Årsredovisning 2013
Länsstyrelsen Gävleborg Årsredovisning 2013
Innehåll Landshövdingen har ordet 3 Organisation 3 Resultatredovisning 7 Länsstyrelseinstruktion 2 8 Övrig förvaltning 12 Trafikföreskrifter 13 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor 14 Regional tillväxt 17 Infrastrukturplanering 25 Hållbar samhällsplanering och boende 28 Energi och klimat 34 Kulturmiljö 43 Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar 49 Naturvård, samt miljö- och hälsoskydd 53 Lantbruk och landsbygd 75 Rennäring m.m. 86 Fiske 87 Folkhälsa 91 Jämställdhet 99 Integration m.m. 105 Organisationsstyrning 117 Personaluppgifter 118 Året i siffror 120 Finansiell redovisning 135 Resultaträkning 135 Balansräkning 136 Anslagsredovisning 138 Noter till resultaträkningen 142 Noter till balansräkningen 146 2
LANDSHÖVDINGEN HAR ORDET Länsstyrelsens verksamhet är lika varierande som årstiderna, där alla årstider har sin tjusning och sin betydelse för helheten i ett hållbart kretslopp. 2013 motsvarar den beskrivningen och ett antal nerslag i verksamheten får ge en glimt av ett intensivt verksamhetsår. Med anledning av HM Konungens 40-årsjubileum som statschef i Sverige, besökte kungaparet Gävleborgs län i slutet av augusti. Under en vacker sensommardag besöktes världsarvsgården Erik Anders i Söderhamn, Växbo kvarn i Bollnäs, Wij trädgårdar i Ockelbo samt aktivitetscentret Rapatac och Boulognerskogen i Gävle. Under dagen träffade kungaparet företrädare för samtliga kommuner, samt en rad representanter för företag, myndigheter och föreningar i länet. I maj invigdes ett nytt världsarv Hälsingegårdarna. Ett samlingsbegrepp som omfamnar gårdar från kust till inland, 36 socknar och fyra århundraden. Själva världsarvet omfattar sammanlagt sju gårdar i fyra olika kommuner i Hälsingland. Varje gård fick sin egen invigning under dagen, för att ge besökarna möjlighet att hinna besöka fler gårdar och ta del av festligheterna. För de bofasta är de bekanta syner som bär på berättelser om släktens livsöden. För de många besökande något helt nytt och förundrande. För oss alla en källa att hämta kunskap och inspiration från och en ny möjlighet att locka besökare från hela världen till Sverige och Hälsingland. Gävleborg är ett län präglat av basindustri sedan generationer. Detta innebär framstående forskning, utveckling och internationellt spetskunnande, men även pågående strukturrationaliseringar och sviter efter en konjunktursvacka som inte ännu vänt till en mer gynnsam konjunktur. Norra länsdelen drabbades hårt av nedläggningar och neddragning inom tillverkningsindustrin. Ett intensivt arbete under året tillsammans med många andra aktörer har i viss mån kunnat lindra effekterna av de första beskeden med övertagande av verksamhet av nya ägare. 3
Men faktum kvarstår att ett antal arbetstillfällen försvinner och arbetslösheten späds på från ett redan utsatt läge. Arbetsmarknadsministern besökte också länet under våren och besökte bland annat stålindustrin, som även den har ett högt förändringstryck liksom pappersindustrin i länet. Ytterligare insatser kommer att krävas, bland annat vad gäller utbildning, kompetensförsörjning och infrastruktur för att vidga arbetsmarknaden och ge företagen och offentlig sektor möjlighet att rekrytera kunniga medarbetare. Människor, mygg och natur vid Nedre Dalälven överlämnades under året till regeringen. I rapporten föreslås ändrad vattenreglering, ökad hävd och kompletterande biologisk bekämpning vid behov för att komma till rätta med myggproblematiken kring nedre Dalälven. Publikationen och slutsatserna som dras har föregåtts av ett intensivt arbete med forskningsinslag tillsammans med många aktörer i området och i kontakt med nationella myndigheter. Arbetet ger en kunskapsbas att arbeta vidare utifrån för att uppnå en bra livsmiljö för de människor som bor i våra södra länsdelar. Hamra nationalpark i norra Hälsingland vann i slutet av året Sienapriset för bästa utomhusmiljö på Arkitekturgalan. GIS är ett spetsområde i Gävleborg, där även Lantmäteriet har sin hemvist. Future Position X har under 2013 tilldelats finansiering från Vinnova under en tioårsperiod för ett utvecklingsarbete med rubriken Geo Life Region. Förhoppningen är att det ur ett spetskunnande ska utvecklas en ny näring med tjänste- och produktutveckling som i förlängningen leder till nya arbetstillfällen och forskning i länet. Länsstyrelsens hela verksamhet och det gedigna arbete som medarbetarna gör inom samtliga våra ansvarsområden speglas närmare i denna årsredovisning. Så har ytterligare ett verksamhetsår passerat med växlande årstider i en växlande, spännande och kompetent verksamhet. Barbro Holmberg, landshövding 4
