NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL

NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL GRUNDEXAMEN INOM SKOBRANSCHEN Det nationella yrkesprovsmaterialet har utarbetats utgående från grunderna för läroplanen och grunderna för fristående examen vilka uppgjorts för grundexamen inom skobranschen (17.2.2000, dnr 13/011/2000). Materialet är delbilaga 2 till ifrågavarande föreskrift, inte en norm. UTBILDNINGSSTYRELSEN 2006

GRUNDEXAMEN INOM SKOBRANSCHEN INNEHÅLL 1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVMATERIALET FÖR GRUNDEXAMEN INOM SKOBRANSCHEN 1 2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVSMATERIALET 1 2.1 Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter 1 2.2 Bedömning av yrkesprov 3 2.3 Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna 3 3 YRKESPROVSMATERIALET FÖR DE ENSKILDA STUDIEHELHETERNA 5 3.1A De gemensamma studierna, 40 sv 5 3.1.1 Baskunskaper i sko- och läderbranschen, 22 sv 5 3.1.2 Materialkunskap, 8 sv 8 3.1.3 Tillverkning, sko- och läderbranschen, 10 sv 10 3.1B Valfria yrkesinriktade studier, 50 sv 13 Industriell produktion i sko- och läderbranschen 13 3.1.4 Produktplanering, 10 sv 13 3.1.5 Tillskärning, 10 sv 16 3.1.6 Arbete i syverkstaden, 15 sv 17 3.1.7 Lästning och appretering, 15 sv 19 Reparation av skodon 21 3.1.8 Kundservice, 15 sv 21 3.1.9 Reparation av skodon, 30 sv 23 3.1.10 Företagsverksamhet i skomakerier 24 3.1.11 Övriga valfria studier, 10 sv 24

1 1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVMATERIALET FÖR GRUNDEXAMEN INOM SKOBRANSCHEN Om yrkesproven har det stadgats i lagen om ändring av lagen om yrkesutbildning 601/2005 och i statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildning 603/2005. I yrkesprovet visar de studerande genom att utföra arbetsuppgifter hur väl de har uppnått yrkesskicklighet i enlighet med grunderna för läroplanen och de krav som arbetslivet ställer. Yrkesproven planeras och genomförs i samarbete med arbetslivsrepresentanter. Yrkesproven ordnas i mån av möjlighet i samband med inlärningen i arbetet. Yrkesproven kan även genomföras på andra arbetsplatser eller i läroanstalternas arbetslokaler. Det nationella yrkesprovsmaterialet har gjorts upp utgående från de gällande grunderna för läroplanen och för fristående examen. Materialet är ingen norm utan ett stödmaterial som utbildningsanordnarna kan använda som hjälp vid planeringen och genomförandet av yrkesproven. Materialet ger vägledning vid det lokala genomförandet av yrkesproven och förenhetligar bedömningen av de studerande. Yrkesprovsmaterialet innehåller anvisningar för dem som använder materialet och för varje studiehelhet en beskrivning av yrkesprovet och yrkesprovsmiljön samt bedömningen av yrkesprovet och exempel på hur yrkesproven kan utföras. Anvisningarna för hur bedömningen av yrkesproven ska dokumenteras finns i det nationella yrkesprovsmaterialet under punkt 2.3. Materialet finns på Utbildningsstyrelsens webbsidor på adressen www.oph.fi. Under punkten Beskrivning av yrkesprovet finns definierat för varje studiehelhet det centrala kunnande som man ska visa med yrkesprovet. Kunnandet beskrivs som aktiviteter och arbetsprocesser som motsvarar verksamhet i arbetslivet. Under punkten Miljö för yrkesprovet finns de väsentliga kraven för att påvisa kunnande. I det nationella yrkesprovsmaterialet ges anvisningar om under vilka förhållanden och i vilka miljöer eller arbetsgemenskaper det är bra att utföra yrkesproven. Dessutom ges anvisningar om hurudana material, redskap och apparater som behövs för att den studerande ska kunna visa sitt kunnande och för att man tillförlitligt ska kunna bedöma kunnandet. Under punkten Bedömning av yrkesprovet definieras föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna. Föremålen för bedömningen hjälper bedömaren att fästa uppmärksamhet vid sådant som är centralt vid bedömningen. Bedömningskriterierna hjälper bedömaren att slå fast nivån på den studerandes kunnande i förhållande till uppställda mål. Bedömningskriterierna har gjorts upp utgående från grunderna för läroplanen och skalan är en trestegsskala. Vitsorden är nöjaktiga N1, goda G3 och berömliga B5. 2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVSMATERIALET 2.1 Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter I planering, genomförande och bedömning av yrkesproven deltar utbildningsanordnaren, ett organ som utbildningsanordnaren har tillsatt, lärare, representanter för arbetslivet och de studerande. De olika parterna kan använda sig av det nationella yrkesprovsmaterialet i följande situationer. Utbildningsanordnaren kan använda sig av materialet när man planerar och genomför yrkesproven informerar om yrkesproven utbildar medlemmarna i det organ som utbildningsanordnaren tillsatt,

2 undervisningspersonalen samt arbetslivsrepresentanterna för yrkesproven granskar läroplanen så att den motsvarar gällande författningar och föreskrifter Organet kan använda sig av materialet när det godkänner planerna för genomförandet och bedömningen av yrkesproven som en del av utbildningsanordnarens läroplan övervakar yrkesprovsverksamheten och att principerna för yrkesproven förverkligas behandlar rättelseyrkanden beträffande bedömning av yrkesprov Lärarna kan använda sig av materialet när de planerar och genomför yrkesproven i praktiken tillsammans med arbetslivsrepresentanterna och de studerande informerar de studerande och arbetslivsrepresentanterna om yrkesproven och hur de bedöms samt när de gör dessa förtrogna med yrkesprov observerar den studerandes arbete samt när de uppmuntrar och vid behov ger handledning deltar i utvärderingssamtalet besluter om bedömning av yrkesprov Arbetslivets representanter kan använda sig av materialet när de gör sig förtrogna med målsättningen för yrkesproven samt föremålen för bedömning och bedömningskriterierna deltar i planerandet av yrkesproven tillsammans med de studerande och lärarna sörjer för att de studerande under perioden för inlärning i arbetet har möjlighet att förkovra sig i det kunnande som krävs i yrkesprovet introducerar studerande till arbetssättet, arbetsutrymmen, maskiner och apparater som är viktiga med tanke på yrkesprovet samt till anvisningar om arbetarskydd och arbetssäkerhet observerar de studerandes arbete, uppmuntrar dem och vid behov ger handledning berättar för de andra medlemmarna i arbetsgemenskapen om yrkesprovet deltar i utvärderingssamtalet besluter om bedömning av yrkesprov De studerande kan använda sig av materialet när de gör sig förtrogna med målen för yrkesproven samt föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna planerar yrkesprovet och kommer överens om det och tidpunkten för det med läraren och arbetslivsrepresentanten bedömer sitt eget kunnande Läraren har ansvar för att klarlägga om den studerande eventuellt har några inlärningssvårigheter eller andra hinder för att visa sitt kunnande. Dessa beaktas när yrkesprovet planeras, så att de studerande har möjlighet att påvisa sitt verkliga kunnande. Bedömningskriterierna finns tydligt angivna i yrkesprovsmaterialet som verksamhet eller aktiviteter som ansluter till arbete, så de lämpar sig också väl som utgångspunkt vid bedömning av specialstuderandes yrkesprov.

