Verksamhetsberättelse

Relevanta dokument
Rikspolischefens inriktning

Polismyndighetens verksamhetsuppföljning

Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kommun jan dec 2013 Kronobergs län Magnus Lundstedt, Taktisk ledning

Polismyndighetens verksamhetsuppföljning

Polismyndighetens verksamhetsuppföljning

Resultat av enkätundersökningar

Personer lagförda för brott år 2000

Rikspolischefens inriktning. I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras.

Tertialrapport 1. Redovisning av Polisens resultat t.o.m. första tertialet Rikspolisstyrelsen

Polismyndighetens verksamhetsuppföljning

Personer lagförda för brott år 2002

Tertialrapport 2, 2014

Personer lagförda för brott

Polisens uppdrag är att öka tryggheten och minska brottsligheten. Vi genomför vårt uppdrag professionellt och skapar förtroende genom att vara:

Tertialrapport 2, 2012

Överväganden med anledning av det förslag till utveckling av utredningsverksamheten som lämnats av kommissarie Stefan Thörn

Statistik Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten

Verksamhetsplan Brottsförebyggande rådet i Arboga

Rapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne

Satsning mot livsstilskriminellas brottslighet

Regeringens beslut. Bakgrund. Regeringsbeslut I: Ju2017/06712/DOM (delvis) Ju2017/08090/DOM

Samverkansinriktning för Sydsamverkan 2010

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens

INRIKTNINGSBESLUT FÖR DEN NYA POLISMYNDIGHETEN Underlag för diskussioner i arbetsgrupper

Nästa steg. för svensk polis

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda

Anmälda brott Lokalpolisområde Nybro januari augusti 2017

Polismyndigheten i Västerbottens län Box Umeå Telefon

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?

POLISMYNDIGHETEN I ÖREBRO LÄN AA /09

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015

Brottsförebyggande rådet

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Sveriges Kommuner och Landsting. Greta Berg SKL Trygghet & säkerhet

Verksamhetsplan. Verksamhetsinriktning 2010

Polisanmälda brott, uppklarade brott och misstänkta personer Definitiv statistik för år 2001

Statistik Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan jourer lämnat

Verksamhetsplan 2011

Norrmalms stadsdelsförvaltning Äldre- och socialtjänstavdelningen. Handläggare Sara Alvfeldt Telefon: Snabbare lagföring

Kanslichef, avdelningen för särskilda utredningar

VERKSAMHETSPLAN 2008 A /07

ÅKLAGARE. ett yrke för dig?

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011

VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET Arbetet med Polissamordningen

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens

Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kom mmun jan dec 2013 Kalmar län Klas Eriksson Taktisk ledning

En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott

Verksamhetsplan 2012

Kriminalstatistik. Korrigering av statistik Handlagda brott, Handlagda brottsmisstankar och Misstänkta personer

Åklagare. - ett yrke för dig?

Handlingsplan Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun

Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt den s.k. inhämtningslagen

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11

Handlingsplan Samverkan Polismyndigheten i Jönköpings län - Gnosjö Kommun

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Bilaga till Överenskommelse om samverkan mellan Nässjö kommun och Polismyndigheten i Jönköpings län

Försäkringskassans kontrollutredningar - Första tertialen 2013

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till

Brottsförebyggande strateg Ola Åkesson Tyresö kommun

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2011

Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

1.3 Utgångspunkter och principer för detaljorganisationen (sid 9-11)

Diarienummer: 16Li700

Rikspolisstyrelsen - Åklagarmyndigheten

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne

Statistik Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Strategisk plan

Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställningstaganden

Trygghetskommission - Direktiv

Täby kommun Din arbetsgivare

Delårsrapport Tertial Miljö- och byggnadsnämnden

Statistik Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Strategiska planen

Personalpolitiskt program

Redovisning av brottsutvecklingen i Fisksätra år

Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Sollentuna

Verksamhetsplan Polismyndigheten i Västmanlands län. Verksamhetsplan (46) Datum Diarienr Version

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Gemensamma värden för att nå våra mål och sträva mot visionen


Lag och rätt. Vecka 34-38

Brottsförebyggande rådet

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Gemensam årsrapport utredning och lagföring 2014

Kriminalstatistik. Anmälda brott. Slutlig statistik

Balanserat styrkort Regionstyrelsen. Fastställt i Regionstyrelsen Dnr 18RS2137

Statistik Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Personalpolicy för Örnsköldsviks kommunkoncern

Maj 2019 MÅNADSRAPPORT MAJ. Barn- och skolnämnden

Transkript:

Verksamhetsberättelse 2010

Diarienummer: AAC-191-8289-11 Polismyndigheten i Västerbottens län Box 463, 901 09 Umeå Foto: Mikael Dahlberg. Bilden är tagen i Kåtaviken med de norska fjälltopparna Oxtinderna i bakgrunden.

