FoU-kompetensförsörjningsprgram för sjuksköterskor i Fyrbodal Lokala FoU-rådet Fyrbodal FoU-rapport nr 1 2012 Siv Bäck-Pettersson, Evelyn Hermansson, Ninni Sernert, AnnCharlotte Wikström, Lis Palm, Kristin Falk & Sven Kylén
Lokala FoU-rådet Fyrbodal FoU-rapport nr 1 2012 Siv Bäck-Pettersson, Evelyn Hermansson, Ninni Sernert, AnnCharlotte Wikström, Lis Palm, Kristin Falk & Sven Kylén Författarna 2012 Tryck: Regiontryckeriet, Trollhättan ISBN 978-91-637-0405-5 2
Success is not final, failure is not fatal: it is the courage to continue that counts. Winston Churchill En positiv attityd är fröet ur vilket allting växer och gror, under förutsättning att den integreras med kunskap och färdighet (La Monica, 1979). 3
Förord Likt många andra delar av landet så har det nordvästra hörnet av Västra Götalandsregionen länge kämpat med att ha tillräcklig antal medarbetare med adekvat kompetens. Meningen med kompetensförsörjning är att en verksamhet ska ha rätt kompetens på rätt plats i rätt tid, så att uppdraget kan genomföras med evidensbaserad leveranssäkerhet, och samtidigt utgöra möjligheten för ett gemensamt lärande så att man får förutsättningar att möta framtida utmaningar (1). Som ordförande för lokala FoU-rådet Fyrbodal kan jag konstatera att programmet varit viktigt för FoU-landskapet i vår del av Västra Götalandsregionen. Det har gett alla FoU-verksamheter möjlighet att enskilt och tillsammans stödja hälso- och sjukvårdsorganisationernas lärande och kunskapsskapande och därmed bidra till huvudeffekten, nämligen att resultera i: Fler filosofie magistrar och handledarbehöriga Fler FoU-ambassadörer och fler genomförda studier Ökad kompetensutveckling, fler som påbörjar forskarutbildning Ökat nätverksskapande och kollegial samverkan Detta är gott nog men det bör nog också framhållas några icke oväsentliga bieffekter. Det faktum att medarbetare från FoUverksamheterna och arbetsplatserna tillsammans med Högskolan Väst och Göteborgs Universitet funnit samarbetsformer som skapat ett offensivt interaktionsmönster i deltagarnas och arbetsplatsernas strävanden är inte oväsentligt (2). Vid sidan av dessa aktörers samspel 4
som framgångsfaktor är också en spännande bieffekt att det finns en väl beskriven metod som kan prövas i andra branscher och yrkesgrupper. Avslutningsvis bör framhållas det positiva i att tillvarata resultatet av en sjuksköterskas forskning och starta ett kompetensförsörjningsprogram inom ett sjukvårdsområde där tolv sjuksköterskor kunskapsskapar kring sitt arbete och patienters omvårdnadsbehov. En individs kunskapsskapande leder sålunda till direkt lärande för tolv och indirekt till flera hundra vilket troligtvis får påverkan på tusentals patienters omvårdnad. Siv Bäck-Petterssons livslånga lärloop gör en FoUrådsordförande och många andra mycket nöjda. Fyrbodal den 3 maj 2012 Sven Kylén FoU-rådsordförande, Lokala FoU-rådet i Fyrbodal 5
Sammanfattning Betydelsen av FoU-kompetensförsörjningsprogrammet som varit en medveten och strategisk satsning inom FoU-området kan sammanfattas på följande sätt: Deltagarnas behållning och föreskriven akademisk utveckling har haft en närmast hundraprocentig måluppfyllelse och gett kliniskt verksamma sjuksköterskor en bra start på sin akademiska karriär. Programmet illustrerar ett effektivt sätt att stimulera sjuksköterskors livslånga lärande genom att bygga upp förmågan att genomföra och tillämpa omvårdnadsforskning i klinisk praktik. Programmet har också bidragit till utvecklingen av kompetenta handledare för studenter under utbildning. Flertalet av deltagarna har utvecklat både en önskan om och kompetens för att ta på sig ledande uppdrag såväl inom den egna verksamheten som i gränsöverskridande projekt både inom Fyrbodal och nationellt. Programmet har medverkat till att bryta revirtänkande och kan bidra till en mer öppen och gränsöverskridande kultur inom Fyrbodalområdets hälso- och sjukvård. Det har även medverkat till att deltagarna skaffat sig en helhetssyn på och förståelse för olika vårdverksamheter. 6
Programmets design kan användas för att utveckla såväl professionell som vetenskaplig kompetens och kan med fördel användas inom andra yrkesgrupper med medellång vårdutbildning, eller för en tvärprofessionell grupp. Nyckelord: Research & Development Programme, Building Research Capacity, Nursing Research, Lifelong learning, Advanced level, Pedagogical model, Mode 2, Collaboration 7
8