ORGANISATION Under 2013 omfattade Länsstyrelsens organisation tre avdelningar och tio enheter, samt en rättsenhet och en stabsfunktion för stöd till länsledningen. Från 2013 infördes en ny avdelning för verksamhetsstöd. Därutöver finns ett insynsråd och en viltförvaltningsdelegation. Nedanstående organisationsplan gällde för Länsstyrelsen under 2013. Länsstyrelsens ledningsgrupp har, förutom landshövdingen och länsrådet, bestått av de tre avdelningscheferna och chefsjuristen. Länsstyrelsen är en enrådighetsmyndighet, vilket innebär att landshövdingen svarar direkt inför regeringen och att myndigheten har ett insynsråd i stället för styrelse. Insynsrådet Länsstyrelsens insynsråd har, förutom landshövdingen, bestått av följande åtta ledamöter. - Hanna Bruce, VD, Växbo Lin AB, Växbo - Maj-Britt Johansson, rektor, Högskolan i Gävle - Margareta B Kjellin, riksdagsledamot för Moderata samlingspartiet, Hudiksvall - Bengt Kjellson, generaldirektör, Lantmäteriet, Gävle - Gabriella Persson-Turdell, områdeschef på Arbetsförmedlingen, Gävle - Raimo Pärssinen, riksdagsledamot för Socialdemokraterna, Gävle - Hans Wahlbom, ordförande för Unionens regionstyrelse, Gävle - Lotta Zetterlund, ombudsman för LRF, Storvik 5
Länsstyrelsens insynsråd träffades fyra gånger under 2013, tre gånger för sammanträden och en gång för en studieresa till Ovanåker i Voxnadalen. Vid de tre sammanträdena behandlades bland annat den regionala landskapsstrategin för nedre Dalälven, det nya landsbygdsprogrammet, integrationsprojektet Öppna dörrar, bevarande av Gysingebroarna, Havsplanering, samt skötsel av naturreservat och eftersläckning av skogsbränder. Bland de interna frågorna behandlades Mats Sjöstrands utredning om statens regionala organisation, Länsstyrelsens värdegrundsarbete samt årsredovisningen och det ekonomiska utfallet för 2012. Vid studieresan till Ovanåker besöktes Våsbo fäbodar i Edsbyn, samt världsarvsgårdarna Jonlars och Pallars i Alfta. 6
RESULTATREDOVISNING Resultatredovisningens ordningsföljd följer den av länsstyrelserna gemensamt beslutade verksamhets- och ärendestrukturen, (VÄS), som används för länsstyrelsernas ärende- och ekonomiredovisning. Varje verksamhetsområde inleds med likvärdiga prestationstabeller där utvecklingen av årsarbetskrafter, verksamhetskostnader, ärendehantering och bidragsutbetalningar presenteras samt i förekommande fall utfall av brukarundersökningar. Tabellerna följs av kommentarer till de redovisade värdena samt kommentarer till andra väsentliga prestationer inom sakområdet. Därefter följer återrapporteringen av de regleringsbrevsuppdrag som ska återrapporteras i årsredovisningen och som avser det aktuella verksamhetsområdet. Länsstyrelseinstruktionen (2007:825) 2 första stycke avseende nationella mål åter-rapporteras genom indikatorerna som är placerade under respektive verksamhetsområde. Övriga delar av 2 länsstyrelseinstruktionen återrapporteras under rubriken Länsstyrelseinstruktionen 2. Länsstyrelseinstruktionen (2007:825) ändrades till en ny lydelse per 15 december 2013. Fr.o.m. 15 december 2013 gäller en ny skrivning för 5 punkt 8 samt en helt ny 5a i Länsstyrelseinstruktionen (2007:825). 