5 2010 Läs mer på www.sveaskog.se Ett liv i skogen OS-guldmedaljören i skidskytte, Björn Ferry, har tränat i skog och mark under hela sin karriär. Som nybliven skogsägare ägnar han även alltmer tid åt att arbeta där. reportage, sidorna 20-23 tema Vikten av logistik Effektiva transporter är av största betydelse för både Sveaskogs affärer och miljön. sidorna 16 19 Kund En generationsfråga Furu har börjat synas i inredningen igen. Men många fick nog av träslaget på 1970-talet. sidorna 8 9 Naturturism Skåda en bäver Safari är en snabbt växande verksamhet i Sverige som lockar turister från hela världen. sidorna 12-13
Nr 5 2010 Med sikte på utveckling Under 2010 har Sveaskog drivit utveckling som leder till lägre kostnader, förbättrad kvalitet i leveranser och ökad lönsamhet. Vi arbetar tillsammans med våra partners eftersom båda drar nytta av resultaten. Ett exempel är vår affär med Eskilstuna Energi & Miljö där vi fraktar biobränsle med tåg från Ljusdal. Det innebär att vi kan utnyttja den biobränslepotential som finns i Norrlands inland och samtidigt klara behovet i tätbefolkade Mälardalen. Sveaskog har skaffat egna tågset och terminaler för att få en större flexibilitet och trygghet i transportupplägg. Vi stärker affärsverksamheten med alltmer avancerade logistisksystem där vi kombinerar väg-, båt- och tågtransporter och bygger ut IT-stödet i hela kedjan. Därigenom breddar vi marknaden. Med effektiva transporter kan vi nå fler kunder som efterfrågar vår råvara. Det ökar värdet på skogen. Vi stärker affärsverksamheten med alltmer avancerade logistiksystem. Även modern teknik och nya arbetsmetoder är en nyckelfråga för ökad kundnytta och produktivitet. Därför testar vi tillsammans med entreprenörer nya maskiner för bättre hantering av skrymmande skogsbränsle och investerar i aggregat för flerträdshantering på våra gallringsmaskiner. Många åtgärder, till exempel investeringen i Sveriges första elhybridskotare, leder dessutom till bättre miljöprestanda vilket i sig är en drivkraft. Ett exempel på nytänkande inom skogsvården är det mekaniska snytbaggeskyddet Conniflex, som vi lanserade på marknaden i april och som vi nu vidareutvecklar i partnerskap för att skydda alltfler plantor effektivt och miljövänligt. Bättre föryngringar med såddpuck och naturvårdande skötsel för ökad mångfald är andra frågor som vi driver. Sveaskog har siktet inställt på utveckling även 2011. Här ser vi både möjligheter och behov. En hård internationell konkurrens sätter press på lönsamhet i hela den skogliga värdekedjan. Samtidigt finns en optimism och betalningsförmåga i branschen som ger utrymme att testa nya lösningar. Vår bild är att marknaden är stark. Virkespriserna har sjunkit något, men vi räknar med att de förblir relativt höga åtminstone under första delen av året eftersom efterfrågan är stor och de svenska sågverken har en fortsatt god orderingång. Vi närmar oss nyåret och vintern står för dörren. Som du kan läsa i det här numret har Sveaskog ett utvecklande samarbete med Skidskytteförbundet. Skidskytte är en sport på stark frammarsch och svenska landslaget hör definitivt hemma i världseliten. Vi önskar hela laget lycka till den kommande säsongen. Dig önskar jag en riktigt god jul och härliga stunder i vinterlandskapet. Marcus Eldh ropar varg. Furu i ny tappning. 21 Björn Ferry älskar skogen. 8 Skogen som inkomst och inspiration Nu är vintern här och många av oss är redo att ge oss ut i skidspåren. Inte minst OS-guldmedaljören i skidskytte, Björn Ferry, som också är nybliven skogsägare. Möt honom i en intervju om karriären, framtiden och skogen på sidorna 21 23. Ett effektivt logistiksystem är A och O för Sveaskogs affärsverksamhet. Virke från 10 000 15 000 avverkningsplatser ska hämtas, sorteras och transporteras till cirka 140 kunder. På temasidorna 16-19 kan du läsa om hur vi på Sveaskog arbetar med logistik och utveckling av effektivare transporter. Att sköta skog på distans är inte så lätt. Speciellt inte för nyblivna skogsägare som kanske ärvt fastigheten och inte har någon erfarenhet av skogsbruk. Men det finns hjälp att få. Läs mer om det på sidorna 10 11. Redaktionen Forum Sveaskog ges ut av Sveaskog fem gånger per år. Chefredaktör: Pernilla Widén, pernilla.widen@sveaskog.se Ansvarig utgivare: Linda Andersson, linda.andersson@sveaskog.se. Produktion: OTW Publishing, www.otw.se, tel: 08 50 55 62 00. prenumeration 26 12 Har du synpunkter eller vill prenumerera på Forum Sveaskog, mejla till redaktionen, forum@sveaskog.se, eller ring Sveaskogs kundcenter på tel: 0771-787 100. Nya logistiklösningar på väg. Sista dagen på jobbet. Skogen kan vara en inkomstkälla även för den som inte arbetar med skogsbruk. Safari är en relativt ny och snabbt växande affärsverksamhet i Sverige. På sidan 12 möter du Marcus Eldh som guidar turister från hela världen på djurskådning i Bergslagen. Skogen har alltid legat oss varmt om hjärtat i Sverige. Kanske är det därför som trä är ett sådant viktigt inslag i svensk design. På 1970-talet var furu tongivande i inredningssammanhang. Nu är träslaget på väg tillbaka. På sidorna 8 9 berättar vi mer om trätrenden som får somliga att glädjas och andra att rysa. God jul och gott nytt år! annonsering Trä till jul. Vill du annonsera i Forum Sveaskog, kontakta Adviser AB, tel: 08 55 15 14 80, info@adviser.se, www.adviser.se 16 Pernilla Widén ansvarig extern information, Sveaskog. Redaktör: Åsa Bexell Hoffmann, asa.bexellhoffmann@otw.se. Grafisk form: Sanna Norlin, sanna.norlin@otw.se. Omslagsbild: Annakarin Drugge Repro: Done. Tryck: Edita, Västerås. ISSN: 1653 9192. 30 gunnar olofsson, vd för Sveaskog Forest Stewardship Council, FSC, symbol för ansvarfullt skogsbruk. Märket finns på t ex byggmaterial, möbler, grillkol. 2 forum sveaskog 5 2010
NYHET! FORESTLINE F-140 Forestline Modellprogram 2010 Skördare: H-140 H-90 H-70 Motor:Mercedes OM926 326 hk OM906 258 hk OM904 170 hk Kran: Cranab HC 185,10m KESLA H1610/H1611 F-line BG 8,7 Bredd: 293 cm 244-266 cm 204-224 cm Vridvinkel Midja: 49 49 49 Aggregat: Logmax5000/SP561LF Logmax4000/Sp451LF KESLA RH18 KESLA RH 25 SP561LF/KESLA RH25 Logmax 928 Vikt: 19-ton 13-ton 8,5-ton Skotare: F-140 F-90 F-70 Motor:Mercedes OM926 326 hk OM904 170 hk OM904 130 hk Lastkapasitet: 14-20-ton LastArea 7m 2 11-ton 8-ton Dragkraft: 26-ton 16-ton 12-ton Bredd: 293 cm Breddning 375 cm 244-266 cm 204-224 cm Hjul: 8X710-26,5 8X600,700-22,5 8X500,600-22,5 Vridvinkel Midja: 49 49 51 Kran: Cranab FC125 Cranab FC80 Cranab FC65 Vikt: 19.6 ton 13 ton 9 ton Begagnat Skotare: Ponsse Buffalo Dual -07 H60agg, 11300 tim. Pris: 1.620 000:- Ecolog 564B -07 4000 tim. Pris:1395 000:- Skördare: Ponsse Beaver - 04 H53agg, 13000 tim. Pris 925 000:- Sampo 1046-04 Keto 51agg, 4000 tim. Pris 1.600 000:- Forestline H90-09 Demomaskin 1100 tim. Logmax 3000, 8mån garanti, Pris 2.350 000:- Samtliga priser exl. moms! Kontakta oss med förtroende för en bra maskinaffär! www.hebylantbruksservice.com Örnsköldsvik 0660-591 00 Nicklas Bergström 070-6759222 nicklas.bergstrom@forestline.se Heby 0224-315 50 Micke Bohm 070-5705695 micke.bohm@hebylantbruksservice.se www.forestline.se
Skogen har sedan urminnes tider varit vårt hem där kunskaperna i att tillvarata de resurser som fanns och tillverka de redskap som behövdes var avgörande för vår överlevnad. Denna kunskap var och är viktigare än den utrustning vi medför i skogslivet. Författare är Lars Fält och Bo Weslien. Lars Fält har i många år varit en av de viktigaste svenska källorna till kunskap inom uteliv och överlevnad, med böcker som Uteliv med överlevnadsteknik, Vinterfärden och Friluftsboken. Denna gång skriver han tillsammans med Bo Weslien om att leva naturnära och färdas i skogslandet. Bo Weslien är verksam på Sjöviks folkhögskola i Dalarna där han är huvudlärare på kursen Friluftsliv-hantverk-ledarskap. Claes Grundsten har bidragit med förord, omslagsbild, kapitelbilder och några av inlagans bilder. Boken riktar sig till friluftsfolket men även till människor som är intresserade av levnadsvillkor och hantverk i äldre tider. www.vildmarksbiblioteket.se återupptäck kunskaper för naturnära liv och färder i skogslandet skogsliv_omslag_ny.indd 1 2010-08-27 09.24 nyheter Ändrad lag för virkesmätning Nästa år ändras virkesmätningslagen för första gången på 44 år. Lagen får en ny förordning som likställer biobränsle med de traditionella sortimenten. Förordningen ska granskas i Bryssel. Därefter kan regeringen anta den, något som beräknas ske i slutet av 2011. - I korthet innebär ändringen att biobränslet ska säljas på samma villkor som andra sortiment, det vill säga att man ska kunna kontrollera kvantiteten på det man säljer, säger Jan-Olov Bräcke, handläggare på