Nyheter Utgiven av Far Årgång 36 37 Pris 60 kronor Nr 4112010 2011 lärdomar av hq-kraschen kina den nya supermakten kvalitetskontroll av redovisningskonsulter Världs- Debatt: Skatteverket riskerar att krossa svenska företag. resenären Göran tidström tjänar allmänintresset 1
Nyhet! Riktad skatterådgivning för dina kunder stärker dig i din yrkesroll som rådgivare Hogia Skatteanalys är det senaste tillskottet i vårt produktutbud ett nytt och unikt verktyg med vars hjälp du kan söka ut olika skattesituationer utifrån informationen i Hogia Skatts deklarationsfiler. Vi visar direkt via webben Kostnadsfri webbvisning: Kontakta oss för mer information. Telefon: 0303-667 80, E-post: ror@hogia.se Hemsida: www.hogia.se/ror Rådgivning Inför en ny skattesituation som t ex skapas av ett förändrat regelverk, kan du snabbt få fram vilka av dina, eller hela byråns, kunder som påverkas. Speciella skattesituationer, oavsett regelförändringar, är intressanta för dig som rådgivare. Kvalitetssäkring och kontroll av hela deklarationsmaterialet I verktyget finns alla Hogia Skatts befintliga deklarationskontroller (deklarationskontroller i Hogia Skatt avseende tax 2012), därför kan verktyget användas för en övergripande kontroll av hela byråns deklarationer efter det att deklarationerna är klara men innan inlämning till Skatteverket. Tel 0303-667 80 Fax 0303-667 67 E-post ror@hogia.se Webbplats www.hogia.se/ror
nummer 11/2011 BALANS Ledare nummer 11/2011 Göran Tidström är ordförande i International Federation of Accountants (IFAC). Kontoret ligger på Manhattan, men med runt 200 resdagar om året är hela världen hans arbetsplats. Foto: Bosse Johansson. Är du medlem i Far och har frågor om din prenumeration? medlem@far.se prenumeration Kontakta kundservice vid frågor rörande din prenumeration. 08-402 75 14, balans@far.se. Återbetalning medges inte vid förtida uppsägningar. Pris: 575 kronor/år. Studentrabatt 50 procent. Äldre lösnummer av Balans går att be ställa för 60 kronor i mån av tillgång. Porto tillkommer. Du beställer dessa från kundservice. Balans ges ut av Far med tio utgåvor per år. Kina en partner som lockar i öst Plötsligt talas det om Kina överallt, och alla vill göra affärer med det kommunistiskt styrda landet i öst. Varför? Svaret är tämligen enkelt: Det finns runt 1,3 miljarder kineser. Var femte människa på jorden är alltså en kines! Och dessutom växer landets ekonomi så att det knakar. Man behöver knappast vara ett mattegeni för att räkna ut att det är en enorm marknad som breder ut sig i en rasande fart. Men den som vill göra affärer med Kina gör klokt i att sätta sig in i landets affärskoder och sedvänjor. Enligt advokaterna Thomas Lagerqvist och Ulf Ohrling som har skrivit boken Quotations from a China Practice är förmågan att hantera kulturskillnader en avgörande faktor för om man kommer att lyckas. Läs reportaget om Kina på sidan 18. Så kom då äntligen Revisorsnämndens beslut i hq-frågan, efter att ha skjutits upp ett flertal gånger. Nämnden gav hq:s revisor Johan Dyrefors en erinran, vilket är den mildaste formen av disciplinär åtgärd. hq-affären har ju som bekant medfört en hel del medial uppmärksamhet och möjligen var det en och annan som hade befarat ett annat beslut. Och en del hade nog förväntat sig att nämnden skulle ta ställning i redovisningsfrågan. Men enligt Revisorsnämndens chef Peter Strömberg åligger det inte nämnden att göra det. Läs intervjun med Peter Strömberg på sidan 24. Profil i detta nummer är Göran Tidström, ord förande i International Federation of Accountants (ifac). Han menar att revisionsoch rådgivningsbranschen aldrig har varit så relevant som nu. Han utmanar också branschen genom att uppmuntra till ytterligare ett steg mot ökad relevans: att visa på normer och standarder som kan bidra till att väljare i alla länder blir bättre rustade att genomskåda exempelvis flyktiga vallöften. Snacka om utmaning! Läs intervjun med Göran Tidström på sidan 15. Trevlig läsning! Pernilla Halling pernilla.halling@far.se Annonser Bo Lindberg, Selective Business, 08-651 50 04, 0708-95 99 66, bo.lindberg@tidningenbalans.se Balans Box 6417 113 82 Stockholm Telefon 08-506 112 40 Epost fornamn.efternamn@ far.se Chefredaktör Pernilla Halling 08-506 112 41 Layout (vik.) Emma Arwidson 08-506 112 35 Redaktör Rakel Lennartsson 08-506 112 42 Medlem av Sveriges Tidskrifter. TS-kon trol lerad fackpress upplaga 15 600 (2010) Redaktör Charlotta Danielsson 08-506 112 49 Införda artiklar åter ger författar nas åsikte r, vilka inte behöver mot svara Fars. Balans kommer ut första måndagen i varje månad, med undantag för juli och augusti. Äldre nummer (från och med nr 4/2010) finns att läsa på far.se/balans. Tryckt hos Exaktaprinting AB 2011 ISSN 0346-8208 3
Hur rolig är koncernredovisning fram på småtimmarna? Klockan 01.15 längtar även den mest inbitne CFO eller controller efter sängens mjuka huvudkudde. Och du vet att en trött medarbetare är en dålig medarbetare. Frågan är bara: hur bäddar man bäst för att koncernredovisningen ska bli klar i tid? Be happy! Hör av dig till oss på Meritmind. Det är ett vaket beslut. Vi har kvalificerade chefer och specialister som direkt kan avlasta. Och förändra processerna till nästa gång. Det är bara att lyfta på luren och ringa oss. Helst på dagtid. StOCKHOlM MalMö VäSteråS 08 616 99 60 040 699 83 80 021 471 20 00 www.meritmind.se
nummer 4/2010 BALANS Noteringar innehåll 11/2011 07 XX 07 noteringar. Vad kan vi lära av HQ-affären? Exemplet hq visar att riskbedömningen kommer att ta större plats i bolagens rapportering i framtiden. 18 23 Kungens ord väger tungt i HQ. 59 11 noteringar. 5 frågor...... till Magdalena Ribbing som skrivit boken»etikett på jobbet«. 14 profil i balans. Göran Tidström. Globaliseringen har gjort revisionen än mer relevant, menar Göran Tidström, ordförande i International Federation of Accountants (ifac). 21 branschnytt. Kontroll av redovisningskonsulter. Kvalitetskontroll ger trygghet både för kunden och redovisningskonsulten. 23 intervju.»det blev en skvätt av kritik«. Revisorsnämndens chef Peter Strömberg kommenterar hq-beslutet. reportage. Kulturkännedom viktig för att lyckas i Kina. Allt fler företag etablerar sig i Kina. Men hur skiljer sig affärsklimatet i Kina från det västerländska? 28 09 28 Inblick. Finansinspektionens HQ-kritik alltför ytlig. Finansinspektionens uttalande om hq:s värdering av tradingportföljen kunde ha varit mer neutralt och tydligt, skriver Rolf Rundfelt. 35 i branschen. Laganda gör arbetet roligare. Fotbollsspelaren Erik Uhlén har gjort kometkarriär och är nu kontorschef på Grant Thornton i Gävle. 37 fördjupning. Rörelseförvärv enligt Ifrs 3. För sjätte året i rad har Björn Gauffin och Sven-Arne Nilsson studerat hur de noterade bolagen redogör för sina förvärv. 52 Debatt. Universiteten sviker revisorerna. De svenska universiteten tar inte sitt ansvar att granska och utveckla revisionen i Sverige, skriver Sven-Olof Collin. dessutom i nr 11 07 Noteringar 28 inblick 37 fördjupning 52 Debatt 59 far har ordet 62 Gästkrönikan 5
