Årsredovisning 2012 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2012

Relevanta dokument
Finansiell analys - kommunen

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Årsredovisning 2011 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2011

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet,

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Din kommuns tillgänglighet

Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner?

Kommunens Kvalitet i Korthet 2012

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2011

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2013

Kommunens kvalitet i korthet 2014

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Kommunens kvalitet i korthet

Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011

Hur bra är Ulricehamns kommun?

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2012

Säffle kommuns Kvalitet i Korthet 2012

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Årsredovisning 2011 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2011

MARKARYDS KOMMUN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET

Kommunens kvalitet i korthet 2015

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 kommuner 2013 deltog 220 kommuner

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2011

Årsredovisning 2011 Finansutskottet del 1

Granskning av delårsrapport 2014

Kommunens kvalitet i korthet 2016

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga får kontakt med en handläggare?

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2012

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2016

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2011

Trollhättan tål att jämföras

Delårsrapport April Kommunfullmäktige

Kommunens kvalitet i korthet 2017

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2010

Resultat Kommunens Kvalitet i Korthet Bra OK Under medel

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET

Sammanställning för KKiK

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2016

Årsredovisning 2013 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2013

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Granskning av bokslut och årsredovisning per

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2017

Årsredovisning 2013 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2013

Hammarö kommuns kvalitet i korthet 2013

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index Antal personer. Barn/ personal

Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2016 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke.

Granskning av delårsrapport

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014

Granskning av delårsrapport 2015

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar?

bokslutskommuniké 2012

Resultat av undersökningen Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) 2015

Årsredovisning 2013 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2013

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell

Hammarö kommuns kvalitet i korthet. = Bra resultat i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun. Tillgänglighet i Hammarö kommun 2009

Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

Tillgänglighet Indikator Eda 2016 Eda 2017

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan.

Granskning av årsredovisning 2009

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet

Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2016 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

KKiK s rapport 2015 noteringar och diagram

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Bokslutskommuniké 2014

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Hylte kommun

bokslutskommuniké 2013

Granskning av delårsrapport 2014

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Kommunens kvalitet i korthet 2011

Granskning av årsredovisning 2013

Resultatbudget. Årets resultat Nödvändigt resultat enl. finansiellt mål (2%)

Boksluts- kommuniké 2007

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige

Sammanställning av resultat för KKiK 2012 (Kommunens Kvalitet i Korthet) Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Granskning av delårsrapport 2016

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel i Sverige) (Kommunfullmäktige)

MARKARYDS KOMMUN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN Årsredovisning Del 1

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB

Årsredovisning 2015 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2015

Transkript:

Årsredovisning 2012 1

Innehåll 2 Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande... 3 Kommundirektören kommenterar... 5 Viktiga händelser under året... 6 Femårsöversikt... 8 Vad kostar det?... 9 Förvaltningsberättelse Resultat, måluppfyllelse och kvalitet... 10 Sammanfattning 2012... 19 Framtidsbedömning... 20 Omvärldsanalys... 21 Finansiell analys för kommunen... 22 Driftredovisning och investeringsredovisning... 28 Exploateringsredovisning... 29 Finansiella rapporter kommunen Resultaträkning... 31 Kassaflödesanalys... 31 Balansräkning... 32 Tilläggsupplysningar... 33 Tillämpade redovisningsprinciper... 36 Sammanställd redovisning koncernen Förvaltningsberättelse... 39 Resultaträkning... 45 Kassaflödesanalys... 45 Balansräkning... 46 Tilläggsupplysningar... 47 Personalekonomisk redovisning... 48 Miljöredovisning... 52 Välfärdsredovisning... 58 Nämndernas verksamhetsberättelser Kommunstyrelsen... 62 Utförarstyrelsen, Teknisk förvaltning... 75 Utförarstyrelsen, Serviceförvaltning... 91 Miljö- och samhällsnämnden... 98 Kultur- och fritidsnämnden... 106 Barn- och utbildningsnämnden... 116 Vård- och omsorgsnämnden... 126 Socialnämnden... 138 Överförmyndaren... 146 Valnämnd... 148 Gemensam nämnd för upphandlingssamverkan... 149 Revisionsberättelse... 151 Omslagsbild Sittande från vänster: Helena Ekholm, Jenny Hansson, Sofia Bleckur, Anna Haag, Ida Ingemarsdotter, Anna Maria Nilsson, Karolin Andersson. Stående från vänster: Anders Södergren, Jerry Ahrlin, Lotten Sjödén, Jesper Modin, Johan Olsson, Emil Jönsson, Oskar Eriksson, Fredrik Lindström, Alexander Lindström, Kristian Lindström, Tobias Arwidsson, Christoffer Sundgren och Niklas Forsberg. Foto: Roger Strandberg Formgivning: Infobyrån, Östersunds kommun. Foto: Infobyrån, Östersunds kommun. Tryck: Östersunds kommun 20130426

