Biståndsarbetet inom Adoptionscentrum samt policy för biståndsarbetet

Relevanta dokument
Föräldralösa Barn Organisationsnummer Effektrapport 2017

Föräldralösa Barn Organisationsnummer Effektrapport 2015

Föräldralösa Barn Organisationsnummer Effektrapport 2016

INTRESSEPOLITISKT PROGRAM

MFoF:s tillsynsrapport 2017


INTRESSEPOLITISKT PROGRAM

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

VÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE

LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Barnkonventionen kort version

Program för social hållbarhet

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef)

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT

Insats. våldsbejakande extremism reflektionsövningar

Barn- och ungdomspolitisk strategi Orsa kommun

Riktlinjer för adoptionsorganisationers utvecklingssamarbete

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Plan för Funktionsstöd

SOS Barnbyar Togo. Landinfo 2017

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Plan för Funktionsstöd

BARNENS VÄNNER INTERNATIONELL ADOPTIONSFÖRENING

ANDT-strategi för Varbergs kommun

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Några ord till FFIAs adopterade från Indien

Ett samhälle för alla - Tillgänglighetspolicy för Bodens kommun Antagen av: Kommunfullmäktige

Jämställdhet är en mänsklig rättighet och att stärka kvinnor och flickor är oerhört viktigt när det kommer till utveckling och fattigdomsbekämpning.

Kort om Barnkonventionen

Funktionsrätt Sveriges idéprogram

INTRESSEPOLITISKT PROGRAM

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Statens ansvar för de adopterade

Socialförvaltningens värdegrund ur ett barnperspektiv. Socialförvaltningen Örebro kommun. orebro.se

Stadgar för Adoptionscentrum

Material för gymnasiet

SE Internationella Familjedagen. Internationella Familjedagen SOS Barnbyar April 2012

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Program. för vård och omsorg

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

för att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau temarapport flicka

Visioner och strategier för ekobrottsbekämpning

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun


FN:s konvention om barnets rättigheter

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Verksamhetsplan Inledning:

Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning

FN:s konvention om barnets rättigheter

Bris strategi

Tänk på! Presentationen är skyddad av upphovsrättslagen. Kontakta om du vill veta mer.

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN

HRFs värdegrund Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016

Likabehandlingsplan för Ramdala förskola Jämjö skolområde 2014/2015. Öppenhet Ärlighet Förtroende Tydlighet Dialog

En kränkning av barns och ungas rätt till integritet?

FSDB:s verksamhetsplan för åren

Barn som separeras från

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.

Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

Främjande insatser Namn Kränkande behandling och ålder

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Grundsärskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

för jämställdhet elevmaterial

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Jordens uteförskola läsåret 2014/15

SOS Barnbyar Sverige Återrapport 1/2017

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål

SiS ETISKA RIKTLINJER

Barnkonsultationer barns rätt att göra sina röster hörda. 6 juli 2018

Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2017/2018

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Regnbågen

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

Lag (1993:335) om Barnombudsman

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Transkript:

För att kunna uppnå en fullständig och harmonisk utveckling av sin personlighet, bör barnet växa upp i en familjemiljö, i en omgivning av lycka, kärlek och förståelse Ur inledningen till FN:s konvention om barnets rättigheter. Biståndsarbetet inom Adoptionscentrum samt policy för biståndsarbetet Innehåll: Inledning Sid 2 Basen för vårt kunnande Sid 2 Policy, förslag, ersätter den nuvarande (För beslut) Sid 3-5 Hur kan vi göra mer? Sid 6-7 1. Göra fler engagerade 2. Förbättrad information 3. Öka insamlingen 1(6)