WISTRAND HAR FÅTT TILLÖKNING Det är ingen som förväntar sig att en patient ska kunna ställa sin egen diagnos. Det är inte heller någon som begär att villaägaren ska kunna allt om VVS. Däremot förväntar sig myndigheterna att företag ska veta allt om sitt skattejuridiska ansvar. Om alla lagar, föreskrifter och paragrafer. Men även om ditt företag vore fullärt i konsten att tolka regelverk, så skulle det faktiskt inte räcka. Lagarna förändras. Det kan gå fort. Det som är praxis idag behöver inte vara det i morgon. För oss på Wistrand är det vårt jobb att vara ständigt uppdaterade. Vi erbjuder lösningar som tillåter våra klienter att istället ägna sin tid åt affärsverksamheten. För att ytterligare förstärka vår organisation välkomnar vi nu till oss sex mycket välrenommerade skattejurister från skattebyrån Haglund & Partners. Välkommen till Wistrand!
nummer 11/2011 BALANS Noteringar lärdomar efter hq-affären Riskbedömningen blir allt viktigare Vad är en revisorspåskrift värd om den inte kan förhindra en ny HQ-krasch? Den frågan ställde sig många efter Revisorsnämndens beslut att i allt väsentligt»fria«hq:s revisor. Exemplet HQ visar att riskbedömningen kommer att ta större plats framöver. Revisorsnämndens kritik mot hq-revisorn Johan Dyrefors stannade vid en erinran för bristande dokumentation av vissa överväganden i revisionen. Erinran är den mildaste formen av disciplinär åtgärd. Beslutet togs emot med stor lättnad, av revisorn, kpmg och Far. Men för styrelseproffs, aktie ägare och småsparare skänkte det inte samma lättnad. Catharina Lagerstam, styrelseledamoten som hoppade av sitt uppdrag i hq Bank i protest mot bolagets syn på värderingsfrågan, menar att Revisorsnämndens hållning påverkar hur hon kommer att betrakta revisorer framöver. Som styrelseledamot frågar jag mig vad en påskrift av en revisor egentligen betyder om Revisorsnämnden säger att det här är den kvalitet som vi ska förvänta oss av revisorer. Alla vet ju vad som hände i hq Bank, säger hon och ifrågasätter om revisionen är värd sitt pris för företagen, säger hon. Mot den här bakgrunden tycker jag att riksdag och regering bör fundera på om vi verkligen ska ha revisionsplikt för de större bolagen. Thomas Carrington, lektor i revision vid Uppsala universitet, En stor del av turbulensen kring HQ kan härledas till IFRS. Det menar Thomas Carrington, universitetslektor i Uppsala. Han får medhåll av Fars generalsekreterare Dan Brännström. menar att som regel systemet och International Financial Reporting Standards (ifrs) ser ut i dag har vi inga garantier för att vi inte får ett nytt hq. Det är naturligtvis fullt möjligt att Revisorsnämnden har fel i sin bedömning av Dyrefors revisionsinsats. Men om nämnden har rätt, och om Finansinspektionen har rätt i att tradingportföljen var kraftigt övervärderad, får vi helt enkelt finna oss i att den här typen av situationer kan komma att uppstå igen, säger han. Fars generalsekreterare Dan Brännström delar Thomas Carringtons syn att en stor del av turbulensen runt hq kan härledas till ifrs. Jag är väldigt tveksam till redovisning av verkligt värde när det inte finns en aktiv marknad. Men vi måste ju förhålla oss till ifrs så länge standarden ser ut som den gör. Däremot kan branschen utveckla revisorns rapportering så att revisorns bedömningar synliggörs. Sedan tror jag att revisorer måste pusha för en utvidgad riskbedömning i årsredovisningen, säger Dan Brännström och tillägger: Siffror är en sak men betydelsen av en kompletterande verbal redovisning växer hela tiden. Rakel Lennartsson bildmontage: emma arwidson 7
BALANS nummer 11/2011 Noteringar attraktiva arbetsgivare grönboken om revision Revisionsbyråer står högt i kurs Revisionsbyråerna är attraktiva arbetsgivare. Universums undersökningar i världen och i Sverige placerar Big four på topplistorna. Konsultföretaget Universum är specialiserat på att mäta studenters uppfattning om arbetsgivare. Årligen frågas ekonomistudenter från ledande universitet i de tolv största världs ekonomierna om vem som är den»ideala«arbetsgivaren. Och det går bra för revisionsoch rådgivningsbranschen. Svaren visar att Google tar topplaceringen och att KPMG för andra året i rad tar andraplatsen. PwC hamnar på tredje plats, Ernst & Young på fjärde plats och Deloitte på femte plats. Därefter följer företag som Microsoft, Procter & Gamble, J.P. Morgan och Apple. På KPMG tas Universums undersökning emot med glädje. Jag är väldigt glad över möjligheten att arbeta i en organisation som återigen blir framröstad som en av världens absolut bästa arbetsgivare bland ekonomistudenterna, säger Helene Willberg, vd på KPMG. Universum gör en liknande undersökning där enbart svenska studenter tillfrågas. Även där går det bra för Big four. Kate gorin ekonomi toppas av Ikea, följt av Google och Hennes & Mauritz och därefter kommer Ernst & Young på fjärde plats. Det är viktigt för oss att vara en attraktiv arbetsgivare. Därför är jag glad och stolt över det fina resultatet. Jag ser rankingen som ett kvitto på att vi har lyckats med detta arbete, säger Ernst & Youngs vd Jan Birgerson. Sjundeplatsen tar PwC, medan KPMG och Deloitte hamnar på tionde, respektive sjuttonde plats. På Sverigelistan har även Grant Thornton tagit sig in, på plats 28. Charlotta Danielsson EU:s förslag till omfattande förändringar av revisorsrollen och branschen offentliggörs 23 november. Grönboken om revision Läcka kan resultera i att förslaget stoppas eller förändras. EU-kommissionens förslag till omfattande förändringar av revisorsrollen och branschen kan stoppas före publicering. Det har blivit resultatet av den läcka från kommissionär Michel Barniers generaldirektorat, som snabbt spridit sig bland eu:s medlemsstater. Förslaget ska offentliggöras 23 november, men en stor del av innehållet är redan allmänt känt, såsom att eu-kommissionen vill införa gemensam revision, byrårotation