Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland Utvärdering av växtnäringsbalanser gjorda i Västmanlands län 2000-2004.
Spara växtnäring Det är viktigt att spara på växtnäringen både för miljön och för ekonomins skull. Kväve och fosfor som läcker ut till våra sjöar och hav orsakar övergödning med bl.a. algblomning och syrefria bottnar som följd. Kväve och fosfor kostar pengar och det gäller att hålla så mycket som möjligt kvar på gården. Växtnäringsbalanser är ett användbart verktyg om man vill få en överblick över växtnäringsflödet på sin gård. I den här rapporten har vi sammanställt resultat från 163 växtnäringsbalanser som är gjorda i Västmanlands län under åren 2000-2004. En växtnäringsbalans ger en uppfattning om storleken på in- och utflödet av växtnäring på gården och resultatet av olika åtgärder kan snabbt avläsas. Balansen visar också om det råder ett över- eller underskott av ett visst näringsämne på gårdsnivå. Med en växtnäringsbalans som grund finns det goda möjligheter att arbeta med åtgärder för att minska växtnäringsförlusterna på gården. Tillsammans med en mark- kartering är balansen ett bra verktyg för att optimera gödslingen och styra växtnäringen dit den behövs. Under åren 2000 2004 gjordes 183 växtnäringsbalanser i Västmanlands län med hjälp av EU-medel. Syftet med den här rapporten är att visa hur växtnäringsbalansen ser ut beroende på produktionsinriktning, gårdsstorlek, djurhållningens omfattning, gödselslag m.m. Genom att göra en uppföljning av växtnäringsbalanserna kan vi ta ett större helhetsgrepp i fråga om hur vi i länet bör arbeta mot de uppsatta miljömålen som rör växtnäringshantering. I rapporten redovisas följande driftsinriktningar var för sig; växtodling, mjölkproduktion och grisproduktion. I slutet finns en sammanställning som jämför de olika driftsinriktningarna med varandra. I bilagan finns flera tabeller och diagram samlade. På sista sidan kan du läsa mer om vad en växtnäringsbalans är. 1
Allmänt om gårdarna i rapporten I den här sammanställningen ingår 163 växtnäringsbalanser av totalt 183 gjorda under perioden. 20 stycken har plockats bort eftersom vissa gårdar fått flera balanser gjorda under de här fyra åren och ett par innehöll för knapphändiga uppgifter. Av växtnäringsbalanserna är 75 % gjorda hos företag i Västerås, Sala och Köpings kommun. Resterande 25 % är spridda runt om i länet. Huvuddelen av balanserna är gjorda på företag med 50 200 hektar odlad areal och medelarealen är 117 ha (tabell 1). Växtnäringsbalanserna omfattar ca 16 % av åkerarealen i Västmanland. Tabell 2 visar hur balanserna fördelar sig mellan driftsinriktningarna. Sextio procent är gjorda på rena växtodlingsföretag och fyrtio procent på djurhållande företag. Tabell 3 visar hur många djurenheter (de) de djurhållande företagen har. Av 65 djurföretag är ca 25 % anmälningspliktiga företag, d.v.s. de har över 100 djurenheter. Tre gårdar har över 200 djurenheter och är tillståndspliktiga. Tabell 1 Företagens areal Odlad areal (ha) Antal företag 200 23 100-199 46 50-99 57 < 50 37 Tabell 3 Djurbesättningens storlek Djurbesättningens Antal storlek (antal de) företag 100 15 50-99 18 1-49 32 0 98 Tabell 2 Företagens driftsinriktning Driftsinriktning Antal företag Växtodling 98 Mjölkproduktion 29 Övriga nötkreatur 12 Svinproduktion 14 Mjölk- och svinproduktion 1 Övr. nötkreatur- och svinproduktion 1 Höns 3 Häst 3 Får 1 Får och häst 1 Totalt 163 2
