Fokus Ett magasin om utbildning och forskning vid Linnéuniversitetet Nr 2 2012 Polisers utveckling Från regelryttare till Gunvald Larsson?» Elitsatsande studenter» Engagerad miljögiraff» Allt att vinna på samarbete
Fokus Linnéuniversitetet Produktion Kommunikationsavdelningen, Linnéuniversitetet Redaktion Kerstin Brodén, Karolina Ekstrand, Elin Lindqvist, Emma Rydh Grafisk form Mats Petersson Foto Lina Alriksson, DECA Text & Bild, Montathar Faraon, Caroline Högfeldt, istockphotos, JAIS/Malmström Edström, Kalmar kommun, Hasse Karlsson, Selvaprakash Lakshmanan, MostPhotos, Nisse Nilsson, Jon Tinnert, Science Photo Library Tryck Elanders Sverige AB Upplaga 6 500 Adress och telefon 391 82 Kalmar / 351 95 Växjö 0772-28 80 00» Lnu.se Fokus Linnéuniversitetet beskriver Linnéuniversitetets utbildning och forskning i samverkan med det omgivande samhället. Fokus Linnéuniversitetet kommer ut två gånger per år och distribueras till företag och organisationer i regionen samt alumner. Beställning av tidningen kan göras via kerstin.broden@lnu.se Har du idéer om vad du skulle vilja läsa i Fokus Linnéuniversitetet? Hör av dig till redaktionen! 06 22 12 Engagerad Miljögiraff Sixten trycker på rätt knappar Jämställda skandaler? 2 Fokus Linnéuniversitetet
20 Elitsatsande studenter Stephen Hwang Rektor Vi satsar för framtiden 26 10 Mindfulness i skolan Polisrollen i förändring 28 Allt att vinna på samarbete Linnéuniversitetet är en motor för regionens utveckling. Denna roll tar vi mer än gärna på oss. Vi har en stark vilja att leva upp till visionen om det moderna, internationella universitet i Småland. Vi är också medvetna om att för att nå dit, krävs offensiva satsningar. I Kalmar fortskrider planerna på ett stadsintegrerat universitet. Projektet är viktigt för Linnéuniversitetet av flera skäl. Ett väl sammanhållet universitet gör att verksamheten kan bedrivas effektivt. Ett samlat universitet mitt i staden möjliggör också inte bara möten mellan studenter, forskare och lärare utan även mellan Kalmarbor, näringsliv och offentlig verksamhet. Vi ser också att konkurrensen hårdnar om studenter, framstående forskare och lärare. Här måste vi kunna leva upp till de krav som finns på en kreativ och stark forsknings- och studiemiljö idag. Ett annat aktuellt område på Linnéuniversitetet just nu, är arbetet med att formulera mål och strategier för Familjen Kamprads stiftelse. Här ser vi en enorm potential för regionen, och en stor möjlighet för oss att stärka vår nationella och internationella forskningsprofil. Du läser mer om Kampradsstiftelsen i detta nummer av Fokus. Fokus Linnéuniversitetet 3
Notiser Hallå där Jakob Allanson, ny ordförande för Linnéstudenterna! Vem är du? Jag heter Jakob Allanson, är 22 år och kommer från en by som heter Brandstad i Skåne. Jag läser ett program som heter Språk, kultur och kommunikation med engelska som huvudämne. Jag har läst två år och har ett år kvar efter min tid som kårordförande. Vad ser du som din viktigaste uppgift som kårordförande? Att man som student vid Linnéuniversitetet får en så bra studietid som möjligt. Detta rör allt ifrån frågor som rör boende till att den studiesociala miljön är så bra som möjligt för den studerande. Eftersom jag är ytterst ansvarig så finns det alltid frågor som är viktiga. Varför ska man som student vara med i Linnéstudenterna? Vi på Linnéstudenterna jobbar för studenter och vi finns här för att hjälpa studenterna. Hos oss kan man få hjälp med en rad olika saker, allt från studentrabatter till juridisk hjälp om man skulle råka ut för problem med universitetet. Så allt som har något med studentlivet och studierna kan vi hjälpa till med. Vad är det bästa med att studera vid Linnéuniversitetet? Att det är ett väldigt internationellt universitet och att det finns stora möjligheter att påverka sina studier. Välkomna alla studenter! Intresset för att studera vid Linnéuniversitetet håller i sig. Söktrycket till höstterminens kurser och program var fortsatt högt. Vid ceremonier i Växjö och Kalmar i början av september bjöds det på kaffe och cupcakes. Rektor Stephen Hwang och representanter för kommunledning och studentkår hälsade välkomna. Ta