Handlingsplan. Energieffektivitet detaljplan 3 Ursvik, Passivhus Beckomberga 1 (8)

Relevanta dokument
Handlingsplan Miljöarbete

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

SHH BOSTAD. Hållbarhetspolicy 2019

Hållbart byggande. Regler och riktlinjer för byggande i Nynäshamn. Gäller från

Antaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414

KURS I GRÖNA HYRESAVTAL

KURS I GRÖNA HYRESAVTAL

Lönsam energieffektivisering 2015

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

Motion 2015:49 av Anna Sehlin (V) om livscykelanalys av landstingets bygg- och anläggningsprojekt

PLANETEN SKA MED Augusti Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan Tunabyggen Affärsplan Box Borlänge

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

SIGNERAT BESQAB. Hållbarhet

Kommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation

WC/D HALL. ST SOVRUM 1 13 kvm

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010

Ramverk för Gröna obligationer

2.1 Omfattning Denna policy gäller alla NCC:s affärsområden och verksamheter.

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Lunds Renhållningsverk. Lunds Renhållningsverk

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

Vi skall uppmuntra till att tänka dynamiskt för att minimera miljöpåverkan även utanför Malmö Saluhalls verksamhet.

Miljöfokus i Värtahamnen

18 november Ombyggnation och energieffektivisering Byggmöte

Ingmarie Ahlberg. Exploateringskontoret Stockholms stad

VÅRT BIDRAG TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

Centerpartiets miljöpolicy

Hållbarhetsvision exlent Hyllie För ett förträffligt kontorsval i Malmö! EXCELLENT

Byråns interna miljöarbete

Marknadens intresse för resurseffektiva. byggnader. Svante Wijk. NCC Construction Sverige AB. NCC Teknik. NCC Teknik Sid1

Styrdokument för energieffektivisering

HÅLLBARHETSPROGRAM. Upprättat Författare Elin Linder Mathias Vårström

Hållbarhet. Castellum tror på idén om ansvarsfullt företagande. Att skapa ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara lösningar.


Miljöpolicy Miljöpolicy

Grönt Byggindex Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, Publik information

RIKTLINJER HÅLLBART BYGGANDE

SABOs miljörapport utifrån 2012 års miljöenkät

Fullriggaren Nyköping Passivhus - ett aktivt val

Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard

Förskolans miljöprogram. Miljöbaggen

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Miljöklassning vid större om- och nybyggnation

Miljöhandlingsplan för Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV) för 2019

Avfall Sverige-rapport 2016:28 Vad slänger folk i soppåsen? < Besökt

DANDERYDS KOMMUN Tekniska kontoret Ruth Meyer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

338 Åkvarteren. Residential development project in Sweden. Skanskas arbetssätt, hur väl stämmer det med CEEQUAL? Publik information

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen

Miljöprogram

LIDINGÖS MILJÖMÅL

Miljöprogram , Region Gävleborg

Hulta Golfklubb. Kvalitets- och Miljökommittén

IT-fakultetens mål och handlingsplan för miljö och hållbar utveckling

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Miljöcertifiering med hjälp av Grön idrott

Visioner och handlingsplan. Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Riktlinje Energi och miljö

Policy för Miljö och hållbarhet

Klassningssystem en överblick

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Miljöledningssystem Nöjespoolen i Gävle AB. (Rev. 2018)

SABOs miljörapport

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken?

Beskrivning av ärendet

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Riktlinjer för hantering av internt avfall

HUR SER DE OLIKA BRANSCHSEGMENTEN PÅ HÅLLBART BYGGANDE?

InItIatIvet för. miljö ansvar

Energistrategier. Vision 2040

Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan...

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål

Energisession 2008 Trollhättan strategiskt, brett och ihärdigt arbete med bred förankring Hållbart samhälle Karin Thorsenius och Rose-Mari Sandstedt

Uppdaterat mars Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram

Hållbarhetsprogram 2011

Lokalfakta. TorgEtt Annedal Bromma. Adress: Bällstavägen Bromma. Byggnadsår: Lokalyta ca: Rumshöjd ca:

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

Mål och handlingsplan för miljöarbete

Nya Karolinska Solna framtidens universitetssjukhus. NKS Bygg Landstingsstyrelsens förvaltning

Miljöanpassat byggande Lukas Memborn

Isolering och klimatfrågan

Hållbarhet i flygbranschen

Utdrag ur AFFÄRSPLAN 2016 Doknr: LOC rev Sida 1 (6) Kvalitetsmål 2016

Midroc Property Development AB. Inte som alla andra!