Växtodlingsgårdar I sammanställningen ingår 98 växtodlingsgårdar där ca 40 % har över 100 hektar åkermark. Tabellen nedan visar vilket överskott respektive underskott av kväve, fosfor och kalium växtodlingsgårdarna har. Värdet är uttryckt som ett medianvärde. Medianen är det mittersta talet i en grupp av tal, vilket betyder att hälften av gårdarna har värden som är större än medianen och den andra hälften har värden som är mindre. Tabellen visar också den undre och övre kvartilen, d.v.s. vilket över/underskott de 25 % lägsta respektive 25 % högsta har. I tabellen finns också lägsta och högsta värdet med. Över/underskott Min Undre kvartil Median Övre kvartil Max Kväve 0 24 35 47 150 Fosfor -14-2 2 6 21 Kalium -63-18 -12-0,3 45 Femtio procent av växtodlingsgårdarna har ett kväveöverskott mellan 24 och 47 kg/ha och medianen är 35 kg/ha. I en sammanställning som Åsa Myrbäck gjorde 1999 av 1 300 växtnäringsbalanser i hela landet, låg medianen för kväveöverskottet i Mälardalen på 47 kg/ha. Tabellen visar att medianen för fosforöverskottet är 2 kg fosfor/ha. Man kan säga att gårdarna tillför ungefär lika mycket fosfor som de bortför. När det gäller kalium har de flesta gårdarna ett underskott och medianen ligger på minus 12 kg kalium/ha. Det är normalt på våra lerjordar i Mälardalen eftersom lerorna levererar mycket kalium. Resultatet överensstämmer också med vad Åsa Myrbäck kom fram till 1999. Hur kan du som växtodlare förbättra din växtnäringsbalans? På en växtodlingsgård är det främst skördeutbytet som styr hur balansen kommer att se ut. Balansen visar hur väl avvägd din gödsling är med tanke på den skörd du får. För att kunna avgöra om din fosfor- och kaliumgödsling är väl anpassad måste det finnas en uppdaterad markkartering att arbeta med. Sen är det alltid väder och vind som spelar in och därför är det viktigt att följa upp en växtnäringsbalans under flera år. Tänk alltså på att: Gödsla för en realistisk skörd. Anpassa gödslingen efter en aktuell markkarta. Om du tar emot stallgödsel räkna på vad den innehåller, använd växtnäringen där den behövs och sänk handelsgödselgivan. 3
Mjölkgårdar I sammanställningen ingår 29 gårdar med mjölkproduktion. Medelavkastningen är 8 200 kg mjölk/år och djurtätheten är i medeltal 0.8 de/ha. Tabellen nedan visar vilket överskott respektive underskott av kväve, fosfor och kalium mjölkgårdarna har. En förklaring av de olika statistiktermerna i tabellen finner du i första stycket på sidan 3. Över/underskott Min Undre kvartil Median Övre kvartil Max Kväve 25 74 103 116 201 Fosfor -2 1 4 7 15 Kalium -33 4 7 17 39 Femtio procent av mjölkgårdarna har ett kväveöverskott mellan 74 och 116 kg/ha och medianen är 103 kg/ha. I diagram 1 i bilagan kan man också se att överskottet av kväve ökar med antalet djurenheter/ha. En större mängd stallgödsel per hektar ger ett högre överskott av kväve. I den här sammanställningen kan man inte se att en högre mjölkavkastning skulle ge ett lägre överskott av kväve (diagram 3 i bilagan). Tabellen visar att medianen för fosforöverskottet är 4 kg/ha och kaliumöverskottet 7 kg/ha. Det stämmer väl överens med vad Myrbäck kom fram till 1999. Hur kan du som mjölkproducent förbättra