vara på er tid här; lär er så mycket som möjligt, odla vänskap, knyt kontakter och ta del av vad Växjö och Kalmar har att erbjuda, var några av budskapen till studenterna. Partiledare besöker lärarutbildningen Lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet fick besök av Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven. Syftet med träffen var att ge partiledaren och hans partikollegor en inblick i hur samtidens lärarutbildning ser ut och fungerar och då i synnerhet vid Linnéuniversitetet. I diskussionen deltog bland annat Per Gerrevall, dekan för Nämnden för utbildningsvetenskap (NUV), Mats Nordänger, biträdande chef vid Nämndkansliet, lärarstudenter från en del av de olika lärarutbildningarna och olika socialdemokratiska representanter. 4 Fokus Linnéuniversitetet
Sveriges största nationella naturvetenskapliga forskarpris till Jarone Pinhassi, Linnéuniversitetet Jarone Pinhassi har tilldelats Göran Gustafssonpriset i molekylärbiologi. Göran Gustafssonpriset är ett av de största nationella prisen för naturvetenskaplig forskning och anses vara det mest eftertraktade och prestigefyllda priset bland yngre svenska forskare. Jarone Pinhassi belönas för för hans molekylära studier av ljusberoende energiomvandling hos bakterier i marina ekosystem. Jarone Pinhassi är forskningsledare vid Linnéuniversitetets spetsforskningsgrupp Linnaeus University Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems. Priset är på totalt 4,75 miljoner kronor, fördelat på 4,5 Mkr i forskningsanslag, samt ett personligt pris på 250 000 kronor. Så här kan ditt företag eller organisation samverka med Linnéuniversitetet» Examensarbete, studentprojekt eller praktik. En eller flera studenter genomför kvalificerade analyser eller arbetsuppgifter i samverkan med ditt företag eller organisation. Dessa samarbeten kan ge konkreta förslag på lösningar eller nya idéer att implementera i er verksamhet samt ger möjlighet till framtida rekrytering.» Mentor, partner. Möjlighet att möta unga studenter som kanske kan bli framtida medarbetare. Möten sker regelbundet, vanligen 2-3 gånger per termin, och relationen byggs upp över tid.» Bli gästföreläsare. Yrkesverksamma personer gästföreläser inom kurser och program på universitetet.» Bjud in till studiebesök. Att öppna upp ditt företag eller organisation för studiebesök ger möjlighet att presentera och visa upp er verksamhet för framtida samarbeten och rekryteringar.» Delta på arbetsmarknadsdagar. En möjlighet att skapa relation med studenterna och finna potentiella samarbeten.» Samverka med en forskare eller forskarteam. Att samarbeta med forskare kan innebära allt från att utbyta erfarenheter, lösa specifika problem och frågeställningar till större forskningsprojekt. Företaget/organisationen får möjlighet att utveckla en idé som genom forskning kan generera fler affärsmöjligheter.» Uuppdragsutbildning. Ditt företag eller organisation kan beställa en utbildning för kompetensutveckling av anställda och kan omfatta allt från ett mindre antal föreläsningar till fleråriga utbildningsprogram. Ett avtal sluts då mellan universitetet och uppdragsgivaren som då måste vara en juridisk person.» Uppdragsforskning och utvärdering. Ditt företag eller organisation kan beställa forskning eller systematiska utrednings- och utvärderingsuppdrag baserade på vetenskapliga metoder. Välkommen att kontakta Samverkansavdelningen på Linnéuniversitetet för mer information. samverkansavdelningen@lnu.se Fokus Linnéuniversitetet 5
Text: Elin Lindkvist Foto: Nisse Nilsson/LNU Med sikte på en bättre värld För Pär Lindman, före detta student på Miljödriven Design och Management, har ett starkt miljöengagemang följt som en röd tråd genom både utbildning och arbetsliv. Det brinnande intresset har bland annat tagit honom till Afrika flertalet gånger. Nu får Smålands näringsliv ta del av hans kunskaper genom företaget Miljögiraff. Det handlar om att se de möjligheter vi människor har framför oss och ta de utmaningar som vi får PÄR Lindman 6 Fokus Linnéuniversitetet Möjlighet är bara förnamnet på det som väntade Pär Lindman när han i slutet av sin utbildning valde att kontakta Ingenjörer utan