Riktlinjer för hållbar samhällsplanering och hållbart byggande i Lidköpings kommun

Handlingsplan för miljöstrategin år

Energiberäkna och spara energi. Energibesparingsexempel med Weber fasadsystem

CSR. Hållbarhet på WH Bolagen

Hållbarhetsvision Torsplan Bli Outstanding!

Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare

Bygg och bo energismart i Linköping

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Transkript:

Handlingsplan Energieffektivitet detaljplan 3 Ursvik, 2012-06-19 Passivhus Beckomberga 1 (8)

Handlingsplan energieffektivitet Ursvik_20120619.docx 1. Bakgrund NCC äger fastigheten Sundbyberg 2:77 som är belägen inom Stora Ursvik i Sundbyberg. Fastigheten saknar detaljplan men omfattas av fördjupning av översiktsplan för Stora Ursvik, antagen i juni 2003. Planuppdrag för etapp 3, Stora Ursvik, lämnades den 16 juni 2008. I planuppdraget anges bland annat att överläggningar har förts med NCC om förutsättningarna för energieffektiva hus och effektiv resurshushållning i utbyggnaden av etappen. Det har därvid framkommit att det är NCC:s målsättning att alla hus i etapp 3 ska ha en hög energieffektivitet med specifik energianvändning som klart understiger Boverkets gällande byggregler. Inom etappen ska energianvändningen successivt reduceras vartefter utbyggnaden genomförs. I planuppdraget anges vidare att kommunen och NCC gemensamt ska följa utvecklingen av ny byggnads- och energiteknik och successivt göra avstämningar. Avsikten är att efter utvärdering vid varje tillfälle använda senast kända och beprövade teknik med mål att reducera energianvändningen. Effektivt energibesparande i byggnader ska i första hand uppnås med täta väggar och isolerglas kompletterat med god ventilation. Val av byggnadsmaterial ska följa principer för ekologiskt/miljöanpassat byggande. Uppvärmning ska ske med fjärrvärme med förnyelsebara energikällor där särskilda skäl inte föranleder annan uppvärmning. De boende ska kunna uppnå en lägre energikonsumtion med lågenergilampor, snålspolande toaletter och dusch, energiklassade hushållsmaskiner samt individuella värme-, el- och vattenmätare som standard. Avfallshanteringen ska som regel ske genom sopsuganläggning. I planuppdraget anges också att kommunen och NCC är överens om att särskild vikt ska läggas vid att följa utvecklingen av NCC:s byggande av lågenergihus i Beckomberga. Erfarenheter från detta och andra liknande projekt ska användas under den successiva utbyggnaden av etapp 3. Utöver att säkra teknik för en hög energieffektivitet är det viktigt att kommunicera med presumtiva boende om hur byggnads- och energitekniken utvecklas och vad det kan innebära. Parterna ska därför utveckla en gemensam kommunikationsplan. Denna handlingsplan redovisar dels NCC:s långsiktiga arbete för en hållbar utveckling, dels specifika förslag kring detaljplan 3. Avsikten är att handlingsplanen ska utgöra underlag vid framtagande av detaljplanen och att den ska användas för kontinuerlig uppföljning, dialog och utveckling under genomförandet av densamma och revideras vid behov. Planuppdraget omfattar även andra områden och inom ramen för arbetet med detaljplanen och dess genomförande ska många faktorer vägas samman till en väl fungerande helhet. 2 (8)