din växtnäringsbalans? När det gäller kväve är det viktigt både att optimera utfodringen och att minska förlusterna som uppkommer vid stallgödselhanteringen. Förluster uppstår under hela gödselkedjan och det gäller att lagra och sprida gödseln på bästa tänkbara sätt. Överskottet av fosfor måste du jämföra med en aktuell markkartering. I vissa fall kan det vara befogat att ha ett överskott i balansen och gödsla upp dina marker. Men har du redan höga halter av fosfor i marken gäller det att tänka till hur du utnyttjar din stallgödsel bäst. Gällande lagstiftning syftar till att begränsa tillförseln av fosfor till 22 kg/ha spridningsareal och år, räknat under en femårsperiod. Tänk alltså på att: Analysera ditt grovfoder och anpassa utfodringen därefter. Sänk råproteinhalten i foderstaten. Då minskar du mängden kväve i gödseln och därmed minskar ammoniakförlusterna. Undvik hög temperatur i stallet eftersom ammoniakförlusterna ökar med höjd temperatur. Ha tillräckligt stor lagringskapacitet så att du kan utnyttja din stallgödsel vid bästa spridningstidpunkt. Ta kväveprov av flytgödseln och skicka för analys. Välj lämplig spridningstidpunkt och teknik. Källa: Praktiska råd från projektet LIFE Ammoniak 4
Grisgårdar I sammanställningen ingår 14 gårdar med grisproduktion. Fyra stycken har i huvudsak fastgödsel och 11 stycken flytgödsel. Ingen uppdelning har skett efter olika inriktningar eftersom underlaget är för litet. Djurtätheten är i medeltal 0,8 djurenheter/hektar. Tabellen nedan visar vilket överskott respektive underskott av kväve, fosfor och kalium grisgårdarna har. En förklaring av de olika statistiktermerna i tabellen finner du i första stycket på sidan 3. Över/underskott Min Undre kvartil Median Övre kvartil Max Kväve 43 79 82 105 157 Fosfor -3 6 9 12 18 Kalium -11-2 0,5 13 29 Femtio procent av grisgårdarna har ett kväveöverskott mellan 79 och 105 kg/ha och medianen är 82 kg/ha vilket är relativt lågt. I Åsa Myrbäcks sammanställning (Myrbäck, 1999) var överskottet för flytgödselhantering i hela landet 102 kg/ha. Liksom för gårdar med mjölkproduktion kan man se att överskottet är högre på de gårdar med fler djurenheter per hektar (diagram 2 i bilagan). Tabellen visar att medianen för fosforöverskottet är 9 kg/ha och variationen mellan gårdarna är inte så stor. Överskottet kan anses normalt för en djurtäthet på 0,8 de/ha. Vid en högre djurtäthet tenderar fosforöverskottet liksom kväveöverskottet att öka. Medianen för kaliumöverskottet är 0,5 kg/ha. Det råder en jämvikt mellan tillförsel och bortförsel av kalium på gårdarna. Hur kan du som grisproducent förbättra din växtnäringsbalans? För att minska överskottet av främst kväve och fosfor gäller det att först se över utfodringen. Är foderförbrukningen normal eller överutfodrar jag? Hur stort är spillet? Byt fodersort om det är möjligt till ett lågproteinfoder. Öka tillgängligheten av fosfor i fodret med hjälp av t.ex. fytas eller stöpning. För att minska kväveöverskottet gäller det att ha en god boxhygien, låg temperatur i stallet och i gödselgångar, täcka flytgödselbehållarna och sprida gödseln vid bästa möjliga tidpunkt. Flytgödsel från svin ger bäst växtnäringseffekt i vårbruket eller i växande gröda. Överskottet av fosfor måste du jämföra med en aktuell markkartering. Har du redan höga halter av fosfor i marken gäller det att tänka till hur du utnyttjar din stallgödsel bäst. Gällande lagstiftning syftar till att begränsa tillförseln av fosfor till 22 kg/ha spridningsareal och år, räknat under en femårsperiod. Tänk alltså på att: Se över utfodringen och stallmiljön. Sprid stallgödseln vid den tidpunkt där den gör bäst nytta. Ta kväveanalys av flytgödseln. Sprid gödseln över hela spridningsarealen för att undvika övergödsling med fosfor. 5