Innehåll Förord... 4 Sammanfattning... 6 Innehåll... 9 Inledning... 10 Gemensam FoU-kultur... 10 Framväxten av ett program... 11 Teoretiska utgångspunkter... 13 Syfte... 14 Programmets design... 14 Förankringsprocessen och inbjudan... 14 Urvalsprocessen... 15 Utbildningen och projekten... 16 Åtaganden... 16 Utbildningen... 17 Projekten... 18 Seminarieverksamhet... 19 Metodseminarier... 19 Utvecklingsseminarier... 21 Projektseminarier... 21 Genomförda studier... 23 Studier inom äldreområdet... 23 Övriga studier... 23 Programmets finansiering... 24 Programmets betydelse... 25 För deltagarna... 25 För verksamhetsföreträdarna... 26 Diskussion... 28 Inför ett nytt program... 29 Tillkännagivanden... 31 Referenser... 33 Bilaga 1. Medverkande... 37 Bilaga 2. Projekt... 41 Bilaga 3. Avslutning 2011-03-11... 53 Bilaga 4. Övergripande forskningsplan 2008-06-19, rev 2009-08, 2010-05 61 Bilaga 5. Begäran om slutförande... 77 9
Inledning Det framtida behovet av högskoleutbildade personer utreds för närvarande genom en nationell kompetensförsörjningsöversyn (3). Hälsooch sjukvården, som kunskapsintensiv organisation, brottas med ständiga krav på en hållbar kompetensförsörjning och att säkra det framtida behovet av personal med hög kompetens. Sjukvårdens chefer och ledare har en viktig roll i att initiera utveckling av övergripande strategier och program som ökar medarbetarnas kunskap och kapacitet för att bedriva en kunskaps- och evidensbaserad utveckling (4-7). Det är väl känt att framgångsrika organisationer sätter forskning högt på agendan, initierar nya forskningsområden i sina verksamhetsplaner och avsätter medel för att kontinuerligt genomföra forskning och utveckling i sin verksamhet (8). En vital FoU-verksamhet är viktig i detta sammanhang i synnerhet för att behålla och stimulera kompetent personal. Gemensam FoU-kultur I Fyrbodalområdet utgör de FoU-enheter som finns inom hälso- och sjukvården och Kommunalförbundet Fyrbodal, en viktig mötesplats för att bedriva samverkansbaserad, gränsöverskridande och verksamhetsnära forskning och utveckling. FoU-enheterna har en viktig roll i att stimulera anställda medarbetares kunskapstillväxt i en kultur av kritiskt tänkande, reflekterande, kunskapssökande, utforskande och innoverande i verksamheten. Inom FoU-enheterna är den interdisciplinära samverkan naturlig mellan forskare från olika vetenskapliga fält (discipliner). Dessa 10
forskare har en stark förankring inom sina respektive karaktärsämne och har dessutom djup kunskap om aktuell forskningen inom sina respektive kompetensområde, vilket påskyndar kunskapsutvecklingen (9-12). Inom omvårdnadsområdet har FoU-enheterna en viktig roll i att engagera forskarutbildade medarbetare att bedriva verksamhetsnära projekt, identifiera potentiella forskare och att stödja dessa individer att utvecklas i sin roll som forskare (8, 13). Den som får möjlighet till utbildning på avancerad nivå och att själv genomföra forskningsprojekt utvecklar en positiv attityd till forskning och blir därigenom förebild för kollegor som vill forska (6). Härutöver fordras en aktiv satsning från sjukvårdshuvudmannens sida att i samarbete med universitet/högskola öka andelen medarbetare med utbildning på avancerad nivå, för att utveckla den kunskapsbaserade omvårdnaden (14). Det förutsätter att blivande omvårdnadsforskare identifieras och coachas såväl inom sjukvårdsverksamheterna som inom akademin (14). För att skapa ett lyckat forskningsprogram krävs inte bara stöd för enskilda medarbetare, samverkan mellan forskare, tid, energi, resurser utan också en kultur som främjar en gränsöverskridande samverkan (15-17). Framväxten av ett program Ur kompetensförsörjningssynpunkt var det viktigt att påskynda kunskapsutvecklingen inom omvårdnad i Fyrbodalområdet av flera skäl. Det saknades disputerade och magister-/mastersutbildade sjuksköterskor på ledningsnivå hos samtliga huvudmän. Andelen sjuksköterskor med magisterexamen var relativt liten inom samtliga sjukvårdsverksamheter 11