och rådgivningsförbud gentemot revisionskunder av allmänt intresse, det vill säga främst börsnoterade och finansiella företag. pengar Svårare för företag att få lån Oroligheterna på finansmarknaden gör att flera bankkontor uppger att det blivit svårare för små och medelstora företag att låna pengar. En undersök ning från Almi företagspartner visar att utlåningen under kvartal tre var den lägsta under de senaste sju åren, med undantag för sista kvar talet 2008. Förslagen är kontroversiella och revisions- och rådgivningsbranschen har satt igång ett febrilt lobbyarbete. Ryktet säger att flera av regeringarna i de stora länderna, som Tyskland, England och Polen också är emot förslagen. Det finns därför en möjlighet att förslaget stoppas eller förändras före den tänkta publiceringen 23 november, säger Dan Brännström, generalsekreterare i Far. Hans bedömning är att läckan har förbättrat branschens möjligheter att påverka det slutgiltiga resultatet. Den text som kommer att ligga till grund för Ny skatteförfarandelag 2012 Regeringen har i en proposition föreslagit att den nya skatteförfarandelagen ska träda i kraft 1 januari 2012. Den nya lagen gäller för i stort sett hela skatteförfarandet och ersätter framför allt tre stora lagar som i dag styr skatteförfarandet, nämligen taxeringslagen, skatte betalningslagen och lagen om självdeklarationer fortsatta förhandlingar i euparlamentet och ministerrådet förmodas nämligen bli väsentligt annorlunda jämfört med den som eu-kommissionen i princip var klar med. Före läckan. Rakel Lennartsson fakta läckan 26 september publicerade Financial Times en artikel om EUkommissionens utkast till förslag. Reportrarna, som uppger att de sett förslaget, beskriver det som en attack mot de stora byråerna, vars affärsmodell sägs vara hotad av innehållet i förslaget. skatt och kontroll uppgifter. Men även ett antal andra lagar ersätts av den nya skatteförfarandelagen. Enligt regeringen blir regelverket tydligare och enklare att tillämpa genom att bestämmelserna samlas i en lag. På så sätt tas dubbelregleringar och onödiga begrepp bort. Charlotta Danielsson foto: dreamstime 8
nummer 11/2011 BALANS Noteringar KPMG begär tillbaka arvode för obrukbar dom Skiljedom upphävd på grund av att en av skiljemännen var jävig. I en skiljedom dömdes kpmg att betala åtta miljoner i skadestånd till Profilgruppen för brister i rådgivningen. Profilgruppen hade anlitat kpmg för ett due diligence-uppdrag som innebar att granska tyska pwg. Resultatet blev att Profilgruppen köpte 18 procent av pwg för cirka 20 miljoner kronor. Men efter en tid uppdagades att pwg-koncernen hade problem, och då ett dotterbolag i usa hamnade på obestånd blev Profilgruppens förvärv värdelöst. Profilgruppen inledde ett skiljeförfarande mot kpmg och skiljedomen resulterade i att kpmg skulle betala åtta miljoner plus ränta. Ungefär hälften av vad Profilgruppen yrkat på i skadestånd. Men skiljedomen klandrades i Svea hovrätt av kpmg. Anledningen var att Axel Calissendorff, som var en av skiljemännen i Skiljenämnden, ansågs jävig då den byrå där han är delägare anlitats av hq ab för att driva skadeståndsfrågan mot kpmg med anledning av kraschen i hq Bank. Svea hovrätt valde att inhibera skiljedomen i väntan på att frågan skulle avgöras. Hovrätten menar nu att Axel Calissendorff har varit jävig, och därför upphävs skiljedomen. Domen var väntad av oss, dels eftersom vi anser att det är ett klart fall av jäv, dels eftersom hovrätten tidigt beslutade att domen inte fick verkställas vilket är en fingervisning om hur hovrätten preliminärt såg på de relevanta frågorna, säger Jonas Benedictsson, advokat på Baker & McKenzie Advokatbyrå och kpmg:s ombud. Axel Calissendorff själv menade att han inte var jävig, då han inte fått kännedom om att advokatbyrån åtagit sig ett uppdrag mot kpmg förrän efter att skiljeförfarandet avslutats. Men enligt hovrätten är det avgörande inte om Axel Calissendorff verkligen skulle ha påverkats av att byrån tagit ett uppdrag mot kpmg. Hovrätten menar att omständigheterna kring uppdraget ger ett intryck som rubbar förtroendet för Axel Calissendorffs opartiskhet som skiljeman, oavsett vad han har känt till och inte. Som skiljeman har man kvardröjande skyldigheter vad gäller lojalitet och sekretess mot När skiljedomen upphävdes stämde KPMG Axel Calissendorff för att få tillbaka arvodet som betalades ut i samband med skiljeförfarandet. båda parter även efter det att förfarandet avslutats. Det gäller i lika hög utsträckning om skiljedomen klandras och andra processer initieras. Det medför att jag ser mig förhindrad att kommentera, säger Axel Calissendorff. Sedan skiljedomen upphävdes har kpmg valt att stämma Axel Calissendorff vid Stockholms tingsrätt för att få tillbaka arvodet som betalades ut i samband med skiljeförfarandet. Ersättning för kostnader som nedlades i skiljeförfarandet och är onyttiga kommer att avkrävas den som ytterst orsakat att skiljedomen hävdes, nämligen Axel Calissendorff, säger Jonas Benedictsson. Charlotta Danielsson foto: dreamstime Kontakt: Skatteprogrammet med de nöjdaste användarna* WinSkatt är ett kraftfullt skatte- och deklarationsprogram. Komplett med Skatteverkets blanketter, egna beräknings bilagor, preliminärdeklaration, skatteberäkning, skatte analys, automatisk deklarations kontroll, klienthantering, mm. Programmets unika funktioner för skatte beräkning gör att du enkelt, snabbt och effektivt kan simulera och skatteplanera. Ladda ner en demo av WinSkatt www.programgruppen.se Tel: 0651-76 78 90 Fax: 0651-76 78 88 E-post: info@programgruppen.se 2009 Skatteprogrammet med de nöjdaste användarna! * Enligt SRF:s stora enkätundersökning Nöjd kund 2008, 2009 och 2010. 9
