Konstruktionen av ett kulturarv Karlstad 27 februari 2012
Utgångspunkter Från industrisamhälle till tjänstesamhälle, till informationssamhälle, till upplevelsesamhälle. Vad styr lokaliseringen av upplevelsetjänster? Kan konst betraktas som en råvara? Vad innebär de transformationsprocesser som näringslivet genomgått för kulturens funktion i samhället? När kultur blir ekonomi och ekonomi blir kultur, var befinner sig då den kulturarbetare som vill utöva sitt konstnärskap?
Empiriska exempel En studie om kvinnor som driver företag inom turistnäringen på Öland. Mitt I - konst och kunskap i Ölands Världsarv, ett utvecklingsprojekt som syftar till förbättrade besöksmål med nya aktiviteter, konstutställningar på hög internationell nivå, forskarseminarier och möten mellan konst och kunskap för barn, vuxna, konstnärer och forskare.
Artikelns syfte Att diskutera på vilket sätt kreativa miljöer utgör en potential för regional och lokal utveckling i mötet mellan kultur och ekonomi.
Mitt I konst och kunskap i Ölands Världsarv Projektet ger möjlighet att få svar på frågor som : Hur kan kultur/konst leda till lokal utveckling på kort och lång sikt? Var finns de främsta förespråkarna respektive motståndarna när det gäller att använda konst som ett medel för att nå regional utveckling. När nu kultur i högre grad än tidigare anses vara en motor i den regionala utvecklingen, märker konstutövaren av det?
Mitt I konst och kunskap i Ölands Världsarv Ambition att bryta den traditionella bilden av Öland som bad och sol. Lyfta fram nya platser för besöksnäringen. Ölands odlingslandskap blev världsarv år 2000. Ölands världsarv representerar både gårdagens försörjning och den nu levande bondekulturen och mat- och agrartraditionen representerar platsens äkthet och kulturella traditioner. Komplement till bundenheten till sommarsäsongen.
Mitt I konst och kunskap i Ölands Världsarv Tydliggöra världsarvets kultur- och naturvärden genom att tillsammans med bybor och andra intressenter utveckla ett antal platser till att bli mer representativa besöksmål för världsarvet genom kunskap och konstnärlig gestaltning. Projektet inbegriper en process av platsskapande eller platsutveckling, dvs. att utveckla platsen så att nya bilder av den uppstår och att nya aktiviteter tar form. Gestaltning och kunskap står i fokus i projektet och löper som en röd tråd på olika plan och med olika målgrupper.
Mitt I konst och kunskap i Ölands Världsarv Seminarier, där kompetens från olika områden konstnärer, länsstyrelse, universitet och högskolor, etcetera diskuterar konstens och kulturens betydelse i ett lokalt och regionalt sammanhang. Möten på lokal nivå på de platser som inbegrips i projektet.
Konstens ekonomisering Under ett seminarium lyfte flera konstnärer frågor om konstens ekonomisering till debatt: Gynnas konsten för sina kulturella värden eller för sin förmåga att främja ekonomisk utveckling? Om nu konst är så viktig för regional utveckling, varför förväntas då konsten vara gratis? Ska man som konstnär vara egen företagare eller inte?
Gynnas konsten för sina kulturella värden eller för sin förmåga att främja ekonomisk utveckling? Frågan handlar om konst är en process, en rörelse i syfte att beskriva, ifrågasätta och utforska världen, eller om konsten är en vara som kan beställas med en beskrivning av vilket syftet med den ska vara? Kan dessa intressen kombineras? Kan konst fungera som en motor för lokal och regional utveckling? Ja, men konsten måste vara fri. Då kan den öppna upp för förändringsbenägenhet och stimulera nytänkande vilket gynnar lokal utveckling. Konsten kan också hjälpa till att se en annan sorts intelligens handens intelligens.
En motsättning mellan kultur och ekonomi Frågan om konstnärernas ekonomiska situation rymmer en motsättning mellan kultur och ekonomi. Konstnärerna upplevde att man vill att konstnärer ska medverka i olika sammanhang men det finns inte pengar avsatta för det. Konstnärer betraktas alltså som viktiga för regional ekonomisk utveckling och anlitas som professionella men det finns sällan med i beräkningarna att uppdragsgivaren ska betala för konstnärens kunskap.
Slutsatser Turismen har stor betydelse för Öland och jordbrukets traditioner är en viktig del av den vara som säljs. Med andra ord blir den lokala kulturen en vara, som säljs ut i form av kulturturism. Så långt är utvecklingen i samklang med den regionalpolitiska retoriken där konst och kultur ges allt större betydelse för regional och lokal utveckling.
Slutsatser Konstnären har getts betydelsen av råvara i en upplevelsebaserad ekonomi, men de ekonomiska villkoren för konstnären har inte förändrats utan konstnären betraktas som en offentlig tillgång. Ekonomiseringen av kulturen har alltså inte fullt ut nått konstnären. De politiska tongångarna är positivt till kultur som ekonomisk drivkraft men ekonomiska satsningar på kultur blir ofta ifrågasatta.
Slutsatser Det finns en rad svårigheter i att använda kultur som drivkraft för ekonomisk utveckling. En är frågan om konsten ska vara en ekonomisk vara eller om konst är till för dess egen skull. En annan är svårigheterna att mäta det ekonomiska mervärdet av kultursatsningar eftersom de ofta uppstår som sekundära effekter i form av t.ex. sysselsättning inom servicenäringen eller i form av ett kreativare klimat.
Slutsatser Konstnärerna är inte en del av den kulturekonomiska diskursen utan följer snarare den äldre kulturpolitiska diskursen om konstens tillgänglighet för alla som övergripande mål. Konstnärerna betonar konstens betydelse för den lokala utvecklingen, men lokal utveckling behöver inte syfta på ekonomisk utveckling, utan kan t.ex. också vara en starkare bygemenskap eller ett friare tänkande som leder till ett mer tillåtande klimat.