2. NCC:s miljöarbete 2.1. Generellt NCC är en av de största samhällsbyggarna i branschen och tillhandahåller bland annat vägar, byggnader och markberedning. I rollen som ledande i branschen vill NCC driva på omställningen till ett mer hållbart samhälle. NCC vill verka för hållbar utveckling ekonomiskt, socialt och miljömässigt. I NCC:s hållbarhetsstrategi vägen till den hållbara staden finns fyra prioriterade områden: Klimat och energi Kemikalier och hållbara materialval Miljöcertifieringssystem av byggnader och anläggningar Avfall och återvinning NCC har ett väl fungerande utvecklingsarbete kring miljöfrågor och har under lång tid varit en aktiv och ansvarstagande aktör. Som exempel kan nämnas att NCC redan 2007 fattade beslut om att alla NCC:s nya bostäder skulle vara lågenergihus (2011 innebar detta att NCC byggde 30% bättre än vad lagstiftningen kräver) och att NCC sedan 2008 använder klimatdeklarationer. NCC var även det första företaget i Sverige som fick certifikat för passivhus 2009. NCC Property Development är en av Sveriges första GreenBuilding Partners och den första fastighetsutvecklaren i Europa att bli partner på företagsnivå. Det innebär att minst 75 procent av våra projekt ska uppfylla kriterierna för GreenBuilding. Samtliga projekt sedan år 2009 uppnår kriterierna. NCC är också en av initiativtagarna till det branschgemensamma arbetet med Hållbarhets certifiering av stadsdelar. Vid exploatering av stora områden är det intressant att inte enbart miljöcertifiera byggnaderna, utan att ta ett större grepp avseende hållbarhetsfrågor för hela stadsdelen. Projektet syftar till att hitta en svensk samarbetsmodell för detta. NCC drivs av ett engagemang för miljörelaterad utveckling inom bland annat mark- och anläggningsprojekt. Med anledning av detta har NCC tagit initiativ till ett samverkansprojekt med Trafikverket gällande CEEQUAL som är ett är klassningssystem för att främja hållbarheten i mark- och anläggningsprojekt. Den nya lågenergiasfalten NCC Green Asphalt, är en av många miljöanpassade produkter som NCC har utvecklat de senaste åren. NCC:s målsättning är att vara den ledande samhällsbyggaren av hållbara miljöer, detta innebär att vi har ett hållbarhetsprogram som sträcker sig fram till 2020 med avseende på dessa frågor och att vi ständigt kommer att driva utvecklingen framåt. 3 (8)

2.2. Klimat och energi Byggnader står för cirka 30 procent av energianvändningen i samhället, varav merparten används under driftsfasen. Vår största möjlighet att bidra till minskad klimatpåverkan är genom att utveckla och bygga energieffektiva byggnader. NCC bygger energieffektiva hus. Bostäder vi bygger ska alltid vara minst 20% bättre än nuvarande krav. NCC bygger välisolerade hus med effektiv värmeåtervinning, använder energieffektiva fönster (0,9), snålspolande toaletter och har alltid energiklass A på vitvaror. Alla hus ska energideklareras enligt lag. NCC är dessutom unikt genom att klimatdeklarationer görs för samtliga bostadsprojekt vilken redovisar klimatpåverkan både under produktion och drift. Klimatdeklarationerna publiceras på hemsidan, används i kundinformation samt i NCC:s plattformsutveckling. En miljöprofil upprättas för samtliga projekt som genomförs i egen regi av NCC. Miljöprofilen utgår från fyra ledstjärnor: Att anpassa till platsen Att sluta kretslopp Att hushålla med resurser Att skapa sund inomhusmiljö NCC genomför marknadsundersökningar för att få ökad kännedom om brukarbeteendet och dess inverkan på energiförbrukningen. NCC följer upp energiförbrukningen i bostadsprojekten 1-2 år efter inflyttningstidpunkten och använder resultaten i utvecklingsarbete. NCC erbjuder sina kunder en Boskola med exempelvis skötselinformation och information om hur man sparar energi i bostaden. NCC har även en applikation på webben där man kan se olika exempel på hur man sparar energi i bostaden: Green Living. I utvalda projekt testar vi olika metoder att visualisera energianvändning för de boende. Exempel på detta är Energiklockan (utvecklad i ett forskningssamarbete med NCC och Interactive Institute), Eliq (som NCC var med och finansierade de första prototyperna till) och Manodos display. Under byggtiden använder NCC grönt byggande, vilket innebär att ta hänsyn till både klimat och miljö på byggarbetsplatsen och i produktionen. Till exempel ska energisnåla byggbodar, behovsstyrd belysning och miljömärkt el finnas för att ett bygge ska räknas som grönt. Att använda miljöanpassade fordon och maskiner och att begränsa antalet transporter är också viktigt, liksom att hantera material på ett miljömässigt sätt. När NCC lämnar över bostäderna till sina kunder får de ett erbjudande om att fortsätta köpa miljömärkt el till ett förmånligt pris. 4 (8)