5 punkt 8 avser sakområde Energi och klimat och 5a avser sakområdet Naturvård, samt miljö- och hälsoskydd. Eftersom myndigheten arbetat efter Länsstyrelseinstruktionen som gällde t.o.m. 14 december 2013 under nästan hela året är det den som myndigheten skriver om i årsredovisningen. Indikatorer Länsstyrelsen i Örebro län fick genom regleringsbreven för 2011 och 2012 i uppdrag att samordna arbetet med att utarbeta enhetliga indikatorer. Indikatorerna ska beskriva hur resultat förhåller sig till målet att nationella mål ska få genomslag i länen samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Uppdraget redovisades till regeringskansliet i juni 2011 resp. juni 2012. Därefter tog regeringen beslut om att de föreslagna indikatorerna skulle användas första gången i årsredovisningen för 2012. Länsstyrelserna arbetade in ett avsnitt om indikatorer i den årsredovisningsmall som gemensamt tas fram av länsstyrelserna. Efter att årsredovisningarna för 2012 lämnats in till regeringskansliet har länsstyrelsen i Örebro gjort en uppföljning av erfarenheterna kring indikatorerna. Sammantaget är erfarenheterna relativt positiva. Det framkom synpunkter på några definitioner och benämningar varför vissa förändringar och justeringar har gjorts för 2013. Undantag från det ekonomiadministrativa regelverket I regleringsbrevet för 2013 har regeringen beslutat om följande undantag från det ekonomiadministrativa regelverket: Vid redovisning av länsstyrelsernas uppgifter som avses i 2 första-tredje styckena förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktionen ska myndigheten inte tillämpa 3 kap. 1 andra stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att resultatredovisningen ska avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats vad gäller volym och kostnader. Vad gäller fördelningen av verksamhetens totala intäkter och kostnader i resultatredovisningen enligt 3 kap. 2 jämfört med 3 kap. 1 tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, ska verksamhetskostnader och årsarbetskrafter redovisas, vilket innebär ett undantag från kravet att redovisa intäkter, i en för länsstyrelserna enhetlig struktur och enligt anvisningar från Länsstyrelsen i Örebro län. 7
Länsstyrelseinstruktion 2 Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelseinstruktionen 2, första stycket avseende nationella mål, återrapporteras genom indikatorerna som är placerade under respektive verksamhetsområde. Övriga delar under 2 länsstyrelseinstruktionen återrapporteras i nedanstående redovisning. Förutom de nationella målen har bland annat följande regionala programdokument beaktats. Nya möjligheter, regional utvecklingsstrategi för Gävleborg, Uppföljning av miljömålen i Gävleborgs län, Åtgärdsprogram för miljömålen i Gävleborgs län, Länets klimat och energistrategi, Länstransportplan, Bredbandsstrategi för Gävleborgs län, Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter, Regionalt serviceprogram Åtgärdsprogram för vattenförvaltning Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Den regionala utvecklingsplanen utgör en utgångspunkt i det sektorsövergripande samarbetet mellan de statliga myndigheterna. Detta samarbete innefattar bland annat Högskolans utveckling, den kommande strukturfondsperioden, samhällsplaneringsfrågor, brottsförebyggande verksamhet och annat som ingår i de statliga ansvarsområdena. Samverkan med de statliga myndigheterna sker inte enbart på övergripande strategisk nivå, utan också på konkret operativ nivå. Under hösten 2013 har förberedelser påbörjats inför en kommande seminarieserie under 2014, där Högskolans forskare kommer att möta länets företag, under ledning av landshövdingen och till ömsesidig nytta för utvecklingen i länet. Det breda samarbetet i länet kring GIS, med bland annat Lantmäteriet, har resulterat i ett större samarbete kring projektet Geo health. Vinnova deltar i den gemensamma finansieringen av detta projekt som beräknas leda till såväl nya arbetstillfällen som en internationell spetsfunktion inom det högteknologiska området. Energi- och klimatfrågorna har en mycket stor roll för länets utveckling. Forsknings- och utvecklingsprojektet Klimatneutralt Gävleborg pågår vid Högskolan i Gävle, där flera regionala statliga myndigheter medverkar. 8