ÖVERGRIPande del Ordning och reda och ett bokslut att vara stolt över När Östersunds kommun summerar sin verksamhet under 2012 så är det lätt att fokus hamnar enbart på pengar. Det är absolut inte fel men det är viktigt att se vad som finns bakom de olika siffrorna. Jo, vi ska vara stolta med att vi uppnått mer än god ekonomisk hushållning i överskott. Det är också viktigt för att kunna säga att i Östersunds kommun har vi en hållbar ekonomi. I Östersund lämnar vi inte skulder till framtiden och kommande generationer att lösa. Med en stor organisation som Östersunds kommun är det viktigt att alla delar, alla medarbetare och förtroendevalda känner engagemang och ansvar för helheten Det är med stolthet jag som kommunstyrelseordförande kan se att det har alla också gjort under 2012. Kommunens verksamhet måste självklart anpassas efter t ex färre barn i skolan. 2012 har varit ett år med utmaningar och krav för alla och där det är viktigt att påminna varandra om våra uppdragsgivare medborgarna. Så vad tycker då Östersunds medborgare om kommunens service? Våra medborgare vill engagera sig mer i kommunens verksamheter de vill ha mer inflytande. Där har vi förtroendevalda ett särskilt ansvar för att hitta lämpliga former och sätt att möta det önskemålet på. Det arbetet har redan startat med förtroendevalda från majoritet och opposition som tillsammans arbetar med att hitta bra mötesformer och moderna IT-verktyg för att pröva om det kan öka medborgarnas inflytande. Information är en viktig del i kommunens verksamhet. Vår hushållstidning Östersund är uppskattad och under 2012 startade vi en Facebook-sida. Medan vi gläds åt 2012 års bokslut och betyg från medborgarna har redan arbetet med budget för 2014 startat. Östersunds kommun är ingen isolerad ö i vare sig Jämtland, Sverige eller världen utan påverkas naturligtvis av omvärlden. Därför behöver vi hela tiden anpassa vår budget och verksamhet till de förutsättningar som ges. Vi har gjort det förr och vi kommer klara det även denna gång för i Östersunds kommun är det ordning och reda som gäller. 3 Den medborgarundersökning som gjordes under 2012 visar på höga betyg för Östersunds kommun. Högsta betyg får vi när vi frågar medborgarna om de vill rekommendera Östersund som en plats att leva och bo i. Östersunds medborgare är viktiga ambassadörer som talar gott om Östersund eftersom det kan bidra till att vi blir fler innevånare i Östersund. Näst högsta betyg ger våra medborgare för utbildningsmöjligheterna. Där har kommunen ansvar för förskolan till gymnasiet och även en del av vuxenutbildningen men Mittuniversitet är viktigt för såväl kommunen som våra företag och myndigheter. Kommunens samarbete med Mittuniversitetet är därför en långsiktig satsning för att stärka campus i Östersund. AnnSofie Andersson (S) Kommunstyrelsens ordförande