Innehåll 1. Sammanfattning av året som gått 2 2. Utvecklingsområden under 2010 4 3. Resultatuppföljning 8 4. Måluppföljning för 2010 11 5. Händelser under året 15 2.1 Kärnverksamhet 4 2.1.1 Översyn av arbetsuppgifter för civila i kärnverksamheten 4 2.1.2 Inrättande av en kvalitetsgrupp 4 2.1.3 Nya närpolisområden i Södra Lappland 5 2.1.4 Det lokala personsäkerhetsarbetet 5 2.1.5 Gränspoliser 5 2.1.6 PNU 5 2.1.7 Grova brott teknikspaningsgrupp 6 2.2 Gemensam verksamhet 6 2.2.1 NMI-arbetet 6 2.2.2 Friskvård och hälsa 6 2.2.3 RALS 6 2.3 Finansiering 7 2.3.1 Budgetgruppen 7 3.1 Verksamhetsstatistik 8 3.1.1 Brottsstatistik antal anmälda brott 8 3.1.2 Färre inkomna ärenden 8 3.1.3 fler redovisade ärenden 9 3.1.4 minskade balanser av ärenden äldre än sex månader 9 3.1.5 och kortare medelgenomströmningstider 9 3.2 Personalstatistik 10 3.2.1 Antal anställda 10 3.2.2 Sjukfrånvaro 10 3.3 Ekonomi 10 4.1 Minskad brottslighet och ökad lagföring 11 4.2 Ökad trygghet 11 4.3 Våld i offentlig miljö 12 4.4 Tillgrepp genom inbrott 12 4.5 Trafiksäkerhet 12 4.6 Narkotikabrott 13 4.7 Brott i nära relationer 13 4.8 Grov organiserad och systemhotande brottslighet 13 4.9 Service 14 4.10 Gemensam verksamhet 14 5.1 Butiksrån 15 5.2 Mord i Lycksele 15 5.3 Många nya poliser 16 5.4 De fyra essen 16 5.5 Väskryckare avslöjade 16 5.6 Rådigt ingripande 16 5.7 Ny polisstation 16 5.8 Mord på Mariehem 17 5.9 Skimming på Coop 17 5.10 Försök till mord 17

Sammanfattning av året som gått Vi skriver 2011 och när vi nu summerar 2010 kan vi konstatera att vi åter igen överträffat resultaten inom nästan alla mätområden. Av de mål vi mäter kontinuerligt överträffar vi resultaten på alla områden förutom andelen redovisade tillgreppsbrott. Ett av många områden med en positiv utveckling är medelgenomströmningstiden för avslutade ärenden som under de senaste två åren minskat med över 25 procent. Genom nationella undersökningar som andra myndigheter och organisationer genomför har vi under året också kunnat glädjas åt toppresultat för Västerbottens län. Våra fyra ess under året har varit att vi har landets lägsta brottslighet, landets tryggaste invånare, landets nöjdaste brottsoffer och landets högsta förtroende. Även om vi nu i inledningen av 2011 tappat förstaplatsen i den senaste mätningen vad gäller tryggheten hos våra invånare finns det alla anledningar att fortsätta kommunicera begreppet Sveriges tryggaste län. Att fortsätta förbättra vår förmåga att öka människors trygghet är den enskilt viktigaste utvecklingsfrågan. Vi har ju sedan många år den överlägset lägsta brottsligheten så förutsättningarna för att våra invånare ska känna sig trygga är goda. Inom svensk polis pågår nu ett omfattande moderniseringsarbete och i år får vi både nya system för handläggning av brottsanmälningar när PUST införs och ett nytt radiokommunikationssystem när Rakel införs. Förberedelserna för både PUST och Rakel påbörjades redan under 2010. När vi för några veckor sedan avrapporterade hur införandet av Rakel genomförts i vår myndighet fick vi beröm för vårt föredömliga arbete och vi var en av fyra myndigheter (även de övriga tre var norrlandsmyndigheter) som var helt utan anmärkningar i den checklista som Rikspolisstyrelsen använder. I dagarna påbörjar vi också användningen av PUST, det öppnar nya möjligheter till ännu effektivare och bättre utredningsverksamhet. Den absolut viktigaste förutsättningen för att vi ska lyckas och kunna fortsätta vara framgångsrika är ändå att vi har rätt medarbetare. Under 2010 har vi fått möjlighet att anställa 37 nya polisaspiranter. Det är något av ett rekord och dessutom har vi tack vara ordning och reda i vår ekonomi kunnat ersätta några

av våra avgångar under året med extern rekrytering. Det gör att vi har goda förutsättningar att leverera bra resultat även kommande år. En konsekvens av att vi rekryterat fler poliser har blivit brist på lokaler, framför allt i Umeå. Därför för myndigheten inlett en dialog med Rikspolisstyrelsen för att åstadkomma en långsiktigt hållbar lokalförsörjning även i Umeå. Ännu återstår dock en del arbete innan vi är i mål. En viktig del i ökad trygghet och förtroende är också att vi tar hand om alla besökare i vår serviceverksamhet. Vi har lika många ärenden där vi möter allmänheten inom serviceområdet som inom utredning och lagföring. Under 2010 har vi genomfört en översyn av arbetsuppgifter i kärnverksamheten som huvudsakligen utförs av civilanställda. Det har inneburit förändringar, både i organisation och personal. Målsättningen har varit att skapa en långsiktigt hållbar arbetsmiljö för alla civilanställda och samtidigt säkerställa vår leveransförmåga inom serviceområdet. Jag gjorde under året också ett undantag från vårt anställningsstopp av civila resurser för att lösa ett akut läge vid receptionen i Umeå. Förutom översynen av serviceverksamheten har vi under året också anpassat och utvecklat vår organisation inom ett flertal andra områden. Det har fått konsekvenser för bland annat vår gränspolisverksamhet och våra närpolisområden. Ekonomiskt blev 2010 ännu ett år präglat av återhållsamhet vilket påverkade möjligheterna till kompetensutveckling och nya investeringar. Anställningsstopp för civila resurser har varit och är en nödvändighet för att klara kraven på en ekonomi i balans. När vi nu summerat årets resultat har vi till och med lyckats åstadkomma ett överskott. Det tar vi med oss in i 2011 och det har öppnat möjligheter för att långsiktigt lösa lokalfrågan i Umeå. Som jag sade redan förra året så tillhör vi det övre skiktet av polismyndigheter som har uthållighet och över tid fortsätter att leverera bra resultat. Strategin för att få en fortsatt positiv utveckling är att göra saker lite bättre, hela tiden. Förutsättningarna för att vi ska klara det är goda, jag känner tillförsikt inför 2011. Krister Sandqvist Länspolismästare