Skogsstyrelsen. Representanter för skogs- och energibranschen har varit med vid framtagandet av den nya förordningen och nu arbetar Biobränslekommittén vidare med frågan. I dag används vikt- och fukthalt samt volym för inmätning av biobränsle, men framöver får vikten större betydelse. Det är brett förankrat och bra för både säljare och köpare, säger Roger Johansson, biobränslekoordinator på Sveaskog och ordförande i Biobränslekommittén. Förändringen passar också vid köp där betalningen baseras på mätning på plats, något som Roger Johansson menar att vi får se mer av: I framtiden tror jag att vi kommer att använda en våg i kranen på skogsmaskinen eller lastbilen. Då borde det bli möjligt att betala skogsägaren direkt när vi har skotat fram groten, i stället för att som i dag vänta i flera månader tills mätningen sker vid leverans till kunden. I Finland har de kommit långt på området. Alla sortiment från skogen som har industriellt användningsområde omfattas av lagändringen. Gammal skogskunskap livas upp i ny bok I nya boken Skogsliv skildras gamla kunskaper och tekniker från skogslandet, som att baka i fältugn eller att ta till vara medicin från skogen. Lars Fält, författare till flera böcker om uteliv och överlevnadsteknik, roger johansson, biobränslekoordinator på Sveaskog. Skogsliv vill tillsammans med Bo Weslien, lärare i friluftsliv och hantverk, väcka liv i kunskap som fallit i glömska. De anser att dessa kunskaper är mycket viktigare än all den moderna utrustning som i dag finns att köpa. Boken riktar sig både till friluftsfolk och till läsare intresserade av levnadsvillkor och hantverk i äldre tider. 8 358 Så många miljoner kubikmeter skogsråvara levererade Sveaskog mellan januari och september i år. En ökning med 7 procent jämfört med samma period i fjol. Försäljningen av timmer och massaved ökade med 6 procent. Allt enligt Sveaskogs delårsrapport som kom i slutet av oktober. Den visar dessutom att nettoomsättningen har ökat från 4 381 miljarder till 5 121 miljarder. Skogsliv Av Lars Fält och Bo Weslien I samband med en plantering för sju år sedan satte Sveaskog upp ett litet hägn (i mitten på bilden) för att visa hur skogen växer när den inte nås av betande älgar. Så ska skadorna från älgbete minskas Runt 10 procent av tallarna i södra Sverige och 7 procent i norr uppvisar färska skador av betning. Det visar årets älgbetesinventering (ÄBIN), som omfattar 80 procent av Sveaskogs mark. Vi måste i första hand anpassa älgstammen till fodertillgången, och så undersöker vi om anpassningar i skogsskötseln kan bidra till att minska problemen med betesskador, säger Marie Larsson-Stern, skogsvårdschef på Sveaskog. En ökning av antalet älgar i förhållande till hur mycket foder som finns har satt sina spår i Sveriges skogar. Den senaste ÄBIN-undersökningen, som hade den största täckningen någonsin på Sveaskogs marker, visar att i snitt 10 procent av Sveaskogs tallar i Götaland och Svealand var skadade av älgbetning i år. Till det kommer skador orsakade under tidigare år. I Norrland var motsvarande siffra 7 procent, men där är variationerna större. Det beror på att älgarna vandrar mycket i norr och vintertid samlas i vissa områden där skadorna blir betydligt mer omfattande, säger Marie Larsson-Stern. Stora hyggen i söder I söder förklaras de ökande skadorna i högre grad av att stormar lett till större hyggesarealer, vilket ger förutsättningar att föda fler älgar sommartid, men också stort tryck på tallen vintertid. I södra Sverige bidrar dessutom andra hjortdjur, som rådjur och kronhjort, till ökade skador. Det handlar om att få antalet djur och det tillgängliga fodret i balans. Fakta ÄBIN Vid älgbetesinventeringar (ÄBIN) mäts betning på toppskott, gnag på bark och stambrott i ungskogar med tall. Skadorna uppstår främst under vinterhalv året, då älgarna har svårt att hitta löv eller annat grönt. Genom att systematiskt mäta skadorna, helst under en följd av år, kan man se om de ligger på en nivå som är förenlig med de skogsbruks- och miljömål som skogsägaren och samhället har. Inom många områden, främst i Norrland och Bergslagen, minskar också ungskogsarealerna med tall eftersom hyggesarealerna minskat. Det gör att vinterfodret inte räcker till lika många djur som när man hade mycket tallungskog, förklarar Marie Larsson- Stern. Unga tallar känsligast Vid ÄBIN kontrolleras tallbestånd som mäter mellan en och fyra meter. Därefter har träden kommit upp i en höjd där de inte längre är så känsliga för älgbete. Sveaskogs mål är att ha kvar minst 1 200 1 500 oskadade stammar per hektar av lämpligt trädslag när beståndet har vuxit ur älg beteskänslig höjd. Med dagens situation visar prognoserna att vi bara kommer att ha kvar cirka 1 000 oskadade stammar per hektar i snitt i hela landet, påpekar Marie Larsson-Stern. För att öka kunskapen kring de här frågorna har Sveaskog utfört flyginventeringar där man kartlägger hur många älgar som finns. Genom att koppla dessa resultat till ÄBIN och mängden tillgängligt foder byggs samlad kunskap upp. Den fungerar som en bas för att bedöma vilka åt gärder som behöver vidtas. I första hand handlar det nu om att minska älgstammen till en nivå där antalet djur och det tillgängliga fodret är i balans. Utöver det tittar vi på vad som skulle kunna göras i skogsbruket för att åstadkomma foder. Susanna Lidström Läs mer på sveaskog.se. foto: Björn SvenSSon 4 forum sveaskog 5 2010
Skogslikvidkonto en bra början Alla är vi små i början. Människor och företag. Träd. Små men med en vilja och kraft att nå högre. Du vet nog säkert vad vi pratar om. Med skogens växtkraft skapas dina intäkter. Med ett Skogslikvidkonto i Handelsbanken, får de en bra plats att växa sig ännu större på. Du kan dessutom använda Skogslikvidkontot som en tillgång vid beräkning av ditt räntefördelningsunderlag. Så ge dina pengar möjlighet att expandera på ett effektivt sätt. Ge dem en bra början. Läs mer på www.handelsbanken.se/skogochlantbruk. Skogskedjor i verklig kvalitet! Dubbel U-brodd Borlegerat stål i brodd och länk Suveränt grepp Perfekt passform Utmärkt däckskydd Överlägset pris! Vi har även kedjor för andra typer av maskiner! Dimension Ø Ant. Rutor Pris/par 600/50-22,5 12 12mm 2R Brodd 9.595:- 600/55-26,5 14 14mm 3R Brodd 16.595:- 600/60-30,5 14 14mm 3R Brodd 19.695:- 600/65-34 15, 23.1-26 15mm 3R Brodd 21.995:- 650/45-24,5 15 15mm 3R Brodd 18.995:- 650/65-26,5 14 14mm 3R Brodd 22.895:- 700/45-22,5 12 12mm 3R Brodd 12.795:- 700/50-26,5 15 15mm 3R Brodd 19.595:- 700/55-34 15 15mm 3R Brodd 23.595:- 700/70-34 15 15mm 3R Brodd 25.995:- 710/45-24,5 15 15mm 3R Brodd 19.995:- 750/55-26,5 15 15mm 3R Brodd 21.595:- Alltid fraktfritt på kedjor över 3000:- AllA PRiseR är exkl. moms Beställ På www.bonnet.se tel: 020-35 00 36 e-post: info@bonnet.se
marknad Brist på lövvirke till pappersindustrin har tvingat de svenska massabruken att söka mer långväga råvara. Ett exempel är importen av eukalyptus, främst från Sydamerika. Vi ser gärna att vi får mer inhemsk bokmassaved, men som det är nu måste vi vända oss utomlands, säger Stig Svensson på Nymölla Bruk inom Stora Enso-koncernen. Den illasmakande sprayen Anti-beta är fram tagen för att få älgar att välja bort tallskott. Ny mirakelspray stoppar älgarna Nyligen lanserades en spray som ska få älgar att låta bli att äta tallskott. Kerstin Sunnerheim, docent i organisk kemi, har utvecklat den illasmakande produkten Anti-beta. Den ska endast sprayas på tallarnas toppskott. Djuren måste ha ett val för att medlet ska fungera, säger hon. Försök med såväl tama älgar som tre års sprayning av ungtallar i skogen har hittills visat goda resultat. Sveaskog har finansierat utvecklingen av Anti-beta. Det är viktigt för oss att det är ett är helt ofarligt och naturligt ämne, säger Ann-Britt Edfast, forsknings- och utvecklingschef på Sveaskog. Fikamys vid kanalen Är du ute och reser i närheten av Arboga? Passa då på att göra en utflykt till Kanalcafét vid Hjälmare Docka. Det ligger i en magasinbyggnad som ägs av Sveaskog. Där bjuder Helen Segerstedt på nymalet kaffe, hembakat bröd och lättare luncher. Första advent var det julmarknad, och i december serveras förbokade julbord. För öppettider, se hjalmarekanalcafe.se. Film om hållbart skogsbruk I slutet av oktober filmade ett utländskt filmteam i skogarna runt Växjö hur man i Sverige och inom Sveaskog kombinerar miljö mål och ekonomisk lönsamhet i skogsbruket. Målet är att visa hur man kan bedriva ett hållbart skogsbruk. Bakom filmen står European Environment Agency, eea, som ska göra 50 filmer från EU:s medlemsländer. Filmen finns på eea:s hemsida från och med december. Bristen på lövvirke öppnar för eukalyptus Nymölla ligger i norra Skåne och är ett integrerat