4

Ett varmt tack för 2012! ÖVERGRIPande del Först av allt; vi tillsammans har levererat ett plusresultat för kommunen! Alla kommunens nämnder, förvaltningar och anställda har bidragit så att verksamheten år 2012 gick med plus första gången på flera år. Det är inte någon enskild vare sig tjänsteman eller förtroendevald som skall hyllas utan det är de många anställda och förtroendevalda som gemensamt har klarat av att bedriva verksamheten inom de av fullmäktige fastställda ramarna. Ett varmt tack för den prestationen! Och sedan; vi måste hålla fast vid att klara en god ekonomisk hushållning. Vi har nu erhållit en rating av Standard & Poors som innebär att vi i fortsättningen får möjlighet till lägre ränta på lån, pengar som vi istället kan använda för utveckling av kärnverksamheten; vård, skola och omsorg. Men det kommer också ställa krav på en stabilitet och noggrannhet att hålla ekonomin i ett fast grepp. Inga verksamheter får överskrida sina budgetar det är ett gemensamt uppdrag att se till att verksamheten bedrivs med den kvalité och inom de ramar som fastställts. Det är oroväckande att sjukfrånvaron ökat. Om än bara med 0,3 % och som en del av en nationell trend så är det ett bakslag i vårt arbete få ned sjukfrånvarotalen. Vi kommer i fortsättningen få arbeta med nya metoder och en ny företagshälsovård för att åstadkomma en bra arbetsmiljö för alla våra anställda. Kommunen har inte råd att inte ta tillvara sina anställda! Medarbetardagarna i höstas var en oerhört stor satsning för kommunen; att se till att alla 4 500 anställda fick del av samma budskap och innehåll. Av utvärderingen från de över 900 svarandena fick medarbetardagarna ett mycket högt betyg det var ett mycket uppskattat initiativ. Efter önskemål från framförallt förvaltningarna kör vi nu medarbetardagar igen hösten 2013 välkommen med tips hur de kan bli ännu bättre! Vi har många utmaningar framför oss; vi skall genomföra verksamheten 2014 med mindre resurser än tidigare. Vi måste klara effektivitetsarbetet, att bli än effektivare i administrativa processer och stödfunktioner till kärnverksamheten. Vi skall slutföra arbetet med översiktsplanen 2040 och den framtida hushållningen med mark och vatten i kommunen och vi skall revidera vårt Tillväxtprogram för tiden 2014 2020 där vi skall arbeta för målsättningen 65 000 innevånare 2020. Det viktigaste för att få hit nya innevånare är att vi kan ge en bra kvalitativ barnomsorg, skola, vård och omsorg. Det är ett arbete våra anställda lyckats väl med enligt alla brukar- och medborgarundersökningar. Det kommer vara en ständig utmaning för oss. Men tillsammans klarar vi det! Varmt tack för er insats under 2012! Väl mött under 2013! 5 Vi kan glädjas åt fortsatt höga betyg i medarbetarundersökningen för 2012. Våra anställda trivs med sina arbeten, känner stark samhörighet med verksamheten och det finns ett förtroendefullt förhållande mellan chefer och medarbetare. Vi är tacksamma för det och resultaten ger energi åt att arbeta än hårdare med olika insatser för att än mer förbättra en god arbetsmiljö; ledarutvecklingsprogram, stöd till chefer av olika slag, medarbetardagar för alla anställda, osv. På de områden där vi har förbättringsområden t ex förslitningsskador pga tunga lyft, stress, etc - måste vi som arbetsgivare tillsammans med de fackliga organisationerna hitta nya lösningar. Bengt Marsh Kommundirektör

ÖVERGRIPande del Viktiga händelser under 2012 6 Kommunen har genomgått en kreditbedömingsprocess hos Standard & Poor s och erhållit betyget AA+, vilket är den näst högsta kreditnivån. Med kreditbetyget som grund kommer kommunkoncernens finansieringskostnader att kunna sänkas. Den nationella medborgarundersökningen som SCB genomför i ett större antal kommuner visar att den sammanfattande omdömet om att bo och leva i Östersund är mycket högt. Grundskolan i kommunen hade 2012 ett mycket bra verksamhetsresultat. Meritvärdet var det bästa någonsin, 217,2. Resultat i kvalitetsmätningar, brukarundersökningar och öppna jämförelser visar att äldreomsorgen i Östersunds kommun är i nivå med riket eller bättre än riksgenomsnittet. Viktiga insatser har genomförts under året för att skydda våra vatten, bla genom tillsyn av dricksvattenverken, avloppshantering och förberedande insatser som att gå igenom förutsättningarna för att bedriva effektiv tillsyn i vattenskyddsområden Antalet bygglov/anmälningar har varit något färre jämfört med 2011. Bland byggloven kan nämnas lov för ett nytt handelskvarter i Odenskog. Område öppenvård inom socialförvaltningen har lyckats väl med att anpassa och förändra sina verksamheter och insatser och därmed förmått att minska antalet förväntade externa placeringar och effektivisera arbetet Under året har det varit stor efterfrågan från andra kommuner (Krokom, Strömsund, Ragunda mfl) att placera inom Socialförvaltningens öppenvårdsverksamheter. Östersunds kommun stod i januari som värd för SM-veckan där SM avgjordes i 14 idrotter. Ett stort antal föreningar och ideellt arbetande gjorde SM-veckan möjlig att genomföra. Kommunen klarade av sina åtaganden inom avsatt budget. SM-veckan sågs av 1,2 miljoner TV-tittare, minst 17 000 åskådare fanns på plats på arenorna, arrangemanget omnämndes i 1158 nyhetsartiklar. Annonsvärdet beräknas till ungefär 23,9 Mnkr. Den nya slalombacken Ladängen på Östberget som invigdes i januari 2012 fick ett mycket positivt mottagande av brukarna Antalet utförda hemtjänsttimmar ligger kvar på en hög nivå och som kan jämföras med 2011 års volym. I takt med ökat behov av hemtjänst och kortare vårdtider på sjukhuset ökar också behovet av hemsjukvård. Dessutom tillkommer nya målgrupper och nya behov. I en jämförelse från SKL, där samtliga kommuners webbsidor har jämförts hamnar Östersunds kommun på förstaplats när det gäller information om äldreomsorgen. Arbetslösheten har minskat under året jämfört med föregående år. Det totala antalet arbetslösa har minskat från 9,8 % till 8,9 %. Ungdomsarbetslösheten är emellertid fortfarande oroväckande hög. Den totala arbetslösheten bland ungdomar ligger på 20,9 % Regeringen meddelat att Folkhälsoinstitutet även vid en sammanläggning med Smittskyddsinstitutet blir kvar i minst den omfattning som är idag vilket är en bit på vägen för att ha kvar och få nya myndigheter till Östersund. Flyktingmottagandet har under året skett i enlighet med överenskommelsen med staten och kommunen har tagit emot 84 flyktingar. För det kommande året har kommunen förklarat sig beredd ta emot 320 flyktingar. Två identiska särskilda boenden är under nybyggnad på Skogbruksvägen med 32 lägenheter i vardera hus. Det första huset som färdigställdes driver kommunen i egen regi. Inflyttning skedde i slutet av januari. För den andra fastigheten har driften upphandlats med extern utförare och avsikten är att genomföra en jämförande studie.