Utvecklingsområden under 2010 Polismyndighetens inriktning är att bedriva verksamhet med en hög och jämn kvalitet vilket också ska visa sig genom ett bra resultat. Det är viktigt för både medborgare och medarbetare att polisen kan leverera ett gott resultat både när det gäller kvalitet och kvantitet. Myndigheten ska hela tiden utveckla verksamheten i syfte att bidra till att effektivisera polisverksamheten och nå ett bättre resultat. Myndigheten har valt att inte göra några större organisatoriska förändringar som kan påverka verksamhetens resultat negativt. I stället ser myndigheten över befintliga arbetssätt och metoder för att hitta för bättringsområden som kan påverka resultatet positivt. Målsättningen är att bli lite bättre, hela tiden. 2.1 Kärnverksamhet 2.1.1 Översyn av arbetsuppgifter för civila i kärnverksamheten Polisen har nationella service mål för de arbetsuppgifter inom kärnverksamheten som inte är brottsbekämpande om att servicemottagarna ska vara nöjda med polisens tillgänglighet, bemötande och handläggningstid. Dessa arbetsuppgifter utförs till stor del av civila medarbetare. Myndigheten har för dessa arbetsuppgifter haft en obalans mellan arbetsbelastning och resurser inom länet. Dessutom har det funnits olikheter gällande service, arbetssätt och rutiner. Med anledning av denna obalans genomförde myndigheten en översyn av resurser, belastning och rutiner för de arbetsuppgifter inom kärnverksamheten som utförs av civila medarbetare. Syftet var att uppnå en bättre balans gällande arbetsbelastning, ett mer enhetligt arbetssätt inom länet samt en bättre och enhetlig service till länets medborgare. Översynen ledde till förslag om både organisatoriska och personella förändringar vilka kommer att genomföras under 2011. 6

2.1.2 Inrättande av en kvalitetsgrupp Som ett led i att utveckla utredningsverksamheten i polismyndigheten, inrättades hösten 2010 en särskild grupp, kallad kvalitetsgruppen, med uppdrag att genomföra revisioner, uppföljningar och utvecklingsarbete. Uppdraget innefattar också mentorskap för att tillvarata kompetens och överföra den i verksamheten på ett strukturerat sätt. Kvalitetsgruppen består av särskilt erfarna poliser med mycket god kompetens i utredning och förundersökningsledning och uppdraget omfattar alla delar av utredningsverksamheten. Syftet med arbetet är att säkerställa hög kvalitet och kontinuerlig utveckling av utredningsverksamheten i polismyndigheten. 2.1.3 Nya närpolisområden i Södra Lappland Polisen har ett uppdrag att vara synlig och tillgänglig för medborgarna i hela landet. Hösten 2009 påbörjades en översyn av de sju befintliga närpolisområdena i det geografiska området Södra Lappland i syfte att se över service och tillgänglighet och samtidigt säkerställa den långsiktiga kompetensförsörjningen i regionen. Som ett resultat av översynen beslutades hösten 2010 att befintliga sju närpolisområden istället ska organiseras och ledas genom tre närpolisområden som omfattar större geografiska områden. Den förväntade effekten är ökad tillgänglighet och en mer effektiv verksamhet. 2.1.4 Det lokala personsäkerhetsarbetet För att det lokala personsäkerhetsarbetet ska bli mer enhetligt, strukturerat och professionellt vid landets polismyndigheter arbetade Rikspolisstyrelsen fram riktlinjer under 2009. Det fastställdes bland annat att varje polismyndighet skulle inrätta en sammanhållen organisation för det lokala personsäkerhetsarbetet. Även en särskild handbok utarbetades för det lokala personsäkerhetsarbetet. Efter en utvärdering av det lokala personsäkerhetsarbetet vid myndigheten beslutades att bilda en lokal personsäkerhetsenhet i syfte att skapa en tydlig och sammanhållen organisation och ledningsstruktur. Dessutom ingår en särskild resurs som brottsofferhandläggare i enheten. Brottsofferarbetet ska utvärderas senast januari 2012.

2.1.5 Gränspoliser Utlänningsverksamheten vid Polismyndigheten i Västerbottens län har förändrats i form av ökat ärendeinflöde och att fler resurser tillsatts för att handlägga utlänningsärenden. Myndighetens geografiska storlek och omfattning medför också svårigheter att på ett enkelt sätt samordna och utföra en likformad verksamhet. Dessutom upplevs utlänningsrätten som obekväm då man sällan kommer i kontakt med utlänningsrättsliga frågor. Kunskapsnivån är därför högst varierande i myndigheten. Under 2010 gjordes en översyn av utlänningsverksamheten i myndigheten vilket resulterade i att verksamheten renodlades till en ny enhet med en chef för att tydliggöra ledningsstrukturen. Verksamheten kommer att utvärderas senast januari 2012. 2.1.6 PNU Sedan polisens underrättelsekoncept (PNU) infördes vid polismyndigheten 2006 har organisationen successivt anpassats för att öka kvalitén, nå en effektivt resursutnyttjande samt tydligare ledning och styrning av förundersökningar. Under 2010 har ändringar skett i båda polisområdena för att ytterligare förbättra och tydliggöra ledning och styrning av verksamheten, utan att ge avkall på kvalitetskraven avseende förundersökningsledning. Det avser bland annat att tydliggöra åligganden och prioriteringar för jourhavande förundersökningsledare och vakthavande befäl, organisatorisk uppdelning för jourenheterna samt vilka tjänstgöringstider som dessa ska bemannas. 2.1.7 Grova brott teknikspaningsgrupp Under 2009 gjordes en översyn av verksamheten för spaning och utredning av grova brott i syfte att utveckla verksamheten. Översynen resulterade i beslut om rutiner gällande ledning och styrning samt handläggning av ärenden samt att öka myndighetens förmåga gällande användandet av teknikbundna spaningsmetoder. Under 2010 har beslutet genomförts i sin helhet. 8