BALANS nummer 11/2011 Noteringar elektronisk faktura Forum för e-faktura bildas csr Nätverket för elektroniska affärer, NEA, har fått i uppdrag av näringsdepartementet att bilda ett svenskt e-fakturaforum. Syftet är att främja ökad e-fakturering, och representanter från detta forum ska även delta i det europeiska forumet för e-faktura som EU-kommissionen har bildat. Arbetet med att öka e- fakturering, då främst inom små och medelstora företag, kommer att drivas inom fyra områden: följa utvecklingen av e-faktura i Europa, utbyta erfarenheter och sprida goda exempel på lösningar för e-faktura, titta på legala hinder och harmonisera standarder för att kunna ta fram en datamodell för e-faktura. charlotta danielsson Beiting Cheng har belönats med SEB:s pris för forskning inom hållbara investeringar. foto: rakel lennartsson»vi kan inte bara bli omkörda av kineserna, vi kan bli överkörda. Det gör väldigt ont.«jacob Wallenberg, ordförande i Investor, om framtidsutsikterna för de europeiska företagen (DN 11 oktober 2011). familjeföretag Familjeföretag allt viktigare Familjeföretagen står för en fjärdedel av svensk BNP och för 20 procent av sysselsättningen, enligt en studie från Linköpings universitet. Familjeföretagens betydelse för ekonomin är dåligt utforskad. Men i dag, när allt fler strävar efter snabba och höga vinster, blir dessa uthålliga kapitalister, som jag kallar familjeföretagarna, en allt viktigare stomme i ekonomin, säger Hans Sjögren, professor i ekonomisk historia vid Linköpings universitet. Charlotta Danielsson Enklare få kapital med ansvarsfulla investeringar Företag som investerar i CSR sänker sin kapitalkostnad. Det framkommer i en forskningsrapport från Harvard Business School. Beiting Cheng prisades för resultatet i samband med ett Sverigebesök tidigare i höst. Det positiva sambandet mellan ett företags prestation inom Corporate Social Responsibility (csr) och dess tillgång på kapital har belagts i olika studier. Doktoranden Beiting Cheng och hennes kollegor vid Harvard Business School ville förstå mer om vilka mekanismer som ligger bakom sambandet. Ett viktigt motiv till att göra studien var att företag ofta klagar över att de inte har råd att investera i csr. Vi ville bemöta det argumentet och kan nu visa att csr-investeringar faktiskt är lönsamma, säger Beiting Cheng i en intervju med Balans. Beiting Chengs kollegor har tidigare visat att analytiker ger bättre omdömen om företag som har högre csr-prestation, vilket ökar deras värde på finansmarknaden, det vill säga sänker deras kostnad för kapital. I forskningsrapporten Corporate Social Responsibility and access to finance ges fler pusselbitar till hur sambanden kan se ut. Vi har några olika teorier. Exempelvis kan csr-investeringar medföra effektivitetsförbättringar som påverkar kassaflöde och vinst och därmed även tillgången på kapital. Man kan också tänka sig att företag som är bra på csr är mer benägna att kommunicera med sina intressenter, vilket minskar informationsassymetrin och sänker kostnaden för kapital, säger Beiting Cheng, som belönats med seb:s pris för forskning inom hållbara investeringar. Det går dock inte att säga något om effekten av en specifik csrinvestering. Vi kan visa på det numerära sambandet mellan en ökning med en punkt i csr-betyget och motsvarande sänkning av kapitalkostnaden, men det är svårt att översätta sambandet i verkliga ekonomiska termer. csr-betyget kan ju förbättras även utan investeringar, till exempel genom att företaget ändrar sin företagsstyrning eller sin styrelsesammansättning. rakel lennartsson 10
nummer 11/2011 BALANS Noteringar 5 frågor foto: elisabeth ohlson wallin»citat.«magdalena Ribbing är expert på hyfs och stil och tidigare politisk reporter på Dagens Nyheter (DN). De senaste åren har hon besvarat närmare 60 000 frågor i sin populära frågespalt på dn.se. Nu är hon aktuell med boken»etikett på jobbet«(natur & kultur). 1Varför behövs en sådan bok? De senaste åren har frågorna om arbetslivsrelationer ökat enormt i min spalt på dn.se. I dag kommer det många fler frågor om relationer till arbetskamrater än om mellanläggen vid middagen. Arbetslivet kräver något helt annat i dag än för 50 år sedan. Det är jättebra att vi inte är så auktoritetsstyrda längre, men då uppkommer också fler frågor om vad man får göra och inte. 2 Vilket är det vanligaste irritationsmomentet på svenska kontor? En fråga som ofta återkommer handlar om hur människor äter, det tycker jag är jätteintressant. Tidigare hade alla ungefär samma sätt att äta, men i dag finns det olika typer av bordsskick. Andra saker som har förvånat mig är att det är ytterst vanligt att man inte hälsar på sina kollegor. Man ska naturligtvis inte kräva andra människors uppmärksamhet, men det normala är ju att man hälsar. 3 Hur ska ett korrekt professionellt mail se ut? Det finns en massa olika kulturer, en del inleder med kära eller bästa, medan andra går rakt på sak. Varje företag borde ha en norm för hur man ska göra. Min personliga uppfattning är att man inte behöver någon speciell hälsningsfras. Mail ska framförallt vara praktiska och kortfattade. Man ska inte babbla, det tar tid och utrymme. Däremot tycker jag att man alltid ska skriva ut»med vänlig hälsning«. Skriver man mvh kan man lika gärna strunta i det. Det är som att tänka att man ska vinka men inte orkar lyfta handen. 4 Vilka kulturkrockar råkar svenskar oftast ut för i affärslivet? Vårt svenska informella sätt mot andra är besvärligt för människor från andra länder. I mitt yrkesliv som politisk reporter på DN har jag varit med om hur såväl journalister som politiker skämt ut människor i sin omgivning genom att klä sig slarvigt och nonchalant. Människor från andra kulturer uppfattar det som att vi struntar i dem. 5 Vad tar man på sig när man inte vet vad man ska ta på sig, exempelvis på en anställningsintervju? Det finns inget plagg som är rätt i alla lägen. Ska man på en anställningsintervju är det rimligt att ta reda på vilken klädstil som gäller på företaget. Det är inte fel att ringa till receptionen och fråga eller, om man inte vill ringa, ta en promenad utanför företaget vid lunchtid. rakel lennartsson Want söker Kvalificerade ERFARNA EKONOMER ekonomer Want är det nischade bemanningsföretaget för interimlösningar med erfarna ekonomer. Vi rekryterar också chefer och specialister. Ring oss gärna på tel 08 528 010 00 eller läs mer på www.want.se ERFARNA EKONOMER Vi vet lönsamheten hos dina konkurrenter! www.scb.se/branschnyckeltal E-post: branschnyckeltal@scb.se Tfn: 019-17 66 30 SCB:s Branschnyckeltal Du vet ditt företags lönsamhet... SCB:s ekonomiska Branschnyckeltal ger dig underlag för att se om du tillhör de bästa eller sämsta... i branschen i regionen Nu även med personalnyckeltal Kontakta oss så hjälper vi er! SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 11