ÖVERGRIPande del 7

ÖVERGRIPande del Femårsöversikt (mnkr) RESULTATRÄKNINGAR 2012 2011 2010 2009 2008 8 Verksamhetens intäkter 740,8 733,0 714,0 687,4 687,7 Verksamhetens kostnader -3497,7-3 504,3-3 822,5-3 194,5-3 169,3 Av- och nedskrivningar -139,8-129,2-124,5-125,7-116,0 Verksamhetens nettokostnader -2 896,7-2 900,5-3 233,1-2 632,8-2 597,5 Skatteintäkter 2398,2 2 345,8 2 259,5 2 239,0 2 178,0 Generella statsbidrag och utjämning 607,5 587,4 593,1 489,7 472,7 Finansnetto 27,3 38,5 110,5 6,3 22,9 Årets resultat 136,3 71,1-269,9 102,2 76,1 Verksamhetens nettokostnad/skatteintäkter och generella statsbidrag 98,1% 98,9% 113,3% 96,5% 98,0% KASSAFLÖDESANALYSER 2012 2011 2010 2009 2008 Löpande verksamhet Kassaflöde från löpande verksamhet 155,8 121,5 268,9 411,7 196,9 Investeringsverksamhet Nettoinvesteringar, materiella anläggningstillgångar -356-249,9-200,1-215,4-328,0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,7 11,5 9,7 3,7 5,4 Investeringar i finansiella anläggningstillgångar -18,4-14,4-435,9-551,2-1,2 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 5,5 0,0 1,2 Kassaflöde från investeringsverksamhet -373,7-252,8-620,8-762,9-322,6 Finansieringsverksamhet Upptagna/amortering lån 0 130,0 - - - Förändring av långfristiga fordringar 218,8 51,6 82,1 552,4 2,9 Kassaflöde från finansieringsverksamhet 218,8 181,6 82,1 552,4 2,9 Förändring i kassaflöde 0,9 50,3-269,8 201,2-122,8

ÖVERGRIPande del BALANSRÄKNINGAR 2012 2011 2010 2009 2008 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 3 340,0 3 320,7 3 239,4 2 825,2 2 738,5 Exploateringstillgångar 25,1 11,6 7,8 7,6 14,0 Förråd mm 1,7 2,0 2,2 2,1 1,3 Kortfristiga fordringar mm 383 203,8 122,7 99,6 140,0 Likvida medel 97,2 96,3 46,0 315,8 114,6 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 507,0 313,7 178,7 425,1 269,8 SUMMA TILLGÅNGAR 3 847,0 3 634,4 3 418,1 3 250,3 3 008,3 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL 2449,4 2 313,1 2 242,0 2 525,8 2 423,5 AVSÄTTNINGAR 644,5 623,4 585,9 134,4 122,2 Långfristiga skulder 130 130,0 - - - Kortfristiga skulder 623,1 567,8 590,1 590,1 462,6 SKULDER 753,1 697,8 590,1 590,1 462,6 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 3 847,0 3 634,4 3 418,1 3 250,3 3 008,3 STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Ansvarsförbindelser 3 256,5 2 924,1 2 710,3 3 302,1 2 718,8 - varav pensionsförpliktelser 1 208,6 1 229,8 1 088,6 1 585,0 1 545,0 Soliditet, inklusive pensionsskuld 32,3% 29,8% 33,7% 28,9% 29,2% Kassalikviditet 81,4% 55,2% 30,3% 72,0% 58,3% Befolkning 59 485 59 373 59 416 59 136 58 914 - förändring 112-43 280 222 228 9 Vad kostar det? Antal personer/ Kostnad/plats/ Antal personer/ Kostnad/plats/ besökare besökare kr besökare besökare kr 2012 2012 2011 2011 Grundskoleplats 4 236 87 100 4 265 86 700 Gymnasieplats, ex gymnasiesärskola 2 141 89 500 2 246 89 700 Förskoleplats i egen regi 2 771 136 800 2 725 135 400 - varav föräldraavgift 8 700 8 700 - varav kommunens kostnad 128 100 126 700 Fritidshemsplats i egen regi 2 039 33 500 1 974 32 400 - varav föräldraavgift 5 700 5 700 - varav kommunens kostnad 27 800 26 700 Plats i äldreboende 508 800 531 400 Plats i boende enligt LSS 390 685 600 380 670 100 Plats i daglig verksamhet enligt LSS 359 133 300 342 133 200 Besök på Storsjöbadet 263 169 99 252 877 102 - varav genomsnittlig avgift 51 50 - varav försäljning m m 20 18 - varav kommunens kostnad 28 34