2.2 Gemensam verksamhet 2.2.1 NMI-arbetet Utifrån 2010 års NMI undersökning har myndigheten avsatt mer resurser jämfört med tidigare år vad gäller dels analys av resultatet samt information av resultatet. I stort sätt har alla arbetsplatser diskuterat resultatet samt haft en dialog vad som kan utvecklas och förbättras. 2.2.2 Friskvård och hälsa Vad gäller hälsa och friskvård arbetar myndigheten med förebyggande insatser både på myndighetsnivå och individnivå. Myndighetens mål är att öka fysisk aktivitet bland de anställda i syfte att bibehålla och förbättra hälsan hos alla medarbetare. Detta görs genom att medarbetarna får utöva friskvård en timme per vecka under arbetstid samt att myndigheten tillhandahåller med träningskort. Utöver detta genomför myndigheten riktade insatser mot individer där behoven uppstår i syfte att förhindra ohälsa. 2.2.3 RALS Parterna har arbetat med den lokal-lokala lönebildningen där fokus har varit att arbeta fram en gemensam lönebild och lönestruktur. Vidare har parterna tagit fram en lönepolicy som redogör för lönebildningen inom myndigheten och vilka lönekriterier som ligger till grund för lönesättningen. Den nya lönebilden tillämpas vid lönesättning av medarbetare och har medfört att myndigheten har haft en löneutveckling som varit högre jämfört med övriga myndigheter. Anledningen till det är att det är den interna rörligheten varit mycket omfattande. I övrigt för myndigheten en dialog med RPS om en nationell lönebildning i syfte skapa en enhetlighet och en samsyn vad gäller lönesättning inom Polisen. 9

2.3 Finansiering 2.3.1 Budgetgruppen Redan 2008 visade prognoser att svensk polis under kommande år skulle hamna i ett besvärligt ekonomiskt läge. Länspolismästaren tog då beslut om att inrätta en partsammansatt budgetgrupp i syfte att få en betryggande kontroll över ekonomin i myndigheten. Under 2009 blev uppdraget att se över rutiner och arbetssätt kopplat till budget och uppföljning. Under 2010 har budgetgruppen arbetat med de nya modellerna för budget- och prognosarbetet samt ytterligare utvecklat arbetet inom gruppen. Resultatet har blivit större insyn och delaktighet, säkrare månadsprognoser samt en positivt ekonomiskt resultat med en ekonomi i balans. Kostnadsmedvetenheten i myndigheten har genom den ökade delaktigheten ökat markant vilket till stor del har bidragit till det positiva ekonomiska resultatet. 10

3. Resultatuppföljning Det samlade resultatet för Polismyndigheten i Västerbottens län kan sammanfattas som positivt efter 2010 års utgång. Verksamhetsresultaten för kärnverksamheten är i stort positiva, vi har en ekonomi i balans och tillskottet av nya poliser gör att vi är fler än någonsin tidigare. Detta sammantaget ger oss en bra grund att ytterligare förbättra våra resultat nästkommande år. 3.1 Verksamhetsstatistik Tabeller med resultat för de senaste tre åren finns som bilaga. 3.1.1 Brottsstatistik antal anmälda brott Antal anmälda brott 2008 2009 2010 Utveckling 09-10 Utveckling 08-10 26 947 27 605 27 859 +1 % + 3 % Västerbottens län har landets lägst anmälda brottslighet. Under 2010 har antalet anmälda brott ökat med 1 procent. För brottsområde 1 har antalet anmälda brott minskat, främst för misshandel utomhus, tillgreppsbrott samt skadegörelse. Dessa områden är prioriterade och ligger som planlagda linjeverksamheter under året. Ökningen inom brottsområde 1 avser främst inom området brott i nära relationer. Där har polisen ett uppdrag att få fler utsatta att våga anmäla brott om våld i hemmet och därmed minska det mörkertal av brott som aldrig anmäls till polisen. För brottsområde 2 ses en ökning av anmälda brott både gällande narkotikabrott och trafikbrott. Dessa brott avser den egeninitierade verksamheten där polisens ökade insatser också visar sig i ett ökat antal anmälda brott. 11

För brottsområde 3 har antalet anmälda brott ökat. Den största ökningen står bedrägeribrotten för. 3.1.2 Färre inkomna ärenden Utveckling 08-10 Inkomna ärenden 2008 2009 2010 Utveckling 09-10 22 957 23 478 23 440-0,2% 2,1% Under 2010 har antalet inkomna ärenden minskat något. Minskningen ses inom brottsområde 1, förutom för inbrott i bostad samt våld och sexualbrott mot kvinna där antalet inkomna ärenden har ökat. Inom brottsområde 2 har antalet inkomna ärenden ökat mest av de tre brottsområdena. Här ses en ökning både gällande narkotikabrott och trafikbrott. För brottsområde 3 har antalet inkomna ärenden ökat totalt, men inom brottsområdet är det bedrägeribrotten som står för den största ökningen. 3.1.3 fler bearbetade ärenden Ärenden redovisade till åklagare Andel ärenden redov till åkl av inkomna Antal ärenden redovisade som RB 23:22 2008 2009 2010 Utveckling 09-10 Utveckling 08-10 4 874 4 896 4 949 1% 2 % 21,2% 20,9% 21,1% 0,3 %- enheter -0,1 %- enheter 725 758 757-1 +32 Polismyndigheten i Västerbottens län fortsätter att redovisa fler ärenden till åklagare. Ökningen motsvarar ca 1 procent per år. 12