pappersbruk med både massa- och papperstillverkning. Bruket behöver en kombination av barr- och lövved för att få de rätta egenskaperna i produkterna dokumentpapper, digitalpapper samt papper för tryck och kuvert. Vi använder barrveden för den långa fibern som ger finpappret styrka, och lövveden för den korta fibern som ger pappret den släta ytan. Tidigare använde vi enbart bok, men det finns inte tillräckligt i närområdet, förklarar Stig Svensson som är produktionschef på massabruket. Brist på bok I takt med att Nymöllas produktion har ökat har också behovet av bokved vuxit, men uttaget av bok i Sverige begränsar sig till knappt 200 000 fasta kubikmeter per år. Det är ungefär hälften av den mängd som Nymölla behöver. Under 1990-talet började vi köpa bokved i Tyskland och i Polen, men det blev för dyrt. Efter det vände vi oss till Sydamerika för att köpa eukalyptus, säger Stig Svensson. I dag kokar Nymölla lövmassa på två tredjedelar bok (svensk och importerad) och resten eukalyptus. Stig Svensson säger att han önskar att andelen svensk bok kunde öka. Skälet är att det känns säkrare om resurserna finns i närområdet. Det svenska bokuttaget är stabilt och inte lika utsatt för fluktuationer, till exempel när det gäller valutaförändringar. Eukalyptus en utmanare Björk är inte ett alternativ för Nymölla då träslaget har fel egenskaper för kopieringspappret Multi Copy, men importen av eukalyptus är i första hand en konkurrent mot just björkmassa. Det menar Peter Axegård, som leder arbetet med bioraffinaderiteknik på det svenska forskningsinstitutet Innventia: Eukalyptusfibern har vissa egenskaper som utmanar björk. Eukalyptus har flera fibrer per gram, men fibern är också slankare och lite småstyv vilket är en intressant kombination. Fibern är utmärkt för tryckbara ytor på kartonger och produkter där ytjämnhet är viktig. Det ger inte ett lika starkt papper som barrfiber, men är väldigt intressant för exempelvis produktion av hygienpapper, A4-papper och ytskikt på kartong, säger han. Det mesta tyder på att eukalyptus hela tiden varit dyrare att importera jämfört med björk från Östersjöområdet, men samtidigt genomgår eukalyptus en rasande snabb växtförädling. Det beror på att omloppstiden för eukalyptus är extremt kort, ända ner till fem år för massavirke och ännu kortare om ändamålet är bioenergi. Med hjälp av genförändringar och växtförädling har produktionen av vissa sorter på kort tid ökat med 300 procent. Det gör eukalyptus allt mer konkurrenskraftig, inte bara som råvaruresurs för massatillverkning, utan också som råvara för bioenergi. Redan nu byggs flera nya fabriker i Sydamerika för export av pellets till Europa, som med EU:s klimatmål kommer att få ett stort behov av bioenergi, säger Peter Axegård. Snabbväxande råvara Peter Axegård besökte Brasilien i slutet av september och kan vittna om plantager med flaggstångshöga eukalyptusträd, raka som svenska furor, men som ändå inte är äldre än fem till sju år. Det är en fantastiskt kostnadseffektiv och lönsam verksamhet. krönika marknad Vinterns efterfrågan på sågade trävaror känns osäker De relativt höga priserna på skogsråvara har medfört en hög avverkningsaktivitet i skogen. Runt om i världen har också virkeshandeln ökat. Importen till Sverige av främst lövmassaved ökar på grund av en ökad efterfrågan som inte kan mötas av svensk skogsråvara. Förhoppningar om att den globala konjunkturen ska förbättras finns kvar, men det går trögt i USA. Europa präglas av stora åtstramningar i statsfinanserna. Arbetslösheten ligger kvar på höga nivåer med tecken på en växande social oro. Hur mycket det kommer att påverka efterfrågan är svårbedömt. Enligt medierna finns en oro kring olika valutors inbördes värden, och en uppfattning om att Kina skaffar sig exportfördelar med sin undervärderade valuta. För närvarande är den svenska kronan stark jämfört med både den amerikanska dollarn och euron, vilket gör de svenska skogsprodukterna dyrare på den internationella marknaden. Hittills har det funnits bra efterfrågan på den svenska skogsindustrins produkter. Pappers- och massaindustrin gör goda resultat. Priset för långfibrig pappersmassa ligger i skrivande stund fortfarande på över 950 dollar per ton. efterfrågan på massaved och cellulosaflis är god och utbudet är stort. I sådana här situationer kan det uppstå brist på lövmassaved, vilket nu är fallet. Priserna på skogsråvaran är fortsatt höga. Utvecklingen för sågverken har planat ut, men på en hög efterfråge- och prisnivå. Efterfrågan på sågtimmer har varit mycket god och utbudet har också varit mycket starkt. I vissa områden har sågtimmerflödet varit så starkt att inleveranstakten på senare tid bromsats. Priserna på sågtimmer är överlag mycket höga. Många sågverk känner oro för att efterfrågan kan dämpas under vintermånaderna. Vinstmarginalerna i affärerna har också krympt märkbart. Långsiktigt finns dock optimismen kvar. Vi kan nu konstatera att eldningssäsongen har börjat, med ökande efterfrågan och starkare flöden av skogsbränsle. Jag tror att efterfrågan kommer att vara relativt balanserad med utbudet i höst. anders dahlqvist är försäljningschef på Sveaskog. I hans jobb ingår bland annat virkesförsäljning och arbete med marknadsstrategier. 6 forum sveaskog 5 2010
skogsnäringen i siffror avverkningsanmälningar sep 2010 Tusen hektar 30 25 20 15 10 5 jan feb mar apr maj jun jul aug sept okt nov dec L = 2008 L = 2009 L = 2010 K källa: Skogsstyrelsen Arealen för anmälda avverkningar under september 2010 ökade med 2 procent till 31 735 hektar jämfört med motsvarande period 2009. Anmäld areal ligger på en högre nivå för de första nio månaderna i år jämfört med samma period för de senaste fyra åren. Den anmälda arealen för föryngringsavverkning under september har ökat främst i Norra Norrland med 1 440 hektar. Däremot har den anmälda arealen minskat i Götaland med 875 hektar jämfört med september 2009. Trävaror september 2010 Prisindex, basår 2000 = 100 160 140 120 100 80 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: SCB Exportprisindex för sågade och hyvlade trävaror steg med drygt 10 procent under september 2010 jämfört med juli 2009. Ökningen i år har varit 7,2 procent. eukalyptus växer snabbt och omloppstiden är kort. På plantagerna i Brasilien avverkar man flaggstångshöga eukalyptusträd, raka som furor, redan efter fem år. Om virket ska användas till bioenergi avverkas det ännu tidigare. Det är en lönsam verksamhet. Sydamerikas export av blekt avsalumassa till Asien, Nordamerika och Europa beräknas öka med tio miljoner till 15 miljoner ton per år fram till 2015. Svenska produkter unika Trots det anser Peter Axegård att delar av den exportberoende svenska pappersindustrin inte behöver oroa sig. De svenska kartongbruken har unika produkter i en integrerad Fakta Odlas främst i Sydamerika Eukalyptus kommer ursprungligen från Australien, och det finns omkring 700 arter. Vissa arter kan bli 100 meter höga, men få tål kylig väderlek. Nya, genförändrade varianter av eukalyptus kan numera odlas så långt norrut som i Usa:s sydstater. Eukalyptus odlas kommersiellt på många platser på södra halvklotet, men allra mest i Sydamerika, i länder som Brasilien och Uruguay. En aktör i Under 1990-talet började vi köpa bokved i Tyskland och i Polen, men det blev för dyrt. Efter det vände vi oss till Sydamerika för att köpa eukalyptus. och effektiv produktion. Det tar många, många år för utländska pappersbruk att förfina produktionen till den här nivån, säger han och fortsätter: Svensk avsalumassa från barrved har också goda förutsättningar eftersom det är brist på bra långfibermassa och för att många konkurrenter i USA och Kanada har gamla och ineffektiva massabruk. Mats Lundström området är svenskfinska koncernen Stora Enso med både massabruk och stora landegendomar. I Brasilien tar plantagerna bara sex miljoner hektar i anspråk. Orsaken till att plantagerna inte kräver så mycket yta är den höga effektiviteten med upp till 80 fasta kubikmetrar per hektar och år. I Sydamerika är konkurrensen om marken hård, vilket har lett till motsättningar om hur den ska användas. Det finns även miljökritik mot den monokultur som odlingarna innebär, men de flesta plantager i Brasilien är FSC -märkta och de ligger oftast i kustnära områden, långt från regnskogarna. FSC, Forest Stewardship Council. Läs mer på sidan 2. trädbränsle kvartal 2, 2010 SEK per MWh L = Briketter och pellets L = Skogsflis 300 275 250 225 200 175 150 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: SCB och Energimyndigheten Värmeverkens genomsnittliga inköpskostnad för briketter och pellets under det andra kvartalet 2010 var 298 kronor per MWh, cirka fyra procent lägre än under det första kvartalet. Priset på skogsflis till värmeverken minskade med två procent till 195 kronor per MWh. pappersmassa september 2010 USD per ton 900 800 700 600 sep okt nov dec jan feb mars april maj jun jul aug sep Källa: FoeX. PIX index är varumärkesskyddat. Kommersiellt utnyttjande kräver tillstånd av FoeX Indexes AB. Prisutvecklingen i Europa enligt PIX index. L = långfibermassa L = kortfibermassa Köp fastighet på skogsfast.se Nu kan du köpa din gård eller skogs fastighet via skogsfast.se. På sajten kan du både se fastigheter som är till salu och lägga in en egen annons, samt komma i kontakt med en mäklare. Skogfast.se samarbetar med Sveaskog. 5 2010 forum sveaskog 7
