Lokal logistik - Lolog Projektplan 2008 2010 2. Projektidé Projektet genomförs för att underlätta för närproducerade livsmedel att nå marknaden och på sikt kraftigt reducera ineffektiva transporter i vår närmiljö för Falköping, Trollhättan och Vänersborgs kommuner (nedan Kommunerna ). Falköping och Vänersborgs kommun har en utpräglad jordbruksbygd. Intresset för närproducerade livsmedel och lokala råvaror är stort och växande inom Kommunerna. Det finns ett stort antal jordbruk och småföretag på landsbygden i kommunerna. Det finns även många framgångsrika små och medelstora företag. Med detta projekt vill vi stärka entreprenörsandan hos de potentiella leverantörerna till systemet. Den positiva utvecklingsspiralen kring attityder behöver förstärkas och förankras och kompetens behöver tillföras för att stärka och säkerställa produktion och efterfrågan av lokal mat och andra lokala varor. Respektive kommun går in i detta projekt med lite olika ingångar men tillsammans ges en helhet med erfarenhetsutbyte mellan olika vinklingar. Vänersborg har en affärsinriktning på logistiksystemet, där kunderna är affärer, storkök och restauranger medan Falköpings kommun fokuserar på kommunens behov av lokal mat i den egna verksamheten. Trollhättans Stad ser främast inriktning på logistiksystemet samt för kommunens behov av att för in lokala varor för den egna verksamheten, samt i övrigt öka antalet lokala anbudsgivare vid offentlig upphandling. Det gemensamma målet är att kunna gå från ord till handling och både vara föredöme och motor i utvecklingen av logistik för mer lokala varor från fler leverantörer under effektivare former. Falköping, Trollhättan och Vänersborg i regionen Falköping Kommunen har ett strategiskt transportläge i en expansiv region. Falköping är knutpunkt mellan Västra stambanan och Jönköpingsbanan. Riksväg 47 utgör en viktig länk för att knyta samman kommunen med Fyrstadsregionen i väster och med Jönköpingsområdet i öster. I norr- och södergående riktning finns riksväg 46 mot Göteborgsområdet. De korta avstånden gör att Falköping är del av en stor boende- och arbetsmarknad. Detta ger intressanta utvecklingsmöjligheter inte minst ur näringslivssynpunkt. Bl.a. pågår utvecklandet av en kombiterminal med därtill anknuten verksamhet, Logistic Center Skaraborg, där Falköping skall fungera som nav i ett större logistiskt godstransportsystem, järnväg landsväg. Falköping är en utpräglad jordbruksbygd. Intresset för närproducerade livsmedel och lokala råvaror är stort och växande i kommunen. Det finns ett stort antal jordbruk och småföretag på landsbygden. Det finns även många framgångsrika små och medelstora företag. Här finns god tillgång på lokaler, mark och fastigheter och prisläget är attraktivt. Falköpings kommun är Sveriges första kommun att bli medlem i det internationella nätverket Cittaslow. Idén med Cittaslow är att man överför Slow Food-filosofin till att gälla livet i en liten kommun. Fokus är på livskvalitet och man ställer höga krav på mat, miljö och på att den nya tekniken ska gagna medborgarna. En Cittaslow kommun stödjer lokalt odlade livsmedel och har en klar
ekologisk inriktning. Man uppmuntrar möten mellan producenter och konsumenter via marknadsplatser. Man uppmuntrar lokala produkter. Man vill öka utbudet av lokal mat via kommunens måltidsverksamhet och lokala restauranger. Cittaslow handlar om att bygga ett hållbart samhälle Trollhättan/Vänersborg Området ligger i skärningen mellan viktiga huvudstråk för både järnväg och väg. Norge/Vänerbanan och Älvsborgsbanan går genom området. Europaväg 45 och Riksväg 44 möts i kommunen. Mellan centralorterna möts alla i en punkt Trestad Center. År 2012 är dubbelspåret till Göteborg färdigbyggt. Ett arbete har startat med att skapa en kombiterminal i det strategiska läget Trestad Center. Här är det tänkt att gods skall kunna lastas om mellan tåg och lastbil, tåg byggas om för vidare transport. De närmaste åren kommer att ge kommunerna stora tillväxtmöjligheter. Områdets strategiska läge vid Vänerns sydspets är en av kommunernas stora tillgångar. Trollhättan Trollhättans Stads vision Trollhättan en förebild som ledande teknik- och industrikommun i Europa Den politiska viljan, tillsammans med Trollhättans långa industritradition och uppfattas positivt av företagen i området. Enligt de senaste undersökningarna ifrån Svensk näringsliv erhöll kommunen högt betyg. Trollhättans Stads verksamheter har genom den styrande miljöpolicyn bidragit till att kommunen numera ställer mer långtgående miljökrav vid offentliga upphandlingar. Trollhättans Stads upphandlingsavdelning erhöll år 2008 pris för årets upphandling med motivering av nytänkande samt genom att bättre nyttja befintlig konkurrens. 