Sociologiska institutionen Uppsala universitet 3 okt -2012 Allmänna riktlinjer för opposition, examination och publikation av uppsats Att tänka på inför uppsatsskrivandet Studentarbeten omfattas normalt inte av Etikprövningslagen (det är inte praktiskt möjligt). Det finns således ingen extern myndighet eller organisation att gömma sig bakom. Lärosätena har själva ansvar för att studenter bibringas kunskaper om forskningsetik och att eventuella fältarbeten/ datainsamlingar genomförs i enlighet med god forskningsetik. God forskningsetik är resultatet av konkreta överväganden och innebär inte att utan tankar följa en regelbok (en sådan kan nämligen aldrig bli fullständig). Vid sociologiska institutionen tillämpar vi fyra mycket enkla regler vad gäller studenternas uppsatsskrivande: 1. Inga intervju- eller enkätundersökningar får genomföras utan handledarens godkännande i förväg, och att nya data behöver samlas in måste motiveras; 2. Den frågeguide eller det enkätformulär som används måste vara godkänt av handledaren; 3. Av allt skriftligt material (introduktionsbrev, enkätformulär etc.) ska framgå att det handlar om ett studentarbete vid Sociologiska institutionen samt vem som är handledare. Telefonnummer och e-postadress till handledaren måste anges. Det är handledaren som förutsätts ha den professionella kompetensen och som ansvarar med sin yrkesheder för att studenten fås att beakta etiska aspekter i samband med uppsatsarbetet. 4. Studenter skall normalt inte tillåtas utföra intervjuer som kan tänkas vara integritetskränkande eller aktualisera för informanten känsliga förhållanden eller leda till känslomässiga reaktioner. Motsvarande försiktighet (återhållsamhet) gäller även enkätstudier. Handledare uppmanas även betänka de problem som kan uppkomma i samband med gruppintervjuer där informanter oavsiktligt kan komma att blotta erfarenheter eller åsikter som kan negativt påverka deras ställning i kamratgrupper eller på annat negativt sätt. Därutöver måste alla vara införstådda med att uppsatser liksom uppsatsseminarierna är offentliga! Vi välkomnar besökare på våra seminarier. Det åligger handledarna att se till att studenterna för inte endast ett rimligt etiskt resonemang i uppsatserna, utan att uppsatsen är sådan att den utan etiska komplikationer kan läggas fram på ett offentligt seminarium. Det finns många tekniker för anonymisering, och fungerar inte dessa bör man nog välja ett annat uppsatsämne, precis som man - som påpekats ovan - inte bör tillåta studenter att göra intervjuer som kan väcka traumatiserande erfarenheter till liv. Skrivningar och uppsatser är som annat beslutsunderlag offentliga handlingar.
2 Sekretess är inget som vi hittar på utan vad som följer av Offentlighets- och Sekretesslagen. Skulle någon uppsats bygga på sekretesskyddat material måste det avidentifieras i uppsatsen. Vi kan som sociologer aldrig utlova informanter/respondenter sekretess, ty om sekretess kan åberopas avgörs i varje enskilt fall och i sista hand i domstol. Grund för att åberopa sekretess på studentarbeten är mycket svag eller obefintlig. Vad vi kan utlova våra informanter - om de så önskar - är att de skall framställas på ett sådant sätt att ingen läsare av rapporten (utom de själva) kan komma att identifiera dem. Kan vi inte ordna detta (och det är vad informanten önskar eller vi vad vi vill lova) så går det inte att planera för en sådan uppsats; så får det inte planeras för en sådan uppsats! När ska uppsatsen vara färdig? Handledningen syftar till att uppsatsen ska bli färdig under en termin. Det innebär som regel att ett färdigt manus ska finnas klart för bedömning ungefär två veckor före terminens slut för att uppsatsen ska hinna behandlas på seminarium under terminen. Det färdiga manuset ska lämnas i 1 ex till studievägledaren, samt laddas upp i Studentportalen för plagiatkontroll. Sammantaget innebär detta att uppsatsen även om uppsatsseminarierna äger rum på terminens absolut sista dagar måste vara klar cirka två veckor före terminens slut. Detta kan skapa problem särskilt under höstterminen då ledigheten kring jul och nyår medför ett i detta sammanhang störande avbrott. Uppsatsseminariet För att alla som vill och ska delta på uppsatsseminariet ska kunna läsa de uppsatser som behandlas läggs den färdiga uppsatsen upp av studenten på kurstillfällets sida på Studentportalen. Därifrån kan det sedan nås av samtliga studenter på den kursen. Seminariedeltagare ombesörjer själva kopieringen till de seminarier man tänker delta i. Studenter ska, för att uppfylla kursfordringarna, ha deltagit aktivt i två seminarier utöver att ha lagt fram sin egen uppsats på ett seminarium och opponerat på en annan students uppsats. Det är pedagogiskt viktigt att studenten redan tidigt under uppsatsarbetet går på de två seminarierna där studenten är en av övriga deltagare, eftersom det bidrar till förståelsen av både uppsatsskrivande och seminariebehandling. Uppsamlingsseminarier hålls en à två gånger under terminens gång. Det är ofta en god idé att delta i ännu fler uppsatsseminarier. I seminariet deltar seminarieordförande, uppsatsförfattare (respondent), en student som kritiskt kommenterar uppsatsen (opponent), kurskamrater och övriga intresserade. Gången är att respondenten först får möjlighet till inledande kommentarer och rättelser, opponenten sammanfattar uppsatsen, respondenten får kommentera sammanfattningen, därefter går opponenten igenom uppsatsen i en dialog med respondenten som avslutas med slutord från opponenten. Avslutningsvis eller successivt får övriga deltagare komma in i diskussionen. Seminariet är en mötesplats för samtal och diskussion kring de texter som presenteras där. Vid seminariet examineras uppsatser, men diskussionen om dem ger också underlag för att ta upp mer principiella frågor både inom uppsatsens fält och om vetenskap och vetenskaplig framställning i allmänhet. För ett lyckat seminarium är opponentens insats av avgörande betydelse. En väl förberedd opposition kan föra deltagarna in i en givande diskussion om frågor som aktualiserats av uppsatsen, medan en dåligt förberedd opposition kan få även den mest lysande uppsats att framstå som tråkig.