En sammanfattande jämförelse Tabellen nedan visar medianen för över-/underskottet av kväve, fosfor och kalium för de olika driftsinriktningarna, gödselslag, djurtäthet och odlad areal. Kväve Överskott Fosfor Överskott Kalium Över-/underskott Alla gårdar (163 st) 45 3-4 Växtodlingsgårdar (98 st) 35 2-12 Mjölkgårdar (29 st) 103 4 7 Nötköttsgårdar (12 st) 41 3-6 Grisgårdar (14 st) 82 9 1 Flytgödsel 90 4 5 Fastgödsel eller djupströ 65 5 3 > 1 de/ha 116 6 12 0,51-1 de/ha 100 6 9 0,5 de/ha 47 3-2 200 ha 46 3-7 100-199 ha 47 2-7 Av de olika driftsinriktningarna är det mjölkproduktionen som har störst kväveöverskott, därefter kommer grisproduktion, nötköttsproduktion och sist växtodling. Den rangordningen stämmer väl överens med andra sammanställningar av växtnäringsbalanser (Myrbäck, 1999, W. Broberg, 2003). Det är naturligt att kväveöverskottet på växtodlingsgårdar blir lägre än på djurgårdar. Med mineralgödsel är det lättare att få balans mellan tillförsel och bortförsel i växtodlingen. Mineralgödsel är t.ex. mer lätthanterligt och lättdoserat än stallgödsel. I den här sammanställningen ger flytgödselhantering ett större överskott än fastgödselhantering. Det sambandet kunde inte Myrbäck, 1999 se. Det är också tydligt att överskottet ökar med djurtätheten. Överskottet av fosfor är inte oroväckande högt inom någon driftsgren. Överskott N (kg /ha) 140 120 100 80 60 40 20 0 Växtodling Mjölk Övr. nöt Svin Diagrammet visar hur kväveöverskottet varierar både inom och mellan driftsinriktningarna. Medianen är markerad med en punkt. 6
Bilaga I bilagan kan du hitta diagram som refereras till i texten. Här finns också tabeller och diagram som visar utnyttjandegraden av kväve, fosfor och kalium för olika driftsinriktningar. Tabell 1 Medianen för över/underskott samt utnyttjandegrad av kväve Kväve Över- /underskott Utnyttjandegrad (%) Alla gårdar (163 st) 45 59 Växtodlingsgårdar 35 65 (98 st) Mjölkgårdar (29 st) 103 26 Nötköttsgårdar (12 41 52 st) Svingårdar (14 st) 82 45 Flytgödsel 90 41 Fastgödsel eller 65 38 djupströ > 1 de/ha 116 38 0,51-1 de/ha 100 25 0,5 de/ha 47 50 200 ha 46 57 100-199 ha 47 59 50-99 ha 37 60 < 50 ha 46 60 Tabell 2 Medianen för över/underskott samt utnyttjandegrad av fosfor Fosfor Över- /underskott Utnyttjandegrad (%) Alla gårdar (163 st) 3 77 Växtodlingsgårdar 2 90 (98 st) Mjölkgårdar (29 st) 4 67 Nötköttsgårdar (12 3 77 st) Svingårdar (14 st) 9 64 Flytgödsel 4 73 Fastgödsel eller 5 63 djupströ > 1 de/ha 6 66 0,51-1 de/ha 6 56 0,5 de/ha 3 77 200 ha 3 82 100-199 ha 2 87 50-99 ha 4 74 < 50 ha 3 75 Tabell 3 Medianen för över/underskott samt utnyttjandegrad av kalium Kalium Över- /underskott Utnyttjandegrad (%) Alla gårdar (163 st) -4 100 Växtodlingsgårdar -12 100 (98 st) Mjölkgårdar (29 st) 7 55 Nötköttsgårdar (12-6 100 st) Svingårdar (14 st) 1 93 Tabell 4 Över/underskott av kväve, fosfor och kalium för nötköttsproduktion Över/underskott Min Undre Median Övre Max kvartil kvartil Kväve 8 20 41 49 122 Fosfor -4-1 3 6 35 Kalium -17-9 -6 0,5 12 Flytgödsel 5 70 Fastgödsel eller 3 77 djupströ > 1 de/ha 12 57 0,51-1 de/ha 9 52 0,5 de/ha -2 100 200 ha -7 100 100-199 ha -7 100 50-99 ha -3 100 < 50 ha -1 100 7