1996 invigdes Sveriges första fullskaliga biogassystem för fordon i Trollhättan. Med allt ifrån produktion av biogas till att bussar och bilar drivs med vår egen producerade biogas. Delar av ovanstående arbete bidrog till att kommunen erhöll pris som årets Klimatkommun 2008. Vänersborg En stor del av Vänersborg är präglad av landsbygd med en stor del av befolkningen boende på landsbygden och kommunen har stor andel anställda inom livsmedelsproduktion. I Brålanda öppnar under hösten en livsmedelsproduktion med en stark prägel på att nyttja lokalt producerade råvaror som skall förädlas. Helt nyligen har kommunen blivit en FairTrade kommun. I kommunen finns en stark ambition att öka andelen lokalt producerad mat i kommunens egna kök. 3. Erfarenheter från tidigare projekt Falköpings kommun har stor erfarenhet och dokumenterat bra utvecklingsresurser inom både mat och logistik. Ansatsen i detta projekt blir att fokusera på kommunens egna behov av lokal mat i egna verksamheter, för att kunna gå från ord till handling och både vara föredöme och motor i utvecklingen. Logistic center är ett exempel på logistikprojekt som ligger nära Lolog Falköpings kommuns medverkan i tidigare Interregprojekt ledde fram till: - dels politisk enighet och beslut att genomföra samlastning av lokal mat i avsikt att öka antalet lokala leverantörer till de egna enheterna, - dels att genomföra en köksutredning i avsikt att komma fram till en struktur för de egna köken, som bla. kunde gynna användandet av fler lokala leverantörer via en samlastningsterminal.
Denna köksutredning är nu klar och förprojektering påbörjad för att ombyggnader skall kunna kostnadsberäknas, finansieras och samplaneras med i detta PM beskrivna projektet. Trollhättan har sedan tidigare genomfört en Transport- och Logistikutredning. Projektet avslutades år 2001. Vänerborg har sedan tidigare samordnat måltidsproduktionen i kommunen men inte tagit steget att öka andelen lokalt producerad mat i de offentliga köken. Detta skall Falköping analysera och Vänersborgs inriktning blir att titta på förutsättningarna för logistiken för lokal mat till affärer, storkök och restauranger. 4. Syfte och målgrupp Syftet med projektet är att: Öka kompetensen hos berörda aktörer, med fokus på lokala leverantörer, så att samsyn och framtid kan mötas med den nya logistiken. Skapa förutsättningar för leverantörer att avyttra sina produkter på en lokal marknad. Skapa förutsättningar för andra kommuner att utveckla det lokala näringslivet Målgrupperna Kommuner som är intresserade av att utveckla system för lokala logistiksystem Lokala producenter och leverantörer av livsmedel och andra varor Den offentliga verksamheten Privata aktörer 5. Projektets mål De uppsatta målen är: Att antalet lokala leverantörer som är beredda att leverera till samlastningscentralen ökar med tio stycken. Både befintliga, nya producenter och logistikaktörer/grossister. Att ett transportsystem för transporter till, inom och från samlastningsterminalerna utvecklas så att hela logistikflödet från leverantörer till kund beaktas, med särskild tyngdpunkt på system för lokala leverantörer. Att 30 landsbygdsföretagare har deltagit i nätverksträffar eller utbildningar med fokus på att samarbeta kring samlastningscentralerna. Lägre totalkostnad för kommunerna vid anskaffning av varor. Minskade koldioxidutsläpp med cirka 25% från dagens nivå till dess att terminalerna är i funktion. I samband med renovering och ombyggnad av kommunens kök bör en anpassning av kökens fysiska utformning göras så att den möjliggör mottagandet även av leveranser från lokala producenter. (Falköping). 6. Genomförandeplan Genomförandet innefattar följande faser: Fas 1 Öka logistikkompetensen. Denna utbildning innefattar flera personalkategorier och aktörer i flödet, tex. Kostpersonal, restaurangägare, leverantörer och tjänstemän inom kommunen. Detta så att samsyn skapas
och att framtid kan mötas med den nya logistiken och nya system. Arbetsformer skall kunna implementeras parallellt med befintlig verksamhet Flera syften finns; -dels att utbilda för det utvecklade operativa handhavandet av nya system, -dels utbilda för utvecklat lärande, systemiskt lärande, för fortsatt naturligt inbyggd förändring, -dels utbilda nya leverantörer, som antingen redan har etablerat verksamhet eller står i begrepp att starta. Fas 2 Attityder och kapacitet. En viktig del i denna fas är att stärka det lokala entreprenörskapet på landsbygden för att utveckla företagandet och attityderna. Detta för att stärka det lokala näringslivets kapacitet att leverera varor till ett hållbart logistik system. Denna fas syftar även till att skapa förutsättningar för nya samarbeten och lokala nätverk. Alla aktörer kring lokal mat i regionen