3 Opposition Opponentens uppgift är att göra en sammanfattning och diskutera den framlagda uppsatsen. Efter sammanfattningen ska respondenten tillfrågas om hon eller han tycker att sammanfattningen varit rättvis. Vad gäller diskussionen ska en opposition vara saklig och omfatta både positiva synpunkter och kritik av brister i uppsatsen. Oppositionen ska ge en konstruktiv men också kritisk återföring på uppsatsarbetet till uppsatsförfattaren och samtidigt vara givande för övriga deltagande. Opponenten ska öppna för en dialog med respondenten som får möjlighet att kommentera opponentens synpunkter. Alla frågor ska inte få lika stort utrymme. Fokus ska läggas på de viktigaste frågorna. En genomgående fråga är om det finns en kritisk reflektion i uppsatsens olika delar. Några generella områden att ta upp: Syfte: Är syfte och frågeställningar tydliga, avgränsade och motiverade? Tidigare forskning: Har författaren tagit upp relevant tidigare forskning och är den väl redovisad? Teori: Finns en relevant teorianknytning; hur är den redovisad och motiverad? Ansats och metod: Hur är studien upplagd? Är val av metod relevant, klart redovisat och motiverat? Empiri: Hur har empiri samlats in, sammanställts, och kritiskt prövats? Hur svarar empirin mot syfte och frågeställningar? Analys: Hur är analysen genomförd, redovisad och motiverad? Anknyter analysen till teorin? Hur väl knyter analysen samman teori, metod och empiri? Svarar analysen mot uppsatsens syfte och frågeställningar? Hur hållbar är analysen? Läsbarhet och referenser: Hur är uppsatsen presenterad; språk, disposition, figurer, tabeller och formalia Slutomdöme: Förtjänster, brister och utvecklingsmöjligheter Bedömning av C- och D-uppsatser Seminarieordförande sätter betyg på uppsatsen i samråd med handledaren. Examinator är ansvarig för betygsbeslut. Examinatorer utses läsårsvis i särskild ordning för varje examensämne och är formellt ansvariga för all examination och allt betygssättande på alla kurser inom sitt ämne. Normalt är betyget Godkänd, och avvikelser ska kunna motiveras. För att en uppsats ska bli godkänd är det avgörande med: En tydlig avgränsning av syftet Hederliga och tydliga referat Koppling till tidigare forskning Teorianknytning Motivering av vald metod Redovisning av empiri Analys som binder samman teori, metod och material Sammanhang mellan syfte och resultat En läsbar redovisning av allt detta. Kraven handlar om att visa förmåga till ett vetenskapligt hantverk. Vad utmärker då en uppsats så att den förtjänar det högre betyget väl godkänd? På den frågan finns inget enkelt svar; vetenskaplig kvalitet är inte möjligt att definiera på ett enkelt sätt. Att
4 det trots detta inte handlar om löst tyckande visar sig i att det oftast finns en mycket hög samstämmighet i hur erfarna lärare och forskare bedömer olika uppsatser, till exempel vid den jämförande bedömning som sker vid antagningen till forskarutbildningen. Till de faktorer som erfarenhetsmässigt visat sig vara av stor betydelse för bedömningen av om en uppsats har särskilt hög vetenskaplig kvalitet här: Analytiskt djup: att gå igenom ett material (teori eller empiri) på ett ovanligt djupt och systematiskt sätt som ger ny kunskap; Intentionsdjup: att gå djupare än referat och vilja nå längre än använda källor. Även när det inte lyckas hela vägen kan avsikten och försöket bidra till en positiv värdering; Förmåga att fokusera: att förmå skilja på vad som är väsentligt för den förda diskussionen och vad som ligger vid sidan om det valda sättet att nalkas ämnet; Självständighet: att välja en ansats eller på annat sätt hantera sin frågeställning på ett sätt som inte är en ren upprepning av tidigare studier utan bidrar med något nytt till diskussionen om frågeställningen; Förmåga att problematisera: att kritiskt granska och förhålla sig undersökande både till vad andra sagt och inte minst det egna arbetets olika delar. Det allra bästa sättet att lära sig förstå vad som skiljer en bra uppsats från en mindre bra är att läsa uppsatser och delta i uppsatsseminarier. Efter seminariet Efter det att en uppsats seminariebehandlats och godkänts kontrollerar examinator att samtliga