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 10 Resultat, måluppfyllelse och kvalitet Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet Kommunfullmäktige har antagit en övergripande vision samt i budgetdirektiv tydligare uttryckt de gemensamma strategiska områdena som bör förbättras och utvecklas inom den kommunala verksamheten för att uppnå ett hållbart Östersund. Utifrån kommunfullmäktiges övergripande vision och kvalitetspolicy formuleras verksamhetens inriktningsmål i kommunfullmäktiges sektorplaner för verksamheten. Nämnderna formulerar verksamhetens effektmål i årsbudget och årsredovisningen redovisar om målen är uppfyllda, delvis uppfyllda eller inte uppfyllda. Måluppfyllelsen (resultatet) är en del i verksamhetens totala resultat som utgörs av kvalitet, volym, intäkter och kostnader. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Kommunen har fastställt en styrmodell för hur verksamheten ska styras och följas upp. Kommunen arbetar utifrån en övergripande styrmodell som innebär att formulera mål fördela resurser följa upp och utvärdera utkräva ansvar. En mer detaljerad mål- och styrkedja samt en modell för att mäta effektivitet och produktivitet är fastställd i kommunfullmäktige och den beskriver hur nämnder och förvaltningar ska arbeta på ett målinriktat och systematiskt sätt. Styrmodellen innebär att fullmäktige tilldelar nämnderna ekonomiska ramar och fastställer inriktningsmål, nämnderna föreslår effektmål som ryms inom tilldelad ram och förvaltningarna upprättar handlingsplaner, ge nom för uppföljningar och utvärderingar. Nämnd erna analyserar och redovisar över-/underskott och måluppfyllelse tre gånger per år till kommunfullmäktige. Detta för att säkra kvalitetsarbetet med ständiga förbättringar och god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv är enligt kommunens syn, att arbeta enligt den antagna styrmodellen med mål och måluppfyllelse avseende såväl ekonomi som verksam het. En väsentlig del i god ekonomisk hushållning är att ha en buffert för oförutsedda händelser och kunna direktfinansiera en del av investeringsvolymen (utöver avskrivningar). Östersunds kommun har uppfyllt målet om god ekonomisk hushållning. Se även avsnitt Finansiell analys. Ekonomiskt hållbar utveckling Måluppfyllelse ekonomi 2012 Finansiellt mål God ekonomisk hushållning vilket innebär ett resultat på 60 mnkr Resultat 136 mnkr