Förberedelserna inför den nya strukturfondsperioden kräver en nära samverkan mellan de statliga myndigheterna. Denna samverkan berör ett flertal utvecklingsområden, exempelvis bredband. Även om fokus i denna fråga ligger på den kommunala nivån, omfattar denna samverkan flera statliga myndigheter, inklusive ERUF och ESF. Fysisk planering, boende, folkhälsofrågor, integration, miljödriven tillväxt är politikområden där övriga statliga myndigheter berörs och där samverkan med andra statliga myndigheter sker i det dagliga arbetet på alla nivåer. Riksdagsledamöter och statliga myndigheter Landshövdingen träffar regelbundet länets riksdagsledamöter och de högsta cheferna för de statliga myndigheterna i länet. Vid dessa möten avhandlas aktuella frågor i länet. I samband med att regeringens budgetpropositioner har lagts fram brukar möten ske för att föra en dialog om eventuella behov och konsekvenser som är viktiga för länets utveckling. Under året har vid ett möte bland annat diskuterats den nya handlingsplanen för länets bredbandsstrategi, samt utvecklingsfrågor och arbetsmarknadsläget. Vid detta möte deltog sju av länets tolv riksdagsledamöter, samt företrädare för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Högskolan, Kriminalvården, Lantmäteriet, Migrationsverket, Polisen, Sjöfartsverket, Skogsstyrelsen, Statens Servicecenter, Trafikverket och Region Gävleborg. Samhällsrådet I juni 2011 undertecknades en samverkansöverenskommelse av Länsstyrelsen, Polisen, Landstinget och Region Gävleborg för att förstärka och effektivisera det brottsförebyggande arbetet i Gävleborgs län. Forum för detta samarbete är det regionala Samhällsrådet som består av landshövdingen, länspolismästaren, landstingsdirektören och regiondirektören. Landshövdingen är ordförande. Under 2013 träffades Samhällsrådet tre gånger. Vid det första möte behandlades det salmonellautbrott som bland annat drabbat djurhållare i Gävleborgs län. Dessutom diskuterades förebyggande metoder mot ungdomars kriminalitet, samt Länsstyrelsens uppdrag inom ANDT och våld i nära relationer. Vid de övriga två mötena med Samhällsrådet behandlades de problem som kan uppstå under bärplockningsperioden och situationen för hitresta bärplockare. Vid dessa möten medverkade även representanter från Kronofogden, Söderhamns kommun, LRF och Stora Enso. Framtidspaket i Hudiksvall. I samband med beskedet från Ericsson att lägga ner tillverkningen av telekablar i Hudiksvall, bildades en arbetsgrupp bestående av landshövdingen, samt företrädare för Region Gävleborg, Hudiksvalls kommun, Högskolan i Gävle, Mittuniversitetet, Arbetsförmedlingen, Ericsson och de fackliga organisationerna. Ett framtidspaket har tagits fram som består av ett antal delprojekt, med inriktning på bland annat omställningsåtgärder och innovationsutveckling. Även Näringsdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet har deltagit i detta arbete. För att följa den regionala utvecklingen träffas alla kommunchefer och Länsstyrelsen, representerat av länsrådet, en gång i månaden under ledning av Region Gävleborg. 9
Länsstyrelsen ska främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet samt underrätta regeringen om dels det som är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om, dels händelser som inträffat i länet. Gävleborg är en region med betydande basindustri inom stål, papper och massa. Detta gör att länet har framstående, internationell forskning och utveckling genom dessa industrier, men även att såväl strukturrationalisering som den internationella släpande lågkonjunkturen slår hårt vad gäller antalet sysselsatta och därmed antalet arbetstillfällen. Gävleborg har för närvarande en positiv arbetsmarknadsutveckling, även om den sker från en hög arbetslöshetsnivå. En viss återhämtning kan skönjas för länets arbetsmarknad, som resulterat i fler anställda inom både privat och offentlig sektor. Även ungdomsarbetslösheten minskar i länet. Mellan 2008 och 2010 ökade arbetslösheten i Gävleborg med omkring 80 % eller 8 000 personer som en följd av den internationella finanskrisen. Med nuvarande och kommande prognosticerad utveckling, samt med draghjälp av generationsväxlingen, finns det goda chanser att arbetslösheten kring år 2016/2017 är tillbaka på samma nivåer som före finanskrisen. Med effektivare matchning på arbetsmarknaden kan denna