Lektionstips från Swedbank och Sparbankerna LYCK SLANTEN Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 2 2012 Tema: Jobb
Till dig som är lärare i år 3 till 6. Vi på Lyckoslanten arbetar för att barn redan i unga år ska få en inblick i ekonomi och vad den betyder för individen och samhället. För att underlätta för dig som lärare att jobba vidare med Lyckoslanten har vi tagit fram lektionstips till många av Lyckoslantens temanummer. Så även till temat jobb. Tipsen är i pdf-format för att ladda ner och skriva ut. Du hittar båda nya och gamla lektionstips, tillsammans med temasidorna, på Lyckoslantens hemsida, www.lyckoslanten.se Hör gärna av dig och berätta vad du tycker om tipsen och om du har haft någon nytta av dem! Du kanske saknar någonting som du skulle vilja att vi tar upp? Hälsningar Lyckoslanten Produktion: Bee Production Illustration: Lena Forsman 2/9
Tema: jobb Jobb är en central del i elevernas liv. Mamma, pappa och andra vuxna kring eleverna jobbar för att få pengar till allt från boende, mat och kläder till fjällsemestrar och bilar. Vissa elever lever med vuxna som inte har något jobb och vet att det kan vara påfrestande. Barnen funderar också en hel del på vad de själva vill jobba med när de blir stora och drömjobbet förändras ofta med barnens ålder. Det är till exempel inte många 9-åringar som drömmer om att bli börsmäklare, men desto fler som tycker att hunddagis är en drömarbetsplats. Det här numret av Lyckoslanten handlar om jobb. Varför måste man jobba? Vilka är de vanligaste yrkena i Sverige? Vad har man för rättigheter och skyldigheter på jobbet? Vad händer om man inte får jobba kvar på sin arbetsplats? Det är bara några frågor som tas upp, och det finns mycket att diskutera, fundera och forska kring det här temat. Vi hoppas att du som lärare får nytta av våra tips och idéer, att du ska känna inspiration och kunna använda dem i din undervisning. Tipsen är fördelade under skolans olika kärnämnen, men ibland tangerar de fler än ett ämne. Vi ger också tips på bra länkar där det finns mer information att hämta. Lycka till! SVENSKA Drömjobbet Fri skrivning: Har du ett drömjobb? Skriv och berätta vad ditt drömjobb är och försök att förklara varför du tycker att det är ett drömjobb. Känner du någon som jobbar med det här? Namn på yrken Det finns många jobb, både vanliga och ovanliga, med namn som är svåra att förstå. Lantmätare, geolog, fastighetsmäklare, florist, dietister, lokalvårdare m fl. Eleverna har säkert exempel på flera yrken med konstiga namn, som vuxna kring dem arbetar med. Diskutera: Vad gör man om man är en florist? Varför heter det lokalvårdare och inte städare? Förskolelärare och inte dagisfröken? Renhållningsarbetare istället för sophämtare? Spelar yrkets namn någon roll? Platsannons Gå igenom olika platsannonser (i lokaltidningen, på nätet eller i Arbetsförmedlingens Platsjournal). Hur skriver man en platsannons? Vad är det arbetsgivaren egentligen söker? Låt sedan eleverna skriva en egen platsannons för ett påhittat ledigt arbete. 3/9
SAMHÄLLE Kvinno- och mansjobb Diskutera: Finns det typiska kvinnliga och manliga yrken? Varför tror eleverna att det är så? Är det bra om det bara är kvinnor eller bara män på en arbetsplats? Varför- varför inte? Är det någon skillnad på lönen mellan dessa yrken? Hur ska man göra för att fler killar ska söka sig till typiska kvinnojobb och tvärtom? Jobba för oss alla Grupparbete: Vad gör de som jobbar i och åt riksdag och regering? På vems uppdrag jobbar de? Vem betalar deras lön? Vilka typer av jobb kan det finnas där? Hur får man ett sådant jobb? Arbetslöshet Många vuxna har någon gång i sitt liv varit arbetslösa. Ibland kanske man bara är arbetslös några månader i väntan på att börja ett nytt jobb, men ibland kan det handla om flera år. Grupparbete: Ta reda på hur många i Sverige som är arbetslösa? Hur har det sett ut genom tiderna? Vad betyder det att vara arbetslös? Hur får man pengar till mat och hyra då? Vad gör man om man är arbetslös? Vad är Arbetsförmedlingen? Finns det andra sätt att söka jobb på än genom Arbetsförmedlingen? Lön Diskutera: Vilka tjänar mycket pengar och vilka tjänar mindre? Varför är det så? Vad tror de avgör om ett yrke är mer välbetalt än ett annat? Ska man välja att utbilda sig till det man vill arbeta med eller det man kan tjäna mest pengar på? Fyra-hörn-övning: Vad tycker eleverna borde väga tyngst när det gäller att få hög lön? Låt eleverna välja det hörn som bäst representerar deras åsikt. Att man har lång utbildning. Att man har ett tungt fysiskt jobb. Att man har ansvar för många människor. Att man har ett yrke med stort ansvar för t ex barns lärande eller människors liv. Låt eleverna ge exempel på sådana yrken och svara på varför det ska vara det tyngsta argumentet. Grupparbete: Hur skulle våra dagar se ut om vi inte jobbade? Hur skulle man få mat på bordet? Lära sig att läsa? Gå till tandläkaren? Hur såg det ut förr i tiden? 4/9