2.3. Kemikalier och hållbara material Att fasa ut ämnen med farliga egenskaper från byggandet är en högt prioriterad fråga med tanke på de framtida risker som de för med sig. BASTA är ett viktigt verktyg för att åstadkomma just det. NCC har varit med och drivit utvecklingen av BASTA-systemet och startade implementeringen 2006. NCC vidgar också perspektivet för att säkerställa livscykelperspektivet på de material vi använder. För att åstadkomma detta kan vi använda oss av vårt verktyg för Klimatdeklarationer samt externa granskningsdatabaser såsom Byggvarubedömningen, Sunda Hus samt se över krav enligt olika Miljöklassningssystem. 2.4. Miljöcertifiering av byggnader NCC har beslutat att fr.o.m. den 1 januari 2012 Miljöcertifiera sina byggnader, småhus och flerbostadshus i egen regi enligt Miljöbyggnad nivå silver totalt för byggnaderna. Med Miljöbyggnad får man ett kvitto på viktiga kvaliteter hos en byggnad vad gäller energi, inomhusmiljö och material och ett effektivt verktyg att styra mot hållbara bostäder. NCC stärker genom detta ytterligare sitt fokus på energihushållning, hälsosam inomhusmiljö och sunda materialval. NCC har som deltagande part i ByggaBo-dialogen varit med under utvecklingen av detta miljöklassningssystem och det är ett av de miljöklassningsystem som NCC har valt att erbjuda sina kunder. En Miljöbyggnad på silvernivå uppfyller framför allt krav på mycket effektiv energianvändning, sunda materialval, tyst inomhusmiljö, god ventilation och hög fuktsäkerhet. 2.5. Passivhus NCC ligger långt framme i utvecklingen av passivhus och har flera pågående projekt i hela landet. Denna typ av hus innebär en något högre investering i byggskedet, men blir på sikt billiga att äga tack vare kraftigt minskade driftskostnader. Under 2010 lanserade NCC ett koncept för lågenergihus som numera används över hela NCC i Sverige. Konceptet innebär att NCC har samlat sina tidigare erfarenheter och kunskaper i en plattform. Konceptet kompletterar därmed NCC:s tekniska plattformar för småhus respektive flerbostadshus. Genom att återupprepa tekniska lösningar som kunden inte "ser" skapas kostnadseffektivitet och kvalitetssäkring, för både NCC och kund. 5 (8)

Konceptet bygger på säkra bygg- och installationstekniska lösningar, erfarenheter från genomförda samt pågående passivhusprojekt. Byggfysiska risker och påverkan på inneklimat har beaktats särskilt. NCC arbetar kontinuerligt med en rad olika aktiviteter kring lågenergihus/passivhus för att hela tiden öka och sprida kunskapen om passivhus. Under hösten 2012 kommer resultatet av utvärderingar av passivhusprojekt i Beckomberga att redovisas. 2.6. Avfall och återvinning Avfallshanteringen är i dag betydligt mer resurseffektiv och ger mindre miljöpåverkan än för tio år sedan. Avfallsmängderna har dock fortsatt att öka. Det finns risk för att avfallet fördubblas de närmsta 20 åren om inte kraftfulla åtgärder sätts in. Att förebygga avfall är en stor utmaning. I utvecklingen av byggsystemen strävar NCC efter att minska avfallsmängder och spill samt skapa förutsättningar för återvinning. Som standard har NCC:s bostäder källsortering med tre alternativt fem sorteringskärl i köket. Vi har som målsättning att det ska finnas möjlighet att sortera i minst tio fraktioner (inklusive batterier, ljuskällor) i flerbostadshus. Byggarbetsplatserna följer Kretsloppsrådets riktlinjer för avfallshantering. 3. Konkreta förslag och aktiviteter etapp 3 Utöver den generella beskrivningen ovan av NCC:s arbete kring hållbarhet, som bland annat alltså innebär att NCC sedan januari 2012 miljöcertifierar alla byggnader, småhus och flerbostadshus, i egen regi enligt Miljöbyggnad nivå silver och att samtliga projekt klimatdeklareras har NCC följande förslag och målsättningar för detaljplan 3 inom Ursvik. 3.1. Detaljplaneförslagets innehåll Ursvik är välbeläget med närhet till bland annat Stockholms city, Sundbybergs centrum samt Kista. Området är beläget nära kollektivtrafik och kommer på lite längre sikt att få ytterligare förbättrade förutsättningar då Tvärbanan dras genom Ursvik med stationer inom området. Detta ger goda förutsättningar för ett minskat bilberoende på sikt. Bebyggelsen planeras inom ett område som sedan tidigare är ianspråktaget för bebyggelse och militär verksamhet har länge bedrivits inom området. Efter avslutad verksamhet har marksaneringar genomförts. 6 (8)