3 2.2 Bedömning av yrkesprov Vid yrkesprovet iakttar bedömaren den studerandes arbete och gör observationer. Det är inte alltid möjligt för arbetsplatsens representant att delta i de yrkesprov som ordnas på läroanstalten och läraren kan inte delta i alla yrkesprov som ordnas på arbetsplatsen. I den av utbildningsanordnaren godkända läroplanen har det skrivits en plan för hur en studiehelhets yrkesprov ska bedömas och vilka parter som handleder, observerar och bedömer yrkesprovet. Det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt godkänner bedömningsplanerna för yrkesproven. Utbildningsanordnaren och läraren sörjer för att bedömningen av yrkesproven görs på det sätt som detta organ har godkänt. Efter yrkesprovet förs ett utvärderingssamtal som vanligtvis läraren, arbetslivsrepresentanten och den studerande deltar i. Vid utvärderingssamtalet tillgodogör man sig de erfarenheter som man har fått under handledningen och bedömningen i samband med inlärningen i arbetet. I vissa fall kan utvärderingssamtalet föras till exempel med hjälp av ett elektroniskt diskussionsforum. Den studerandes självbedömning är en väsentlig del av bedömningen av yrkesprovet. I utvärderingssamtalet framför varje bedömare sin bedömning jämte motiveringar. Utgående från dessa bedömningar samt eventuell respons från kunder och andra arbetstagare bildas en gemensam syn på den studerandes kunnande. De lärare och arbetslivsrepresentanter som bedömer yrkesproven ska vara sakkunniga inom ifrågavarande yrkesområde och de ska vara utsedda till uppgiften av det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt. Den studerande bedöms i relation till i förväg uppställda mål och det påvisade kunnandet jämförs med de föremål för bedömningen och de bedömningskriterier som man på förhand har fastställt. Föremålen för bedömningen i yrkesproven är behärskandet av arbetsprocessen behärskandet av arbetsuppgiften (arbetsmetoder, redskap och material) behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet behärskandet av arbetssäkerhet den för alla branscher gemensamma baskompetensen de gemensamma betoningarna I kapitel 3 i det nationella yrkesprovsmaterialet finns föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna konkretiserade för varje studiehelhet. Bedömningskriterierna har slagits fast per föremål för nivåerna N1, G3 och B5. Yrkesproven bedöms genom att använda samma bedömningsskala som vid annan bedömning av studerandena: N1, N2, G3, G4 och B5 (F 603/2005). Det görs observationer av behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet under arbetsprestationerna. Om denna kunskap inte framkommer klart under arbetet kan den klarläggas med preciserande frågor under arbetet eller i utvärderingssamtalet. 2.3 Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna Under utvärderingssamtalet som ordnas efter yrkesprovssituationen bedöms yrkesprovet, och bedömningsuppgifterna dokumenteras skilt för varje studiehelhet och föremål för bedömningen. Dessa bedömningar utgör grund för vitsordet för yrkesprovet i en studiehelhet. För varje studiehelhet som ingår i de yrkesinriktade studierna ges vitsord. Vitsordet bestäms av de av organet utsedda lärarna och arbetslivsrepresentanterna tillsammans eller var för sig, i huvudsak ändå tillsammans. Vitsordet med motiveringar för studiehelheternas yrkesprov ska dokumenteras och antecknas i yrkesprovsbetyget. Läroanstalterna gör upp tydliga blanketter för dokumentering av bedömningsuppgifterna. Dessa kan användas även på arbetsplatserna i utvärderingssituationerna tillsammans med arbetslivsrepresentanterna. Då

4 bedömningsuppgifterna dokumenteras kan bedömningen vid behov motiveras även efteråt. Särskilt viktigt är det att återkomma till bedömningen när det centrala kunnandet i en studiehelhet visas i flera yrkesprovssituationer (delyrkesprov). Bedömningen av yrkesproven är en utmaning även när den studerande i en enda yrkesprovssituation visar sitt kunnande i två eller flera studiehelheter (kombinerat yrkesprov). I dessa situationer ska man kunna skilja åt föremålen för bedömningen och dokumentera dem skilt för varje studiehelhet. För dokumenteringen av bedömningsuppgifterna ansvarar i allmänhet läraren. I bedömningen ska man dokumentera åtminstone följande saker som kommer fram under utvärderingssamtalet: vem som utför yrkesprovet den studiehelhet eller del av studiehelhet där yrkesprovet ingår var yrkesprovet ordnas en beskrivning av innehållet i yrkesprovet de vitsord som ges för varje föremål för bedömningen utgående från bedömarnas gemensamma syn motiveringarna till yrkesprovsvitsordet för varje studiehelhet motiveringarna till yrkesprovsvitsordet när yrkesprovet består av delyrkesprov komplettering eller förnyelse av yrkesprovet i sådana fall där studerandes kunnande ännu inte har uppnått minst nöjaktig nivå de kunskapsområden som den studerande behöver utveckla underskrift av dem som deltog i bedömningen I framtiden kommer utvärderingen av de nationella inlärningsresultaten att göras utifrån de inlärningsresultat som man har fått i yrkesproven. När man övergår till nationell bedömning av inlärningsresultaten utifrån yrkesproven kommer man att bifoga bakgrundsuppgifter om bedömningen till dokumenteringen av yrkesprovsvitsordet och skilda anvisningar ges angående registreringen.