HISTORIA Yrken som försvann Arbetsmarknaden förändras hela tiden. Gamla yrken försvinner och nya kommer till. Låt eleverna gissa vad en amma, bödel, färjeman, iskarl, knalle, lykttändare, stadsvakt eller telegrafist hade för arbetsuppgift. Amma - är en kvinna som ammar ett spädbarn utan att vara barnets biologiska mor. En amma måste alltså själv ha ett spädbarn för att kunna producera mjölk. Bödel - var en av samhället anställd person, utsedd att verkställa dödsstraff, prygel och andra kroppsstraff. Kallades också för skarprättare. Färjeman hade som uppgift att transportera människor, vagnar, djur och gods till sjöss och över vattendrag. Transportmedlen var segelbåt, roddbåt, linfärja eller helt enkelt en flotte. Iskarl - var en person som levererade is till hushåll, framför allt till isskåp. Knalle - var ursprungligen en gårdfarihandlare från Sjuhäradsbygden i Västergötland. Lykttändare - kallades förr den som yrkesmässigt tände och släckte gatubelysningen. Stadsvakt - var under medeltiden en person som höll utkik efter tjuvar och bränder i städerna. Telegrafist - är ursprungligen en person som betjänar en optisk eller trådbunden telegraf av något slag. (Källa: Det här är exempel på några yrken som försvunnit, men på rekryteringskanalen.se finns en lång lista på flera försvunna yrken) Det finns även exempel på yrken som håller på att försvinna (båtbyggare, postkassörska) och yrken som är nya (barista, personlig tränare, allt inom IT-branschen.) MATEMATIK Lön Räkneuppgift: Sveriges statsminister tjänar 140 000 kronor i månaden. Ingångslönen för en sjuksköterska är ungefär 20 000 kronor i månaden. Hur många sjuksköterskelöner går det på en statsministerlön? Arbetslöshet I Sverige finns cirka 5 032 000 arbetsföra människor. Av dem är cirka åtta procent arbetslösa. Räkneuppgift: Hur många människor i Sverige är arbetslösa? 5/9
Skatt En som jobbar får inte ut alla pengar som de tjänar i lön. Ganska mycket går till skatt. Skatten går till att betala sådant som vi alla har nytta av som exempelvis sjukvård, tåg- och bussar, vägar och skolor. Räkneuppgift: En vuxen som får 20 000 kronor i lön varje månad ska betala 23 procent av lönen i skatt. Hur mycket pengar i kronor får de behålla av sin lön: På en månad? På ett år? NATURVETENSKAP Uppfinnare för en dag Sverige har, och har haft, många vetenskapsmän/kvinnor och uppfinnare som kommit på både bra saker och bra idéer som också gett nya jobb. Visste du till exempel att Herbert Felix uppfann Bostongurkan eftersom han tyckte att det slängdes för mycket rester från gurkfabriken? Eller att det var en kvinna, Sofia Gumælius, som startade Sveriges första riktiga reklambyrå? Låsas att du är uppfinnare för en dag. Vad skulle du uppfinna eller komma på? Vad krävs för att din uppfinning skulle kunna bli verklighet? Vilken bra uppfinning önskar du att du kommit på? Sommarjobb Forska: i grupp eller enskilt. Vad finns det för typiska sommarjobb? Finns det jobb som inte behöver göras under sommaren? Vilka regler för arbete gäller innan du fyllt 18 år. (Läs i Ungdomsekonomen från Swedbank och Sparbankerna eller gå in på arbetsmiljöverkets hemsida för information). 6/9
Länkar www.arbetsformedlingen.se Arbetsförmedlingens hemsida. Här finns platsannonser, exempel på olika yrken, statistik och prognoser med mera. www.av.se Arbetsmiljöverkets hemsida. Här kan du bland annat läsa vilka regler som finns för barn och unga som jobbar. www.rekryteringskanalen.se Här finns en lista på jobb som försvunnit och vad det var för typ av yrken. Här finns också tips på hur man söker sitt drömjobb, hur man skriver en CV med mera. www.scb.se Statistiska centralbyråns hemsida. Här finns bland annat den senaste arbetslöshetsstatistiken och lönestatistik för olika yrken. www.skatteverket.se På Skatteverkets hemsida finns en räknesnurra för att beräkna skatt på inkomster. www.foretagsamheten.se Om svensk företagsamhet och svenska uppfinningar och entreprenörer. Här finns bra handledning för lärare och elever att ladda ner. www.regeringen.se Här finns en skolingång med information om regeringens arbete. www.riksdagen.se På sidan Så funkar riksdagen kan man läsa om hur ledamöterna och utskotten arbetar. 7/9