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 11 KVALITETSARBETET demokratisk, social och ekonomiskt hållbar utveckling Kommunfullmäktige i Östersund har fastställt en kvalitetspolicy och syftet är att skapa en gemensam grund för kvalitetsarbetet i kommunen. Kvalitetspolicyn består av fyra kommungemensamma kvalitetsdimensioner: tillgänglighet, kompetens, inflytande och bemötande. Policyn är styrande för andra kommunala styrdokument och utgör utvecklingsområden och inriktningsmål i kommunfullmäktiges sektorplaner: Plan för Lärande, Plan för Vård & Omsorg, Kultur, Idrott, Trafik samt Plan för Vatten & Avlopp och Naturvård & Park som kommunfullmäktige behandlar den 14 mars 2013. I kommunens kvalitetsarbete ingår att följa upp och utvärdera verksamheten som ett led i arbetet med ständiga förbättringar. Inriktningsmålen preciseras i effektmål i årsbudget som följs upp tre gånger per år. Förutom uppföljning av mål innebär kvalitetsarbetet uppföljning av kvalitet via medborgarundersökningar och brukarundersökningar samt jämförelser av resultat med andra kommuner. Medborgarundersökning (via SCB) har genomförts under 2012. Brukarundersökningar genomförs årligen av styrelser och nämnder. I kvalitetsarbetet ingår också att jämföra kvalitet och kostnader med andra kommuner i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL) Kommunens kvalitet i korthet och resultat av mätningar under åren 2007-2012 redovisas nedan.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Östersunds kvalitet i korthet jämförelse med andra kommuner 12 Från och med år 2007 har Östersunds kommun, tillsammans med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och ett antal av Sveriges 290 kommuner deltagit i ett samarbete med syfte att ta fram indikatorer som beskriver kvalitet ur ett medborgarperspektiv. År 2007 deltog 44 kommuner i jämförelsen, vid senaste mätningen 2012 deltog 192 kommuner. Mätningen 2012 visade att ca 79 % av Östersunds värden är lika eller högre i jämförelse med det genomsnittliga värdet för deltagande kommuner. Mät-ningen 2011 visade på 63 %. Redovisningen, tillsammans med definitioner av måtten, finns på kommunens hemsida under - Om oss. Arbetet med jämförelser med andra kommuner fortsätter under 2013. Din kommuns tillgänglighet Östersunds resultat 2007 Östersunds resultat 2008 Östersunds resultat 2009 Östersunds resultat 2010 Östersunds resultat 2011 Östersunds resultat 2012 1. Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel e-postfråga får svar inom två arbetsdagar? 84% 73% 96% 93% 88 % 87% 2. Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? 3. Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? 4. Länsbibliotekets öppettider: Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket i kommunen öppet utöver tiden 08-17 på vardagar? 5. Storsjöbadets öppettider: Hur många timmar/vecka har kommunens simhall öppet utöver tiden 08-17 på vardagar? 6. Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? 7. Hur lång är väntetiden (dagar) för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? 8. Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? Första halvåret 2012 9. Hur lång är handläggningstiden i snitt (dagar) för att få beslut om ekonomiskt bistånd vid nybesök? Första kontakt till beslut SKL:s redovisning av jämförelsetal avser i flera mått tidigare år. I denna redovisning har en korrigering gjorts så värdena avser rätt år. Resultat för 2012 avser oftast 2012 men alla kostnader avser 2011. Nationell statistik publiceras först under juli nästkommande år. OBS: Gröna fält är lika, högre/bättre värden än genomsnittet i jämförande kommuner för respektive år, gula fält är områden som kan förbättras och vita fält är värden som inte har varit med i jämförelsen med andra kommuner. 40% 46% 50% 46% 46 % 44% 100% 73% 50% 77% 68 % 68% 17 tim 17 tim 17 tim 17 tim 17 tim 17 tim 34 tim 42 tim 42 tim 42 tim 44 tim 44 tim 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 0 dgr 0 dgr 0 dgr 0 dgr 0 dgr 0 dgr 49 dagar 45 dagar 45 dagar 83 dagar 93 dgr 31 dagar 6 dag Ingen mätning i Ösd 8 dgr 8 dgr Genomsnitt och högstalägsta värdet 2012 72 % 100-22 41 % 78-19 82 % 100-60 12 tim 49-1 25 tim 53-0 72 % 100-22 21 dgr 100-0 52 dgr 169-5 16 dgr 65-1 Trygghetsaspekter i din kommun Östersunds resultat 2007 Östersunds resultat 2008 10. Hur trygga känner sig medborgare i kommunen? (SCB Medborgarundersökning, del Trygghet, max- 100) 56 11. Hur många olika vårdare besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar? 12. Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor? (planerad och faktisk) 1 Mätning i Ösd gick ej att jmf Ingen mätning i Ösd Östersunds resultat 2009 Ingen mätning i Ösd Ingen mätning i Ösd Östersunds resultat 2010 Ingen mätning i Ösd Östersunds resultat 2011 Östersunds resultat 2012 64 63 24 pers 17 pers 12 pers 5,2 barn 5,2 barn 5,0 barn 5,0 barn 5,1 barn Genomsnitt och högstalägsta värdet 2012 61 85-37 13 pers 22-3 5,4 barn 7,4-3,9