5 3 YRKESPROVSMATERIALET FÖR DE ENSKILDA STUDIEHELHETERNA Yrkesproven i studiehelheterna inom examens gemensamma yrkesinriktade studier är obligatoriska för alla studeranden. Yrkesproven i de studiehelheter som är differentierade enligt utbildningsprogram är obligatoriska för dem som har valt utbildningsprogrammet i fråga. Ett undantag i denna examen utgör studiehelheten Företagsverksamhet i skomakerier som bedöms som en annan bedömning. De studerande skall visa sitt kunnande med yrkesprov även i de valfria yrkesinriktade studierna som de valt. Utbildningsanordnaren bestämmer antalet yrkesprov så att kunnandet i alla studiehelheter blir visat. YRKESINRIKTADE STUDIER I GRUNDEXAMEN INOM SKOBRANSCHEN, 90 SV Yrkesinriktade studier i examen, 40 sv Baskunskaper i sko- och läderbranschen, 22 sv Materialkunskap, 8 sv Tillverkning, sko- och läderbranschen, 10 sv Valfria yrkesinriktade studier, 50 sv Industriell produktion i sko- och läderbranschen Produktplanering, 10 sv Tillskärning, 10 sv Arbete i syverkstaden, 15 sv Lästning och appretering, 15 sv Reparation av skodon Kundservice, 15 sv Reparation av skodon, 30 sv Företagsverksamhet i skomakerier, 5 sv Övriga valfria studier, 10 sv 3.1A De gemensamma studierna, 40 sv 3.1.1 Baskunskaper i sko- och läderbranschen, 22 sv Det centrala kunnande som visas i yrkesproven: Behärskande av grunderna i sko- och läderbranschen Beskrivning av yrkesprovet De studerande tar mått på en fot och beaktar då fotens anatomi för de skodon som skall tillverkas eller väljas. De studerande använder måttsystem vid försäljning och instruering. Den studerande betjänar och instruerar kunder i affärer inom sko- och läderbranschen.

6 Yrkesprovsmiljö Yrkesproven i baskunskaperna i skobranschen kan ges antingen på läroanstalter eller under inlärningen i arbete på arbetsplatsen. Yrkesprovsplatserna inom näringslivet kan bl.a. vara företag som tillverkar måttbeställda skodon, skomakerier eller företag som tillverkar ortopediska skodon. I yrkesprovet i baskunskaperna används olika redskap för måttagning, måttband o.s.v. De studerande kan ge sitt yrkesprov ensam eller som medlem i en arbetsgrupp. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsuppgiften Baskunskaper om fotens anatomi Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Mätning och måttsystem Bedömningskriterier NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Den studerande Den studerande Den studerande känner till fotens anatomi så väl att han/hon kan ge ett användbart förslag på en sko eller en läst. väljer läst- och skostorlek med hjälp av måttsystem. tar mått på en fot på rätt sätt. och på de rätta mätställena och utifrån dem gör val i fråga om skor och läst och väljer det bäst alternativet. tar måtten på en kund eller en läst, och ger förslag utifrån måtten. kan fotens anatomi och skodonens inverkan på hälsan, tar mått på en fot på rätt sätt och på de rätta mätställena och utifrån dem gör val i fråga om skor och läst och väljer det bästa alternativet. tar måtten på en kund eller en läst och använder måtten självständigt i yrkesprovsuppgiften. Skodons grundkonstruktion kan skodons och läderprodukters konstruktioner. kan skodonens (pumps, derby och oxford) samt andra läderprodukters konstruktioner. behärskar skodonens (pumps, derby och oxford) konstruktioner och kan självständigt använda sina kunskaper i produktionsprocessen. Kännedom om komponenter identifierar komponenter och tillbehör. identifierar komponenter och kan delvis motivera sina val med avseende på produktionens och konsumentens krav, men kontrollerar sina lösningar med handledaren. väljer de komponenter som lämpar sig väl för produkten och motiverar sitt val så att de lämpar sig bra för produktionens samt konsumentens behov. identifierar vant och tillförlitligt komponenterna och deras material samt avgör vilka användningsegenskaper

7 Baskompetens Samarbetsförmåga kan fungera i en arbetsgemenskap. anpassar sig till en arbetsgemenskap. de har i varje produkt. anpassar sig naturligt till en arbetsgemenskap och stöder dess verksamhet. samarbetar med handledarens stöd eller med vissa intressentgrupper. samarbetar med olika intressentgrupper. har samarbetsförmåga och -vilja vid samarbete med sina intressentgrupper. uttrycker sig själv så att man kan tolka budskapet. uttrycker sig själv förståeligt. uttrycker sig själv förståeligt och klart. Gemensamma betoningar Att sörja för arbetarskyddet och hälsan förstår arbetssäkerhetens betydelse men behöver handledning i arbete enligt bestämmelserna och anvisningarna om arbetarskydd. behöver handledning i att identifiera farorna och hälsoriskerna i anknytning till sitt arbete och hur man ska skydda sig för dem. känner till branschens vanligaste bestämmelser och anvisningar om arbetarskydd och följer dem i sitt arbete. visar i sitt arbete att han/hon sätter värde på en säker, hälsosam och trivsam arbetsmiljö. identifierar de vanligaste hälsoriskerna i sitt arbete och i sin arbetsmiljö och skyddar sig på rätt sätt. sköter sin hälsa. känner till branschens bestämmelser och anvisningar om arbetarskydd och följer dem i sitt arbete. sätter värde på en säker, hälsosam och trivsam arbetsmiljö och utvecklar sin arbetsmiljö. identifierar farorna och hälsoriskerna i sitt arbete och i sin arbetsmiljö samt skyddar sig på rätt sätt och förebygger dem. planerar en ergonomiskt hälsosam arbetsmiljö åt sig själv. sköter sin hälsa och upprätthåller sin arbets- och funktionsförmåga. Exempel på yrkesprov I produktutvecklings- och mönsterkonstruktionsuppgifter mäter och kontrollerar den studerande lästens riktiga dimensioner för en kommande produkt. När den studerande tillverkar måttbeställda eller ortopediska skodon utför han eller hon mätningar och val under beaktande av fotens anatomi och lästens mått. I yrkesprovsuppgifter som utförs i en skoaffär eller ett skomakeri handleder och instruerar den studerande konsumenterna så att de kan välja rätt i fråga om storlek, material eller skötsel.