utveckling komma att gå ännu snabbare och arbetslösheten bli ännu lägre. En utgångspunkt för en kommande positiv arbetsmarknadsutveckling är den fortsatta tillväxten av företagandet i länet. Detta företagande verkar harmoniera bra med marknadsutvecklingen eftersom varken företagskonkurser eller varsel om uppsägningar tenderar att öka strukturellt. När konjunkturutvecklingen framöver driver på tillväxt och efterfrågan ännu starkare kommer en hel del av länets nästan 10 000 aktiebolag och övriga 17 000 företag att behöva ersättningsoch nyrekrytera. Till detta kommer stora delar av den offentliga sektorn att behöva öka sin rekrytering, dels som följd av de stora pensionsövergångarna och dels som en konsekvens av den demografiska utvecklingen, med ökade behov inom omsorgssektorerna. Men alla arbetsmarknadsproblem kommer inte att lösas av konjunkturutveckling och generationsväxling. Tvärtom kommer bristerna i matchningen mellan efterfrågan och utbud på arbetsmarknaden att bli ännu tydligare och sätta ännu mer fokus på kompetensförsörjningssektorerna. Denna problematik riskerar i sig att bli ett allvarligt hinder för tillväxten. Ett annat problem är att uppdelningen på arbetsmarknaden riskerar att bli ännu tydligare. Detta kan i Gävleborg innebära att omkring 10 000 personer riskerar att hamna utanför, trots ett skriande behov av kompetens inom både privat och offentlig sektor. 10
Länsstyrelsen ska vidare ansvara för de tillsynuppgifter som riksdagen eller regeringen har ålagt den. Förordning (2008: 1346) Ett arbete pågår för att Länsstyrelsen ska kunna förbättra sitt agerande, i enlighet med de krav som ställs på oss som myndighet, samt för att vi genom råd och stöd ska kunna bidra till en rättssäker tillsyn och ärendehandläggning. Vi för även en dialog för att följa upp och kontrollera regelefterlevnaden hos Länsstyrelsens olika enheter. Kontrollen genomförs genom en granskning av ett antal slumpvis utvalda akter, och avser exempelvis dokumentation och diarieföring, ordning i akten, kommunicering, motivering av beslut och annat. Kontrollen utförs så att risken för otillbörlig påverkan (mutor, jäv, bisysslor) beaktas, samt om lagstadgade uppgifter utförs eller inte utförs. Efter genomförd kontroll sker återkoppling till enhetschefen. En pilot har genomförts under 2013 och en plan har antagits för hur detta arbete ska utvecklas och genomföras 2014. Under året har en utbildning genomförts för alla anställda vad gäller den statliga värdegrunden, förvaltningsrätt och diarieföring i det nya diarie- och handläggningssystemet Platina. Länsstyrelsen har också arbetat med sin egen värdegrund utifrån den statliga värdegrunden. Detta arbete omfattar alla anställda och kommer att fortsätta under 2014. För att inför 2014 kunna börja arbeta mer med egeninitierad miljötillsyn utifrån miljönytta, har vi tvingats till kraftiga prioriteringar av våra arbetsuppgifter jämfört med de senaste åren. För att utveckla styrningen av verksamheten har vi även arbetat med att försöka planera in arbetsinsatser i en årsarbetskalender. 11
Övrig förvaltning PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) 2013 2012 2011 Avser verksamhet 20* och 21* Årsarbetskrafter män 1) 3,77 5,32 4,74 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 2,46 2,04 1,86 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 3,50 4,32 3,76 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 6 782 7 678 6 237 Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 4,37 5,02 4,00 Antal ärenden, inkomna och upprättade 849 1 657 1 423 Antal beslutade ärenden 909 1 772 1 362 Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 0 0 10 Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 2 257 33 236 61 890 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Andra väsentliga prestationer och resultat Handläggningen av de ärenden som sorteras in under övrig förvaltning har under 2013 överlag kunnat ske med beaktande av rimliga handläggningstider, även om handläggningstiderna för överklagade PBL-ärenden har prioriterats främst. Under övrig förvaltning har tillsyn på kameraområdet i första