatser ska ske med inriktning mot främst äldre och turister som brottsoffer. 17

Trafiksäkerhet Polisen ska inom sitt ansvarsområde fortsätta förhindra vårdslöst beteende i trafiken samt förhindra att farliga situationer och regelbrott uppstår som kan leda till att trafikolyckor inträffar. CITYS MÅL Antalet dödade och svårt skadade i trafiken ska minska Distriktet ska under 2011 genomföra lägst 40 000 alkoholutandningsprov 1 100 alkoholpåverkade förare ska rapporteras 300 drogpåverkade förare ska rapporteras 7 600 brott ska rapporteras med ordningsbot, varav minst 2 000 ska avse hastighetsöverträdelser Utveckla den interna trafiksäkerheten. Samtliga polismän med utryckningsförarkompetens ska genomföra en fordonsutbildning som anpassats för utryckning i stadsmiljö chefen för trafiksektionen Strategi Alla poliser i yttre tjänst ska aktivt delta i trafiksäkerhetsarbetet. Prioriterade områden är hastighets- och nykterhetskontroller, insatser mot aggressiv körning samt kontroller av bilbälte. Arbetet med att övervaka och rapportera aggressiv körning ska genomföras planlagt och underrättelselett utifrån den lokala problembilden för att uppnå bästa effekt. Genom att identifiera de situationer då individer skadas i trafiken har ett antal storstadsfenomen tagits fram som till exempel cyklisternas utsatthet och upphinnandeolyckorna. Den aggressiva körningen i storstaden bidrar till ökad hets och stigande olycksrisk och ska därför beivras så snart den uppdagas. Den trafik som är aggressiv karaktäriseras av ett körsätt som inkräktar på andras utrymme. De beteenden som framförallt avses och som kan tänkas påverka antalet olyckor som genererar skadade och svårt skadade är rödljuskörningar, att man cyklar mot enkelriktat eller på gångbana samt att cykeln har bristfällig utrustning t ex saknar lyse eller broms. Distriktet ska i enlighet med den nationella trafiksäkerhetsstrategin arbeta aktivt med att lagföra hastighetsöverträdelser. Rapportering ska i huvudsak ske genom utfärdande av ordningsföreläggande. Primärrapporter ska inte skickas till åklagare om det finns förutsättningar för att utfärda kontorsföreläggande. I samband med kontroll av förare och fordon kan annan brottslighet uppmärksammas och därför måste den enskilde polisanställde ha god kunskap om de personer/brott som kan vara aktuella. Livsstilskriminellas trafik- och drogbrottslighet ska beaktas i syfte att begränsa deras brottslighet, exempelvis olovliga körningar i kombination med drograttfylleri. Alkoholutandningsproven ska genomföras på platser och vid tidpunkter med syfte att få största möjliga effekt för ett minskat antal alkoholrelaterade trafikolyckor. Samtliga poliser i yttre tjänst ska delta i genomförandet av kontrollerna. Alkoholutandningsprov ska i normalfallet utföras vid varje polisinitierat möte med förare av motordrivet fordon. Samverkan med Vägverket och övriga aktörer inom trafiksäkerhetsområdet ska öka och analyser ska tas fram. Analyserna ska ligga till grund för de insatser som kan förväntas ge störst effekt på trafiksäkerheten i storstadens trafikmiljö. Samverkan med andra myndigheter och organisationer är av betydelse för att förbättra trafikmiljön på särskilt olycksdrabbade vägar/gator samt att i samband med ingripanden kunna erbjuda alkohol- eller drogpåverkade fordonsförare vård (SMADIT). Ungdomar med ett missbruk ska identifieras för att kunna länka dem till vård genom tidiga ingripanden. Operativa metoder Distriktet ska kontinuerligt genomföra kontroller vid Citys färjeterminaler. Målsättningen är att genomföra kontroller vid varje ankomst. I distriktet ska alkoholutandningsprov tas regelmässigt vid varje tillfälle då fordon stoppats. Genom arbetsmetodiken INVIT ska personer som kör fordon under påverkan av alkohol och /eller droger kartläggas, anträffas och lagföras. Genom hastighetskontroller på de platser och tider där olyckor sker, samt där oskyddade trafikanter är särskilt utsatta, ska antalet trafikolyckor med personskada och dödsfall minska. Kontrollerna ska vara planerade och varierade till både tider och platser. Genom att genomföra en utbildning för Citys utryckningsförare ska antalet olyckor med polisens tjänstefordon minska. Utryckningskörningarna ska ske med större säkerhet samt att riskerna för allmänhet och polis ska minska. 18