kursfordringar är uppfyllda. Studenten måste också ha opponerat på en annan uppsats och därutöver aktivt ha deltagit i ytterligare minst två seminarier för att godkännas på kursen i sin helhet. Det går inte att `delexamineras. Kursen är godkänd i sin helhet eller inte alls. Närvarointyget ska lämnas till seminarieordförande. När uppsats blivit godkänd Från och med höstterminen 2011 publicerar Sociologiska institutionen samtliga uppsatser i fulltext i DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet). När uppsatsen blivit godkänd, och eventuella mindre korrigeringar gjorts av studenten, registrerar studenten själv sin uppsats i DiVA. För ändamålet finns en Lathund för studenter att använda sig av. Tänk på att även abstract och sökord ska läggas in, samt att en pdf-fil av uppsatsen måste skapas inför själva registreringen (och glöm inte att klicka på rutan för att Skicka in i slutet av registreringsformuläret). Senast 3 kalenderdagar efter seminariet ska den slutgiltiga uppsatsen registreras i DiVA. Uppgifterna kontrolleras därefter av en administratör på institutionen som även registrerar betyg i Uppdok och godkänner publiceringen av själva uppsatsen. Ni behöver alltså inte lämna in en papperskopia av den färdiga uppsatsen. Den som inte vill att uppsatsen publiceras i fulltextversion i DiVA måste ändå ladda upp uppsatsen för elektronisk arkivering. Vid uppladdningen anges då att uppsatsen endast ska arkiveras. I sådana fall registreras endast de bibliografiska uppgifterna samt abstract i DiVA.
5 Regler i punktform 1. En C- eller D-uppsats med två författare bör inte omfatta mer än 20.000 ord, exklusive titelsida, innehållsförteckning, abstract /sammanfattning och bilagor. Universitetets logotype får användas. 2. Handledaren bedömer uppsatsen för plagiat med hjälp av Urkund, vilket normalt sker genom Studentportalens funktion för plagiatkontroll när studenten laddat upp uppsaten i Studentportalen. 3. Inför inlämnandet ska uppsatsen märkas med kontaktuppgifter i form av aktuellt telefonnummer och aktuell e-postadress (använd mailadress med suffix student.uu.se). Blankett finns att hämta hos studievägledningen. 4. Studenten kopierar uppsatsen i 2 ex, 1 häftat (till seminarieordförande) och 1 ohäftat (kopieringsex). Dessa lämnas till studievägledare minst 7 kalenderdagar innan seminariet ska äga rum. All kopiering ombesörjs av författaren, som själv svarar för alla kostnader. 5. Seminarieordförande gör en första bedömning av uppsatsen och avgör om den kan släppas upp för en slutgiltig seminariebehandling. 6. Därefter utser seminarieordförande opponent, schemalägger seminariet och ser till att terminens avslutande seminarier utannonseras i studentportalen, institutionens hemsida samt på institutionens anslagstavla. 7. Efter seminariet ska seminarieordförande höra handledaren innan examinator sätter betyg. I särskilda fall kan examinator kräva språklig korrigering av en godkänd uppsats. 8. Om en uppsats inte blir godkänd får den tas upp vid nästkommande seminarietillfälle. Studenten får då rådgöra med handledaren om vad som behöver åtgärdas. 9. Den slutgiltiga versionen ska publiceras av studenten i DiVA inom 3 kalenderdagar efter seminariet. 10. För att godkännas på hela uppsatskursen krävs utöver godkänd uppsats och opposition vid ett annat uppsatsseminarium, även aktiv närvaro på minst två seminarier. Lästips inför uppsatsskrivandet Jarrick, Arne och Olle Josephson (1988/2006), Från tanke till text. En språkhandbok för uppsatsskrivande studenter (1988), Studentlitteratur (andra upplagan) Rienecker, Lotte (2003) Problemformulering, Liber AB Strömquist, Siv (2003) Uppsatshandboken, Hallgren och Fallgren (tredje upplagan Svenska språknämnden, Svenska skrivregler, Almqvist & Wiksell, (senaste upplagan) Trost, Jan (2002) Att skriva uppsats med akribi, Studentlitteratur (andra upplagan) Trost, Jan (2002) Att vara opponent, Studentlitteratur Till dessa mer grundläggande skrifter kan även fogas: Hartman, Sven (2003) Skrivhandledning, Natur och Kultur Närvänen, Anna-Liisa (1999) När kvalitativa studier blir text. Studentlitteratur Schött, Kristina m fl (1998) Studentens skrivhandbok, Almqvist & Wiksell