Gränser. Året var 2007 då han för första gången åkte till Kenya för att skriva sin c-uppsats. Syftet var att bygga lösningar för regnvattensinsamling i ett litet samhälle på landsbygden. Området var torrt och folk fick normalt inte tillräckligt med rent dricksvatten. Resultatet blev tre stycken regnvatteninsamlingssystem vid byns skolor som än idag underlättar det dagliga livet för människorna som bor i området, säger han. Tiden i Kenya gav blodad tand och det dröjde inte länge förrän hans engagemang för miljö och biståndsfrågor förde honom tillbaka till landet igen. Projektet handlade även denna gång om att skapa förutsättningar för rent drickvatten i fattiga byar på landsbygden men också att bygga latriner och identifiera och utveckla möjligheter för affärsverksamhet i byarna. Efter examen jobbade Pär Lindman för Greenpeace i Stockholm en tid tills han tröttnade på storstadslivet. Genom en person som han hade träffat i Kenya kom Pär Lindman i kontakt med konsultfirman Miljögiraff i Göteborg. Där har han valt att stanna och har sedan ett år tillbaka sin bas i Kalmar. Det är en liten firma som har ett genuint intresse för global utveckling och miljöarbete. Alla våra kunder drivs av hållbar utveckling, konstaterar Pär Lindman. Miljögiraff hjälper företag att ta reda på hur mycket deras vara eller tjänst påverkar miljön genom hela dess livscykel med råvaruframställning, processering, användning och återvinning. Trots att det lilla konsultbolaget Miljögiraff endast består av tre personer så är klienterna som anlitar dem desto större. Företag som Volvo, Ikea, Naturskyddsföreningen och Alfa Laval är några exempel. Eftersom processen att göra en livcykelanalys kan vara rätt lång och förhållandevis dyr så handlar det oftast om företag i den storleksklassen, berättar han. De rekommendationer som Pär Lindman och hans kollegor ger företagen väger tungt. Tack vare att de följer en internationellt vedertagen standard blir resultatet jämförbart och giltigt även internationellt. Företagen har mycket att vinna. De tjänar på en analys både miljömässigt och ekonomiskt, mycket av företagens åtgärder att minska sin miljöpåverkan är missriktade och kostar mycket pengar och ger därför dåligt resultat, konstaterar han.
Även många mindre företag kontaktar dem och då handlar det ofta om att göra beräkningar på deras koldioxidutsläpp. De använder det ofta som kommunikationsunderlag men även för att sätta in rätt förbättringsåtgärder, säger Pär Lindman. I Kalmar börjar företagen sakta men säkert få upp ögonen för livscykelanalyser och det mervärde som det innebär. Pär Lindman önskar att intresset bland regionens företag fortsätter att stiga samtidigt som han ser positivt på kommunens olika miljöinitiativ. För mig är en vettig värdegrund för både människor och företag mycket viktig, påpekar han. Alla kan bidra på något sätt. För Pär Lindman är inte detta några tomma ord. Det visar sig konkret genom Företagen har mycket att vinna. De tjänar på en analys både miljömässigt och ekonomiskt. PÄR Lindman att tio procent av hans och kollegornas arbetstid avsätts till ideellt arbete. Genom Miljögiraff har de startat en organisation för föräldralösa barn i Kenya. Genom insamling och finansieringsansökningar har de byggt flera skolor för att förbättra barnens vardag. Jag vet att om jag gör ett bra jobb i vår verksamhet i Sverige så skapar det en bättre tillvaro för barnen i Kenya. Det ger motivation till mitt arbete. Vilka är hans råd till studenter som snart ska ut i arbetslivet och hitta sin egen väg? Var inte för rationell med för rigida planer. Om du tror dig veta alla detaljer i hur livet bör vara och vilken som är den rätta vägen för dig så kommer du att missa många av livets möjligheter. Våga leva utanför din egen komfortzon för det är där du utvecklas, våga ta de chanser som uppenbaras, säger han och avrundar intervjun. Det viktigaste är att vara ärlig mot sig själv och andra, och se till att följa sitt hjärta! Fokus Linnéuniversitetet 7