kund Trendigt trä eller ful gillestuga? Efter 1970- och 1980-talens flitiga användande av furu i alla möjliga och omöjliga sammanhang har träslaget länge haft fulstämpel inom inredning. Men allt går i cykler. Nu har ljusa träslag börjat dyka upp på möbelmässorna igen. Furu är ett av dem. När Carolina Nyman, säljare på den danska möbelkedjan Bolia i Stockholm, får frågan om furu är ett välkommet inslag i inredningssammanhang igen, blir svaret ett bestämt nej. Det är rent känslomässigt. Furu är så starkt förknippat med det jag har vuxit upp med. Hela allmogetrenden ligger oss 70-talister för nära. All furu i tak, köksluckor, små skänkar och vitrinskåp... Ihop med gillestugan blev det bara för mycket. Spännande kombinationer Marie Wärme som är inredare på tidningen Sköna hem hade också fått nog av furu. I en krönika för några år sedan beskrev hon hur barndomens överdosering av träslaget fått henne att i vuxen ålder rata all furu i inredningssammanhang. Men när furu och andra trärena ytor dök upp på möbelmässan i Milano 2008 omvärderade hon sitt tidigare ställningstagande. Det jag skrev i krönikan handlade om att jag inte längtade tillbaka till fjällstugan med furu överallt, de robusta klarlackade furuborden och furustolarna. Men jag har sett många unga formgivare som kombinerar furu, björk och andra ljusa träslag med nya material, där trärena ytor möter lackade eller starka färger på ett väldigt spännande och lekfullt sätt. Furu med ny design Ett par ljusstakar, en stol, en bar och, nu senast, hela modebutiken Mr Mudd and Mr Gold i Stockholm är några av de verk som inredningsarkitekten Daniel Franzén har designat. Den gemensamma nämnaren? Furu. Jag har jobbat ganska mycket med furu och började med det redan under studie tiden. Materialet är lätt att jobba med, det är svenskt och det är billigt, säger Daniel Franzén som gick ut Konstfack 2002 och i dag driver designbyrån Bunker Hill. Hans intresse för furu var till en början också en sorts motreaktion mot björken, som var vanligt förekommande i inredningssammanhang på 1990-talet. Då skulle träet se dött ut, utan kvistar och ådringar. I princip skulle det vara som Många unga formgivare kombinerar furu, björk och andra ljusa träslag med nya material på ett väldigt spännande och lekfullt sätt. Lurar ögat. Designgruppen Fronts soffa Softwood har en stomme av massiv furu, och ser ut som en trären bänk. Men rygg och sits är stoppade och klädda med textil med foto print av furu. plast. Furun är motsatsen till det eftersom det är mycket liv i den. Det händer mycket med materialet och det förändras över tiden; det mörknar och patinan blir tydlig. Det är på riktigt! Träslag på uppgång Det går kanske inte att tala om en revolution för furu och andra ljusa träslag, som den eken gjorde på 1990-talet. Men på Stockholm Furniture Fair 2010 blev det uppenbart att trärena ytor och ljusa träslag som furu och björk är på uppgång igen. Där ställde Mattias Ståhlbom och Gabriella Gustafsson som driver TAF Arkitekter ut en skrivbordslampa som de gjort av furu. Jag har använt furu ganska mycket, speciellt till prototyper, eftersom det är det billigaste träslaget. Vi gillar att jobba med enkla material och förädla dem för att göra bästa möjliga av dem. Det är lite som att koka soppa på en spik, och då är furu ett jättebra träslag, säger Mattias Ståhlbom. Han tror att många uppvuxna på 1970-1980-talen har en nostalgisk relation till materialet och att det nu handlar om att återerövra furun och göra något nytt med den. Det finns en spänning i att använda ett material som av många anses som lite fult. Det går också att utveckla rent tekniskt. I och med att furu har varit ute i kylan trendmässigt ett tag så har det inte satsats så mycket på den tekniska utvecklingen. Det måste gå att hitta massor av roliga nya sätt att använda furun på kanske även spillprodukterna, säger han. Mattias Ståhlbom berättar vidare att TAF använt en gammal metod och stjärnsågat furu för en utemöbel, vilket gav en hårdare och tåligare yta. En trend börjar ofta hos unga formgivare och designer. Sedan kan det ta några år innan den når ut till butikerna. Men intresset finns där, enligt Daniel Franzén. Det går hyfsat snabbt. Jag gjorde ett par ljusstakar i furu formade som flaskor. Jag ritade dem 2005 och började sälja dem 2006. Det funkade inte alls. Men nu går det jättebra och de säljs även i utlandet, säger han och tillägger: Jag har sett i inredningstidningar och på mässor att furu är på gång. Ju fler formgivare som jobbar med furu, desto större intresse blir det. Men det tar sin tid innan det når folket, så är det alltid. Hallå där...... Christina Ståhl, vd på Mio Möbler. Henrik Emilson Vilka trender gäller just nu och vilka träslag får vi se framöver? Eken har varit väldigt stor under många år och är fortfarande populär. Men ljusa träslag kommer, och då kanske primärt björk gärna tillsammans med vitlack. Vi har till exempel skåp där fronterna är vita och sidorna i björk. Det ger ett väldigt skandinaviskt och lätt uttryck. Vi har också ett sortiment som heter Classic Vintage som handlar mycket om trä och träkänsla, där vi använder återvunnet material. Det kan vara spikhål, sprickor och färgskiftningar som ger karaktär åt möbeln. Man söker träprodukter som har patina. Det är vindpinat, men i en modern tappning. När får vi se furumöbler igen? Det är svårt att säga. Eken har gjort ett sådant otroligt genomslag. Den är svår att rubba på även om vi försöker. Jag kan absolut tänka mig att furu kommer på sikt, men då i en ny och modern tappning. Det handlar om att återuppfinna materialet? Ja, om att repositionera furun. Den förmedlar fortfarande för mycket sportstuga för att kännas modern. Det krävs att vi hittar ett nytt uttryck. En sådan trend tar tid att slå igenom. Först ska vi hitta den rätta paketeringen, sedan ska vi få i gång försäljningen. 8 forum sveaskog 5 2010
foto: ikea MiNNs du hur det var? Furun var som hetast i inredningssammanhang på 1970-talet. Så här såg det exempelvis ut i Ikeas kataloger under årtiondet. Modebutiken Mr Mudd and Mr Gold, i Stockholm, är helt inredd i furu. Materialet är lätt att jobba med, det är svenskt och det är billigt, säger inredningsarkitekten Daniel Franzén. TAF Arkitekters skrivbordslampa i furu. Vi gillar att jobba med enkla material och förädla dem för att göra bästa möjliga av dem, säger designern Mattias Ståhlbom. Textilmärket Marimekko använde furuinramning för att visa sina tyger i årets vår- och sommarkatalog. Garderob i massiv furu från serien Crate 5 8 av den brittiske designern Jasper Morrison för Established & sons. 5 2010 forum sveaskog 9
skogsbruk Skogsbruksplan ökar skogens värde Antalet skogsägare som inte är bosatta på sin fastighet, så kallade utbor, ökar i Sverige. Att vara skogsägare på distans för ibland med sig att skogens värde inte tas tillvara fullt ut. När tiden inte räcker till finns kvalificerad hjälp att tillgå. Önskan att äga skog och mark är och har alltid varit stark. När allt annat är förgängligt hus, aktier, bilar har markinnehavet ett mer bestående värde, dessutom med tämligen goda möjligheter till utdelning. Särskilt stark är viljan att äga och behålla ett skogsskifte om det finns släktband som knyter an till marken. Antalet utbor, det vill säga skogsägare som är bosatta i en annan kommun än den där de har sin fastighet, ökar i Sverige. Det är ofta barn och barnbarn som har lämnat hembyn för att utbilda sig och som sedan valt att inte återvända. Men det ärvda skogsskiftet vill de inte släppa ifrån sig. Att man äger skog innebär inte alltid att man vet hur den ska skötas, oavsett hur starka familjebanden är till den egna marken. Många nyblivna skogsägare har dessutom fullt upp och besöker kanske bara sin fastighet i samband med älgjakten, konstaterar Staffan Bygdén, Sveaskogs inköpsledare i Västerbotten. Kurser och utbildningar För den nyblivna skogsägaren finns det ganska många åtgärder som man med relativt lite förkunskap, hyfsad kondition och på kort tid kan utföra själv, som att göra