Narkotika Narkotikabrottsligheten i distriktet ska minska genom att lagföra gärningsmän som gjort sig skyldiga till narkotikabrott. Distriktet prioriterar tre områden som identifierats som angelägna. De är narkotikamissbruk bland ungdomar samt narkotikamissbruk i krog- och gatumiljö där arbetet syftar till att förhindra nyrekryteringen av missbrukare samt bryta missbruk i ett tidigt skede. Distriktet ska även försvåra för de etablerade missbrukarna att ha en kriminell livsstil samt försöka motivera dem till vård. Fokus i arbetet ska ligga på att uppdaga överlåtelsebrott samt att minska ungdomars missbruk. Narkotikabrott samvarierar även med andra typer av brott. Detta gör att arbete mot narkotika kan ske inom ramen för arbetet mot såväl våldsbrott, trafikbrott som mängdbrott. CITYS MÅL Den uppdagade narkotikabrottsligheten ska uppgå till 6 075 anmälda brott Andelen narkotikabrott med misstänkt upp till 18 år ska öka i förhållande till den totala andelen anmälda narkotikabrott Antalet anmälda överlåtelsebrott ska uppgå till lägst 630 chefen för kriminalenheten Operativa metoder Arbetet mot narkotika ska präglas av samarbete och samverkan i syfte att nyttja resurser på ett effektivt sätt. Genom att identifiera problemområden och koordinera insatser kan arbetet mot narkotika bli effektivt. Då narkotikamissbrukare ofta gör sig skyldiga till annan brottslighet ska arbetet mot narkotika vara en naturlig del i planerade insatser samt i det dagliga arbetet mot annan brottslighet. Verksamhet i ungdomsmiljöer Miljöer där ungdomar kan komma i kontakt med narkotika ska identifieras och arbetet ska riktas mot att uppdaga, förebygga och minska nyrekryteringen till missbruk av narkotika. Arbetet ska bedrivas av både uniformerad och civil polis i samverkan mellan olika enheter. Narkotikahantering vid större idrottsevenemang och konserter där ungdomar vistas ska minimeras och de som hanterar narkotikan ska lagföras. Verksamhet i krogmiljöer Krogsektionen arbetar med att förebygga och uppdaga narkotika- och dopingbrott i krogmiljö. Krogsektionen utbildar restauranganställda och vaktpersonal i att upptäcka och ingripa mot narkotikabrottslighet inom ramen för STAD-samverkan. Arbetet syftar till att nå unga vuxna missbrukare där förutsättningarna för att förändra en livsstil bedöms som stor. Arbetet på krogarna riktar in sig mot att kartlägga och lagföra livsstilskriminella för att motverka att krogen blir en rekryteringsbas och en miljö att visa upp sina brottsliga vinster i. Arbetet syftar till att minska våldet i krogmiljön genom att lagföra narkotikamissbrukare. Verksamhet i gatumiljöer Distriktet ska bedriva ett långsiktigt arbete genom när varo och ingripanden i narkotikabelastade gatumiljöer. Arbetet ska syfta till att få bort den öppna narkotikahanteringen samt försvåra för de etablerade missbrukarna att ha en kriminell livsstil. Arbetet sker mot såväl konsumtions- som försäljningsoch grossistled. Offensiva kortare insatser i samverkan med andra aktörer ska genomföras. Arbetet i gatumiljö ska också syfta till att klara upp och lagföra den vardagsbrottslighet som kan kopplas till narkotikamissbruk. Övriga arbetsmetoder Grov och organiserad brottslighet Samverkan ska bedrivas med den nationella polisverksamheten mot grov organiserad brottslighet och den länsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet. Distriktet ska arbeta för att begränsa den organiserade brottslighetens ekonomiska resurser. Samverkan med Kronofogdemyndigheten och Skatteverket ska ske rutinmässigt. Personer som är på väg att rekryteras till kriminella nätverk för organiserad och systemhotande brottslighet ska identifieras och lagföras. Vård för missbrukare Samtliga poliser i distriktet ska underlätta för narkotikamissbrukare att få långsiktig vård för sitt missbruk. Två verksamheter som pågår i samverkan med externa aktörer är dels LOTS som syftar till att söka upp missbrukare och erbjuda dessa vårdplatser, dels MUMIN som innebär att unga (upp till 21 år) direkt vid gripandet erbjuds ett första samtal, rådgivning och vård. En utvärdering visar också att man då når unga vars missbruk tidigare varit okänt. Internet Distriktet ska bedriva ett operativt arbete på Internet med syfte att finna narkotika- och dopingrelaterad information som sprids via Internet. 19