FOTO: Hasse Karlsson / LNU Foto: Science Photo Library Ny spetsforskningsgrupp Linnaeus University Centre är benämningen på Linnéuniversitetets främsta forskningsmiljöer. Nu är det beslutat att tilldela ytterligare en forskargrupp denna benämning. Tillskottet heter Linnaeus University Centre for Biomaterials Chemistry. Gruppen arbetar inom området biomaterialkemi. Fokus för deras studier är utveckling och tillämpning av material som kan efterlikna och/ eller integreras i biologiska system. Mer specifikt rör detta forskning som har direkta följder för utveckling av nya behandlingar, klinisk diagnostik, miljödiagnostik och funktionella material, som till exempel katalysatorer. Vi är väldigt glada för att ha blivit utnämnda till Linnaeus University Centre, berättar Kristina Nilsson Ekdahl, professor i immunologi och forskningsledare för Biomaterials Chemistry. Vi har arbetat ihop sedan 1998 och är en grupp med ett etablerat internationellt renommé som bygger på en innovativ forskning som haft stor genomslagskraft. Genom en kombination av basforskning och tillämpad forskning arbetar vi med allt ifrån grundläggande studier av biologiska processer till design, utveckling och tillämpning av material, avslutar hon. Gruppen blir ett fint tillskott i vårt spetsforskningsprogram, menar rektor Stephen Hwang. Linnaeus University Centre for Biomaterials Chemistry s fokus och dess sammanlagda expertis är unika i Sverige. När ett plus ett blir tre Närmare 160 personer samlades en tidig septembermorgon till frukostträff med nätverket Expansiva Växjö i IKEAsalen på Linnéuniversitetet. Temat för träffen var samarbete som drivkraft och flera föreläsare berättade om hur Linnéuniversitetet ser på sin roll i regionen och samarbetet med näringslivet. Tillsammans var ett av morgonens nyckelord. Ett konkret exempel på lyckat samarbete är det mellan Linnéuniversitetet och Rottne Industri AB. Håkan Bard, ställföreträdande prefekt på institutionen för teknik och Martin Nyström, produktchef på Rottne Industri AB berättade om ett nytt styrsystem för kranlastare som de utvecklat tillsammans och som nu ligger för patentansökan. De framhöll även andra vinster som samarbetet gett, bland annat nya kontaktytor som gett flera ex-jobb och även resulterat i anställningar för teknikstudenterna. Ett annat exempel på hur forskning kan ge konkreta resultat i industrin var Växjö kommuns pris till årets uppfinnare som delades ut vid frukostträffen. Det var Basim Al-Najjar, professor i systemekonomi vid Linnéuniversitetet, som fick ta emot priset för sitt system emdss, för lönsammare underhållsbeslut för producerande företag. Även detta system ligger för patentansökan. Linnéuniversitetet samarbete med IKEA är välkänt. Gudmund Vollbrecht, adjungerad professor vid Lnu och senior advisor på IKEA in the community, nämnde de gemensamma värderingarna och de småländska rötterna som starka anledningar till samarbetet. Universitetets vilja till nytänkande och nyfikenhet är också något som IKEA värderar. Dessutom har IKEA ett stort rekryteringsbehov och det underlättar om kompetensen finns nära också rent geografiskt. Ett annat samarbete med IKEA-anknytning är Familjen Kamprads stiftelse. Stiftelsen som bildades i december 2011 har under sina första nio månader främst arbetat med att utveckla arbetssätt och rutiner men även finansierat ett par konkreta forskningsprojekt. Lena Fritzén, prorektor vid Linnéuniversitetet och verkställande ledamot i stiftelsen berättade att det under 2012 kommer att finnas en stor summa pengar, cirka 40 miljoner kronor, för verklighetsnära utbildning och forskning som ska komma de många människorna till del, enligt stiftelsens ambition. Läs mer om stiftelsen i artikeln på sidan 16. 8 Fokus Linnéuniversitetet