några pass med röjsågen eller plantera. Dessutom finns det ett urval kurser att gå för den som vill bättra på sina kunskaper. I regi av bland andra Skogsstyrelsen arrangeras över hela landet såväl grundutbildning i skogsskötsel som utbildning i att hantera motorsåg och röjsåg. Men när varken tiden eller kunskapen räcker till väljer många i slutändan ändå Vi erbjuder skogsägaren ett brett utbud av tjänster. Fakta staffan bygdén, inköpsledare på sveaskog Många utbor i Stockholm I Sverige finns 23 miljoner hektar produktiv skogsmark. Den ägs till 50 procent av enskilda, privata skogsägare. År 2008 fanns totalt 329 300 skogsägare, varav 124 241 kvinnor. En dryg tredje del av skogsägarna är utbor. att leja bort merparten av arbetet med skogsfastigheten. En utboägare kan välja att antingen få hjälp med en långsiktig och fullständig förvaltning av sin fastighet, eller att köpa enstaka skogliga tjänster och sätta ihop ett eget paket med olika hjälpinsatser. Vi erbjuder skogsägaren ett brett utbud av tjänster som sträcker sig från handledning och goda råd till gallring, slutavverkning och återbeskogning, säger Staffan Bygdén. Överblick är nödvändigt En nyckel för att skogen ska skötas på rätt sätt, särskilt om det görs på distans, är att upprätta en skogsbruksplan. I den finns all nödvändig information om skogsskiftet samlad, såsom ålder, virkesförråd, trädslagsfördelning, framtida avverkningar och skyddsvärda biotoper. Skogsbruksplanen ger en god överblick och utgör planeringsunderlag för vilka åtgärder som ska utföras på fastigheten, förklarar Staffan Bygdén. I slutändan innebär det också att värdet på skogen ökar. Mats Wigardt Av Sveriges utbor bor cirka 35 000 i Stockholm, 4 500 i Uppsala, 4 300 i Göteborg, 1 700 i Malmö och 1 500 respektive 1 000 i Umeå och Sundsvall. I begreppet utbo ryms alla sorters ägare, från den som har köpt eller ärvt några få hektar till stora skogsägare med tusentals hektar. Utbon är ofta i 50 60- årsåldern och inte ekonomiskt beroende av sin skog. 10 forum sveaskog 5 2010
Att man äger skog innebär inte alltid att man vet hur den ska skötas. Ett bra sätt att få koll på sin skog, speciellt om den sköts på distans, är att upprätta en skogsbruksplan. I en sådan finns all nödvändig information om skogsskiftet samlad, som exempelvis ålder, virkesförråd, trädslagsfördelning och framtida avverkningar. Intresse för skogen är viktigt Hur utbon väljer att förvalta sitt skogsinnehav avgörs till viss del av vad han eller hon vill med sin fastighet. Kapitalplacering eller släktklenod? Eller är det jakten och friluftslivet som lockar? Utbon Kjell Alenius råd är att intressera sig för sin skog och ta hjälp. En grundregel för varje skogsägare är att det alltid krävs aktiv skogsskötsel för att skogen ska utvecklas positivt, såväl skogligt som ekonomiskt. I korthet innebär det att man i rätt tid ska vidta åtgärder som röjning, gallring, slutavverkning och föryngring. En skogsbruksplan ger en god översikt över fastigheten, hur den ska skötas och när åtgärderna ska sättas in. Röjning och gallring Ofta måste man röja två gånger för att träden ska bli stabila och stå emot stormar. Gallring görs sedan för att höja kvaliteten på de träd som lämnas kvar. Dessutom minskar risken för insektsangrepp och stormskador. Ofta måste man gallra skogsinnehavet två till tre gånger. När skogen blivit 70 80 år gammal i norra Sverige upp emot 100 år kan det vara dags för slutavverkning. Efter något eller några år är det sedan dags för markberedning och sådd eller plantering av ny skog. För att sälja virket från skogen tar man kontakt med en virkesinköpare som upprättar ett kontraktsförslag. När kontraktet har accepterats är det dags för avverkning, transport och slutligen inmätning vid sågverk eller massabruk. Det är ofta inmätningen som ligger till grund för en redovisning av nettot från försäljningen. Betydande värden Kjell Alenius är en av Stockholms 35 000 utbor. Han bor i stadsdelen Vasastan men har sina rötter i trakten av Rusksele i Västerbotten, där han äger omkring 300 hektar skogsmark som är både ärvd och inköpt. Han säger sig ha ett grundmurat skogsintresse och försöker få tid att plantera och röja i sin skog. Dessutom jagar han, både älg och småvilt. Jag tycker om att Kjell Alenius, utbo med runt 300 hektar mark. vara i skogen, konstaterar han. Och jag försöker lära mig om ny teknik och hänga med i prisutvecklingen. Problemet är avståndet mellan Stockholm och Rusksele. Kjell Alenius menar att det egentligen bara finns ett råd när det handlar om skogsägande på distans: Var intresserad! Läs på och ta reda på hur det fungerar. Och ta hjälp av människor som arbetar professionellt med skog. Det är ju ofta betydande värden det handlar om. Mats Wigardt 5 2010 forum sveaskog 11
Naturturism Intresset för att titta på fåglar och vilda djur i Sverige ökar. En handfull arrangörer tar varje år emot allt fler kunder från både Sverige och andra länder. Det är minst lika exotiskt att se en svensk varg eller björn som en gorilla i Uganda, konstaterar Marcus Eldh på Skogens Konung i Skinnskatteberg. Safari ger rovdjuren ny status Det handlar om sälar i Haparanda, fåglar i Svartådalen, björnar i Hälsingland och vargar i Bergslagen. För att inte tala om älgar och bävrar, som finns lite överallt. Att skåda djur är en aktivitet som lockar allt fler. Svensk natur och svenska djur har fått hög status hos såväl svenska företag och privatpersoner som kräsna wildlife watchers från Storbritannien, Australien, Japan och USA. Tusentals gäster Marcus Eldh hör till pionjärerna i genren. Han lät sig inspireras av det han såg i Sumatra, Indonesien, där en hel by drog fördel av att turister ville komma och titta på orangutanger. Varför kan inte vi också dra fördel av intresset för våra vilda djur, frågade han sig. År 2002 startade han företaget Skogens Konung med älgsafari, och har sedan dess utökat med bäverskådning och vargylande på programmet. Han har guidat tusentals gäster från 72 länder på djurskådning runt om i Bergslagen. Marcus Eldh samarbetar med flera utländska resebyråer och bland besökarna finns både privatpersoner och företag. På mark som han arrenderar av bland andra Sveaskog erbjuder han sina gäster att skåda älg, bäver och varg. Bergslagen är ett bra område för min verksamhet, konstaterar han. Här finns mycket djur och det är nära till flyget och Stockholm. Ylande vargar lockar Maj till september är högsäsong för att skåda djur, men även under perioden januari till mars arrangerar Marcus Eldh turer för att spåra, spana och lyssna på ylande vargar. Någon garanti för att kunderna verkligen får se eller höra några djur kan han inte lämna, men under de åtta år han arrangerat älgsafari har hans gäster kunnat skåda älg varje gång. Ylande vargar och simmande bävrar har också varit tämligen säkra kort. Men jag minns en japansk gäst som var fullt tillfreds med att enbart få sitta i en roddbåt på en svart sjö med bara skog och tystnad omkring sig, säger Marcus Eldh, som är övertygad om att vi får se allt fler arrangemang med djurskådning på programmet. I det instämmer Håkan Vargas, som driver Vargas Vildmarkslodge i södra Hälsingland, och Daniel Green, som genom sitt företag Birdsafarisweden erbjuder framför allt engelska kunder att skåda fågel i Sverige. Antalet bokningar ökar hela tiden, säger Håkan Vargas. Alla vill väl någon gång se en björn i sin naturliga miljö. Daniel Green tar varje år emot ett tjugotal grupper med fågelintresserade besökare. Ugglor och hackspettar i Färna Ekopark utgör stora attraktioner. Sommartid erbjuder han fjärilsskådning. Jag är faktiskt förvånad över att inte fler har insett vilken kommersiell potential som finns i att skåda djur, säger han. fakta Mats Wigardt Ekomärkt djurskådning Att skåda djur är inte längre förknippat med strapatser och primitivt boende. I dag erbjuder många arrangörer bekväma sängar och god mat på bra hotell och pensionat. Allemansrätten ger vem som helst tillträde till skog där det finns djur. Men många arrangörer påtalar vikten av goda relationer och muntligt avtal med markägaren när man genomför kommersiella arrangemang. Och för alla fasta installationer, som broar, kojor och eldplatser, krävs alltid skriftligt avtal. På Naturens Bästas hemsida naturensbasta.se finns ett tiotal ekomärkta arrangörer av fågelrespektive djurskådning. Se även inatur.se för bokning av resor och upplevelser i naturen. Marcus Eldh har sedan han startade företaget Skogens Konung guidat tusentals gäster från 72 länder på djurskådning runt om i Bergslagen, där man bland annat kan spana på bävrar och lyssna på ylande vargar. 12 forum sveaskog 5 2010