Andelen redovisade ärenden till åklagare beror av antalet inkomna ärenden, vilket varierar mellan åren. Därmed ses också en liten variation för andelen redovisade ärenden. Polismyndigheten har de senaste tre åren legat bland de fyra myndigheter som haft högst andel redovisade ärenden under åren. Andelsvärdet för myndigheten ligger de senaste åren ca 4 procentenheter över riksvärdet. Öppna ärenden > 6 må-nader 2008 2009 2010 6,2% 4,2% 3,8% -0,3 procentenheter 3.1.4 minskade balanser av ärenden äldre än sex månader Utveckling 09-10 Utveckling 08-10 -2,4 procentenheter Polismyndigheten har fram till 2007 haft en ökning av öppna ärenden äldre än sex månader. Detta ledde till att Länspolismästaren fattade beslut om att aktivt arbeta för att minska balanserna i syfte att på sikt kunna korta handläggningstider för ärenden samt kunna lägga mer resurser på att arbeta med färska ärenden. Detta ger möjligheten till ökad uppklaring och öka kvalitén på utredningar. 3.1.5 och kortare medelgenomströmningstider Utveckling 08-10 Medelgenomströmningstid (dagar) 2008 2009 2010 Utveckling 09-10 124 116 92-20,3% -25,8% För avslutade ärenden där förundersökning inletts har polismyndigheten minskat medelgenomströmningstiden under de senaste åren. Minskningen de senaste två åren uppgår till 25 procent. Denna minskning ses som en följd av att balanserna av ärenden äldre än sex månader successivt har och nu möjliggjort att myndigheten kan arbeta med nyare ärenden. 13

3.3 Personalstatistik 3.2.1 Antal anställda Antal anställda uppgick den 31 december 2010 till 601 medarbetare vara 468 poliser och 133 civila. Årsarbetskraften (åak) uppgick till 508 varav 393 poliser och 115 civila. Under de senaste åren har antalet tjänstlediga ökat, mycket beroende på den föryngring som skett som lett till att medarbetare i större grad är föräldralediga och i övrig tjänstlediga. Antal externa rekryteringar 2010 uppgick till 54 stycken och antal avgångar uppgick till 23 stycken vilket innebär att nettoökningen under året uppgick till 31 stycken. Medelåldern för medarbetarna uppgår till 46 år, 44 år för poliserna och 48 år för civila. 3.2.2 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron fortsättar att minska i länet och 2010 uppgick sjukfrånvaron till 2,5 procent vilket är den lägst nivån under 2000 talet. 3.3 Ekonomi För 2010 tilldelades polismyndigheten i Västerbottens län ett anslag om 360 957 tkr. Med oss från 2009 hade vi ett negativt överföringsbelopp om 4 852 tkr. Årets resultat slutade på 9 313 tkr. De största differenserna för intäkter ses för passansökningar och uppdragsverksamhet. Antalet passansökningar ökade under 2010 med 4 756 st vilket motsvarar en ökning om 22.5 procent. Detta berodde till stor del beror på att det 2005 infördes nya pass med femårig giltighetstid. Myndigheten erhöll dessutom intäkter för utlånad personal samt särskilda operativa insatser som inte budgeterats för. På kostnadssidan ses ett lägre utfall än beräknat för både polislöner och civila löner. Detta beror bland annat på att vissa externa rekryteringar förskjutits, men också att fler varit tjänstlediga än beräknat. Det ökade utfallet för inköp av varor beror 14

till viss del på att beloppet för investeringar höjdes från 10 tkr till 20 tkr. Kostnaderna för avskrivningar och räntekostnader blev lägre än beräknat främst på grund av att den planerade om- och nybyggnationer av lokaler inte kunde påbörjas under 2010. Myndigheten har de senaste åren arbetat för att öka kostnadsmedvetenheten bland chefer och medarbetare. Dessutom har den partsammansatta budgetgrupp som tillsattes hösten 2008 fortsatt att arbeta med budget- och uppföljningsprocessen för att ha en betryggande kontroll över ekonomin. Målet för 2010 var att ha en ekonomi i balans. Resultatet för 2010 slutade med ett överskott med 9,3 mkr. 15

Måluppföljning för 2010 Nedan beskrivna målområden beslutades av polisstyrelsen inför verksamhetsåret 2010. Detta är en uppföljning av målen gällande kärnverksamhet, gemensam verksamhet samt finansiering. En sammanställning av samtliga mål finns som bilaga i denna verksamhetsberättelse. 4.1 Minskad brottslighet och ökad lagföring Målen för detta avsnitt har redovisats under resultatredovisning avsnitt 3.1.1, 3.1.3 och 3.1.4. 4.2 Ökad trygghet Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och öka människors trygghet. I arbetet med att öka tryggheten är medborgarnas upplevelse av polisen en viktig beståndsdel. Polisen i Västerbottens län ska förmedla bilden av en engagerad och kompetens polis som behandlar människor med respekt. Polismyndigheten bedriver ett långsiktigt arbete för att utveckla förmågan att öka medborgarnas trygghet. Med början under 2009 genomgår därför medarbetare vid myndigheten en dags utbildning med tryggheten i fokus. Syftet är att sätta trygghetsuppdraget i ett nytt perspektiv. Det görs genom föreläsning, diskussion och grupparbeten med fokus på hur det egna arbetet kan utvecklas. Målet är att ge vardagsarbetet en kvalitetsaspekt och djupare mening med det trygghetsskapande dimensionen. Länspolismästaren deltar vid samtliga dessa utbildningar. Under 2010 har detta arbete forsatt. 4.3 Våld i offentlig miljö Målet för polisen är att bidra till att minska brottsligheten gällande misshandel utomhus. Polismyndigheten i Västerbottens län hade som mål att understiga 865 anmälda brott gällande misshandel utomhus under 2010. Antalet anmälda brott gällande misshandel utomhus uppgick under 2010 till 918 stycken 16