Skadegörelse Distriktet har under 2010 fortsatt utveckla arbetet mot skadegörelsebrott. Under 2011 kommer arbetet bedrivas med inriktning mot klotter, i nära samverkan med andra aktörer. Den brottsutredande och brottsförebyggande verksamheten är en helhet där arbetet utgår från underrättelsearbete. Arbetet mot skadegörelsebrott ska bedrivas långsiktigt och verksamheten 2011 ska vara en vidareutveckling av de framgångsfaktorer som arbetats fram under 2009 och 2010. CITYS MÅL Andelen redovisade skadegörelseärenden till åklagare ska uppgå till lägst 3,5 procent av inkomna ärenden under 2011 chefen för sidooperativa enheten Södermalm Strategi Arbetet mot skadegörelse riktar sig särskilt mot ungdomar. I detta arbete är det viktigt med samverkan mellan externa aktörer så som socialtjänst, landstinget, bevakningsföretag och internt med kontaktpolis på skola. Arbetet mot skadegörelse ska bli en del i linjeverksamheten och utvecklas. Planlagda gemensamma brottsförebyggande insatser och utredningsinsatser ska genomföras under året med fokus på vaneförbrytare. Distriktet samordnar bevakningen av djurättsaktivism för länet. Redovisade ärenden till åklagare och ärendebalans Under 2010 har handläggningstiderna blivit kortare. Arbetet under 2011 ska särskilt fokusera på att öka kvaliteten och relevansen i brottsutredningsarbetet. DISTRIKTENS MÅL Andelen öppna kriminalärenden, äldre än 6 månader ska under 2011 uppgå till högst 3 procent av de inkomna ärendena under de senaste 12 månaderna. chefen för kriminalenheten Strategi De initiala utredningsåtgärderna ska utföras med fokus på kvalitet och relevans. All avrapportering ska ha ett tydligt utredningsperspektiv. Alla möjligheter till relevant bevissäkring ska övervägas. Med ökad kvalitet och relevans i de initiala utredningsåtgärderna ges förundersökningsledarna i andra linjen ett bättre beslutsunderlag för ärendets fortsatta hantering. Beslut om nedläggning eller redovisning till åklagare kan då fattas tidigare. Som ett led i det ständiga förbättringsarbetet ska förundersökningsledare och utredare ge relevant återkoppling till den personal som utfört de initiala utredningsåtgärderna. Användandet av förenklad brottsutredning, RB 23:22, ska öka. Förenklade brottsutredningar frigör resurser på de utredande joursektionerna som därmed kan användas till andra, mer svårutredda ärenden. Minst 50 procent av ärendena gällande snatteri och brott mot knivlagen som redovisas till åklagare ska under 2011 ske med förenklad brottsutredning. Förundersökningsledarskapet ska bedrivas aktivt, offensivt och förutsättningslöst. Förundersökningsledarna ska med periodicitet genomföra individuella ärendeuppföljningar med den utredande personalen. Genom kontinuerlig ärendeuppföljning kan förundersökningsledaren, tillsammans med den utredande personalen, prioritera och fatta nödvändiga beslut. Distriktets förundersökningsledare ska själva skapa utrymme för att kvalitetssäkra förundersökningsprotokollen innan dessa redovisas till åklagare. För att förkorta handläggningstiderna ska muntlig slutunderrättelse, RB 23:18/Fuk 12 a, användas i största möjliga utsträckning. Utredningsresursen ska fokuseras på de ärenden som leder till påföljd. Samordningsfunktionens roll, uppdrag och mandat ska tydliggöras. Beslut om att lägga ned en förundersökning ska fattas så tidigt som möjligt. Förundersökningsledarna ska utveckla sin förmåga i att på ett pedagogiskt sätt förklara sina beslut om nedläggande för dem som utsatts för brott. Åklagarnas möjligheter att fatta beslut om förundersökningsbegränsning ska särskilt uppmärksammas under hela utredningsprocessen.. 20