Text: Anders Runesson FOTO: Montathar faraon Linnéuniversitetet utvecklar mobila tjänster i Uganda Projektet People s Voices ska öka medborgarnas engagemang i lokala och politiska frågor med hjälp av mobila tjänster. I projektet samarbetar forskare och studenter från Linnéuniversitetet och Makerere University i Uganda. Mobiltelefonin har inneburit en revolution i många afrikanska länder. Även traditionella befolkningsgrupper som massajerna har anammat den nya tekniken. Samtidigt är skillnaderna enorma jämfört med Sverige, vilket innebär stora utmaningar när man som ämnet medieteknik satsar på ett samarbetsprojekt i Uganda. I Uganda går det drygt ett mobilabonnemang på var tredje invånare, men fördelningen är ojämn och det är inga smartphones det handlar om. I de tre distrikt i norra Uganda som projektet omfattar har man vad vi svenskar skulle kalla uråldriga mobiler, som kostar runt 150 kronor och bara används för samtal och sms, säger Marcelo Milrad, professor i medieteknik vid Linnéuniversitetet. Hur kan man då få folk att använda mobilen för att öka demokratiseringen och engagemanget i samhället, och inte bara för att hålla kontakt med familj och vänner? Det är vad projektet People s Voices handlar om att undersöka hur man kan utveckla mobila tjänster som kan öka medborgarnas engagemang i lokala och politiska frågor, samt att göra det möjligt för dem att förvalta, kontrollera och rapportera hur samhällsservicen fungerar. I glesbygden laddar man sina mobiler med hjälp av solfångare, eller så åker man till platser där det finns el och laddar för ett par kronor. Däremot finns det 3G, och AM-radio finns det överallt, så vi undersöker hur man skulle kunna koppla ihop mobiltelefoni och radio. Kanske kan den som ser ett vägras ringa in till radion och rapportera det, varpå mass-sms skickas ut till folk som kan ringa ett gratisnummer och få senaste nytt uppläst via syntetiskt tal, exemplifierar Marcelo Milrad. För just tal, och inte text, lär bli en viktig ingrediens i de mobila tjänster som ska tas fram läskunnigheten i de distrikt projektet äger rum är ganska låg. En annan utmaning är att man ofta får betala mer för mobiltjänster varje månad än vad hela mobilen kostade, samtidigt som en normal lön för en bonde ligger på runt 4 000 kronor per år. I projektet samarbetar forskare i medieteknik och studenter från Masterprogrammet i sociala medier och webbteknologier på Linnéuniversitetet med forskare och studenter från Makerere University i Uganda. Dessutom deltar representanter från nätverket WOUGNET, Women of Uganda Network. Projektet, som delvis finansieras av Spider, påbörjades i våras och pågår till våren 2013. Mer information:» www.peoplesvoices.org» www.spidercenter.org Fokus Linnéuniversitetet 9
Text: Karolina Ekstrand Foto: Lina Alriksson Erfarenhet och kollegor formar polisrollen På bara ett år ute i arbetslivet förändras polisers syn på sin egen yrkesroll och vad som är okej att göra i sitt yrkesutövande. Under det här året förskjuts polisernas syn på sin roll från att anse att lagen bör följas i varje fall till att mer och mer närma sig Dirty Harrys eller Gunvald Larssons syn på polisernas arbetssätt. Otto Petersson har under tre års tid följt två grupper av polisstudenter från det att de började sin polisutbildning tills de har tagit sin examen och hunnit arbeta i omkring ett år. Den första gruppen har följts via en enkätstudie och utgörs av samtliga svenska polisstudenter från två antagningskullar. Den andra gruppen består av 24 individer som följts på nära håll med årligen återkommande djupintervjuer. Det var inga märkliga eller ovanliga situationer utan sådan som de kan utsättas för vilken vanlig vardag som helst i sitt yrkesliv. Det kan handla om att de stannar en bil som vinglar över vägbanan och som pendlar väldigt hastighet och när de stannar den visar det sig handla om en mamma med ett skrikande barn i bilen, hon är ångerfull och trevlig. Eller samma situation, men i bilen sitter direktör Jansson som istället är aggressiv och undra om inte poliserna har något bättre för sig än att ge sig på honom och så vidare, säger Otto Petersson. De som intervjuades fick ta ställning till tio beslutsdilemman när de nyligen påbörjat utbildningen, sista veckan innan examen under termin fyra och efter att ha varit ute i arbetslivet i ett år. Mellan de två första tillfällena skiljde sig svaren inte så mycket åt. Men efter att ha jobbat ett år hände det något med svaren. Då visar det sig att fler i större utsträckning är beredda att ta genvägar som kan kännas juridiskt tveksamma och som kanske inte alltid uppfyller målet att 10 Fokus Linnéuniversitetet använda lagen på det sätt som lagstiftaren har menat. Under utbildningstiden var svaren väldigt