Diagram 1 Kväveöverskott för mjölkproduktion vid olika djurtätheter Diagram 2 Kväveöverskott för grisproduktion vid olika djurtätheter. Kväveöverskott 250 200 150 R 2 = 0,5105 100 50 0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 Djurenheter/ha Kväveöverskott 180 160 140 120 R 2 = 0,4965 100 80 60 40 20 0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 Djurenheter/ha Diagram 3 Relationen mellan mjölkavkastning och kväveöverskott Diagram 4 Över/underskott av fosfor och kalium för olika driftsinriktningar 250 Kväveöverskott 200 150 100 50 R 2 = 0,0125 Svin Övr. nöt Mjölk Växtodling P K 0 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 Mjölkavkaskning (kg/år) -15-10 -5 0 5 10 15 Över- och underskot t av P och K ( kg/ ha) Diagram 5 Utnyttjandegrad av fosfor och kalium för olika driftsinriktningar Svin Övr. nöt Mjölk P K Växtodling 0 20 40 60 80 100 Ut nyt t jandegrad P och K ( %) Diagram 6 Utnyttjandegrad av kväve för olika driftsinriktningar. Medianen är markerad med en punkt. Utnyttjandegrad kväve (%) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Växtodling Mjölk Övr. nöt Svin 8
B-post Vad är en växtnäringsbalans? Bild: Greppa Näringen En växtnäringsbalans beskriver flödet av kväve, fosfor och kalium genom gården. Balansen påverkas bl.a. av årsmånen, hur grödorna utvecklas och avkastningen på t.ex. mjölk och kött. Det ideala är att göra en växtnäringsbalans varje år, göra förbättringar och följa utvecklingen. Bilden ovan visar flödet av växtnäring genom gården. Differensen mellan in och ut blir ett övereller underskott. Ett överskott av kväve riskerar att utlakas genom markprofilen, avgå som ammoniak, rinna av på markytan eller denitrifieras, d.v.s. avgå som kvävgas eller kväveoxider. Kväve byggs också till en del in i markens mullförråd och kan komma grödorna till godo på sikt. Överskottet av fosfor riskerar att förloras genom erosion till vattendragen, både genom ytavrinning och genom s.k. inre erosion genom sprickor och maskgångar i marken. Ett underskott av fosfor betyder att man tär på markens kapital. På lätta jordar kan kalium utlakas ur markprofilen medan det i lerjordar huvudsakligen binds i lermineral. Kalium orsakar inga problem med övergödning såsom kväve och fosfor. Däremot är kalium en ekonomisk resurs som det gäller att hushålla med. Sammanställningen är gjord av Elisabeth Lindberg, Lantbruks- och fiskeenheten, Länsstyrelsen i Västmanlands län. Har du frågor kan du ringa 021-19 50 40. Sammanställningen är gjord inom det svenska programmet för kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet och finansieras med medel från EU och svenska staten. Referenser: Myrbäck, Å. 1999. Växtnäringsflöden och balanser på gårdar med olika driftsinriktningar En studie av 1 300 svenska gårdar. Meddelanden från Jordbearbetningsavdelningen nr 30. SLU. Praktiska råd från projektet LIFE Ammoniak minska ammoniakförlusterna i mjölkproduktionen W. Broberg, Å. 2003. Växtnäringsbalanser i Södermanlands län 1998-2002. 9