Inledning I över 40 år har Adoptionscentrum arbetat med adoptionsförmedling, och ett stort antal barn från drygt 60 länder har fått nya föräldrar i Sverige. Lika länge har det inom organisationen funnits ett stort engagemang för att på olika sätt arbeta för att förbättra tillvaron för alla de barn som växer upp på institution eller riskerar att hamna där. Adoptivföräldrar i Sverige har både spontant och mer organiserat bedrivit hjälp- och biståndsverksamhet sedan adoptionerna startade på 1960-talet. Utgångspunkten har varit en djupt mänsklig vilja att förbättra situationen för barn och på barnhem i länder varifrån det egna barnet kom. Världen över fråntas barn möjligheten att växa upp med sina föräldrar av en rad orsaker, exempelvis fattigdom, sjukdom, missbruk, stigma mot ensamstående föräldrar samt brister i sociala skyddsnät. Vårt arbete har gett oss ingående kunskap om orsakerna till varför barn överges och omhändertas, om tillvaron på barnhem och konsekvenserna av att barn växer upp på institution. Kunskaperna har lett till att Adoptionscentrum succesivt har förstärkt sin centrala roll i biståndet för att tillvarata just dessa barns intressen och verka för en långsiktig förändring. Biståndsarbetet bedrivs nu som en självständig del av Adoptionscentrum under namnet Föräldralösa barn, en del av Adoptionscentrum. Att bedriva både adoptioner och bistånd är inte oproblematiskt. Adoptionsverksamheten måste alltid utgå från lagar och konventioner som tryggar att barnets rättigheter respekteras och skyddas. Alla andra intressen skall underordnas dessa i adoptionsprocessen. Samtidigt finns stora behov att stärka ursprungsländernas kapacitet att tillvarata barnets rättigheter och intressen. Det är också högst rimligt att mottagarländerna bidrar till att stärka denna kapacitet, men på ett sätt som inte äventyrar etiken i adoptionsverksamheten ((Se kapitel 5.4; Guide to Good Practice No 1, 1993 års Haag-konvention;) Adoptionscentrum har utgått från dessa förutsättningar i utvecklingen av biståndsarbetet. Biståndsverksamhet och adoptionsverksamhet ska alltid hållas ekonomiskt och personellt avskilda från varandra. Basen för vårt kunnande Barns rätt till familj präglar vår verksamhet som utgår från barnets bästa i ett livslångt perspektiv.(från 2007 års förbundsmöte Detta är Adoptionscentrum ) Vårt internationella arbete genomförs i samarbete och i tät kontakt med barnhem, myndigheter samt barnrättsorganisationer världen över. Dessa kontakter har gett oss bred kunskap om situationen för barn som riskerar att överges eller lever på institutioner. Genom kontakter med centrala och lokala myndigheter har vi kunskap om behov och kapacitet inom den sociala sektorn, exempelvis hur arbetet med övergivna Genom kontakter med barnrättsorganisationer och verksamma inom adoptionerna får vi en inblick i orsaker och omständigheter kring övergivanden av barn, hur standarden är inom olika institutioner för barn, vilka alternativa placeringsmöjligheter som finns samt hur personalen arbetar med att tillgodose Genom kontakter med domstolar får vi kunskap om hur rättsväsendet fungerar gällande ärenden inom familjeområdet, samt en inblick i hur lagstiftningen på detta område ser ut. 2(6)

Genom dessa kontakter får vi även viktig inblick i rådande attityder i det lokala samhället; till föräldralösa barn, ensamstående föräldrar samt till adoptiv- och fosterfamiljer som ett alternativ för barn utan föräldraomsorg. Policy för biståndsarbetet inom Adoptionscentrum Övergivna barns rätt till familj Vårt biståndsarbete är inriktat på att stärka rättigheterna för barn som förlorat eller riskerar att förlora sin familjetillhörighet och sin identitet. När ett barn förlorar sin familj kan många grundläggande rättigheter hotas rätten till liv och överlevnad, till en trygg barndom, till utveckling och lärande, till skydd mot våld och utnyttjande, rätten till god omvårdnad och att göra sin röst hörd. Rättighetsperspektivet genomsyrar allt arbete. För att skapa varaktig förändring inriktar vi i huvudsak vårt arbete mot de som är närmast barnen; vårdnadsgivare, lokalsamhälle och beslutsfattare. I nära samarbete med lokala partnerorganisationer arbetar vi för att förbättra förmågan hos de som är ansvariga att leva upp till sina skyldigheter samt att stärka våra målgruppers möjlighet och förmåga att hävda sina rättigheter. Vi arbetar för att förebygga att barn överges. Rättssäkert omhändertagande av övergivna barn Vi förbättrar för barn och ungdomar som växer upp på barnhem. Att förebygga övergivande av barn Trots världsdelars och länders olika situation och historia är orsakerna till varför barn förlorar sina föräldrar förbluffande lika världen över. Fattigdom, sjukdom, svagt socialt skyddsnät, krig och naturkatastrofer är några av skälen till att barn överges och placeras på institution. Hiv/aidsepidemin lämnar idag miljontals barn i ett mycket utsatt läge. I många länder är det även vanligt att barn omhändertas för samhällsvård då föräldrarna missbrukar eller vanvårdar barnen. Det sociala stödet till dessa familjer är ofta obefintligt. Merparten av de människor som lever i den djupaste fattigdomen i världen är kvinnor och flickor. Kvinnor har generellt sett betydligt mindre makt och sämre möjligheter att påverka sin situation. Inom vårt område kommer detta bland annat till uttryck i ett starkt socialt stigma mot ensamstående mödrar och ännu starkare gentemot unga kvinnor eller flickor som blir gravida innan giftermål. Ytterligare en orsak till övergivande är många gånger okunskap om den negativa inverkan barnhem har på barn. Det är inte ovanligt att föräldrar och myndigheter tycker att barnhem är bättre för barnen än den egna familjen. Där finns tillsyn, mat och ibland även utbildning. De flesta barn på barnhem har föräldrar i livet. Vi verkar för att förebygga övergivande genom: Att öka kunskapen om barns rättigheter. Att stärka utsatta familjers möjligheter att påverka sin situation. Att arbeta för ökad jämställdhet. Att minska stigmatiseringen av ensamstående föräldrar. 3(6)