8 3.1.2 Materialkunskap, 8 sv Det centrala kunnande som visas i yrkesproven: att känna till de vanligaste materialen och tillbehören i sko- och läderbranschen Beskrivning av yrkesprovet De studerande känner till strukturen och benämningarna på de läder, textilier och konstmaterial som används i branschen och kan använda de rätta benämningarna på material både i en muntlig och i en skriftlig framställning. De studerande använder de material som bestämts i uppgiften eller väljer själv ett lämpligt material för produkten under beaktande av materialets egenskaper och användningsändamål. De studerande ställer in maskinerna och anordningarna under beaktande av materialets egenskaper. De studerande känner till materialen för de komponenter som används inom branschen och materialens egenskaper. De studerande utnyttjar sin materialkännedom när de väljer de rätta komponenterna för den produkt som de ska tillverka och beaktar då produktens användningsändamål. Yrkesprovsmiljö Yrkesproven i materialkunskap kan ges på en tillskärnings-, sy-, lästnings- och appreteringsavdelning inom sko- och läderbranschen, i måttbeställningsföretag, i skomakerier och i arbetsuppgifter i en affär. Yrkesprovsmiljön kan också vara en arbetslokal på läroanstalten. De studerande kan genomföra yrkesprovet ensam eller som medlem i en arbetsgrupp. I yrkesproven i materialkunskap används maskiner och apparater som förekommer vid industriell produktion inom sko- och läderbranschen samt olika handverktyg. Exempel på sådana är stansmaskiner, skärfelsmaskiner, vikmaskiner, symaskiner, lästningsmaskiner, varm- och kalluftsanordningar, appreteringsapparater och redskap, strykjärn o.s.v. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsuppgiften Identifiering och val av material Bedömningskriterier NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Den studerande Den studerande Den studerande väljer material under handledning eller använder källmaterial som hjälp. väljer självständigt material. väljer vant material och komponenter och utnyttjar resultaten i arbetsuppgifter inom sko- och läderbranschen. väljer tillförlitligt material och komponenter och drar slutsatser om vilka användningsegenskaper de har.

9 Bearbetande av material Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Kännedom om materialen som används inom sko- och läderbranschen samt om deras användningsegenskaper väljer under handledning de arbetssätt- och redskap som behövs i arbetet. känner till de vanligaste materialen som används inom sko- och läderbranschen (ovanläder, foder, styvnadsmaterial, komponenter) och identifierar under handledning de vanligaste lädersorterna, konstmaterialen och textilierna. väljer de arbetssätt och -redskap för det material som används i arbetet utifrån modellprodukter och kontrollerar vid behov med handledaren. känner till de vanligaste materialen som används inom sko- och läderbranschen och vet vilka deras användningsegenskaper är, men kontrollerar sina kunskaper med handledaren. väljer för det material som används i arbetet de arbetssätt och arbetsmetoder och redskap som lämpar sig väl. känner till de vanligaste materialen och komponenterna som används inom sko- och läderbranschen och kan bedöma deras egenskaper vid tillverkningen och som färdiga produkter. Gemensamma betoningar Att främja hållbar utveckling använder i sitt arbete de vanligaste facktermerna för material. iakttar under handledning de vanligaste principerna för hållbar utveckling. använder i sitt arbete facktermerna för material. känner till de vanligaste principerna för hållbar utveckling och iakttar dem i sina studier och i sitt arbete. känner till namnen på material och komponenter och använder dem naturligt i sitt arbete. känner till principerna för hållbar utveckling och iakttar dem i sina studier, i sitt arbete och som medborgare genom att sätta värde på naturens mångfald. behöver handledning i att använda miljövänliga arbets- och verksamhetssätt. känner till de vanligaste miljövänliga arbets- och verksamhetssätten och använder dem. känner till de miljövänliga arbets- och verksamhetssätten och använder dem. behöver handledning i att identifiera och hantera de vanligaste problemavfallen. identifierar vanliga problemavfall och hanterar dem rätt. arbetar självständigt och kontrollerar vid behov sitt arbetssätt med handledaren. identifierar vanliga miljöfarliga avfall och hanterar dem rätt. förstår den hållbara utvecklingens ekonomiska, sociala och kulturella dimensioner och arbetar för dem. arbetar självständigt.

10 Exempel på yrkesprov Materialkunskapen kan visas i samband med planering eller tillverkning, då den studerande gör välgrundade val av material och komponenter. Då skall även beaktas skodonets eller produktens användningsändamål och konsumentgruppens krav på materialet. I affärer kan yrkesprovet ges vid försäljning i samband med konsumenrådgivning eller vid demonstrationer, till exempel så att den studerande ger råd om rengöring och skötsel av en produkt. I ett skomakeri väljer den studerande material och komponenter till en produkt som ska repareras, varvid valen också ska motiveras. I givna uppgifter känner den studerande till och identifierar olika material för ovanläder, foder och mellanfoder som används inom sko- och läderbranschen. I uppgifterna i materialkunskap kan det också ingå mätning av färdigheterna i att söka information. Den studerande söker då information från läroböcker, annan facklitteratur, facktidskrifter eller Internet. 3.1.3 Tillverkning, sko- och läderbranschen, 10 sv Det centrala kunnande som visas i yrkesproven: Sko- och läderbranschens maskiner och apparater Tillverkningsmetoderna Beskrivning av yrkesprovet De studerande använder maskiner och apparater i de olika arbetsskedena vid tillverkning av sko- och läderprodukter De ställer in de vanligaste maskinerna och apparaterna enligt behoven som uppkommer i arbetet. De utför det dagliga underhåll på maskiner och apparater som hör till arbetsuppgiften i fråga och de maskiner och apparater som används i den. De beaktar olika faktorer i fråga om arbetssäkerhet när de arbetar. De studerande visar att de behärskar hela produktionsprocessen för den produkt som tillverkas och följer processrutinerna i sin arbetsuppgift. De behärskar hela produktionsprocessen så väl att de till exempel kan göra eventuella självständiga lösningar under tillämpning av olika reparations- och tillverkningsmetoder. De tolkar arbetsinstruktionskortet och följer instruktionerna under tillverkningens olika skeden. De väljer arbetssätt, nålar för maskinerna och hjälputrustning som lämpar sig för arbetet. De visar i sitt arbete att de även har en uppfattning av hur teamarbete fungerar (till exempel i ett yrkesprov inom industrin kan de vara medlem i syavdelningens team). Yrkesprovsmiljö Yrkesproven i tillverkning kan ges i en industrianläggning inom sko- och läderbranschen, i ett företag som gör måttbeställningsarbeten, i ett skomakeri eller i ett företag som tillverkar ortopediska skor. Yrkesprovsmiljön kan också vara en arbetslokal eller ett klassrum för yrkesarbete på läroanstalten. Yrkesprovet kan ges i team- eller seriearbete eller i individuella arbetsuppgifter. I yrkesproven i tillverkning används olika maskiner och apparater som används vid tillskärning, sömnad, lästning, sulning och appretering samt olika handverktyg. Exempel på handverktyg är läderknivar, vikhammare, skomakarhammare, lästningstänger, olika penslar o.s.v.