lika varandra ett resultat som för övrigt gällde både den intervjuoch enkätstudien, men efter ett år ute på fältet är spridningen större. Det finns de som anser att lagen ska följas strikt men fler tycker att det är okej att ta de här genvägarna för att uppnå högre effektivitet i sitt arbete. Otto Petersson har identifierat tre faktorer som påverkar polisers attityder.» Chefer, handledare och lagstiftare» Kollegor» Brukarna, det vill säga de som kommer i kontakt med polisen. De här faktorerna förklarar också förändringen i attityder när studenterna börjar jobba. Som studenter har polisen som organisation stort inflytande och deras inställning ligger nära det legalistiska synsättet på polisrollen där lagarna styr allt handlande. Kollegor har man inga då och eftersom man aldrig jobbat som polis saknar man erfarenhet av vilka brukarkrav som riktas mot polisen. När poliserna kommer ut i yrkeslivet formas de starkt av sina kollegor eftersom yrken i vilka de finns ett inslag av fara och osäkerhet ofta bidrar till att det blir starka band mellan kollegorna. Polisen ses också av tradition som ett hantverksyrke. Det gör att äldre kollegor blir som mentorer för de yngre som snabbt lär sig och anpassar sig efter deras agerande och de förväntas också göra det. Otto Petersson har också tittat på om kön, ålder, bakgrund med mera spelar in i polisernas attityder. Det visar sig att generellt sett har unga män som arbetar i stadskärnan inom utryckningsverksamheten större benägenhet inta en mer självständig inställning till regelverket. Därmed vinner man i polisär effektivitet, men på nedsidan finns risker med förlorad rättssäkerhet.» 24 polisstudenter följdes på nära håll under utbildningen och ett år efter avslutad utbildning» Drygt 480 polisstudenter följdes under utbildningen och ut i arbetslivet via en enkätstudie.» Skalan de vägde sina svar emot gick från 0 4 där 0 var helt enligt lagtexten och 4 stod för ett autonomt synsätt.» Första mättillfället i början av utbildningen blev genomsnittsvärdet 1,09, vid andra mättillfället i slutet av utbildningen blev värdet 1,13 och efter att ha arbetat ett år hoppade det upp till 1,45.
Fokus Linnéuniversitetet 11
Knappar i rampljuset Vem skulle tro att det fanns en gemensam nämnare mellan Big Brother, manschettknappar och en gotlänning med driv? Studenten Sixten Engströms affärsidé har på kort tid klätt ett antal kändisar på bästa sändningstid. Sixten Engström trivs utmärkt på sin utbildning Enterprise and Business Development (EBD) på Linnéuniversitetet. Valet var ganska enkelt med tanke på att han alltid har fascinerats av entreprenörskap. Vi får lära oss att tänka utanför ramarna och se möjligheterna. Universitetet gör ett bra jobb med att lära ut ett entreprenöriellt tänkande, berättar han. Även om Sixten Engström anser att ordet entreprenör kan vara något utslitet så kan han åtminstone med rätta benämna sig som företagare med sitt nystartade företag MyCuff. Från början var det ingen affärsidé. Men när Sixten Engström behövde egendesignade manschettknappar så började han fundera. Allt han hittade på marknaden kostade antingen en förmögenhet eller kom i storpack. Då tänkte jag, hur svårt kan det vara att göra dem själv?! Efter ett antal timmars experimenterande hade han tillslut designat det första exemplaret. Produktionen är inte 12 Fokus Linnéuniversitetet helt enkel men han kunde så småningom få ner tillverkningstiden per manschettknapp från två timmar till cirka tio min. Och ryktet om de fina manschettknapparna spred sig. Vänner och bekanta började höra av sig om att få ett par designade manschettknappar med personlig touch för att ge bort som födelsedagspresenter till pojkvänner eller pappor. Jag har alltid velat bygga upp någonting själv. Nu fanns ett uttalat behov så då var det bara att sätta igång, berättar han. Sixten Engström tog därför kontakt med Stiftelsen Drivhuset på Linnéuniversitetet som hjälpte honom både genom starta-egetutbildningen Enter samt genom vägledning. Drivhuset gav mig inspiration och motivation för att hålla mig på rätt kurs, konstaterar han. I april 2012 sjösatte Sixten Engström äntligen sitt företag. Men hur skulle