Att utveckla metoder för psykosocialt stöd till utsatta familjer. Rättssäkert omhändertagande av övergivna barn Flera aktörer är involverade när ett barn har övergivits eller omhändertagits. Ett barn kan födas och överges direkt på sjukhuset, det kan hittas och tas om hand av polis eller privatpersoner. Sociala myndigheter kan omhänderta ett barn och placera det på barnhem. Det viktigaste som skall ske när ett barn står utan föräldraomsorg är att barnet tas om hand, får sin identitet fastställd, sin bakgrund utredd och beslut om sin framtid fattat. Det är mycket vanligt att detta inte sker. Det kan bero på en rad brister i rutiner, resurser och ibland kunskap, både hos myndigheter och på institutioner som ansvarar för barnen. Rutiner kan saknas för hur övergivna och omhändertagna barn rapporteras och utreds. Det kan saknas resurser för att utföra detta arbete och brista i kunskap om vikten av att beslut gällande ett barns framtid bör fattas utan dröjsmål. Övergivna och omhändertagna barn riskerar att mista sin rätt till aktiva beslut om sin framtid när den akuta åtgärden att placera dem på en institution är avklarad. Möjligheten för övergivna barn att få en ny familj i sitt hemland kan också blockeras av negativa attityder både mot att ha fosterbarn och adoptera ett barn. Brist på kunskap om rutiner och lagstiftning inom barnskyddsområdet öppnar också väg för brott mot barn, trafficking och bortrövande. Vi verkar för ett rättssäkert omhändertagande av övergivna barn. Det innebär att barnet ska få sin identitet fastställd, få lagenliga beslut om sin framtid och en rättslig familjetillhörighet. Det sker genom: Utbildning av personal på barnhem, sociala myndigheter, sjukhus, inom polisen, domstolsväsendet mfl om Skyddsrutiner när någon får ett övergivet barn i sin vård. Säkerställande av identitet och familjetillhörighet. Utredning av barn som förlorat sin familjetillhörighet. Underlättande av familjeåterförening. Vi verkar för att främja alternativa familjeplaceringar i barnets ursprungsland och för att förändra rådande attityder till barn utan föräldraomsorg. Förbättra situationen för barn och ungdomar på institutioner För många barn finns inget annat alternativ än en uppväxt på institution. Barnhemsuppväxt innebär emellertid enorma risker för barn. Forskning visar hur institutionsvistelse begränsar barns förutsättningar till ett bra liv som vuxna.. Problemen kan bestå i att institutionerna har en dålig materiell standard, att barnen inte har någon privat sfär eller plats för privata tillhörigheter. Att det råder brist på kunskap om barns rättigheter och behov. Många barn blir kvar på barnhemmet utan att några ansträngningar görs för att utreda deras situation eller återförena dem med familj eller släkt. Särskilt stigmatiserade är barn som har funktionsnedsättningar eller är hiv-smittade. 4(6)