11 Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen Tillverkningsordning Bedömningskriterier NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Den studerande Den studerande Den studerande arbetar under handledning enligt tillverkningsinstruktionen. utför sitt arbete ganska systematiskt och iakttar i regel tillverkningsinstruktionen. utför sitt arbete systematiskt och iakttar självständigt tillverkningsinstruktionen. Tillverkning av skodon och läderprodukter tillverkar med handledarens stöd en produkt som kan saluföras. uppnår kvalitetskraven på produkten med små reparationer. uppnår helt kvalitetskraven på produkten. använder mycket tid för arbetet. arbetar ganska raskt. arbetar raskt. behöver stöd för att få arbetet färdigt. får arbetet färdigt, men kan bli efter i tidtabellen. får sitt arbete färdigt inom utsatt tid. iakttar anvisningarna om arbetssäkerhet. beaktar arbetssäkerheten i sitt arbete. beaktar arbetssäkerhet och ergonomi i sitt arbete. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Användning av arbetsredskap och maskiner behöver handledning vid användning av arbetsgreppen. väljer och använder under handledning de arbetsredskap och maskiner som behövs. använder i regel de rätta arbetsgreppen. väljer och använder de arbetsredskap och maskiner som behövs. använder de rätta arbetsgreppen. väljer de arbetsredskap som lämpar sig bäst och använder dem. Baskompetens Samarbetsförmåga använder under handledning maskiner och apparater. kan fungera i en arbetsgemenskap. försöker använda maskiner och apparater på ett ändamålsenligt sätt. anpassar sig bra till arbetsgemenskapen. använder maskiner och apparater och förstår betydelsen av att använda de rätta verktygen för att arbetsresultatet ska bli gott. anpassar sig naturligt till arbetsgemenskapen och stöder dess verksamhet. samarbetar med vissa intressentgrupper med stöd av handledaren. samarbetar med olika intressentgrupper. har samarbetsförmåga och -vilja tillsammans med sina intressentgrupper.

12 uttrycker sig själv så att man kan tolka budskapet. uttrycker sig själv så att han/hon blir förstådd. uttrycker sig själv förståeligt och klart. Problemlösningsförmåga behöver handledning för att klara sig i de vanligaste problemsituationerna och vid beslutsfattande. klarar sig väl i de vanligaste problemsituationerna. arbetar enligt de inlärda rutinerna. arbetar självständigt och kontrollerar vid behov sina val med handledaren. klarar sig väl i nya och olika problemsituationer. arbetar innovativt och kreativt. beaktar omgivningens förväntningar vid problemlösning. Gemensamma betoningar Kvalitativt god och kundorienterad verksamhet betjänar och ger kunder råd ensam eller som medlem i en grupp. betjänar kunder och ger dem råd sakligt, diskuterande eller skriftligt, ensam eller som gruppmedlem. fattar modigt självständiga beslut. betjänar kunder och ger dem råd hjälpsamt och sakkunnigt, diskuterande eller skriftligt, ensam eller som gruppmedlem. förbereder sig för kundbetjäning med de arbetsredskap som behövs samt sörjer för ordningen och renligheten i kundbetjäningslokalen. sörjer för ordningen och trivseln i kundbetjäningslokalen. Att sörja för arbetarskyddet och hälsan behöver handledning i arbetet för att kunna följa branschens bestämmelser och anvisningar om arbetarskydd. känner till branschens vanligaste bestämmelser och anvisningar om arbetarskydd och följer dem i sitt arbete. känner till branschens bestämmelser och anvisningar om arbetarskydd och följer dem i sitt arbete. behöver handledning i att identifiera faror och hälsorisker och i hur man ska skydda sig för dem. sätter värde på en säker, hälsosam och trivsam arbetsmiljö. sätter värde på en säker, sund och trivsam arbetsmiljö och utvecklar sin arbetsmiljö. identifierar de vanligaste hälsoriskerna i sitt arbete och i sin arbetsmiljö och skyddar sig på rätt sätt. identifierar farorna och hälsoriskerna i sitt arbete och i sin arbetsmiljö, förebygger dem och skyddar sig på rätt sätt. sköter sin hälsa. planerar en ergonomiskt hälsosam arbetsmiljö för sig själv.

13 sköter sin hälsa och upprätthåller sin arbets- och funktionsförmåga. Exempel på yrkesprov Yrkesprovet i tillverkning kan utföras under inlärningen i arbete i fabriker eller företag där man tillverkar skodon eller läderprodukter. Då kan yrkesprovet bestå av tillverkning av en hel produkt eller delar av arbetsuppgifterna i produktionen (till exempel ett par skor eller en viss mängd tempoarbeten). Den studerande kan också utföra yrkesprovet som teammedlem, och då tillverkas till exempel ett helt parti skor eller läderprodukter. En yrkesprovsuppgift kan bestå av att den studerande i ett måttbeställningsföretag tillverkar en sko eller en läderprodukt som det finns färdigt mönstret för. 3.1B Valfria yrkesinriktade studier, 50 sv Industriell produktion i sko- och läderbranschen 3.1.4 Produktplanering, 10 sv Det centrala kunnande som visas i yrkesproven: Produktplanering och mönsterkonstruktion av skodon och läderprodukter Beskrivning av yrkesprovet De studerande utför produktplaneringsuppgiften så att de i den givna uppgiften tar hänsyn till målgruppens eller konsumentens behov. Utifrån dessa behov gör de studerande de rätta valen av läst, komponenter och material. De studerande gör de val som ingår i uppgiften också i fråga om produktens moderiktighet eller tidlöshet. De konstruerar mönster för skor av typen pumps, oxford eller derby enligt given uppgift och som en dam- eller herrsko med de rätta dimensionerna. Alternativt konstruerar de mönster för läderprodukter eller väskor som påssömnad eller som en monterbar modell med grundsömsstruktur. De studerande ritar en tydlig bild av den produkt som de planerar och konstruerar mönster för och gör upp en förståelig arbetsinstruktion för produktionen av denna produkt. Yrkesprovsmiljö Yrkesproven i produktplanering kan utföras i en industrianläggning som tillverkar skodon eller läderprodukter, i ett företag som tillverkar måttbeställda arbeten eller på läroanstalten. Yrkesproven i produktplanering kan också ges med en portfolie. I yrkesprovet kan mönsterkonstruktionen göras för hand eller med hjälp av ett datorstött modellplaneringsprogram. De studerande kan ge sitt yrkesprov ensam eller som medlem i en arbetsgrupp. I yrkesprovet i produktplanering används branschens litteratur, modetidningar, fotografier, olika material och komponentprover, olika ritredskap, foliekopieringsmaskin samt dator med planeringsprogram.