Foto: anna elgerot BALANS nummer 11/2011 Noteringar Europa Från grönbok till lagstiftning Allt började för drygt ett år sedan med den så kallade grönboken om revision, som kan liknas vid ett frågeformulär från eu-kommissionen. Efter att ha fått in över 700 svar från olika intressenter arbetar nu eu-kommissionen med att ta fram ett lagförslag som ska offentliggöras i slutet av november. Vilken typ av lagstiftning det blir är ännu inte officiellt. Det kan bli en förordning, som får direkt effekt i medlemsländerna, eller ett direktiv, som ska införas i nationell lagstiftning från och med en viss tid. Vad händer sedan? Lagförslaget skickas till ministerrådet, där ministrar med gemensamma ansvarsområden träffas, och till Europaparlamentet (ep). Medlemsländernas regeringar går igenom innehållet i lagförslaget, som sedan diskuteras vid förhandlingar i Bryssel. ep utser ansvarigt utskott samt en så kallad rapportör bland de 751 europaparlamentarikerna. Denna person ska se till att de 27 länderna och de sju partigrupperna (plus de grupplösa) kommer fram till ett gemensamt ställningstagande. Samtidigt utser övriga partier så kallade Skuggrapportörer, som ska fånga in vad det egna partiet tycker om lagförslaget. I detta fall torde det vara econ (utskottet för ekonomi och valutafrågor), som får huvudansvaret, och juri (utskottet för rättsliga frågor) som kommer att arbeta med lagförslaget. Debatterna i utskotten är offentliga. Efter avslutade förhandlingar mellan ministerrådet och ep skriver båda parter under den nya förordningen eller direktivet, som sedan ska verkställas av eu-kommissionen. Förhandlingarna kan dock pågå länge. I fallet med nya revisionsbestämmelser tror många att det kan ta 2-5 år innan de är på plats, men det kan förstås ta betydligt längre tid. Vad kan revisions- och rådgivningsbranschen göra under denna tid? Om vi vill påverka slutresultatet av lagtexten så måste vi tala om vad vi tycker. Och vi måste göra det så tidigt som möjligt. Att ge och ta emot expertråd är en del i eu:s lagstiftningsprocess. Det är inte många europaparlamentariker som har revisorsbakgrund och inte heller många regeringstjänstemän som har praktisk erfarenhet av revisionsarbete. Därför arbetar nu Far och andra intressenter på högvarv för att delge nyckelpersoner sin syn på hur branschen bör utvecklas i framtiden. Fortsättning följer. ewa fallenius är press- och EU-ansvarig på Far. Hon är civilekonom med en Master of European Studies från College of Europe (Brugge). ewa.fallenius@far.se Förändrad revision i finansiella företag Finansmarknadsminister Peter Norman (m) ställde i början av året krav på revisions- och rådgivningsbranschen. Sedan dess har branschen arbetat med att möta förväntningarna. När det gäller upplägget för licensiering av revisorer i finansiella företag är det klart att det kommer att bli en högre ribba. Bakom det ligger behovet att säkerställa kvaliteten av revisionen, säger Fars generalsekreterare Dan Brännström. Om revisorn ser allvarliga brister, exempelvis lag- eller regelöverträdelser, ska dessa rapporteras till Finansinspektionen snabbare än i dag och helst i trialogform, det vill säga att revisorn tillsammans med företaget träffar Finansinspektionen för att diskutera knepiga frågeställningar. Inte god sed att ändra i bokslut Bokföringsnämnden har sagt sitt. Ett redan fastställt bokslut ska inte ändras. Fel som avser tidigare räkenskapsår ska rättas i närmast följande bokslut efter att felet har upptäckts. Samma sak gäller även vid byte av redovisningsprincip, effekterna av bytet ska redovisas i närmast följande årsredovisning/bokslut efter principbytet. Det är god redovisningssed konstaterar Bokföringsnämnden. Bakgrunden är ett rättsfall som Högsta förvaltningsdomstolen ska avgöra. Innan dom avkunnas ville domstolen få in Bokföringsnämndens syn på saken. Fallet gäller ett företag som bytte redovisningsprincip för säkringsredovisning av sina långfristiga skulder i utländsk Revisorn ska också, i tillägg till revisionsberättelsen, lämna så kallade long form reports till företagets styrelse och ledning där revisorn beskriver sina bedömningar och överväganden under revisionsarbetet. Här kommer det att bli ett starkt fokus på den interna kontrollen, ett upplägg som Finansinspektionen ställer sig positiv till. Ett utkast till den nya rekommendationen skickas i början av 2012 ut på remiss till bland annat Bankföreningen, Revisorsnämnden och Finansinspektionen. Dan Brännström vill också höra vad Fars medlemmar tycker. Målsättningen är att rekommendationen ska kunna tillämpas på revisionen avseende räkenskapsåret 2012, säger han. Charlotta Danielsson valuta. Bytet påverkade det skatte pliktiga resultatet. I samband med nästa bokslut uppmärksammades företaget på att bytet stred mot god redovisningssed. Nytt bokslut upprättades därför även för tidigare år. Företaget begärde omprövning av taxeringen för tidigare år med hänvisning till ändrat bokslut. Det godtog inte Skatteverket och tvisten har fortsatt hela vägen upp till högsta instans. Bokföringsnämnden motiverar sitt yttrande med att principen om räkenskapsårets slutenhet är grundläggande. Man hänvisar till internationell normgivning och jämför även med bokföringslagens regler om rättelse av bokföringsposter i den löpande bokföringen. jesper karlsson 12
www.pwc.com/se Noteringar PwC ger oss enkla svar på krångliga it-frågor Boost your vision Läs in koden med en qr-läsare för att ta del av utmaningarna 2012. Petter Könberg, it-direktör Landstinget i Kalmar län: Som ansvarig för landstingets it-frågor var jag i behov av att analysera tänkbara leverantörer och granska deras avtal, för att försäkra mig om att vi valde bästa tänkbara lösning. I det fallet tog jag hjälp av PwC, vilket visade sig vara ett lyckat drag. Min uppfattning är att PwC s konsulter är väldigt hungriga och kompetenta. De kan branschen väl och har en förmåga att snabbt sätta sig in i projekten. Dessutom är de tydliga och pratar ett språk som jag förstår. 2011 PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. Att mångfaldiga innehållet helt eller delvis är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering etc. 13
14