foto: skogens konung I flera ekoparker räknar Sveaskog och Världsnaturfonden, WWF, insekter och fåglar eftersom de bedöms reagera snabbt på miljöförändringar. Inventeringarna har redan bjudit på överraskningar. I Ekopark Färna är det exempelvis gott om insekten spindelbock, som hör till kategorin missgynnad art. EFFEKT 20 ger kunskap om miljöpåverkan foto: lasse fredriksson, fredrik jonson och skogens konung Hur påverkas fåglar och insekter när landskapet förändras? Det är exempel på vad som studeras i Effekt 20 Sveaskogs och Världsnaturfondens gemensamma projekt som pågått i fem år. Det har gett oss spännande kunskaper. Vi hade till exempel ingen aning om att gråspetten var så vanlig i Färna Ekopark, berättar Sveaskogs naturvårdschef, Stefan Bleckert. Effekt 20 är en långsiktig uppföljning av landskapsförändringar det kan rent av vara ett hundraårsprojekt, enligt Stefan Bleckert. Grundtanken är att följa några av våra ekoparker och se vilka biologiska effekter som ekoparkssatsningen leder till. Ekoparkerna har ofta en mycket hög andel gammelskogar och lövskogar, och de kommer dessutom att öka rejält för varje decennium som går, genom aktiva skötselinsatser. I bland annat ekoparkerna Hornsö i Småland, Färna i Bergslagen, Hornslandet i Hälsingland, Käringberget i Västerbotten och Rosfors i Norrbotten inventeras insekter och fåglar. Vi har valt de två artgrupperna för att de bedöms reagera ganska snabbt på miljöförändringar. Vi inventerar under tre år och låter bli i sju år, så egentligen är vi bara på första varvet, men det har redan gett oss en massa kunskaper. Några storskaliga förändringar har vi däremot inte sett på fem år och det är inte att förvänta heller, säger Stefan Bleckert. Sveaskog och Världsnaturfonden, WWF, har gemensamt tagit fram metodik och strategi för projektet. Sveaskog anlitar sedan fågelskådare för inventeringar och ser även till att insektsfällor kommer ut. Observationerna sker både i ekoparkerna och i närliggande referenslandskap, där skogsbruket bedrivs som vanligt. Många fåglar i Färna Räknandet av fåglar och insekter har redan bjudit på överraskningar. Av ett flertal av de mer krävande fåglarna fanns det dubbelt så många i Ekopark Färna som i referenslandskapet. Det finns flera par gråspettar och vi har tydligt fått se att Färna är skogsmesarnas ekopark. Insekten spindelbock är också väldigt vanlig, berättar Stefan Bleckert och tillägger: När man förändrar landskapet så tydligt som vi gör i ekoparkerna är det en självklarhet att ha med en långsiktig uppföljning av resultatet. Här har vi mycket att lära. Sofia Stridsman fakta Effekt 20 Enligt Sveaskogs miljöpolicy avsätts 20 procent av den produktiva skogsmarken inom varje skogsregion som naturvårdsareal. I Sveaskogs och Världsnaturfondens gemensamma projekt studeras effekterna av naturvårdsarbetet. Med regelbundna intervaller görs storskaliga inventeringar av skogsfåglar i sex utvalda ekoparker samt i referenslandskap, för att ha som jämförelse. Även insektsfaunan studeras. 5 2010 forum sveaskog 13
Vi köper ditt virke och vårdar din skog Är du privat skogsägare och vill göra en lönsam virkesaffär? Sälj då din skog till oss. Vi erbjuder bästa möjliga pris. Vår personal kan mycket om skog, ekologi, marknad och ekonomi. virkesköpare i norra sverige Pajala utom Korplombolo Församling Åke Kalla 0978 204 41 070 330 22 38 Pajala Harry Niemi 0978 510 80 073 8063080 Arvidsjaur och Arjeplog Peter Granberg 0960 559 20 070 320 09 33 Boden och Jokkmokk Leif Randeblad 070 555 92 01 0920 25 82 82 Gällivare och Överkalix Patrik Fredriksson 0926 757 68 070 601 10 41 Kalix och Haparanda Bror Olofsson 0923 696 51 070 654 42 59 Luleå Mikael Selberg 0920 25 82 80 070 320 50 29 Piteå och Älvsbyn Leif Risberg 0911 784 60 070 565 11 22 Piteå och Älvsbyn Jan-Erik Berglund 0911 784 51 070 696 30 97 Övertorneå & Korpilombolo församling Erik Furmark 0927 122 40 070 320 50 44 Skellefteå Anders Johnsson 0910 852 80 Skellefteå Sture Roslund 0910 852 81 VIRkESköpARE i södra sverige Skellefteå Mats Dahlgren 0910 852 69 Malå och Sorsele Christine Johansson 0953 416 47 Storuman Melker Johansson 0951-26271 Lycksele Erik Alnersson 0950 231 72 Lycksele och Åsele Anna-Maria Eriksson 0950 231 71 Norsjö kommun Urban Hellgren 070 381 61 61 Robertsfors, Vindeln och Umeå Linda Burström 0933-61552 Robertsfors, Vindeln och Umeå Petter Johansson 0933-61557 Uppland Jakob Bäckman Biobränsleköpare 070 342 86 01 Västerås Anders Ekeblad 021 38 07 95 070 303 11 03 Hedemora, Säter, Borlänge, och Falun Mikael Hedin 0225 71 20 18 070 304 37 25 Avesta och Sala Rikard Fjällman 070 279 90 07 Skinnskatteberg Håkan Bäcke 0222 336 53 070 259 34 98 Kristinehamn Henrik Hammar 0586 649 07 070 630 08 70 Karlskoga Tomas Larsson 0586 649 01 070 624 25 84 Skaraborg Roger Johansson 070 625 44 21 Örebro Håkan Andersson 019 19 50 04 070 514 77 62 Arboga Therese Knutsson 019 19 50 33 076 788 50 33 Askersund Jonny Carlsson 0583 134 41 070 603 56 92 Katrineholm Carl Westerberg 070 523 26 66 Vimmerby Per Svensson 0492 180 35 070 234 15 89 Vimmerby Jonny Edvardsson 076 774 21 04 Storfors, Filipstad, Hällefors Emil Fransson 0586-64906 070-2072566 Ni kan även kontakta: NORRA SVERIGE Anders Norén, inköpsledare Norrbotten 0911 784 35 Staffan Bygdén, inköpsledare Västerbotten 0950 231 57 Johanna Rovasaari, virkesadministratör 0911 784 10 Marie-Louise Kaarle, virkesadministratör 0911 784 33 SÖDRA SVERIGE Helene Carlsson, inköpsledare 019 19 50 10 Gun Carlsson, virkeadministratör 019 19 50 26 e-post: fornamn.efternamn@sveaskog.se Läs mer på www.sveaskog.se
teknik foto: sveaskog Det nya ekipaget har ett slitstarkt nät på sidorna och i botten som hindrar grot och annat trädbränsle från att trilla av. Fordonet är nio ton lättare än ett vanligt plåtekipage. Nät ger effektivare transport av grot Grotbuntar är skrymmande att frakta och kräver speciella plåtekipage för att fraktas säkert. Nu rullar en specialbyggd lastbil för Sveaskog som täcker lasten med nät. Därmed kan lastkapaciteten av grotbuntarna öka med cirka 30 procent. Biobränsle som transporteras i sin hela form, som grenar och toppar (grot), fraktas normalt från skogen i special fordon. Groten körs i lastbilar med täckta plåtsidor för att inget av lasten ska ramla av. Nackdelen är att fordonen blir ganska tunga och att lastvikten blir begränsad. Nu testas en ny typ av ekipage som är nio ton lättare. Därmed kan lastvikten öka med upp till nio ton, till totalt 60 ton. Vi har tagit fram en rullande prototyp byggd på en vanlig timmerbil, som på sidorna och i botten har ett nät som hindrar att grot och annat trädbränsle faller Det nya ekipaget gör oss effektivare, och samtidigt blir det en vinst för miljön. av, berättar Daniel Jansson, ägare till Borglunda Åkeri som utvecklat ekipaget. Slitstarkt nät Åkeriet har kört på heltid för Sveaskog sedan 2004. Idén till den nya tekniken har vuxit fram genom åren, i takt med att behovet av biobränsle ökat. Engsgårdens System i Lindesberg har tagit fram det speciella nät som håller grotbuntarna på plats. Det slitstarka nätet används sedan tidigare av olika transportföretag som ett flexibelt sätt att säkra öppen last på contain rar. Recon Verkstad i Linköping har stått för monteringen av bland annat det utrullningsbara kapellsystemet för nätet, medan Laxå Mekan har tagit fram de extra bankar som behövs för att hålla upp lasten på lastbil och släp. Bankarna kan skjutas ut, vilket gör att de stöttor som håller fast nätet mot grotbuntarna kan flyttas ut 0,5 meter på varje sida vid lastning och lossning allt för att inte lasten ska fastna i nätet. Testerna visar att vi kan öka lastvolymen från 60 75 grotbuntar per lass till cirka 85 105 grotbuntar. Variationen beror på hur torra buntarna är, säger Anders Eriksson, logistiker på Sveaskog i Bergslagen. Vinst för miljön Omräknat i lastvikt handlar det om en ökning med cirka 30 procent innan maxvikten är nådd. Det nya ekipaget gör oss effektivare, och samtidigt blir det en vinst för miljön när vi får med oss så pass mycket mer last per vända, säger åkeriägaren Daniel Jansson. Det nya fordonet rullar i Mellansverige och levererar grotbuntar till ett flertal olika värmeverk. Nils SuNDStröm 5 2010 forum sveaskog 15