De barn som tillbringar hela sin barn- och ungdom på barnhem är ofta oförberedda på livet efter institutionen. Det gäller allt från enkla vardagliga färdigheter som att hantera egna pengar och eget hushåll till större frågor som ensamhet och brist på sociala nätverk, liten erfarenhet av att ta egna initiativ och att klara yttervärldens utmaningar. Det omgivande samhällets attityd gentemot barn som vuxit upp på barnhem är ofta negativ vilket ökar risken för diskriminering Dessutom Vi verkar för att förbättra situationen för barn och ungdomar på institutioner genom: Att öka kunskapen hos personal på institutioner om barns rättigheter och behov, inte minst barn med särskilda svårigheter som funktionsnedsättning eller barn som är hiv-smittade. Att förändra institutionsvård mot att förkorta vistelsetiden, individualisera vården, minska barngrupperna och att man följer gällande minimistandards. Att stödja barn och ungdomar att själva delta i beslutsfattande om sin vårdplan. Att öka insatser för utbildning av ungdomar på barnhem för utslussning i samhället. Hur arbetar vi? Våra projekt genomförs alltid i partnerskap med lokala organisationer som delar våra mål och värderingar och som på ett strategiskt och långsiktigt sätt verkar för barns rättigheter. Vi samverkar med organisationer som ställer krav på myndigheter och som kan fungera som en röstbärare för utsatta barn och familjer. Tillsammans skapar vi förutsättningar för bestående förändringar. Hur kan vi göra mer? Adoptionscentrum har potential att göra mer inom biståndsområdet. Våra insatser är efterfrågade och vi tror att det är möjligt att samla mer pengar med rätt insatser. Vi ser stora möjligheter att växla upp verksamheten de kommande åren. Världens Barn 2012 År 2012 är Adoptionscentrum en av de organisationer som får vara med och dela på resultatet av insamlingarna som görs i anslutning till TV:s satsning på TV-galan Världens Barn. Det innebär stora möjligheter för oss att göra mer insatser. Det betyder också en möjlighet för oss att kraftsamla, vara aktiva och synas utåt. Förbundsstyrelsen har tidigare i vår fattat beslut om att satsa mer på information och kommunikation i anslutning till denna större utåtriktade aktivitet, och på sådant sätt att vi kan dra nytta av det för framtiden i organisationen. Göra fler engagerade i vårt biståndsarbete. Grunden för engagemanget är att det finns bra information om vårt bistånd. Biståndsverksamheten kommer att presenteras tydligare, framförallt genom satsning på dokumentation via hemsidan men också genom en uppdatering av skriftligt material. S k IU- samordnare eller biståndsinformatörer, dvs intresserade medlemmar som vill och kan engagera sig mer, har nu blivit en handfull personer som vill fördjupa sig och lära mer. Några vill också hjälpa till mer för att sprida information och kunskap om biståndsarbetet i organisationen. Inför 2012 planeras fler aktiviteter för att öka engagemanget för biståndsfrågorna i avdelningar och i hela förbundet, bland annat genom att utveckla studiecirklar om biståndet, genomföra föreläsningar och besök i avdelningarna. 5(6)

Genom medverkan i Världens barn-aktiviteten får lokalavdelningarna under kampanjperioden möjlighet att mobilisera medlemmar för en gemensam fråga, också i samverkan med andra organisationer lokalt. En särskild plan kommer att upprättas för detta arbete. Förbättrad information Det ska bli lätt att via hemsidan följa och fördjupa sig i vårt biståndsarbete. Fördjupande fakta och dokumentation i rörlig bild och text ska göra det spännande och enkelt att ta del av vad Adoptionscentrum gör i sitt biståndsarbete. Det gäller både de projekt vi bedriver tillsammans med partners i olika länder, och också presentation av dem vi arbetar tillsammans med. De beslut som tagits under våren ska frigöra medel för att förbättra informationen. Öka insamlingen Vi är övertygade om att det finns stor potential att samla mer pengar till Adoptionscentrums bistånd. Inför 2012 då vi kommer att bli mer synliga med anledning av aktiviteterna kring Världens Barn-galan kommer vi att öka insatserna för insamling. Det kommer att ske genom den förbättrade informationen om vårt bistånd. Det kommer också att ske genom att göra det enkelt att skänka pengar via hemsidan. Vi kommer att öka satsningarna för att öka antalet Projektföräldrar så att de får bra och spännande information om de biståndsinsatser som vi bidrar till. 6(6)