hand utförts enligt den nationella tillsynsplanen. Inom detta område sker betydande samordning mellan länen, bland annat genom en samrådsgrupp med representanter från Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Norrbotten och Gävleborg. Under 2013 har tillsyn i landet utförts av kameraövervakning av gallerior och köpcentrum. För Gävleborgs del har tillsyn utförts av tre köpcentrum och totalt 64 butiker. Tillsynen visade på vissa brister, främst bristfällig skyltning och att anmälan inte gjorts. Arbete har påbörjats för att förbättra den interna kontrollen av myndighetens regelefterlevnad. Avsikten är att i större utsträckning än hittills följa upp de olika enheternas verksamhet, främst vad gäller de formella krav som ställs på handläggningen. Avsikten är också att förebygga mutor och jäv, samt att förbättra rutinerna och uppföljningen vad gäller myndighetens upphandlingar samt myndighetens hantering och diarieföring av handlingar. Länsstyrelseinstruktion 4 1. De allmänna valen Under 2013 har arbetet med förberedelser inför valen 2014 intensifierats. Länsstyrelsen har deltagit vid två utbildnings- och samverkansmöten tillsammans med Valmyndigheten och övriga länsstyrelser. Deltagande har även skett i flertalet utbildningstillfällen via Lync och det har hållits samverkansmöten mellan länsstyrelserna bland annat för att samordna IT-stödet. Beslut om ändrade valkretsar och valdistrikt har fattats. Kontakter har tagits med kommunerna inför ändringar av valdistrikt och valkretsar. Information har lämnats om planerade utbildningar i Länsstyrelsens regi under februari 2014. Efterträdarval har handlagts löpande. Regelbundna interna möten hålls med 4-7 personer som arbetar aktivt med valen för att kontinuerligt följa upp och planera för alla de uppgifter som vilar på Länsstyrelsen. Utbildning av valnämnderna och partierna är inplanerat och rekrytering av rösträknare är planerat att ske i februari nästa år. 12
Trafikföreskrifter PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) 2013 2012 2011 Avser verksamhet 25* Årsarbetskrafter män 1) 0,17 0,13 0,29 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 0,55 0,54 0,50 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 0,41 0,39 0,45 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 586 603 646 Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 0,38 0,39 0,41 Antal ärenden, inkomna och upprättade 161 230 267 Antal beslutade ärenden 156 248 304 Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 0 1 5 Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 0 0 0 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Kommentarer till tabellen Antalet ärenden där enskilda ansöker om trafikreglerande åtgärder är på en förhållandevis hög nivå och avviker endast något från tidigare årsvolymer. Samverkan med andra myndigheter, främst Trafikverket och Polismyndigheten, är av stor betydelse för hantering av de enskilda ärendena. Under året har Länsstyrelsen deltagit vid två möten med Trafikverket och Polisen för att diskutera gemensamma myndighetsfrågor och pågående hastighetsöversyn. Ett möte har även hållits med en kommun där frågan om fastställelse av tättbebyggda områden har avhandlats. Tillsammans med övriga länsstyrelser och Trafikverket har temadag hållits för diskussion av ett flertal trafikreglerande frågor. Länsstyrelsen har tagit fram en årlig sammanställning över vägar och gator i Gävleborgs län, en uppgift som enligt trafikförordningen ligger på myndigheten 13
Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) 2013 2012 2011 Avser verksamhet 28* Årsarbetskrafter män 1) 2,01 2,32 3,20 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 8,28 6,97 7,01 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 5,78 5,45 5,82 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 9 893 9 025 9 324 Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 6,37 5,90 5,97 Antal ärenden, inkomna och upprättade 1 860 1 628 1 661 Antal beslutade ärenden 1 907 1 505 1 690 Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 13 5 3 Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 0 