nummer 11/2011 BALANS profil i balans Jorden runt på tvåhundra dagar Globaliseringen har gjort revisions- och rådgivningsbranschen än mer relevant. Det menar Göran Tidström, ordförande i International Federation of Accountants, IFAC. Tvåhundra resdagar och minimalt med semester är priset för denna unika utsiktsplats över en världs ekonomi vars karta håller på att ritas om. Text: rakel lennartsson Foto: bosse johansson Göran Tidström tar emot på hemma plan, PwC:s fina representationsdel på åttonde våningen i Bonnierhuset i Stockholm. Den som hade velat hälsa på i New York ska veta att PwC:s lokaler i många avseenden är ett mer exklusivt alternativ (ifac:s kontor på Manhattan är tämligen litet och murrigt). Sedan Göran Tidström valdes till ifac:s ordförande för ett år sedan tillbringar han merparten av sin tid på resande fot. I somras hade han endast en veckas samman hängande semester och blir han inbjuden att tala någonstans svarar han som regel ja. Däremot tackar han artigt nej till renodlade middagsbjudningar. Det är egentligen inte jag som avgör detta, även om jag självklart har åsikter i frågan. I princip är det mina med arbetare i New York som äger min almanacka, säger han. Staben på Manhattan förbereder mötena genom att ta fram bakgrundsinformation och ibland färdigskrivna tal om det som är aktuellt och relevant i respektive miljö. Halvvägs in i den tvååriga mandatperioden har Göran Tidström redan besökt alla världsdelar, inklusive Afrika där han i Dakar, Senegal, var med om grundandet av en regional panafrikansk revisorsorganisation. Han är entusiastisk över utvecklingen och menar att branschen har en nyckelroll i såväl de nya ekonomierna som i de»mogna«. De senare befinner sig under tilltagande press från hårdnande konkurrens och växande 15
BALANS nummer 11/2011 skuldberg. När den här intervjun görs har ifac och International Accounting Standards Board (iasb) startat en dialog om hur organisationerna ska samverka för att skapa förståelse för behovet av bättre redovisning i den offentliga sektorn. Behovet är stort i utvecklingsländer och miljöer med förhöjd risk för exempelvis korruption, men, inte minst kopplat till den pågående skuldkrisen i världens rikaste länder, finns det mycket att göra även här. Samarbetet med iasb är ett konkret exempel på branschens roll i de mest brännande samtidsfrågorna och ligger helt i linje med det valspråk som Göran Tidström formulerade för sitt ifac-ordförandeskap: Enhancing the relevance.»bra och relevant rapportering kan revolutionera inte bara ekonomin, utan även politiken.«att höja relevansen betyder i Göran Tidströms tappning att våga gå före och visa vägen i många av de frågor som dagens samhällen har att brottas med. Göran Tidström är inte rädd för att utmana politikerna. Vi kräver enormt stringent redovisning av den privata sektorn, men vad kräver det politiska ledarskapet av sig självt, säger Göran Tidström och ställer ett antal kontrollfrågor om redovisningen i offentlig sektor: Är den jämförbar? Nej. Är den transparent? Nej. Tar den hänsyn till alla tillgångar och skulder? Nej. Kraven på redovisning har helt enkelt ställts betydligt högre på den privata sektorn än den offentliga. Kanske kommer skuldkrisen 2011 att bli den vändpunkt då världens offentliga ekonomier börjar anamma den internationella revisions- och rådgivningsbranschens sinne för standardiserade normer. Vi är en av de starkaste talesmännen för bättre redovisning i den offentliga sektorn, säger Göran Tidström och låter som just den företrädare för allmänintresset som han förväntas vara. Som ordförande för ifac företräder han 164 medlemsorganisationer i 125 länder, men hans uppgift är inte att ta till vara branschens egenintressen utan att tjäna det allmänna intresset. 2005 skapades Public Interest Oversight Board (piob), för att garantera allmän intresset i den komplexa internationella strukturen för standardsättning inom the accountancy profession på svenska finns tyvärr inget motsvarande ord som täcker in både revision och kvalificerad redovisning. Professionen skriver sin historia i takt med utvecklingen i den globala ekonomin. Göran Tidströms egen karriär är på samma sätt en spegel av de senaste 40 årens utveckling inom branschen. Han började jobba för dåvarande far i slutet av 1970-talet och var med om att ta steget ut i Europa i början av 1990-talet. De senaste tio åren har han arbetat inom ifac. Det är först under den här perioden som det blivit så uppenbart för mig vilken enorm betydelse den här professionen har för världsekonomins utveckling, både vad gäller att få nya länder att fungera och gamla länder att utvecklas, säger Göran Tidström. I slutet av 1970-talet lades grunden till den marknadskoncentration som nu ifrågasätts av bland annat eu-kommissionären Michel Barnier. På 1970-talet breddades branschens kompetensområde och exempelvis rådgivning och skatt blev allt viktigare tjänster. De ökande kraven på kompetens ledde till att de större företagen växte på bekostnad av de mindre. Berlinmurens fall 1989 och avregleringen av finansmarknaderna i början av 1990-talet är milstolpar i den tilltagande globaliseringen av världsekonomin, som fått avgörande konsekvenser för revisions- och rådgivningsbranschens ställning. Under 1980- och 1990-talet blev det tydligt att redovisningsstandarder är något som branschen inte kan äga ensamt vilket ledde till att de standardsättande strukturerna breddades för att representera fler intressen, säger Göran Tidström. Enronskandalen som briserade 2001 och eu:s beslut att införa International Financial Reporting Standards (ifrs) är några andra milstolpar i de senaste årens utveckling av världsekonomin som också haft stor betydelse för branschens utveckling. 2002 fattade EU beslutet om att införa krav på tillämpning av ifrs i koncernredovisningen för bolag vars värdepapper är noterade på en reglerad marknad. Beslutet var politiskt i så måtto att det var en reaktion på att us gaap den amerikanska standarden vid den här tiden tycktes ta över som den globala standarden. Den politiska dimensionen är högst påtaglig i det internationella arbetet med att utveckla redovisning och revision, men det är inte alltid lätt att veta på vilken arena det politiska dramat utspelas. Vi pratar om eukommissionens senaste och mycket uppmärksammade grönbok om revision. ifac har naturligtvis svarat på den, men Göran Tidström anser att många av frågorna hellre bör lösas inom g20, än på eu-nivå. Det är inte eu som sätter den globala standarden, men kommissionär Michel Barnier vill uppenbarligen att Europa visar vägen, säger han syrligt. Samtidigt kan han sakna den tydliga politiska motpart som eu-kommissionen är och avundas ibland sin kollega och efterträdare på ordförandeposten vid den europeiska revisorsorganisationen Féderation des Experts comptables Européens (fee). Jag brukar säga till honom att han har ett lätt jobb, för han har en tydlig motpart i form av eukommissionen, säger Göran Tidström. ifac:s motpart skulle möjligen vara fn. Men redo 16