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Din delaktighet och kommunens information Östersunds resultat 2007 Östersunds resultat 2008 Östersunds resultat 2009 Östersunds resultat 2010 13. Hur stor andel av kommunens röstberättigade röstade i senaste kommunvalet? 81,2 % Östersunds resultat 2011 Östersunds resultat 2012 Genomsnitt och högstalägsta värdet 2012 14a. Hur god är kommunens information på hemsidan till medborgarna? (Informationsindex, andel av max poäng) 65 % 75 % 77 % 83% 86% 83% 14b. Information på webben till företag, andel av maxpoäng % 91 % [2] 15. Hur väl möjliggör kommunen för medborgare att delta i kommunens utveckling? (Medborgarindex, andel av max poäng) 16. Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet? (SCB inflytandeindex, antal poäng av max 100) Din kommuns kostnadseffektivitet Förskolan 17. Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan [3]? Kr/barn Grundskolan 18a. Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? (andel snitt som nått kravnivån i sv, eng, ma, %) 18b. Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? (endast kommunens skolor) (andel som nått kravnivån i sv, ma) 70% 70% 70% 72% 75% 72% Östersunds resultat 2007 43 poäng Östersunds resultat 2008 121 900 kr/barn Ingen mätning i Ösd Östersunds resultat 2009 123 782 kr/barn Ingen mätning i Ösd Östersunds resultat 2010 129 450 Kr/barn 42 Poäng Östersunds resultat 2011 136 000 Kr/barn 39 Poäng Östersunds resultat 2012 84 % 72,3 % 70 % 19. Andel elever som är behöriga till något nationellt program på gymnasiet, % 89,7 % 89,9 % 89,4 % 86,4 % 88,1% 90,9 % 21. Kostnad per betygspoäng (meritvärde grundskola), kr 327 kr 339 kr 337 kr 346 kr 355 kr 326 kr Gymnasieskolan 22. Andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen inom 4 år, inkl. IV-program? 77 % 80 % 78 % 83 % 82 % 81 % 74 % 91-47 % 49 % 77-13 % 40 poäng 54-27 Genomsnitt och högstalägsta värdet 2012 120 000 164 000 95 000 80 % 95-42 % 69 % 89-33 % 87,7 % 99,3-68,6 353 kr 483-230 78 % 89-58 13 23. Kostnad för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram? Kr/elev 18 101 Kr/elev Äldreomsorg 24. Vilket serviceutbud finns inom särskilt boende finansierat av kommunen? Andel av maxpoäng 25. Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? kr/brukare. 10 svar bra värde 456 355 kr 464 182 kr 459 510 kr 434 888 kr 463 000 kr 77 % 67 % 26. Hur nöjda är brukarna med sitt särskilda boende? NKI [4] 67 71 64 82 27. Vilken omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? (andel av max poäng ) 28. Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? Kr/brukare 85 % 100 % 5 svar bättre värden 12 svar lika bra 87 985 kr 138 718 kr 95 985 kr 100 971 kr 175 000 kr 88 % 94 % 29. Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de erhåller? (SCB NKI-index 1-100) [5] 76 76 73 92 30. Serviceutbud LSS, grupp- och serviceboende, index 87 89 30. Andel ej återaktualiserade ungdomar ett år efter insats, % 90 % 70 % 24 224 55279-10648 70 % 96-36 566 000 kr 898 000-356 000 81 98-53 69 % 94-39 % 143 000 316 000-49 000 kr 90 100-73 83 100-24 78 % 100-22

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 14 Din kommun som samhällsutvecklare 32. Förvärvsarbetande invånare [6] Andel av befolkning 20-64 år 33. Förändring i antalet förvärvsarbetande per 1000 invånare? SCB Östersunds resultat 2007 Östersunds resultat 2008 Östersunds resultat 2009 Östersunds resultat 2010 Östersunds resultat 2011 80 % 79 % 77 % 78 % 79 % 639-322 -18 7,0 13,1 Östersunds resultat 2012 Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen? (Nyföretagarcentrum4 6,3 6,1 5,1 6,4 8,4 6,9 35. Företagsklimat enligt SKL:s Insikten? NöjdKundIndex (NKI) 0-100 64 36. Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare? Antal dgr/ befolkning 16-64 år 6,6 8,7 37. Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall, % (Avfall Sverige) 38a. Andel miljöbilar i kommunorganisationen (inkl. kommunala bolag) (2012-11-01) 38b. Andel miljöbilar i den geografiska kommunen? 39. Hur stor är andelen inköpta ekologiskt livsmedel? % 40. Upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv plats att bo och leva i? (SCB Medborgarindex, max 100) Extra mått Hur många tim/vecka har kommunen öppet på valfri återvinningscentral utöver tiden 08-17 på vardagar? Kommunen 48 % 44 % 43 % 43 % 42 % 35 % Kommunen 50 % 37 % Kommunen 52 % 37 % Kommunen 50 % 39 % Inget resultat 2012 Kommunen Kommunen 54 % 2,5 % 3 % 7,1 % 39 % 56 % 13 % 10 % 14 % 15,6 % 70 Ingen mätning i Ösd 65 66 9 tim/vecka Genomsnitt och högstalägsta värdet 2012 78 % 87-64 % 13,7 43,1- (-2,4) 5,5 14,9-2,0 7,5 12,5-3,8 35 % 71-15 % 44 % 99-0 % 8,3 % 25-2,5 14 % 44-0 % 60 79-41 11 tim/v 36-1 Källa: SKL, SCB, Skolverket m.fl. samt interna mätningar i kommunerna Fotnoter 1) Beslut i BoUN om 6 barn/personal i snitt (18 barn/3 personal per avdelning i snitt). Östersund endast planerad. 2) Undersökning genomförd av SKL 2010 Informationsindex webb ur ett företagarperspektiv. Halmstad (92 %), Upplands Väsby och Östersund (91 %) och Kungsbacka (90 %) har de högsta värdena. Övriga 124 kommuner ligger under 80 %. 5) Undersökning av SCB på uppdrag av Socialstyrelsen (Socialstyrelsens nationella brukarundersökning) 6) SCB, avser geografisk kommun, andel av totalt antal invånare mellan 20 och 64 år 3) Enbart kommunala förskolor ej enskild regi 4) NKI = Nöjd Kund Index, SCB 1-100