TEMA logistik Bättre affärer med Väl fungerande logistik är en förutsättning för att Sveaskog ska kunna utveckla sina affärer. Effektiva transporter är skillnaden mellan att vara en aktör i norra Europa och att vara hänvisad till lokala marknader nära avverkningsplatserna. Med mellan 10 000 och 15 000 avverkningsplatser varje år krävs det komplex logistik för att göra hela Sveaskogs huvudsortiment med massaved, timmer och biobränsle tillgängligt på en större marknad. En logistik som resulterar i att virket sorteras rätt och att rätt sortiment når företagets cirka 140 kunder i ett jämnt flöde. Vår hemmamarknad är i dag norra Europa med Sverige som huvudmarknad, och det är i det perspektivet vi bygger och utvecklar logistiken, säger Sveaskogs logistikchef, Anders Järlesjö. Tågtransporter ska fördubblas Ska man nå kunder långt från produktionsplatserna spelar tåg en avgörande roll. I dag går cirka 10 procent av Sveaskogs transporter på räls och målet är att den andelen ska ha fördubblats inom fyra år. Utvecklingen ska även bidra till att företaget når miljömålet, att minska utsläppen av koldioxid med 30 procent mellan 2008 och 2015. Att utveckla järnvägstransporterna med dess räckvidd ger också en större geografisk bas med fler potentiella kunder. Utmaningen framöver blir att försöka få järnvägen lönsam även för kortare transporter på runt tio mil. Frågan är om det är möjligt med dagens spårnät. I dag har vi inte det som krävs för att nå dit, säger Anders Järlesjö. Utveckling minskar miljöpåverkan Än så länge sker 90 procent av transporterna med lastbil. Och även där händer det saker. ETT-projektet och DMEprojektet (se separata artiklar) är två exempel på utveckling som på några års sikt sannolikt både kommer att ge effektivare transporter och mindre utsläpp. Det första steget tog vi när vi började arbeta med så kallad ecodriving, ett körsätt som sparar bränsle och miljö. Nästa steg är att ta fram lättare lastbilar och därigenom öka lastförmågan utan att överskrida maxvikten på 60 ton. Därefter kommer mer långsiktiga utvecklingsprojekt som till exempel det förnybara DME-bränslet, förklarar Anders Järlesjö. Positivt även för kunderna Förutom att Sveaskogs marknad breddas ger en effektivare logistik mervärden för kunderna. Effektiva leveranser är ett sätt att hjälpa kunderna att utveckla sina produkter. Samtidigt tror jag att vi blir bättre på att förstå kundens behov och det gör oss förhoppningsvis till en attraktivare leverantör, säger Anders Järlesjö. Thomas Östberg 16 forum sveaskog 4 2010
Mot nya marknader med tåg effektiv logistik Egna vagnar garanterar transportkapacitet Med tåg når man fler kunder med stora volymer. Samtidigt vill allt fler kunder att transporterna ska vara miljö vänliga. Det här är bakgrunden till Sveaskogs senaste järnvägssatsning. I den ingår köp av ett eget vagnset och tillgång till nya lastterminaler. Sveaskog har kunder som efterfrågar stora volymer virke som måste transporteras långa sträckor. Då är tåg det enda alternativ som är ekonomiskt försvarbart och som inte ger stora miljöbelastningar, säger Håkan Broman, fiberansvarig på Sveaskog. Som ett konkret exempel nämner han en kund som ville köpa enbart FSC -certifierad råvara i stor mängd. Den kunden fanns så långt från våra skogar att vi aldrig hade klarat det utan tågtransport, säger Håkan Broman. Begränsad spårkapacitet Samtidigt fortsätter trenden där allt fler företag vill att både de egna och leverantörernas transporter ska vara så miljövänliga som möjligt, på både landsväg och järnväg. Och ett tåg med ett eldrivet lok, vilket vi använder överallt där det är möjligt, är ju oslagbart ur den aspekten, säger Håkan Broman. Järnvägen har också visat sig vara ett bra alternativ efter stormar som Gudrun, då mycket skog ska tas om hand samtidigt och lastbilskapaciteten inte räcker till. Det som begränsar utvecklingen fram över är dels spårkapaciteten, dels tillgången på lastterminaler. Sveaskog kommer snart att ha tillgång till 18 terminaler runt om i landet. De inköpta vagnarna kommer att användas i kombination med inhyrda. Med egen vagnkapacitet säkerställer vi transportkapaciteten, säger Sveaskogs logistikchef, Anders Järlesjö. Thomas Östberg Biobränsle har hittills mest handlat om lokala affärer för Sveaskog. Lokalt producerat bränsle har sålts till lokala värmekraftverk. Men nyligen rullade de första biobränsletågen från Ljusdal till Eskilstuna. Det är ett viktigt genom brott. Att transportera biobränsle nästan 40 mil med lastbil är ingen bra affär. Men nu har efterfrågan på biobränsle drivit priserna till en nivå där tågtransporter gör det möjligt att nå nya marknader. Mälardalen är ett exempel. Där finns många människor, men inte så mycket skog. Då är det naturligt att de som etablerat stora värmeverk vänder sig till någon som kan leverera biobränsle från ett större geografiskt område, säger Mattias Forsberg, marknadsansvarig för Sveaskog i Södra Norrland. En ekonomisk hävstång I mitten av november rullade det första biobränsletåget lastat med 3 000 kubikmeter från Ljusdal till kunden, Eskils tuna Energi & Miljö. I snitt kommer Sveaskog att leverera ett fulllastat tåg per vecka. Det är definitivt ett genombrott för oss. Framför allt är det en möjlighet att utnyttja den biobränslepotential som finns i Norrlands inland, vilket även är bra för många mindre skogsägare, säger Mattias Forsberg. Sveaskogs mål är att inom ett par år fördubbla sin försäljning av biobränsle. Omräknat till producerad energi motsvarar den nivån fyra terawattimmar. Det här är ett steg mot det målet. Logistiken är hävstången som gör det ekonomiskt möjligt att producera och leverera, säger Mattias Forsberg. Thomas Östberg Effektiva leveranser gör Sveaskog attraktivare för kunderna, tror företagets logistikchef, Anders Järlesjö. foto: ulla-carin ekblom Att utveckla järnvägstran sporterna med dess räckvidd ger en större geografisk bas med fler potentiella kunder. 4 2010 forum sveaskog 17
tema logistik Sveaskog vill effektivisera sin logistikkedja, både för att öka lönsamheten och för att uppnå de tufft satta miljömålen. ETTprojektet som leds av Skogforsk ska bidra till utvecklingen. Större fordon ger många ETT står för en trave till och är ett forskningsprojekt där Skogforsk sedan början av 2009 studerat effekterna av längre virkesfordon och högre bruttovikter. Förutom Sveaskog och flera andra skogsbolag deltar bland andra Trafikverket, Skogsindustrierna, Volvo Lastvagnar, Parator (tillverkare av dolly, link och trailer)och Sveriges Åkeriföretag. Testfordonet som konstruerats av Volvo och Parator är 30 meter långt och har en bruttovikt på 90 ton (i dag är 60 ton högsta tillåtna vikt) och en lastvikt på 65 ton. Minskade utsläpp och förbrukning Hittills har de sex chaufförer som deltar i projektet kört fler än 1 000 vändor fram och tillbaka mellan Överkalix och Piteå, en sträcka på 16 mil enkel resa. Lastkapaciteten är 50 procent större än på en konventionell timmerbil. Två bilar kan alltså ersätta tre av dagens. Syftet är att minska koldioxidutsläppen och bränsleförbrukningen, säger projektledare Claes Löfroth på Skogforsk. Slitaget på vägarna blir mindre Och de förväntade resultaten har infriats. Både bränsleförbrukning (diesel per kubikmeter last) och koldioxidutsläpp har minskat med 20 25 procent. Genom att vikten fördelas på elva axlar är trycket på varje enskild axel lägre än på dagens bilar. Enligt preliminära resultat från Trafikverket kommer det sannolikt att minska slitaget på vägarna, vilket är positivt för både miljö och vägekonomi. Just nu gör Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, en studie av hur trafiksäkerheten påverkas. Skogforsk och Trafikverket har studerat hur omkörningar fungerar och där noterades inga negativa reaktioner, säger Claes Löfroth. ETT-projektet avslutas under 2011. Redan nu utreder man inom projektet hur Två bilar kan alltså ersätta tre av dagens. claes löfroth, projektledare på skogforsk implementeringen ska gå till och förhoppningen är att systemet ska vara verklighet inom ett par år. Vi deltar i flera projekt för produktion av förnyelsebart fordonsbränsle baserat på skogens råvara. De kommer att få stor effekt på lång sikt. Men vi måste bli effektivare även på kort sikt, inte minst inom biobränsleaffären där marginalerna är små, säger Anders Järlesjö, logistikchef på Sveaskog. Det ska ske genom förbättringar inom varje del av logistikkedjan: den digitala kedjan med produktionsinformation, lagerstatus och prognosverktyg, transporterna i skogen, flisningen och leveransen till kund. Det gäller också att undersöka små tekniksprång när nya rön kommer. Ett exempel är att låta grenar och toppar (grot) som ska bli biobränsle torka i en välta vid vägen i stället för att ligga ett år på hygget något som både minskar körskadorna i skogen och snabbar på återbeskogningen. Thomas Östberg Testfordonet är 30 meter långt, har en bruttovikt på 90 ton och en lastvikt på 65 ton. Lastkapaciteten är 50 procent strörre än på en vanlig timmerbil. Foto: Per PetterSSon Syftet är att minska koldioxidutsläppen och bränsleförbrukningen. Timrets väg från skogen 18 forum sveaskog 45 2010 Timret staplas i virkesvältor och hämtas i skogen. Virket lossas från en lastbil på virkesterminalen.