vilket var en minskning från föregående år med 36 brott. Antalet anmälda brott i Umeå och Skellefteå centrum har minskat kraftigt. Däremot nådde vi inte målet om högst 865 anmälda brott. En förklaring är att det i länet inträffat ett antal händelser med många brottsanmälningar där de anmälda brotten inte avser misshandel i den offentliga miljön men ändå hamnar i statistiken. Arbetet mot våldet i den offentliga miljön är ett prioriterat område för polisen, både nationellt och för polisen i Västerbottens län. Myndigheten arbetar med evidensbaserade arbetsmetoder så som Kronobergsmodellen som bland annat syftar till att minska alkoholförtäringen i den offentliga miljön, ökad krogtillsyn samt samverkan med krogpersonal och ordningsvakter. Antalet direktförverkanden av alkohol uppgick under 2010 till 413 stycken, vilket är tre fler än året innan. Direktförverkandena utfördes till stor del vid speciella tillställningar, så som brännbollsyran i Umeå och stadsfesten i Skellefteå. 4.4 Tillgrepp genom inbrott Målet för polismyndigheten i Västerbottens län var att redovisa 8,0 procent av de inkomna ärendena under 2010 vilket är ett högt ställt mål i en nationell jämförelse. et blev 5,7 procent vilket innebär att målet inte nåddes. En långsiktig trend både i landet och för Västerbottens län är att antalet anmälda tillgreppsbrott minskar. Ett särskilt fokus på ett antal brottsaktiva personer samt särskilt brottsfrekventa platser har gett ett positivt resultat på tillgreppsbrottsligheten. Initiala utredningsåtgärder så som brottsplatsundersökningar och förhör kan öka möjligheten att binda misstänkta till brottsplatsen. Genom att dakta och topsa misstänkta personer ökar möjligheten att binda gärningsmän till brott. Under 2010 lämnades 811 DNA-prov till SKL. Det är något färre än föregående år, men fler än 2008. Trots ökade möjligheter till tekniska spårsäkringar och ökad kunskap om brottslingar och brottsliga förutsättningar är denna brottstyp svår att beivra. 17

4.5 Trafiksäkerhet Det övergripande målet med polisens trafiksäkerhetsarbete är att minska antalet skadade och dödade i trafiken. Under 2010 rapporterades 110 vägtrafikolyckor med svårt skadade i Västerbottens län, vilket är en minskning från föregående år med 11 stycken. Antalet rapporterade vägtrafikolyckor med dödade personer uppgick under 2010 till 6 stycken. Det är en minskning med 13 stycken. Vidare ska polisen arbeta med trafiksäkerhet genom prioriterade områden så som hastighets- och nykterhetskontroller, insatser mot aggressiv körning samt kontroller av skyddsanordning. Rapportering ska i huvudsak ske genom utfärdande av ordningsbot. 4.6 Narkotikabrott Polisen ska bidra till att minska tillgången på och användningen av narkotika i samhället med ökat fokus mot överlåtelsebrott. Målet för 2010 var att öka andelen anmälda överlåtelsebrott av totalt anmälda narkotikabrott. För 2010 uppgick andelen till 4,4 procent vilket är 0,1 procentenheter lägre än föregående år. Därmed nåddes inte målet. Antalet anmälda överlåtelsebrott uppgick för 2010 till 99 stycken, vilket är 26 fler än föregående år. Förklaringen till att andelsmålet trots det inte nåddes var att den totala ökningen av anmälda narkotikabrott ökade kraftigt under 2010. Polismyndighetens i Västerbottens län arbetar aktivt för att ungdomar inte ska dras in i ett missbruk eftersom det ofta leder till en kriminell livsstil och personligt lidande. Myndighetens lokala mål om att en hög andel av uppdagade narkotikabrott ska avse personer under 20 år är därför satt till 20 pro-cent. Målet nåddes då den slutliga andel uppgick till 28,5 procent. 4.7 Brott i nära relationer Polisens uppdrag för 2010 var att arbeta för att öka anmälningsbenägenheten och därmed minska mörkertalet för brott i nära relationer. Målet var att öka antalet redovisade ärenden till åklagare. Polismyndighetens mål för 2010 var att redovisa 150 ärenden till åklagare gällande brott i nära relationer. 18

Under 2010 redovisade polismyndigheten i Västerbottens län 148 ärenden till åklagare. Det innebär att målet inte uppnåddes helt. Trots det så ökade vi antalet redovisade ärenden från föregående år med 23 stycken. Hösten 2009 startade en nationell informationskampanj som syftade till att minska mörkertalet, det vill säga att få fler utsatta människor att anmäla brott och fullfölja sin anmälan. För Västerbottens del innebar kampanjen att antalet anmälningar ökade med 14 procent under 2010. Samtidigt ökade antalet redovisade ärenden med 18 procent. 4.8 Grov organiserad och systemhotande brottslighet Polisen arbetar nationellt mot den grova organiserade brottsligheten i samverkan med övriga berörda myndigheter. Sedan 2009 finns en Aktionsgrupp och ett regionalt underrättelsecentra för norra samverkansområdet med placering i Umeå och Sundsvall. Landets Aktionsgrupper arbetar med insatser mot den grova organiserade brottsligheten efter beslut i Operativa rådet. För uppföljningen av den grova organiserade och systemhotande verksamheten hänvisas till Polisens årsredovisning för 2010. 4.9 Service Polisens nationella servicemål är att minst 85 procent av servicemottagarna ska vara nöjda eller mycket nöjda med Polisens tillgänglighet, bemötande och handläggningstid. Vid servicemätningen som utfördes i slutet av 2010 fick Västerbottens län ett sammanvägt NKI-värde om 87 för pass och 77 för vapen. Förra gången som en servicemätning genomfördes blev resultatet 83 för pass och 79 för vapen. Resultat är en förbättring för området pass i länet Tillstånd Antalet tillståndsansökningar med saknummer 500-599 (d v s tillstånd exklusive pass, id-kort och vapen) uppgick under 2010 till 1 600 stycken. Det är i de närmaste samma antal som föregående år. 19