nummer 11/2011 BALANS visning och revision tillhör inte Förenta Nationernas traditionella arbetsfält, även om olika fn-organ har varit pådrivande för utvecklingen av hållbarhetsredovisning, som nu är på väg mot integrerad rapportering. ifac har tagit tydlig ställning för behovet av att reformera de standarder som styr dagens redovisning och revision. Vår rapportering utvecklades i en tid då jordens resurser tycktes oändliga. Så är det inte längre och vi måste kunna hantera den sociala dimensionen i den globala ekonomin, säger Göran Tidström. Ny och mer omfattande rapportering innebär naturligtvis även nya marknader för professionen. Göran Tidström tillstår att det kan vara så. Konceptuellt tror vi att all information som riktar sig till en bredare intressentkrets behöver någon form av bestyrkande. Sedan är frågan om vår profession har rätt kompetens för att tillstyrka hållbarhetsrevision. Jag tycker ändå att det verkar naturligt att professionen fortsätter att svara för utformningen av rapportering och revision, även om det handlar om andra data än enbart finansiell rapportering. Resten är en fråga om kompetensutveckling inom branschen. Entusiaster som Prins Charles i Storbritannien och Global Reporting Initiatives (gri) ordförande Mervin King i Sydafrika har drivit på utvecklingen för att företagens redovisning ska ta hänsyn även till sociala och miljömässiga faktorer. De har ställt sig på barrikaderna för att tala om att det här är avgörande samhällsfrågor och revisions- och rådgivningsbranschen har insett att man har en viktig roll att spela för utvecklingen, säger Göran Tidström och återkommer till allmänintresset. Finansiell rapportering kan inte leva i ett vakuum. Med en utökad modell kommer även hållbarhetsfrågor att få ekonomiska mått och de affärsmässiga avvägningarna kommer att bli annorlunda, säger han. Det är också en händelse som ser ut som en tanke att integrerad rapportering uppfyller såväl Göran Tidströms måtto om att öka branschens relevans, som kravet att tjäna allmänintresset. Revisions- och rådgivningsbranschen skulle kunna spela en än viktigare roll genom att ta de proaktiva stegen. Vi måste visa att professionen själv förstår samhällets behov av tjänster så att vi och inte lagstiftare och tillsynsmyndigheter svarar för dynamik och innovation. Frågorna om revisionens roll, globala standarder i en alltmer integrerad världsekonomi, ändamålsenlig och tillförlitlig rapportering i såväl näringsliv som offentlig sektor är hetare än någonsin. Bra och relevant rapportering kan revolutionera inte bara ekonomin, utan även politiken. Och här menar Göran Tidström att branschen måste vara modig. Att vi anmärker på dålig redovisning inom offentlig sektor är knappast uppseendeväckande. Men vad skulle hända om vi tog det ett steg vidare och såg det som vår skyldighet att tala om att det finns normer och standarder som skulle kunna bidra till att väljare i alla nationer blir bättre rustade att genomskåda flyktiga vallöften? Snacka om ökad relevans. Som ordförande i IFAC befinner sig Göran Tidström ständigt på resande fot och har en unik inblick i världsekonomins utveckling. Sedan han valdes till ordförande har han besökt alla världsdelar och menar att branschen har en nyckelroll för utvecklingen i de nya ekonomierna, liksom i de»mogna«. Göran tidström Bor: Stockholm samt kontor i New York. Familj: 18-årig son. Fritid: Ishockey, skärgård, nära vänner, resor. Tidning: Financial Times och Wall Street Journal. Använder tiden på flyget: Till att förbereda tal och möten. Karriär: Ordförande FAR 1990-1992. President FEE 2000-2002. President IFAC 2010-2012. Ordf EFRAG 2001-2009. Ordf PwC 2000-2008. Ledande storbolagsrevisor under tre decennier. I dag revisor i Volvo AB. 17
BALANS nummer 11/2011 Kina har kallats för dragloket i världsekonomin och alla vill ha en plats i kupén när Kina går som tåget. Men för att bli framgångsrik krävs kunskap om det kinesiska samhället som inte bara internationaliserats, utan också håller på att blir mer självtillräckligt. Kulturen nyckel till framgång i Kina 2010 gick Kina om Japan som världens andra största ekonomi efter USA. I somras kom uppgifter om att det bara kommer att dröja fem år och inte tio eller tjugo år innan Kina går om USA. foto: dreamstime Var femte människa på jorden är kines. På varje svensk går det 140 kineser. Det finns 3 500 universitet i Kina. Varje dag föds runt 45 000 barn i Kina, motsvarande ett helt Trollhättan. Varje dag äts miljontals grisar och tiotals miljoner kycklingar i Kina. Källa: Kina den nygamla supermakten (SNS förlag) Text: Rakel Lennartsson Kejsaren av Kina tycker inte om te, vad tycker han då om? Frågan gick runt i ringen. Saft? Nej, inte saft. Kaffe? Ja, kaffe tycker han om. Det kunde gå många varv innan alla barnen hade fått fatt i den röda tråden. Det var ju bokstaven t som Kejsaren i Kina inte tyckte om! Och ordet saft innehåller ju bokstaven t. Leken som vår lågstadiefröken brukade leka med oss dyker osökt upp i mitt minne när jag lyssnar på advokaterna Thomas Lagerqvist och Ulf Ohrling på Mannheimer Swartling (msa) på releasepartyt för boken Quotations from 18 a China practice, eller»msa:s lilla röda«som var arbetsnamnet. Det handlar om att hitta den röda tråden, nyckeln till förståelse, om man ska kunna vara med i leken på ett framgångsrikt sätt. Thomas Lagerqvist berättar att det under arbetet med boken blev allt tydligare att nyckeln var kulturförståelse. Vad allt egentligen handlar om är kulturskillnader. Om det går bra eller dåligt är alltid en fråga om hur man lyckas hantera kulturskillnader, säger Thomas Lagerqvist. Sedan citerar han sig själv»det är inte längre svårt att göra affärer i Kina, det I Kina är draken kejsarens symbol och när den visar sin goda sida betyder det lycka. Färgen röd står för lycka och glädje. Allt fler svenska företag söker sig till det stora landet i öst. till att bli en av världens stora ekonomier. Inom en nära är bara komplicerat«. Publiken skrattar igenkännande. Här finns representanter från olika delar av det svenska näringslivet, som har Kinaintresset gemensamt. I dag finns ungefär 700 svenska företag i Kina. Beroende på om man räknar med lokala bolag Thomas Lagerqvist eller räknar bort dotterbolag kan siffran bli både högre och lägre, uppger Exportrådet. Etableringstakten är hög med