behöver egentligen veta mer. En positiv utvecklingsspiral behöver etableras kring attityderna för att stärka och säkerställa tillgång och efterfrågan av lokal mat på lång sikt. Målgruppen för denna del av Fas 2 är politiker, den egna organisationen, lokala leverantörer och potentiella kunder. Det handlar även om att beskriva samhällsnyttan med hela denna förändrade struktur. Minskad klimatpåverkan, bibehållandet av öppna landskap och sysselsättning mm. Fas 3 Transporterna till och från samlastningsterminalerna, samlastningsterminalernas fysiska utformning, egna funktioner och beställningssystem för transporterna. Denna fas innefattar de fysiska förutsättningarna: a.upprättande av kravspecifikationer för upphandling av alla fysiska transporter till och från samlastningsterminalen och terminalverksamheternas utformning för att klara ställda krav på totalkvalitet och effektivitet, b.motsvarande specifikationer för administrativt verksamhetsstöd och beställningssystem, c.genomförande av upphandling med tänkbara transportörer, d.etablering av uppföljningssystem baserat på andra liknande system, tex Borlänge. Fas 4 Materialhanteringssystem och dispositionsplaner för effektivitet och arbetsmiljö. I denna fas ligger ett stort nyhetsvärde, men också utmaningar. Konkret innebär den att hanterings förpacknings märknings och infosystem utformas - dels mellan leverantörer och samlastningsterminal, - dels mellan terminal och kund så att alla effektiviseringsmöjligheter och möjligheter till bra arbetsvillkor och full kvalitetssäkring erhålles. Detta innebär en totalsyn på alla produktions och hanterings och lagringsoperationer från sista produktionssteg hos leverantörerna till plats för produktion i tex berört kök. För tillvaratagande av alla möjligheter kommer omfattande kompletterande analyser att behöva ske av alla logistikkostnader i dessa flöden. Dessa analyser kommer sedan att processas och diskuteras med berörd personal och leverantörer för att möjliggöra successiva förbättringar. Pilotflöden kommer troligen att användas som referensobjekt.
Projektet är tvåårigt, beräknas starta 2008-09 - 01 och vara avslutat 2010 12 31. Alla faser löper över hela projektperioden. Vem ska genomföra projektet Styrgrupp: Leif Bigsten och Ida Helander från Falköping, Ann Olsson och Lars Rudström från Vänersborg, Kaj Ringsberg som logistikexpert, Ronny Odervång med upphandlingsperspektivet och Martin Johansson som projektledare. Referensgrupp: En politisk referensgrupp i respektive kommun samt en referensgrupp med andra kommuner. För referensgruppen med andra kommuner ska det bjudas in till ett seminarie till sommaren/när projektet har kommit igång för att presentera resultat som kan intressera andra kommuner att delta i referensgruppen. Tjänstemän i kommunerna kommer att jobba med projektet enligt bifogad budget. 7. Resultatspridning Alla komuner i Västra Götalandsregionen kommer att inbjudas till att delta i den referensgrupp som kommer att knytas till projektet som genomförs i resp kommun. I referensgruppen kan intresserade kommuner föra en direkt dialog kring utvecklingen av projektet och får därför möjlighet att påbörja liknande processer med stöd av resultaten som succesivt växer fram. Även potentiella leverentörer och kundrepresentanter i regionen kommer att erbjudas deltagande i referensgruppen. Referensgruppen kommer kunna sprida resultat, kunskap och kompetens från projektets genomförande för att inspirera och underlätta för kommuner och aktörer som vill göra liknande satsningar. Denna referensgrupp kommer att träffas fyra gånger under projektperioden för att titta på projektets framskridande och förutsättningar för att överföra resultaten till kommunerna som ingår i gruppen. Vid behov kommer även yrkesmässiga referensgrupper att bildas. I anslutning till projektets avslut kommer ett avslutningsseminarie att genomföras där projektets resultat presenteras för intresserade kommuner och aktörer. 8. Övergång till ordinarie verksamhet Efter projektets genomförande ska det finnas färdiga projekteringsunderlag för att bygga de planerade samlastningscentralerna i respektive kommun vilket medför att projektet helt kommer införlivas i de ordinarie verksamheterna och stärka dessa. Även för andra kommuner som inte direkt ingår i genomförandet kommer det vara möjligt att ta del av erfarenheter och material för att anpassa till sin ordinarie verksamhet. De kommuner som väljer att delta i referensgruppen har dessutom möjlighet att under projektets gång dra nytta av resultaten för att starta liknande projekteringar. Det nätverk som kan antas bildas under projektets livstid kan leva vidare även efter projektet och stärka processer för lokal logistik av varor i hela regionen.