Vapen Under 2010 inkom det 6 471 vapenärenden till polismyndigheten i Västerbottens län. Av dessa avsåg 3 569 licensansökan. Pass Under 2010 handlades 25 848 antal passansökningar. Det är en ökning från 2009 med 4 756 stycken, vilket motsvarar 22,5 procent. En förklaring till ökningen är att det under 2005 infördes pass med en giltighetstid om 5 år. Dessa börjar nu löpa ut och behöver förnyas. Under 2010 öppnades passtationer på två nya orter i vilket innebär att det nu finns möjlighet att söka pass på fem orter i länet. De är sedan tidigare Umeå, Skellefteå, Lycksele, och nu även Storuman och Vilhelmina. 4.10 Gemensam verksamhet Värdegrund Målet för 2010 var att värdegrunden vid årets slut ska vara väl känd och förankrad bland medarbetarna. Myndighetens resultat från den nationella NMI-undersökningen visar att 98 procent känner till Polisens värdegrund, 72 procent ser en koppling mellan värdegrunden och det dagliga arbetet och 58 procent uppger att värdegrunden används när de diskuterar verksamheten på arbetsplatsen. Länspolismästaren har gett alla chefer i uppdrag att under våren 2011 arbeta vidare med värdegrunden kopplat till trygghetsuppdraget. Utvecklingssamtal Målet för 2010 var att minst 90 procent av medarbetarna skulle ha genomfört ett utvecklingssamtal med sin chef. Vid en enkätundersökning ställd till samtliga medarbetare uppgav 85 procent att ett utvecklingssamtal genomförts. Information Målet för 2010 var att NMI gällande området information skulle öka jämfört med förra mätningen. Resultatet för mätningen blev ett NMI med index 44 för området information. Vid den förra mätningen som genomfördes 2007 fick myndigheten index 50. Målet har därmed inte uppnåtts. Den viktigaste källan till information är mötet och samtalet med den närmsta chefen. Därför har myndigheten fortsatt satsa på att utbilda alla chefer i hur kommunikation används som ett ledningsverktyg. 20

5. Händelser under året Under ett år sker ett antal händelser som av olika anledningar gör större avtryck på verksamheten. Det kan vara händelser som tar mycket resurser i anspråk under en längre period och dom därför påverkar myndighetens totala resultat. Det kan också vara händelser där medarbetarna gjort särskilda insatser som lett till att händelsen blivit särskilt framgångsrik. Här uppmärksammas några av dessa händelser. 5.1 Butiksrån Under en tiodagarsperioden i början av januari, 2010 inträffade fyra olika butiksrån där gärningsmännen i de flesta fall varit väldigt unga. Ett framgångsrikt polisarbete och ett gott samarbete med åklagare innebar att misstänkta gärningsmän kunnat bindas till brotten. Även allmänhetens iakttagelser och tips var värdefulla i utredningsarbetet. En pressträff genomfördes fredag den 22 januari där polis och åklagare kunde ge en samlad bild av utredningsläget. 5.2 Mord i Lycksele Strax efter klockan tio på lördag förmiddag den 12 juni får Polisen in en anmälan om att en äldre kvinna påträffats avliden i sin bostad i Lycksele. Polisens tekniker genomför en teknisk undersökning och omständigheter på platsen gör att man misstänker mord. Under den fortsatta utredningen kan man binda kvinnans sambo, en man i 50-årsåldern, till brottet. Han döms senare av Lycksele tingsrätt för mord till tio års fängelse, ett straff som skärps i hovrätten till 14 års fängelse. 5.3 Många nya poliser Under 2010 anställs totalt 37 nya polisaspiranter i polismyndigheten. Det är något av ett rekord och innebär att antalet anställda under 2010 passerar 600 personer. De många nya poliserna innebär att polismyndigheten kan fortsätta sin satsning på polisverksamhet i hela länet. 21

5.4 De fyra essen I juni 2010 redovisas den nationella brottsofferundersökning som genomförts under 2009 där 10 000 brottsoffer i landet tillfrågats om deras möte med Polisen. Frågorna har handlat om nöjdhet, tillgänglighet, bemötande, information och effektivitet. Undersökningen visar att brottsoffer i Västerbotten tillhör de mest nöjda i landet. Det innebär att Västerbottens län hamnar i topp på fyra viktiga områden: Landets lägsta brottslighet Landets tryggaste invånare Landets nöjdaste brottsoffer Landets högsta förtroende 5.5 Väskryckare avslöjade Under perioden 1-3 augusti anmäls åtta fall av grov stöld och ett fall av försök till grov stöld i Umeå där gärningsmän tillgripit handväskor från kvinnor genom att i hög fart passera kvinnorna på moped och rycka åt sig handväskorna. Genom ett systematiskt utredningsarbete klaras samtliga nio ärenden upp. Polisen kan binda tre misstänkta gärningsmän till brotten genom bland annat teknisk bevisning. 5.6 Rådigt ingripande I augusti uppmärksammar polismyndigheten det rådiga ingripande som några personer genomförde i samband med ett våldtäktsförsök i centrala Umeå den 2 augusti. Tack vare allmänhetens rådiga ingripande kunde våldtäktsförsöket avstyras och en misstänkt gärningsman gripas kort efter händelsen. De rådiga medborgarna heter Håkan Wallengren, Evelina Norqvist, Jones Roukachi och Niklas Lundström. 5.7 Ny polisstation Satsningen på polisverksamhet i hela länet fortsätter när länspolismästare Krister Sandqvist inviger polisens nya lokaler i Vilhelmina den 30 september. I och med detta samlokaliserar sig Polisen med fyra andra statliga myndigheter och att all statlig samhällsservice i Vilhelmina samlas på ett ställe. De nya lokalerna innebär ökad tillgänglighet, säkerhet och service för allmänheten samtidigt som lokalerna uppfyller kraven från verksamheten. Polisen utökar också sin service i Vilhelmina när möjligheten att beställa pass införs. 22