Inom ramen för arbetet med detaljplan etapp 3 har NCC följande målsättningar. Struktur och bebyggelse anpassas till platsens förutsättningar. Den strukturplan som tagits fram i samråd med stadsbyggnads- och miljöförvaltningen bygger på en anpassning av bebyggelsen till platsens förutsättningar. Bebyggelse-, väg- och grönstruktur har utformats utifrån områdets topografiska förutsättningar, väderstreck, genomförd grönyteinventering, trädinventering samt bullersituationen inom området. Genom detta minimeras t ex behov av sprängning och schaktning. Lokalt omhändertagande av dagvatten Dagvattnet omhändertas lokalt i största möjliga utsträckning. En utredning kring möjligheterna för lokalt omhändertagande av dagvatten inom området har tagits fram vilken redovisar olika tänkbara lösningar för tomt- respektive gatumark. Sopsuganläggning Bostäderna ansluts till sopsugsanläggning. Fjärrvärmeanslutning Bostäderna värms upp med fjärrvärme. Passivhus Utifrån det genomförda projektet i Beckomberga och erfarenheter från andra projekt har NCC som målsättning att genomföra ett passivhusprojekt tidigt i genomförandet av detaljplan 3. Erfarenheter, uppföljning och utveckling Under genomförandet av etapp 3 ska kontinuerlig utvärdering och uppföljning ske kring energieffektivitet genom exempelvis föreslagna aktiviteter nedan. 3.2. Aktiviteter Augusti 2012 Gemensamt studiebesök för tjänstemän och beslutsfattare vid passivhusprojektet i Beckomberga där NCC:s projektchef, platschef m fl deltar och redogör för förutsättningar och erfarenheter. Studiebesöket kombineras eventuellt med workshop eller miniseminarie kring energieffektivitet. September 2012 Under hösten 2012 föreslås även studiebesök vid andra NCC-projekt i Stockholmsområdet (t ex Sollentuna centrum, Annedal) med syfte att i första hand studera andra viktiga frågor såsom gestaltning, anpassning till topografi, offentliga rum, genomförbarhet m.m. Studiebesök kan även genomföras på andra projekt som bedöms vara användbara exempel. 7 (8)

Oktober 2012 Förhandsvisning alternativt separat redovisning av resultaten från NCC:s utvärdering av passivhusprojekt i Beckomberga för tjänstemän och beslutsfattare. Under perioden från samråd till antagande av detaljplanen Studiebesök Linköping parkvillorna (vinter 2012/2013) eller annat passivhusprojekt som bedöms lämpligt. Framtagande av kommunikationsplan gemensamt med Sundbybergs stad inför genomförandet. Under genomförandet av detaljplan etapp 3 Bebyggelsen inom detaljplan 3 kommer troligen att genomföras över en period om 5-10 år. Området omfattar ca 600 bostäder och byggs lämpligen ut i etapper. Detta möjliggör den successiva avstämning av utvecklingen som anges i planuppdraget och målsättningen är att energianvändningen ska reduceras vartefter utbyggnaden genomförs. Uppföljning ska ske på ett systematiskt och strukturerat sätt genom att handlingsplanens aktiviteter uppdateras årsvis av NCC och Sundbybergs stad. Viktiga aktiviteter är informationstillfällen för tjänstemän och beslutsfattare successivt under genomförandet (lämpligen etappvis) samt former för kontinuerlig utvärdering av tekniska och gestaltningsmässiga erfarenheter. Utvärderingen ska även omfatta presentation av resultat från marknadsundersökningar och kundenkäter. För att följa utvecklingen ska även studiebesök på relevanta projekt genomföras och regelbundna seminarier eller dylikt kring energieffektivitet anordnas där utvecklingen åskådliggörs på ett tydligt sätt och NCC:s hållbarhetsarbete redovisas. Ovanstående är ett förslag från NCC som kan kompletteras och justeras efter önskemål från Sundbybergs stad. Passivhus Linköping 8 (8)