han marknadsföra sig? Här visar det sig att Sixten Engström är en riktig fena på att utnyttja sociala medier till max. Genom Twitter lyckades han fånga Calle Schulmans intresse vilket ledde till att MyCuffs manschettknappar marknadsfördes genom TV-kändisens egna Twitterkanaler. Samma sak hände med radioprofilerna Martin Björk och Jakob Öqvist från Vakna med The Voice Sedan imponerades Gry Forsell genom att han mailade henne en MMS-bild på ett par specialdesignade manchettknappar med Big Brothers logga. Kort därefter ringde TV-programmets producent och ville att Sixten Engström inom 40 minuter skulle maila över en bild på ett par färdigtillverkade knappar med ett foto på en av vinnarna i programmet. Trots att det brann det i knutarna hann Sixten både få dem färdiga samt skicka upp dem med expressfart till Stockholm över helgen. Eldprovet var när Sixten Engström fick följa den vinnande deltagaren i Big Brother i direktsändning per länk när han skulle välja sitt pris. Manschett-
Text: Elin Lindkvist Foto: Hasse Karlsson / LNU Text: Emmy Hall Jag skulle rekommendera alla som har ett idé att våga testa! Det fina med småföretag är att du bestämmer själv Sixten Engström knapparna hängde som ett av vinnarpriserna bland andra attraktiva alternativ. Mitt hjärta som gick i 180 höll på att stanna när deltagaren Amandus blick fastnade vid mina manschettknappar! Tack vare detta bjöd Tv-producenten Sixten Engström upp till Stockholm till nästa live-sändning då han själv fick överlämna manschettknapparna till Gry Forsell och vinnaren. Bättre marknadsföring kan man leta efter! Jag har haft tur rakt igenom! Samtidigt har jag sett till att skapa mig turen själv genom att kasta ut olika krokar, reflekterar han. Vad är nästa steg i företaget? Det finns en praktisk begränsning på hur många beställningar Sixten Engström kan ta emot innan han måste lägga ut verksamheten till fler personer för att hinna med. Han verkar dock inte nämntvärt bekymrad när han svarar att han just nu inte kommit så långt ännu. Om jag har den lyxen att jag får för många beställningar så får jag ta det då. Det som jag dock vill fortsätta med oavsett produktionsvolym är att behålla den direkta kontakten och återkopplingen med kunden, påpekar han. Och hur ser framtiden ut för manschettmakaren? Sixten Engström säger att han tar ett år i taget och att det krävs livserfarenhet för att bli egenföretagare. Samtidigt är det svårt att säga hur långt det går att komma i manschettknappsbranschen. I höst ska han i alla fall gå Drivhusets förinkubatorsprogram parallellt med sina vanliga studier. Genom att omge mig av drivande personer och hålla mig aktiverad så tappar jag inte sugen, konstaterar han. Och med tanke Sixten Engströms förmåga att spela sina kort väl hittills, så finns det garanterat alla förutsättningar för en riktigt lysande framtid. Nätverk som verkar! Young Ladies in Business är ett nätverk för unga kvinnor som vill skapa sig en karriär. En gång i månaden träffas tjejerna för att inspirera och inspireras. Många av medlemmarna är studenter, andra är redan ute i yrkeslivet. Nätverket fungerar som en plattform där tjejer delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper samt lär känna varandra. Med inspirerande föreläsningar av drivkrafter som Sanne Aronsson och Iréne Falkbrink Norrman får medlemmarna en möjlighet att lyssna till spännande berättelser från arbetslivet. På mötena varvas stora förebilder och föreläsare med nätverkets egna stjärnskott och kompetenser. Att träffas via ett nätverk som Young Ladies in Business genererar värdefulla kontakter att bära med sig under resten av sin karriär och sitt liv. Initiativet till Young Ladies in Business tog Ida Petersson när hon studerade vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Hon sökte en plattform som tilltalade henne som ung driven tjej i en liten stad. I brist på nätverk som matchade hennes förväntningar tog hon saken i egna händer och grundande Young Ladies in Business. Nätverket uppmärksammades av Linnéuniversitetet som driver projekten Det entreprenöriella universitetet och Entreprenöriella Linnékvinnor. Ett långsiktigt samarbete inleddes mellan universitetet och nätverket som expanderade till Växjö. Idag finns Young Ladies in Business på tre orter; Kalmar, Växjö och Stockholm. Via Linnéuniversitetet får Young Ladies in Business stöd från Tillväxtverket och Kvinnors företagande stärker Sverige. Nätverket har snabbt vuxit till att bli en självklar mötesplats för unga tjejer. MER INFORMATION» youngladiesinbusiness.se Fokus Linnéuniversitetet 13