14 Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen Modellplanering Bedömningskriterier NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Den studerande Den studerande Den studerande planerar under handledning skodon eller läderprodukter som är möjliga att tillverka. klarar sig självständigt i de olika skedena av modellplaneringen. arbetar systematiskt och logiskt vid modellplanering. använder de idéer de fått som sådana. väljer den av sina idéer till modeller som lämpar sig bäst och som är mest genomförbar. planerar produkter som framhäver kundens personlighet och stil. tillämpar informationskällor i sitt planeringsarbete. beaktar i planeringen kundens eller kundgruppens krav. identifierar kundens eller kundgruppens stil och använder den som en utgångspunkt för planeringen. producerar nya, innovativa modell- och kollektionslösningar. beaktar kundens eller kundgruppens krav på produkten. gör ändamålsenliga och motiverade materialval. Uppgörande av arbetsinstruktioner Behärskande av arbetsuppgiften Ritning och framställning med bild producerar arbets- eller konstruktionsbilder som kräver tilläggsjusteringar. gör bilder av skodon eller läderprodukter som är lätta att tolka. producerar modeller som är harmoniska till färg, form och dimension. producerar arbets- eller konstruktionsbilder med hjälp av vilka produkten kan tillverkas utan justeringar. producerar bilder som lämpar sig för uppgiftens natur. har en entusiastisk inställning till planeringsuppgifter. producerar tydliga och förståeliga arbets- och konstruktionsbilder, som innehåller de behövliga instruktionerna och märkningarna. producerar skisser, modell-, arbets- eller konstruktionsbilder för olika ändamål, och av bilderna märks att den studerande har övat sig på att använda arbetsredskapen.

15 producerar bilder vars teknik är enkel. använder tekniker och arbetsredskap som lämpar sig för uppgiften. beskriver produktens tillverkningsmaterial så att man kan identifiera dem. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Konstruktion av ett grundmönster för skodon eller läderprodukter behöver hjälp vid självständigt arbete. konstruerar under handledning mönster för skodon eller läderprodukter som är möjliga att tillverka. producerar bilder som ger en uppfattning av tillverkningsmaterialen. klarar självständigt av arbetsuppgiften i mönsterkonstruktion. arbetar systematiskt och logiskt i sin arbetsuppgift. använder en färdig modell som hjälp. använder informationskällor i sitt arbete. konstruerar grundmönstren felfritt under beaktande av lästens form, tillverkningstekniken och materialåtgången. Baskompetens Produktplanering använder i planeringsuppgifter de idéer som hon/han hittat i bekanta källor. producerar mönster som är harmoniska till färg, form och dimension. använder och utvecklar i planeringsuppgifter de idéer som hon/han hittat i olika källor. gör välgrundade material- och komponentval. söker idéer för planeringsuppgifter från ett mångsidigt urval av källor. analyserar idéerna enligt målen. kombinerar idéer och använder dem på ett personligt sätt. Exempel på yrkesprov I produktplanering inom industrin planerar den studerande ett skodon eller en läderprodukt som ingår i en viss kollektion, och då är lästens form, komponenterna och materialen givna. Den studerande planerar produkten, konstruerar mönster för den och skriver instruktioner för den. I ett företag där personliga produkter tillverkas gör den studerande de behövliga mätningarna och tar reda på kundens behov, vilka utgör utgångspunkt för planeringen och mönsterkonstruktionen. På läroanstalten ger den studerande sitt yrkesprov med en portfolie, som består av att enligt uppgift planera en modell eller kollektion (produkternas antal varierar). Den studerande gör en portfolie, som innehåller

16 produktbilder, arbetsinstruktioner, mönsterritningar, mönsterdelar och s.k. pappersstickningar eller en modell ritad på en foliekopia. Mönsterkonstruktionen kan göras för hand eller med hjälp av ett datorstött modellplaneringsprogram. 3.1.5 Tillskärning, 10 sv Det centrala kunnande som visas i yrkesproven: Behärskande av tillskärningen och de maskiner och apparater som används vid tillskärningen. Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet i tillskärning visar de studerande att de behärskar de måttenheter som används för olika material och beräknar materialåtgången för skon eller läderprodukten i fråga. I yrkesprovet gör de också en ekonomiskt lönsam tillskärningsplan för skon eller produkten i fråga. Yrkesprovsmiljö De studerande kan utföra tillskärningen på en tillskärningsavdelning i någon industrianläggning inom sko- och läderbranschen, i ett skomakeri eller ett måttbeställningsföretag. Yrkesprovsmiljön kan också vara en arbetslokal på läroanstalten. I yrkesprovet i tillskärning används handtillskärningsknivar eller olika stansar. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen Tillskärning Bedömningskriterier NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Den studerande Den studerande Den studerande känner till de vanligaste tillskärningsmetoderna, maskinerna och apparaterna och kan använda dem. använder under handledning flera tillskärningsmetoder, maskiner och apparater. kan använda flera tillskärningsmetoder, - maskiner och -apparater. skär under handledning till delar till skodon och läderprodukter. underhåller maskinerna. placerar tillskärningsavfallet på rätt ställe efter handledning. använder efter handledning skär noggrant och använder efter handledning de rätta greppen. underhåller maskinerna på rätt sätt. placerar tillskärningsavfallet på rätt ställe. använder skyddsutrustning och skär noggrant och använder självständigt de rätta greppen. underhåller maskinerna på tillbörligt sätt. placerar tillskärningsavfallet direkt på rätt ställe. använder skyddsutrustning och