nummer 11/2011 BALANS Västeuropa formade 1800-talet och USA dominerade 1900-talet. Det tjugoförsta århundradet kan bli Kinas. Klas Eklund i förordet till sin bok Kina den nygamla supermakten (SNS förlag). Det kommunistiskt styrda Kina har gått från att vara ett slutet land där det var förbjudet att tjäna pengar framtid kommer landet att gå om USA som världens största ekonomi. 1 2 svenska nyetableringar i veckan. Bland dessa är allt fler mindre bolag. Efterfrågan på goda råd är stor. Problemet är att allting är skräddarsytt i Kina, så det är svårt att ge allmänna råd, säger Ulf Ohrling. Ulf Ohrling 1978 lanserades den reformpolitik som öppnade Kina för världen och landet med över 1,3 miljarder invånare har sedan dess utvecklats snabbare än något annat land i världen. 157 miljoner kineser tillhör i dag den globala medelklassen, enligt en rapport från oecd. Bara usa har en större medelklass, i absoluta termer. Som andel av befolkningen är Kinas medelklass emellertid fortfarande liten, bara 12 procent. Här finns alltså en enorm tillväxtpotential, vilket innebär att fokus alltmer flyttas från utländska investerare till inhemska konsumenter. Kinakännare talar om en nyväckt nationalism inom folkrepubliken. samtidigt som de senaste decenniernas ekonomiska utveckling i Kina medför att landet blivit mer likt övriga världen. tips vid affärer med kina Personliga relationer är viktiga för affärs kontakter i Kina. Ägna mycket tid åt detta. Relationer bygger på lojalitet och på tjänster och gentjänster. Visa stor ödmjukhet. Ge gärna gåvor till dina kontakter. Ge gåvan till den mest seniora personen i sällskapet (chefen). Det är tradition för en kines att säga nej tre gånger till presenter för att inte verka girig. Erbjud gåvan tills den tas emot. Glöm inte visitkortet! Vid den första intro duktionen utbyts visitkort. Var noga med att överlämna visitkortet med båda händerna och med texten uppåt. Visitkortet du tar emot ska behandlas varsamt. Läs det och lägg det på ett respektfullt ställe, inte i bakfickan. Anteckna inte på visitkortet. Kina är ett hierarkiskt land. Vänd dig till rätt person när du talar beakta ålder, utbildning och titel. Använd titlar när du talar med och om människor. Ödmjukhet är viktigt i relationer. I Kina är det viktigt att ingen»tappar ansiktet«, det vill säga känner sig generad eller för ödmjukad av något du gör eller säger. Tillrättavisa eller kritisera aldrig offentligt. Beröm och ge komplimanger, det vill säga»ge ansikte«. Säg inte ett rakt nej, det kan såra. Tacka aldrig nej till en middag, många affärsmöten hålls och viktiga beslut tas i samband med måltider. Emma Arwidson 19
BALANS nummer 11/2011 Kina är mer utvecklat, mer nationalistiskt och mer internationalistiskt än vi tror, säger Thomas Lagerqvist. Om advokaterna vid Mannheimer Swartling ändå ska ge några allmänna råd till investerare och företagare på Kina marknaden är det att tänka igenom sina motiv noga, eftersom Kina ställer höga krav på engagemang. Den som bara är ute efter låga priser, bör kanske fundera ett varv till eftersom det gäller i Kina som på alla andra marknader att man får vad man betalar för. Sist men inte minst kräver Kina vad Thomas Lagerqvist kallar för en Kalle Blomkvist-attityd, eftersom saker sällan är vad de ser ut att vara, utan kräver att man är på plats, ställer frågor och ser saker med egna ögon. Virtuella data är ingenting värda i Kina. Vad man måste göra är intervjuer där man ställer samma fråga på många olika sätt till flera olika personer, säger han. En grundlig due diligence process är tidsödande och kostsam, men enligt författarna»absolutely critical«för att lyckas i Kina. Enda sättet att veta om målföretaget underrapporterar skatter eller andra avgifter eller i vilken utsträckning korruption förekommer är att göra egna undersökningar och ställa rätt frågor. läs mer Quotations of a China practice skriven av Thomas Lagerqvist och Ulf Ohrling som delar med sig av sina upp levelser av att göra affärer i Kina. Affärs klimatet är fundamentalt olikt det nordiska. För att lyckas i Kina måste man anpassa sig till kinesisk kultur, sedvänjor och affärsstrategier. Dubbel bokföring är snarare regel än undantag i Kina. Det primära syftet är inte att lura utländska investerare, utan att undanhålla skatt från myndigheterna. Ändå bör alla som gör affärer i Kina vara medvetna om att»en reviderad årsredovisning inte säger sanningen om de flesta bolag i Kina«, som Ulf Ohrling uttrycker det. Kina den nygamla super makten av Klas Eklund diskuterar vad som händer när Kina den nya supermakten utmanar väst. Kinas långa historia färgar och styr dess agerande än i dag. Vad ligger bakom den kinesiska återkomsten? Hur påverkas Sverige när Kina styr världen? Kina utmanar de etablerade globala revisionsbyråerna För 30 år sedan var det olagligt att tjäna pengar i Kina. Det förklarar varför redovisning och revision i landet har en bit kvar jämfört med internationell standard. Men nu har kineserna bestämt sig för att ändra på det. Att köpa någonting billigt och sälja det dyrare betraktades i Kina som brottsligt fram till att det kommunistiska partiet inledde sina första kapitalistiska experiment, efter Mao Zedongs död 1976. Affärsmän stod längst ned på samhällsstegen. Bokföringen var på en rudimentär nivå och kineserna har fortfarande en del kunskap att ta igen innan de kan utmana den globala revisions- och rådgivningsbranschen. Men ingenting säger att det inte kan gå snabbt.»kina har bestämt sig, inom ett antal år kommer de att ha en global firma.«det sade International Federation of Accountants (ifac) ordförande Göran Beiting Cheng Tidström vid ett seminarium tidigare i år. Det kommer verkligen att bli en Det kinesiska tecknet för revision består av två symboler. Den första betyder»att mötas«eller»att samla ihop«och den andra betyder»beräkning/kalkyl«. utmaning, men om de har bestämt sig för att göra det och i så fall reformerar revisionspraxis i grunden, så vore det en bra sak, säger Beiting Cheng, kinesiskfödd doktorand i redovisning vid Harvard Business School. Kinesisk redovisning och revision åtnjuter ännu så länge inte något större förtroende i det globala näringslivet. Korruptionen är utbredd och rena revisionsrapporter är något som köps för pengar. Beiting Cheng menar att skillnaderna handlar om både landets politiska regim och grundläggande kulturskillnader. Vi pratar till exempel om betydelsen av personliga relationer och respekt för hierarkier, för en revisor kan det betyda att det kan vara svårt att säga någonting dåligt om din kund. Så kulturen spelar roll, men när det kommer till korruptionen tror jag att den beror mer på det politiska systemet, säger hon. Rakel Lennartsson 20