Text: Nisse Nilsson Foto: Science Photo Library Bildtext. 14 Fokus Linnéuniversitetet
Säkrare diagnoser med kroppens egna nanomotorer Ju tidigare man upptäcker att något inte står rätt till i kroppen, desto större chans har man att bota, lindra eller till och med förhindra att sjukdomen bryter ut. Problemet är att många av dagens diagnosmetoder har hög felmarginal, och dessutom är både klumpiga och dyra. Därför pågår hela tiden forskning för att ta fram mer tillförlitliga och smidiga diagnosverktyg. På Linnéuniversitetet arbetar forskarna Alf Månsson och Sven Tågerud med att utveckla säkrare och billigare metoder för att diagnostisera olika typer av sjukdomstillstånd. Till sin hjälp har de tagit kroppens egna nanomotorer. Alla celler i levande organismer innehåller komplexa transportsystem som är beroende av molekylära motorer. De här motorerna är synnerligen effektiva, bränslesnåla och framförallt väldigt små. Så pass små att de kan förflytta enstaka molekyler inne i våra celler. Om man kan tämja de här motorerna och få dem att utföra uppgifter under kontrollerade former, skulle man kunna utveckla mindre, billigare och mer tillförlitliga diagnosverktyg. På Linnéuniversitetet jobbar just nu Alf Månsson och Sven Tågerud med att försöka framställa så kallade laboratorium på ett chip. En teknik där man låter kroppens egna nanorobotar utföra specifika uppgifter på ett mikrochip. Vi utnyttjar de inneboende egenskaperna hos proteinerna myosin och aktin, säger Alf Månsson. De båda proteinerna är kuggarna i det maskineri som gör att våra muskler kan dra ihop sig. Det är små motorer i molekylstorlek, som genom ett komplicerat samarbete får våra muskler att kontrahera och sträcka ut sig. Vid en muskelkontraktion drar myosinet i aktintrådarna ungefär som en hävarm och skapar därmed den kraft som behövs för att våra muskler ska kunna röra på sig. Kraften vid en muskelsammandragning kommer från en dragkamp mellan miljontals myosinoch aktinproteiner. Den stora utmaningen är att kunna återskapa proteinernas naturliga beteende på konstgjorda ytor. Tanken är att man ska kunna få myosinet att transportera saker på den konstgjorda ytan och därmed kunna skilja till exempel viruspartiklar från andra molekyler. Vi använder oss av nanomönstrade chip, utvecklade i samverkan med Lunds Universitet, där myosinet transporterar aktinet i bestämda banor, säger Alf Månsson. Om vi till exempel vill kontrollera förekomsten av ett speciellt virus fäster vi antikroppar mot det viruset på aktintrådarna. För att vi ska kunna se antikropparna färgar vi dem med ett fluorescerande ämne. Sen tillför man ett patientprov. Finns det aktuella viruset i provet kommer det att binda till antikropparna som är fästa på aktintrådarna. Myosinet kommer sedan transportera aktintrådarna till en detektoryta där de ackumuleras och lätt kan detekteras. Metoden är inte begränsad till virussjukdomar, utan skulle kunna fungera på en rad olika sjukdomstillstånd. Om vi tar prostatacancer som exempel, säger Sven Tågerud, är idag den viktigaste diagnosmetoden det så kallade PSA-testet. Det används för att testa män för prostatacancer, men också för att övervaka de som redan har genomgått behandling. PSA är ett protein som produceras naturligt i prostatakörteln, och vid prostatacancer får man ett förhöjt värde. Efter behandling, som radikalt avlägsnar prostatavävnaden, produceras inte PSA längre, men om man får tillbaka cancern börjar cancercellerna producera proteinet igen. De verktyg man använder idag för att detektera PSA är ganska trubbiga och räcker inte alltid till för att mäta de små mängder PSA som cancercellerna producerar tidigt efter återfall. Här hoppas vi kunna använda våra metoder för att nå högre känslighet. Fokus Linnéuniversitetet 15