0 0 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Kommentarer till tabellen Under 2013 ses en stor ökning av antal ärenden och även en markant ökning av antal beslutade ärenden vilket har resulterat i en minskad ärendebalans. Under 2012 reducerades personalstyrkan inom arbetsområdet på grund av pensionsavgång och personer som avslutat sina tjänster. I slutet av 2012 skedde en återrekrytering varmed personalstyrkan återigen ökades, vilket återspeglas i 2013 års siffra för antal årsarbetskrafter. Andra väsentliga prestationer och resultat Livsmedel Länsstyrelsen har under 2013 tagit fram en lathund för kommunrevisioner och övrig verksamhet inom livsmedelsområdet (undantaget primärproduktion) som Länsstyrelsen ansvarar för. Tre utbildnings- och kompetensutvecklingstillfällen för länets kommuners livsmedelsinspektörer har genomförts under året, ett av dessa i samarbete med Dalarnas län. En större insats för att öka antalet registrerade primärproducenter har genomförts vilket gett ett lyckat resultat då antalet vid 2013 års slut stigit med ca 30 %. Kontroller av primärproducenter har gjorts som egna kontroller, i samband med planerade djurskyddskontroller hos får- och fjäderfähållare, samt vid tvärvillkorskontroller. Kontrollfrekvensmålet har uppnåtts. Djurskydd Länsstyrelsen har under 2013 gjort fler djurskyddskontroller än föregående år. Den planerade djurskyddskontrollen har framför allt bedrivits i projektform och har inriktats på fårhållare, tvärvillkorskontroller, beteskontroller, fiskodlingar, personer med djurförbud, fjäderfähållare (värphöns och slaktkyckling) samt djurtransporter. En genomgång har gjorts av länets två stora djurparker med avseende på tillstånd och en av dessa djurparker har också kontrollerats med avseende på djurskydd. Av årets kontroller har 34 % avsett livsmedelsproducerande djur, 46 % sällskapsdjur, 15 % hästar samt 5 % övriga kontrollobjekt. I gruppen övriga kontrollobjekt ingår kontroll av personer med djurförbud, offentlig förevisning samt kontroll av djurtransporter. Länsstyrelsen har under året arbetat förebyggande genom att inför de planerade djurskyddsprojekten informera djurhållare och allmänhet om projektens inriktning och syfte, samt gällande lagstiftning. 14
Länsstyrelsen har också arbetat för att likrikta kontroll och bedömning, samt för att gå igenom och revidera administrativa och praktiska rutiner för att effektivisera och förbättra kontrollen, vilket gett effekt i ett ökat antal kontroller. Länsstyrelsen har under 2013 deltagit i det arbete som gjorts för att uppdatera djurskyddskontrollregistret. Handläggningstiden för förprövningar är på Länsstyrelsen kort och ligger väl under den lagstadgade tiden. Även handläggningstiden för tillstånd enligt 16 djurskyddslagen är generellt kort. Under 2013 har Länsstyrelsen lagt ner mycket arbete på att slutbesiktiga förprövade och färdigbyggda stallar. Smittskydd och regional krisberedskap Länsstyrelsen har övervakat resultaten av de rapporter avseende anmälningspliktiga sjukdomar som inkommit. Åtgärder har vidtagits när så har behövts. En lathund för åtgärder vid Salmonella hos katt har tagits fram. I samband med ett utbrott av Salmonella Mbandaka (från smittat foder från ett foderföretag i Uppsala) har Länsstyrelsen informerat allmänhet, media, länsledning och samhällsråd, medverkat i länsstyrelsens tillfälliga krislednings-organisation, samt deltagit i ett antal samverkansmöten med Jordbruksverket. Länsstyrelsen har också handlagt dokumentation (beslut och provsvar) avseende 35 misstänkt smittade besättningar, varav fem sedan visade sig vara positiva. Seminkontroller har utförts och kontroll av hästpass har skett vid de djurskyddskontroller som gjorts. Länsstyrelsen har en väl fungerande krisberedskap och har under året bland annat deltagit i övning Havsörn avseende kärnteknisk olycka. Under övningen prövades krisorganisationen, samt rutiner och scenarier ur olika aspekter, där bland annat påverkan på djurskydd och livsmedel ingick. Allmänna veterinära frågor Kontrollen av djurhälsopersonal har följt kontrollplanen för djurhälsopersonal 2011-2013, och