17 Behärskande av arbetsuppgiften Uppgörande av en tillskärningsplan skyddsutrustning och redskap. beaktar möjligheterna till tillskärning av materialet vid utplacering av mönstren, men behöver handledning. redskap. förstår och beaktar ekonomiska aspekter vid utplaceringen. redskap rätt. kan beakta utplaceringen vid uppgörandet av tillskärningsordningen (tillskärningsplanen). gör med handledarens assistans upp en ekonomisk tillskärningsplan och beaktar materialet. gör upp en ekonomisk tillskärningsplan för enskild tillskärning eller serietillskärning och beaktar materialet vid utplaceringen. gör upp en ekonomisk tillskärningsplan som är lätt att genomföra för enskild tillskärning eller serietillskärning och beaktar materialets inverkan. känner till måttenheterna för material och beräknar materialåtgången för de vanligaste skodonen och läderprodukterna. känner till måttenheterna för material och beräknar materialåtgången för flera produkter. känner till måttenheterna för material och beräknar sakkunnigt materialåtgången för olika skodon och läderprodukter. Exempel på yrkesprov Den studerande skär till läderprodukter eller skodon för hand, med stans eller vattenstråle. Det material som tillskärs kan vara läder, textil eller konstmaterial, och då kommer de olika kunskapsområdena vid tillskärning fram. 3.1.6 Arbete i syverkstaden, 15 sv Det centrala kunnande som visas i yrkesproven: Att göra sömmar och stickningar Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet i syverkstaden fogar de studerande samman en sko, en väska eller en läderprodukt genom att sy ihop den av färdigt tillskärda delar. De kan också ge sitt yrkesprov med ett skopar, en läderprodukt eller en serie beroende på uppgiftens svårighetsgrad. De kan också ge yrkesprovet i avgränsade arbetsskeden. De studerande behärskar de olika sömmarna och vet hur kanterna som hör till olika delar skall bearbetas (till exempel förtunning, färgning och vikning av kanter).

18 Yrkesprovsmiljö Yrkesproven i syverkstadens arbeten kan ges i syverkstäder i industrianläggningar inom sko- och läderbranschens, hos industrins underleverantörer, i skomakerier, i måttbeställningsföretag, i företag som tillverkar ortopediska skodon samt i läroanstalter. Yrkesprovet kan ges i team- eller seriearbete eller i individuella arbetsuppgifter. I yrkesproven i arbeten i syverkstaden används olika industrisymaskiner, förtunningsmaskiner, vikmaskiner, strykanordningar och pressar, overlockmaskiner o.s.v. Som handverktyg används saxar, vikhammare, olika penslar (färgning av kanter) o.s.v. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen Noggrannhet vid sömnad Bedömningskriterier NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Den studerande Den studerande Den studerande det finns brister i utförandet och slutförandet av arbetet, till exempel i symmetrin hos detaljer. tillverkar produkter med snygga och prydliga detaljer, men det finns lindriga brister kvaliteten. tillverkar produkter vars detaljer är noggranna, färdigt bearbetade och symmetriska. Att göra stickningar syr under handledning produkter enligt uppgift. syr produkter inom tidsramen med rätt arbetsgrepp. syr snabbt produkter med rätt arbetsgrepp. använder och ställer in de vanligaste maskinerna och apparaterna som behövs vid tillverkningen enligt anvisningarna. använder och ställer in de maskiner och apparater som behövs vid tillverkningen enligt materialet. använder självständigt maskiner och apparater som behövs vid tillverkning, testar och ställer självständigt in maskiner och apparater enligt materialet. väljer de rätta tråd- och nålstyrkorna. väljer de rätta tråd- och nålstyrkorna. väljer självständigt de rätta tråd- och nålstyrkorna samt övriga tillbehör. Kvaliteten på arbetet tillverkar en produkt så att det finns brister i tillverkningen och finishen, men efter små reparationer kan produkten säljas eller produceras. tillverkar en produkt så att den färdiga produkten och dess detaljer är snygga och prydliga, men har lindriga kvalitetsbrister, samt kontrollerar produktens kvalitet med handledaren. tillverkar en produkt så att den färdiga produkten och dess detaljer är noggranna och färdigbearbetade, samt sörjer under arbetet för att kvalitetsmålen uppnås.

19 Tidsanvändning Gemensamma betoningar Arbetssäkerhet behöver tilläggstid och har problem med att bedöma tidsåtgången. iakttar de erhållna bestämmelserna och - anvisningarna om arbetssäkerhet. iakttar tidtabellerna och kan bedöma sin tidsanvändning. iakttar branschens bestämmelser och anvisningar om arbetssäkerhet. utför uppgifterna koncentrerat och behärskar tidsanvändningen. iakttar branschens bestämmelser och anvisningar om arbetssäkerhet och fäster uppmärksamhet vid trivseln i arbetsmiljön. Exempel på yrkesprov Den studerande gör sömmar och stickningar i en skofabrik eller på en syavdelning och utför då alla eller en viss del av arbetsskedena på syavdelningen. Han eller hon kan också delta som cellmedlem i en produktionscells arbete på syavdelningen i en skofabrik. Den studerande syr en väska eller en läderprodukt och utför hjälparbetena i anknytning till tillverkningen av produkten. Han eller hon utför i ett skomakeri olika reparationssömnads- eller sömnadsarbeten, vilkas antal man kommer överens om på förhand. 3.1.7 Lästning och appretering, 15 sv Det centrala kunnande som visas i yrkesproven: Behärskande av lästnings-, sulnings- och appreteringsarbeten. Beskrivning av yrkesprovet Vid lästning ges skodonet form under användning av behövliga maskiner och apparater. Skodonen sulas i samband med lästningen. Vid appreteringen appreteras produkten med olika appreteringsmetoder och anordningar. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet i lästning och appretering kan ges i en industrianläggning inom sko- och läderbranschen, på lästnings-, sulnings- och appreteringsavdelningar eller i skomakerier samt i företag som tillverkar ortopediska eller måttbeställda skodon. I yrkesproven i lästning och appretering används olika slags industriella lästningsmaskiner. Vid lästning för hand används lästningstänger, spikar och lim. Under lästningens olika skeden används en s.k. skomakarhammare för formningen. Det används också olika spikmaskiner, varmluftsfläktar, en maskin för bearbetning av tåhättor o.s.v. Vid appreteringen används olika penslar, trasor, brotschar, maskiner för formning av skaftet o.s.v.