fördelar Så ska Sveaskog nå miljömålet Förra året släppte Sveaskog ut 71 000 ton koldioxid. Om fem år ska mängden ha minskat till under 54 000 ton. Vägen dit går framför allt via effektivare logistiksystem, en ökad andel tågtransporter samt nya drivmedel och hybridmotorer för såväl lastbilar som skogsmaskiner. Jämfört med 2008 ska Sveaskog år 2015 ha minskat koldioxidutsläppen med 30 procent. Det är det miljömål som har tydligast koppling till logistik och transporter. Skogsmaskiner och virkestransporter är våra stora utsläpps källor. Tillsammans står de för 90 Olof Johansson, miljö chef på Sveaskog. procent av den koldioxid vi släpper ut, säger Sveaskogs miljöchef, Olof Johansson. Nya drivmedel är nyckeln Ett sätt att minska utsläppen är att flytta transporter från lastbil till järnväg. Sveaskog ökar sakta men säkert andelen tågtransporter. Enligt Olof Johansson är den utvecklingen viktig och kommer att fortsätta de närmaste åren. Men om miljömålet ska nås krävs också att lastbilar och skogsmaskiner blir effektivare och mer miljövänliga. Vi jobbar redan med ecodriving (ett miljöanpassat körsätt) och minskar transporterna genom effektivare logistik, ut ökade laster och virkesbyte med andra bolag. Men det stora genombrottet kommer med nya drivmedel. När en storskalig introduktion av grön diesel sker kommer det att hända saker, säger Olof Johansson. Ett exempel är talldiesel, ett förnyelsebart, skogsbaserat bränsle som produceras av Sun- Pine i Piteå. SunPine ägs av Sveaskog, Södra, Preem och Kiram. Bränslet kommer att säljas på marknaden av Preem från år 2011. Även hybridmotorer med el kan bli betydelsefulla, vid både transport och avverkning. Positivt med hela den här utvecklingen är också att den leder till effektivisering och att vi sparar pengar, till exempel genom att vi använder mindre bränsle, säger Olof Johansson. Thomas Östberg Biobränsle i tanken gör stor skillnad Sveaskog är involverat i flera projekt med målet att göra lastbilstransporter renare och effektivare. Ett handlar om bränslet DME (dimetyleter). Där har Volvo lyckats bygga lastbilar som minskar koldioxidutsläppen med hela 95 procent. BioDME är ett EU-projekt som drivs av Volvo tillsammans med ett antal andra företag. Syftet är att ta fram lastbilsmotorer och tanksystem som fungerar optimalt med DME som bränsle. Dessutom ska man bygga upp en infrastruktur med tankställen, samt säkerställa produktion av bränsle. BioDME ska produceras på världens första pilotanläggning som företaget Chemrec invigde i Piteå i september. Chemrec har också planer på att bygga en anläggning för produktion i industriell i skala i Örnsköldsvik. DME-bilar snart på rull Inom kort kommer Volvo Lastvagnar att ta några av de tio lastbilar som anpassats till DME i kommersiell drift. En av dem kommer att användas av Sveaskog med start efter jul. En grundläggande förutsättning när man använder biomassa som bränsle är att koldioxidreduktionen blir så stor som möjligt. Oberoende studier visar att BioDME minskar utsläppen med 95 procent jämfört med petroleumdiesel, säger Per Salomonsson, projektledare på Volvo. Tankstationer behövs En annan förutsättning är en effektiv bränsleanvändning att få ut mycket bränsle i förhållande till använd råvara, och att bränslet ger en lång körsträcka. Våra lastbilar har en körsträcka på 11 000 kilometer per odlad hektar råvara och år. Det kan jämföras med 2 000 kilometer för RME som produceras av rapsolja, berättar Per Salomonsson. En nackdel med DME-motorerna är att de inte går att köra på petroleumbaserad diesel. Därför måste ett fungerande nät av tankstationer finnas innan lastbilarna introduceras på marknaden Thomas Östberg foto: Carl Johan Erikson, Kalle OlSSon, Henric Bjärehäll, Eje AnderSSon På virkesterminalen förvaras stora timmerlager. Inmätning av råvaran innan bearbetning hos kund. 4 2010 forum sveaskog 19
synpunkt pressröster Det skrivs mycket om skogen. Här är ett axplock från svenska medier i höst. SIFI tar upp skogsfrågor Tanken är att sekretariatet ska koordinera analyskapaciteten och ta fram information på ett lättillgängligt sätt. Fredrik Ingemarson, projektledare på SIFI, Sekretariatet för internationella skogliga frågor, som lanserades i oktober. SIFI ska lyfta internationella skogsfrågor och hjälpa svensk skogsindustri, inlägget patric selin bland annat genom att hålla möten, seminarier och ta fram fakta om världens skogsbruk. Analyser, löpande information, nyheter och kalendarium publiceras på hemsidan. (Källa: ATL) Försäljning på uppgång Det är glädjande att försäljningen nu ökar, men vi kan notera att antalet anställda inte ökar utan i vissa fall minskar. Det tyder på förbättrad produktivitet inom industrin, som en följd av ökad automatisering. Leif G Gustafsson, vd på Trä- och Möbelföretagen, spår en ljusare framtid för trä- och möbelindustrin. Efter en snabb nedgång i finanskrisens spår har både orderingång och leveranser ökat. Det framgår av den nya utgåvan av TMF i siffror. (Källa: Tidningen Skogen) Skogsfastigheter ökar i pris Prisutvecklingen på skogsfastigheter har varit positiv under i stort sett hela första decenniet på 2000-talet. Den uppåtgående trenden ser ut att hålla i sig. Det innebär för helåret 2010 nya rekordnivåer både för skog och åker. Carl-Johan Jürss, chefsmäklare på LRF Konsult, tror att priserna på skog och åkermark kommer att fortsätta stiga. Likaså priserna på skogsfastigheter. Det sker samtidigt som utbudet av jord- och skogsfastigheter kontinuerligt slår nya rekord. (Källa: Skogsland) Vem tar ansvar för utbyggnaden av järnvägen? Godstrafiken behöver räls En utbyggnad av järnvägsnätet skulle gynna såväl miljön som svensk ekonomi. Patric Selin, marknadschef på Sveaskog, efterlyser en diskussion om vem som ska driva frågan om utbyggnaden, och varnar för att Sverige tappar konkurrensfördelar på den klimatdrivna marknaden om ingen tar ledarrollen. EU:s kraftfulla klimatmål syftar till att inom en överskådlig framtid väsentligt begränsa koldioxidutsläppen. Som många har påpekat kommer det att göra import av skogsbränsle från Sverige till ett intressant alternativ för utländska energiproducenter. I dag hämmas denna marknad eftersom transportmöjligheterna är begränsade. En utbyggnad av järnvägen skulle gynna skogsägarna och i slutändan svensk ekonomi. När det gäller frågan om kapa citets ökning av rälsbunden godstrafik samverkar miljömålen med de ekonomiska målen. En utbyggnad av järnvägen både i nord-sydlig och i öst-västlig riktning skulle bidra till reducerade koldioxid utsläpp samtidigt som köpare och säljare skulle få det enklare att nå varandra på en internationell marknad. För Sverige gäller det därför att skaffa sig en plan för utbyggnad av järnvägsnätet. Vi måste få till stånd en bred diskussion om vilka mål vi i Sverige gemensamt ska sträva mot. En utbyggnad av järnvägen skulle gynna skogsägarna och i slutändan svensk ekonomi. I det ligger givetvis också andra aspekter än de rent industriella. Utbyggnaden av järnvägen skulle även gynna turistnäringen och privatresenärerna i landet. Är det vi i näringslivet som kanske har de största ekonomiska incitamenten för en kapacitetsökning som ska ta täten? Eller är det ett politiskt ansvar som vi bör överlåta till de förtroendevalda? Är det en regional angelägenhet där kommun och landsting bör vara en drivande part? Så länge ingen kliver fram och tar ledarrollen är risken stor att Sverige tappar infrastrukturella konkurrensför delar på den framväxande klimatdrivna internationella marknaden. patric selin är marknadschef på Sveaskog med ansvar för försäljning av skogsråvara, virkesinköp och logistik. vad tycker du? Ulf Eliasson vd Inlandsbanan AB: Järnvägsfrågorna diskuteras ofta med innebörden persontrafik. Godstrafiken har kommit i skymundan. Det behövs ett fungerande järnvägsnät kopplat till de områden där råvarorna finns för att försörja skogsindustrin och värmeverken med råvaror. I många fall handlar det om att tillvarata det vi har. Exempelvis famnar en upprustad Inlandsbana en tredjedel av svensk skogsmark. En upprustad bana Jörn-Arvidsjaur kan flytta 400 000 årston från väg till järnväg. Banan ligger där outnyttjad! Om näringslivet tar täten hamnar frågan rätt. Sedan är det offentlig sektors skyldighet att delta i processen. Det är helt rätt med en bredare diskussion mot gemensamma mål och då även med EU:s klimatmål framför sig. Ivan Larsson vd Sveriges Åkeriföretag Norr: Ansvaret för utbyggnad av vår infrastruktur vilar helt på de styrande i samhället, med så bred enighet som möjligt. Men självfallet är det så att alla berörda parter inom näringslivet som ser en uppsida i infrastrukturell utbyggnad har en skyldighet att belysa eventuella utbyggnaders värde ur alla synpunkter, både regionalt och nationellt, och inte minst miljömässiga fördelar. För att inte hamna i långbänk i beslutsprocessen kan det från gång till annan vara nödvändigt att man förskotterar från näringslivets sida för att uppnå alla uppställda fördelar vid en utbyggnad. Når man dessutom nya marknader så är det en win win-situation för alla berörda. 20 forum sveaskog 5 2010