myndighetens kortsiktiga mål för 2013 har uppfyllts. Kontroll av läkemedel på gård har gjorts i samband med tvärvillkorskontroller och i samband med planerad kontroll hos fårhållare. Inkomna anmälningar om villkorad läkemedelsanvändning har registrerats. Foder och animaliska biprodukter Länsstyrelsen har gjort kontroller av foder i primärproduktionen i samband med tvärvillkorskontroller. Kontrollfrekvensmålet för detta kontrollområde har uppfyllts. Ansökningar om nedgrävning av häst har behandlats, som regel senast inom en vecka från ankomst. Ansökningar om utfodring av vilda djur med animaliska biprodukter (åtel) har behandlats. 15
Återrapportering regleringsbrev Tabell 1.1: Verksamma veterinärer och djurskyddsinspektörer Länsfakta 2013-12-31 2012-12-31 2011-12-31 Antalet verksamma veterinärer i länet (st) 74 78 72 varav antal män (st) 20 22 25 varav antal kvinnor (st) 54 56 47 Antal personer som varit föremål för tillsyn över djurhälsopersonal 17 3 7 Inspektörer inom djurskyddskontroll (åa) 5,5 5,0 5,1 varav män (åa) 0,5 0,8 1,3 varav kvinnor (åa) 5 4,2 3,8 Inspektörer inom kontrollen av livsmedel och foder i primärproduktionen (åa) 0,08 0,06 0,05 varav män (åa) 0 0,01 0,01 varav kvinnor (åa) 0,08 0,05 0,04 Antalet genomförda kontroller av insamling och transport av animaliska biprodukter 0 0 0 Antal kontroller av hästpass 52 66 102 Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso, ärendehanteringssystemet Platina, Vet@bas, Djurskyddskontrollregister Tabell 1.3: Djurskyddskontroller Länsfakta 2013 Antal beslut enligt 26 djurskyddslagen 122 Antal beslut om omhändertagande enligt 31 respektive 32 djurskyddslagen 32 Antal prövade djurförbud 6 Antal beslutade djurförbud 5 Antal prövningar om upphävande djurförbud 1 Antal beslut om upphävande av djurförbud 0 Antal åtalsanmälningar 5 Källa: Ärendehanteringssystemet Platina 16
Länsstyrelseinstruktion 4 2. tillsyn över veterinärers verksamhet samt ledning och samordning av åtgärder mot djursjukdomar Utvärdering av kontroll djurhälsopersonal 2013 Kontrollen av djurhälsopersonal har följt kontrollplan för djurhälsopersonal 2011-2013 och myndighetens mål har uppfyllts under 2013. Övergripande mål för kontroll inom kontrollområdet Målet med kontrollen av djurhälsopersonal och läkemedelsanvändning är att säkerställa en god vård av djur och en god djurhälsa, samt att se till att samhällets krav på djurskydd, smittskydd och livsmedelssäkerhet tillgodoses. Dessutom ska kontrollen leda till en bättre översikt över villkorad läkemedelsanvändning hos livsmedelsproducerande djur. Länsstyrelsens mål för kontroll inom kontrollområdet Kontrollplanen för Länsstyrelsen i Gävleborgs län gäller från 2011 till 2013 och är uppdelad i en kortsiktig och en långsiktig plan. Myndighetens kortsiktiga mål har varit att inventera, registrera och riskklassificera kontrollobjekten, påbörja kontrollen enligt en viss prioritering av kontrollobjekt. Kontrollen har likriktats genom att Länsstyrelsen följer vägledningar och använder checklistor från Jordbruksverket vid planerad kontroll. Långsiktigt ska Länsstyrelsen ha en regelbunden och riskbaserad kontroll av samtliga objekt. Detta innebär kontroll av veterinärer som beviljar villkorad läkemedelsanvändning varje år, veterinärer som förskriver läkemedel till livsmedelsproducerande djur vart tredje år och övriga kategorier av djurhälsopersonal vart femte år. Under 2013 har fem av sju veterinärer som villkorar läkemedel kontrollerats (de som inte kontrollerats tillkom under slutet av året), av de övriga som kontrollerats förskriver samtliga, utom en, läkemedel till livsmedels-producerande djur. Ledning och samordning av åtgärder mot djursjukdomar Länsstyrelsen har övervakat resultaten av de rapporter avseende anmälningspliktiga sjukdomar som inkommit. Inga åtgärder har behövt vidtas. Under året har ett utbrott av Salmonellasmittat foder hanterats och i dagsläget kvarstår smitta i en besättning. Arbetet med att revidera länets beredskapsplan vid utbrott av epizootisjukdom (allvarlig smittsam djursjukdom som har eller kan tänkas få stor utbredning) har påbörjats. 17