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 15

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Måluppfyllelse av nämnders och styrelsers effektmål 2012 Nedan redovisas ett sammandrag av nämndernas måluppfyllelse avseende verksamhetsåret 2012. Måluppfyllelse redovisar andel mål som är helt eller delvis uppfyllda, ej uppfyllda och ej varit möjliga att följa upp. Redovisning av resultaten se under respektive styrelse/nämnd. 16 Kommunstyrelsen US - teknisk förvaltning US - serviceförvaltning Socialnämnd Miljö- o samhällsnämnd Kultur- o fritidsnämnd Barn- o utbildningsnämnd Vård- o omsorgsnämnd Medborgarundersökning SCB Kommunstyrelsen beslutade i juni 2012 att genomföra SCB:s medborgarundersökning under hösten. Ur resultaten framgår att det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Region-Index, NRI blev 66 (hur medborgarna bedömer Östersunds kommun som en plats att bo och leva på). Detta värde är högre än genomsnittsresultatet för de 120 kommunerna, som deltagit våren 2012 och hösten 2012. Det sammanfattande betygsindexet Nöjd- Medborgar-Index (NMI) för hur medborgarna bedömer verksamheterna som utförs av Östersunds kommun blev 56, ett värde som inte skiljer sig statistiskt ifrån genomsnittet för de deltagande kommunerna. Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Inflytande-Index (NII) för hur medborgarna bedömer möjligheterna till inflytande i Östersunds kommun blev 39. NII för Östersunds kommun är inte statistiskt säkerställt skilt från genomsnittet för de deltagande kommunerna. Målet i budget för 2012 nåddes inte då detta var att öka NII i SCB:s medborgarundersökning från 2011 som var 42. Servicedeklarationer Kommunstyrelsen beslutade hösten 2007 att alla nämnder under 2008 skulle ta fram servicedeklarationer för sin verksamhet. En servicedeklaration beskriver vad du som medborgare/ brukare kan förvänta när dig när du nyttjar kommunala tjänster. Under 2012 har Barn- och utbildningsnämndens servicedeklarationer reviderats VERKSAMHET PERSONAL MILJÖ andel som uppfyllts andel som ej uppfyllts andel som delvis uppfyllts andel ej mätta/ej redovisade/ej uppföljningsbara till en servicedeklaration där alla verksamheter ingår. Kultur- och fritidsnämnden har tagit fram en servicedeklaration för badhusen. Synpunkter Medborgarna kan bl.a. via kommunens hemsida eller skriftligt, via en blankett kopplat till servicedeklarationerna, lämna beröm, förslag och/eller klagomål. Redovisning av inkomna synpunkter är systematiserade utifrån kommunens kvalitetsdimensioner och redovisning av antal och typ av synpunkter sker i budgetuppföljningen. Under 2012 har 297 synpunkter registrerats i systemet för synpunktshantering varav 69 beröm, 28 förslag och 200 klagomål. Sveriges Kvalitetskommun Östersunds kommun nominerades 2009 och 2011 som en av fem kommuner till utmärkelsen Sveriges Kvalitetskommun. Kommunen var mycket nära att ta hem utmärkelsen som gick till Stockholms stad 2009 och till Kungsbacka 2011. Kommunen har inte utvärderats under 2012. Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnder/styrelser Inga utvärderingar har genomförts under 2012.