Brott i nära relationer De som drabbas av brott i nära relationer har en särskilt utsatt position. Vid brott i nära relation är ofta utredningskompetens och bemötande av avgörande betydelse för ärendets fortsatta hantering och resultat. Under 2011 ska distriktets arbete med dessa brott ytterligare förbättras. Utredningar om brott i nära relation är i distriktet koncentrerade till en familjevåldsgrupp, i nära samarbete med socialtjänst och åklagare. Arbetet sker i Barncentrum Stockholms lokal. Lokalen är anpassad efter barnets behov av att i en och samma lokal möta de myndighetsföreträdare som ger barnet stöd och hjälp och som strävar efter att öka möjligheterna att klara upp brottet. CITYS MÅL Antalet redovisade ärenden till åklagare beträffande brott i nära relation ska uppgå till lägst 205 ärenden vid utgången av 2011 chefen för kriminalenheten Strategi Det framgångsrika arbetet med individuell ärendeuppföljning vid bl.a. utredningsrotelns familjevåldsgrupp ska fortsätta. Familjevåldsgruppen ska även i fortsättningen ha renodlade förundersökningsledare. Familjevåldsgruppens samarbete med personsäkerhetsgruppen och hatbrottsjouren ska fortsätta utvecklas. Familjevåldsgruppen har ett särskilt ansvar för kvalitetsarbete och erfarenhetsutbyte i distriktet gällande utredningar av brott i nära relation. Familjevåldsgruppens samarbete med City åklagarkammare ska utvecklas vidare. De förslag BRÅ lämnat, Rapport 2008:25, avseende initiala utredningsåtgärder ska vara en naturlig del av metodutvecklingen när det gäller utredningar av brott i nära relation. Samarbetet med övriga aktörer inom ramen för Barncentrum ska fortsätta. Service En betydande del av allmänhetens kontakt med distriktet sker inom ramen för polisrättsärenden och vid mottagning och registrering av brottsanmälningar. Tillgänglighet, ett bra bemötande samt korrekt och effektiv handläggning av ärenden, påverkar allmänhetens förtroende för polisen och är därmed viktigt att arbeta med. CITYS MÅL Antalet personer och andra parter som är nöjda med polisens service, tillgänglighet, bemötande och handläggning av polisrättsärenden ska öka och minst 85 procent ska vara nöjda eller mycket nöjda Genomsnittlig väntetid för att ansöka om pass vid distriktets expedition ska uppgå till högst 25 minuter Den genomsnittliga svarstiden för telefonsamtal som kommer in till receptionerna vid Norrmalm, Södermalm och tillståndsenheten ska inte överstiga tre minuter Den genomsnittliga väntetiden vid besök till receptionerna Norrmalm, Södermalm och tillståndsenheten ska uppgå till högst sju minuter chefen för tillståndsenheten Strategi Rikspolisstyrelsens arbete med nationella mål för handläggningstider följs. Utförande Arbetet för ett bättre IT-stöd i polismyndighetsärenden fortsätter. Tillståndsenheten samverkar i denna fråga med polismyndigheterna i Västra Götaland och Skåne. Inriktningen med multihandläggare utvecklas. Multihandläggare är utbildade för att kunna användas flexibelt utifrån säsongsvariationer, till exempel avseende vapen-, ordningslags-, pass- samt beslags- och hittegodsärenden. Bemötande Det ska finnas automatiska svarsmeddelanden på samtliga servicetelefonnummer. TV-skärmar med relevant information om distriktet ska sättas upp i samtliga receptioner. 21

Tillgänglighet Tidsbokningssystem för pass införs. Ökat antal volontärer i passexpeditionen vid tider då deras arbete behövs. Ökad tillgänglighet genom anpassade lokaler för till exempel funktionshindrade. Kontinuerlig uppdatering av lokal information på polisens webbplats. Gränskontroll och övrig utlänningsverksamhet Inre utlänningskontroller ska genomföras i linjeverksamheten. Kontrollen syftar dels till att finna utländska medborgare som vistas eller arbetar i landet utan pass eller nödvändiga tillstånd, dels till att söka utländska medborgare för vilka det finns ett beslut om avvisning eller utvisning. CITYS MÅL Distriktet ska genomföra minst 780 inre utlänningskontroller chefen för tillståndsenheten Strategi Kontrollerna ska ske inom ramen för linjeverksamheten. Kunskapen om hur kontrollerna genomförs ska öka. Kontrollerna ska vara en naturlig del i tillsynsarbetet mot krogar och restauranger. 22