5.8 Mord på Mariehem Lördag den 16 oktober kallas polis och räddningstjänst till Mariehem på lördag kväll med anledning av en brand i en lägenhet. Branden kan släckas relativt snabbt och en mansperson anträffas död i lägenheten. Omständigheter på platsen gör att Polisen inleder en förundersökning om mord och mordbrand. Torsdag den 25 november grips en man i 20-årsåldern misstänkt för mordet. Mannen har sedan dess suttit frihetsberövad. Fredag den 18 februari beslutade kammaråklagare Stina Westman att väcka åtal med anledning av mordet. Mannen dömdes senare i Umeå tingsrätt till 17 års fängelse för mord. 5.9 Skimming på Coop Efter upptäckten att någon/några personer manipulerat kortläsare i två Coop-butiker i Umeå beslutade kammaråklagare Anders Norberg vid åklagarkammaren i Umeå anhålla en man såsom skäligen misstänkt för grovt bedrägeri. Mannen anhölls i sin utevaro. Kortläsaren vid Matcity i centrala Umeå manipulerades den 25 oktober och ett stort antal kunder drabbades innan manipuleringen upptäcktes. Kunder i butiken på Ålidhem drabbades inte. Den misstänkte kunde senare gripas och sitter nu frihetsberövad i väntan på att åtal ska väckas. 5.10 Försök till mord En man i 60-årsåldern angrips och skadas allvarligt av en okänd gärningsman utanför sin bostad i Umeå vid 8-tiden på morgonen den 22 december. Trots ett omfattande utredningsarbete har ännu ingen misstänkt gärningsman kunnat gripas. 23

Bilaga målsammanställning Mål och utfall 2010 2008 2009 Våld i ofentlig miljö, antal anmälda brott Våld i offentlig miljö, andel redovisade ärenden Tillgrepp genom inbrott, andel redovisade ärenden Antal skadade och dödade i trafiken 2010 Utveckling 09-10 Mål 2010 Diff mot mål 880 954 918-36 865 +53 31 % 24 % 26 % +2 %- enheter 6,9 % 6,1 % 5,7 % -0,4 %- enheter 29 % -3 %-enheter 8,0 % -2,3 %- enheter 112 140 116-24 < 140-24 LAU 71 627 79 492 74 183-5 309 62 700 +11 483 Kör- och 19 143 23 959 29 670 +5 711 33 360-3 690 vilotider Farligt gods 232 231 220-11 175 +45 Obot 8 002 6 875 8 231 +1 356 10 000-1 769 Narkotika överlåtele Narkotika eget bruk under 21 år Brott i nära relationer Service 79 vapen 83 pass 5,4 % 4,5 % 4,4 % -0,1 %- enhet 26 % 29 % 28 % -1 %- enhet > 4,5 % -0,1 %- enhet 20 % +8 %- enheter 124 125 148 + 23 150-2 77 vapen 87 pass -2 +4 85 % -8 %-enheter +2 %- enheter 24

Personalstatistik 2008 2009 2010 Antal anställda 562 570 601 - varav poliser 425 439 468 - varav civila 137 131 133 Antal åak 499 489 508 - varav poliser 373 371 393 - varav civila 126 118 115 Sjukfrånvaro 3,1% 2,6% 2,5% Medelålder (år) 46 - varav polis 44 - varav civil 48 Budget och utfall Budget 2010 2010 Avvikelse mot budget Årets anslagstilldelning 360 957 360 957 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 17 019 21 537 4 518 Intäkter av bidrag 0 172 172 Finansiella intäkter 0 132 132 SUMMA INTÄKTER 17 019 21 841 4 822 Lön, poliser 145 579 144 221-1 358 Lön, civilanställd personal 35 600 34 334-1 266 Övriga personalkostnader 9 404 10 497 1 093 Summa personalkostnader 279 897 276 785-3 112 Lokalkostnader 35 355 34 566-789 Summa lokalkostnader 35 355 34 566-789 Övriga driftskostnader 45 742 47 919 2 177 Summa driftskostnader 45 742 47 919 2 177 Finansiella kostnader 297 152-145 Intern fsg/inköp av anläggningstillgångar 0 0 0 Avyttring av anläggningstillgångar (anges med 0 0 0 negativt tecken) Avskrivningar 11 690 9 211-2 479 Summa finansiella kostnader 11 987 9 363-2 624 SUMMA KOSTNADER 371 981 368 633-4 348 ÅRETS ANSLAGSFÖRBRUKNING 355 962 346 792-9 170 ÅRETS RESULTAT 0 14 165 14 165 INGÅENDE ÖVERFÖRINGSBELOPP -4 852 Indragning av föregående års överföringsbelopp ACKUMULERAT RESULTAT 9 313 Anslagssparande/Anslagskredit i procent 2,6% 25