20 Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen Tillverkning Bedömningskriterier NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Den studerande Den studerande Den studerande tillverkar med handledarens stöd en produkt som kan saluföras. uppnår de kvalitetskrav som ställts på produkten med små reparationer. uppnår helt kvalitetskraven på produkten. behöver stöd för att lästa eller appretera, eller arbetet tar lång tid. får arbetet färdigt, men kan bli efter i tidtabellen. får sitt arbete färdigt inom utsatt tid. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Arbetsgrepp Gemensamma betoningar Att främja hållbar utveckling iakttar anvisningarna om arbetssäkerhet. använder de rätta arbetsgreppen, men behöver handledning. iakttar under handledning de vanligaste principerna för hållbar utveckling. beaktar arbetssäkerheten i sitt arbete. använder i regel de rätta arbetsgreppen. känner till de vanligaste principerna för hållbar utveckling och vill iaktta dem i sina studier och i sitt arbete. beaktar arbetssäkerhet och ergonomi i sitt arbete. använder de rätta arbetsgreppen. behärskar hanteringen av produkten under tillverkningen. känner till principerna för hållbar utveckling och vill iaktta dem i sina studier, i sitt arbete och som medborgare genom att sätta värde på naturens mångfald. behöver handledning i att använda miljövänliga arbets- och verksamhetssätt. känner till de vanligaste miljövänliga arbets- och verksamhetssätten och använder dem. känner till de miljövänliga arbets- och verksamhetssätten och använder dem. behöver handledning i att identifiera och hantera de vanligaste problemavfallen. identifierar vanliga problemavfall och hanterar dem rätt. identifierar vanliga miljöfarliga avfall och hanterar dem rätt. Att sörja för arbetarskyddet och hälsan använder under handledning olika limtekniker. kan olika limtekniker och känner till limmens inverkan på miljön. kan olika limtekniker och känner till limmens inverkan på miljön. behöver handledning i arbetet för att kunna följa branschens bestämmelser känner till branschens vanligaste bestämmelser och anvisningar om känner till branschens bestämmelser och anvisningar om

21 och anvisningar om arbetarskydd. behöver handledning i att identifiera faror och hälsorisker och i hur man ska skydda sig för dem. arbetarskydd och följer dem i sitt arbete. sätter värde på en säker, hälsosam och trivsam arbetsmiljö. identifierar de vanligaste hälsoriskerna i sitt arbete och i sin arbetsmiljö och skyddar sig på rätt sätt. sköter sin hälsa. arbetarskydd och följer dem i sitt arbete. sätter värde på en säker, hälsosam och trivsam arbetsmiljö och utvecklar sin arbetsmiljö. identifierar farorna och hälsoriskerna i sitt arbete och i sin arbetsmiljö, förebygger dem och skyddar sig på rätt sätt. planerar en ergonomiskt hälsosam arbetsmiljö för sig själv. sköter sin hälsa och upprätthåller sin arbets- och funktionsförmåga. Exempel på yrkesprov Den studerande spänner stickningen eller stickningarna på lästen för hand eller med en lästningsmaskin. Han eller hon appreterar läderprodukter eller skodon på det sätt som materialet förutsätter. Reparation av skodon 3.1.8 Kundservice, 15 sv Det centrala kunnande som visas i yrkesproven: Behärskande av kundservice Beskrivning av yrkesprovet Den studerande gör en arbetsbeskrivning och en kostnadskalkyl åt kunden. De kan det väsentliga i fråga om kundservice och sköter de dagliga betalningarna. Yrkesprovsmiljö Yrkesproven i reparation av skodon kan ges antingen på läroanstalter eller under inlärningen i arbete på arbetsplatser. Yrkesprovsplatserna är olika skomakerier.

22 Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen Arbetsbeskrivning Bedömningskriterier NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Den studerande Den studerande Den studerande gör en arbetsbeskrivning. gör en funktionsduglig arbetsbeskrivning. gör en arbetsbeskrivning som är möjlig att följa systematiskt. använder mycket tid för arbetet. arbetar ganska raskt. arbetar raskt och systematiskt. Kostnadsberäkning gör upp en kostnadsberäkning. undersöker och beskriver det arbete som ska utföras och beräknar kostnaderna. kan ge kunden en heltäckande beskrivning av arbetet som ska utföras och gör upp en kostnadsberäkning. presenterar under handledning materialalternativen. presenterar materialalternativen. presenterar de arbetssätt som ska användas vid reparationen samt materialalternativen. bedömer under handledning den tid som arbetet kommer att ta. berättar för kunden hur länge arbetet sannolikt kommer att ta. ger kunden en tillförlitlig bedömning av hur länge arbetet kommer att ta. Betalningar Behärskande av arbetsuppgiften Kundbetjäning sköter under handledning de dagliga betalningarna. betjänar och ger kunder råd ensam eller som medlem i en grupp. sköter i huvudsak självständigt de dagliga betalningarna. betjänar och ger kunder råd sakligt, diskuterande eller skriftligt, ensam eller som gruppmedlem. sköter självständigt de dagliga betalningarna. betjänar kunder och ger dem råd hjälpsamt och sakkunnigt, diskuterande eller skriftligt, ensam eller som gruppmedlem. ger kunden råd om val av lämpliga vårdmedel och tillbehör för produkten. kan marknadsföra sitt kunnande och andra tjänsteformer. sörjer för ordning och renlighet i kundreceptionen. sörjer för ordningen och trivseln i kundreceptionen.

23 Baskompetens Samarbetsförmåga kan fungera i en arbetsgemenskap. anpassar sig till en arbetsgemenskap. klarar av att betjäna kunder även på ett främmande språk. anpassar sig naturligt till en arbetsgemenskap och stöder dess verksamhet. samarbetar med handledarens stöd eller med vissa intressentgrupper. samarbetar med olika intressentgrupper. visar samarbetsförmåga och -vilja tillsammans med sina intressentgrupper. uttrycker sig själv så att man kan tolka budskapet. uttrycker sig själv så att han/hon blir förstådd. uttrycker sig själv förståeligt och klart. Exempel på yrkesprov I yrkesprovsuppgifter i skomakerier tar den studerande emot ett arbete eller överlämnar det till en kund. Han eller hon instruerar och handleder konsumenten enligt arbetsuppgiften och ger eventuella anvisningar om vård av produkten. 3.1.9 Reparation av skodon, 30 sv Det centrala kunnande som visas i yrkesproven: Reparationer i en skomakarverkstad. Beskrivning av yrkesprovet De studerande använder de vanligaste maskinerna och apparaterna i en skomakarverkstad. De tar isär produkten som ska repareras och tillämpar reparationstekniker på den. De gör också finishen på den. Yrkesprovsmiljö Yrkesproven i reparation av skodon kan ges antingen på läroanstalter eller i skomakerier. I yrkesprovet används olika symaskiner, maskiner och apparater som används vid reparation samt olika små verktyg. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen Reparation av skodon Bedömningskriterier NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Den studerande Den studerande Den studerande använder de vanligaste maskinerna och anordningarna i en använder de maskiner och anordningar som behövs i arbetet. använder vant maskiner och anordningar i en