och ännu färre bedrev klinisk omvårdnadsforskning. Ett annat skäl var att det hade genomförts en kartläggning av angelägen patientnära omvårdnadsforskning bland sjuksköterskor (n=95) från sjukhus, primärvård, kommunal hemsjukvård i Fyrbodalområdet och Högskolan Väst. Studien gav inte bara en väldokumenterad och översiktlig bild över vilka områden sjuksköterskorna prioriterade som viktig forskning för framtiden utan visade på behovet av ämnesspecifik kunskapsutveckling inom omvårdnadsområdet (18). Behovet av att utveckla nya samverkansformer för genomförande och implementering av forskningsresultat över huvudmannagränser synliggjordes också (19). Inom ramen för dåvarande Fyrbodalinstitutet väcktes idén om att skapa ett program där sjuksköterskor skulle få möjlighet att inom ramen för utbildning på avancerad nivå (magister 1 år), som examensarbete genomföra en studie från idé till publikation inom något av de prioriterade forskningsområdena. Ett vetenskapligt råd (VR) bestående av seniora forskare från respektive huvudman, Högskolan Väst och Göteborgs Universitet, konstituerades. Rådets uppgift var att bistå projektledaren i såväl organisatoriska som forskningsmetodologiska frågeställningar samt biträda som handledare i de olika sjuksköterskeprojekten. Deltagande sjuksköterskor erbjöds härmed handledning och seminarieverksamhet utöver det som ingår i magisterutbildningen. Till programmet knöts interna och externa resurspersoner/handledare representerande flera lärosäten i Norden, alla med specialistkompetens inom de prioriterade forskningsområdena (Bil.1). 12
Teoretiska utgångspunkter Analogt med själva programidén diskuterades vilka antaganden som skulle utgöra fundamentet i programmets design, genomförande och utvärdering. Programmets Vetenskapliga Råd förordade en ansats som var disciplin-, undersökar- och problembaserad och forskningsprojekten skulle bedrivas nära den praktiska verksamheten. Eftersom sjuksköterskornas projekt skulle ha sin utgångspunkt i prioriterade problem från praktiken, genomföras i samverkan och inom den kontexten forskarna befinner sig ansågs Gibbons (20) teori om kunskapsproduktion Mode 2 vara en lämplig modell att använda. Modellen innebär att kunskapsproduktionen förflyttas ut från universitetet till tillämpningsnära sammanhang och blir därmed värderad i de sammanhang där den tillämpas samt mer problemorienterad och projektinriktad. Enligt denna modell sker kunskapsutvecklingen inte i hierarkiska strukturer utan är av nätverkskaraktär och skapas med utgångspunkt från praktiska problem snarare än en fråga sprungen ur en viss vetenskaplig teori inom en disciplin. De som deltar i kunskapsprocessen anses få mer ut av resultatet än det som hamnar i tidskrifter och böcker (20). Genom att använda denna modell, ville vi visa på kunskapsproduktion med en tydlig samverkan mellan forskning, praktisk erfarenhet och utbildning. 13
Syfte Programmets övergripande syfte var att påskynda kompetensutvecklingen inom omvårdnad/vårdvetenskap bland kliniskt verksamma sjuksköterskor i Fyrbodalområdet genom att bearbeta kliniskt och akademiskt relevanta frågeställningar. Delsyften: höja den akademiska kompetensen bland deltagande sjuksköterskor genomföra en FoU-studie inom ett prioriterat forskningsområde stimulera intresset för fortsatt akademisk utbildning bland sjuksköterskor Programmets design Förankringsprocessen och inbjudan För att forskningen skulle få legitimitet och genomföras där deltagarna var yrkesverksamma var det viktigt att förankra och marknadsföra idéerna bland beslutsfattare, chefer och praktiker i Fyrbodalområdet (21). Programidén processades inom respektive huvudmannaorganisation och i augusti 2007 anordnades en upptaktskonferens, ett öppet forum, där forskningsintresserade sjuksköterskor, chefer/ledare och företrädare för respektive huvudman inbjöds att ta del av resultatet över prioriterade 14
forskningsområden. Denna konferens blev startskottet för FoUkompetensförsörjningsprogrammet. Inbjudan till sjuksköterskor förmedlades muntligt via verksamheternas representanter och respektive hemsidor. Berörda verksamhetschefer var aktiva i rekryteringen av lämpliga sjuksköterskor. Intresseanmälan genomfördes elektroniskt. Urvalsprocessen Grundkraven för medverkan var sjuksköterske- och kandidatexamen, intresse för patientnära omvårdnadsforskning och tillsvidareanställning i länssjukvård, primärvård eller kommunal hälso- och sjukvård med avsikten att främja forskningssamverkan över vårdgivargränser inom Fyrbodalområdet. Ett annat krav var att verksamhetschefen var positiv till deltagande och att arbetsplatsen kunde vara involverad i studien. De sjuksköterskor som uppfyllde grundkraven kallades till en intervju. Intervjuerna genomfördes av projektledaren, som tillsammans med representanter för Vetenskapliga Rådet medverkade vid urvalsprocessen. I första omgången (2007) anmälde 17 sjuksköterskor sitt intresse, femton uppfyllde grundkraven och kallades till en intervju och nio antogs till programmet. En sjuksköterska, från den kommunala hälso- och sjukvården, var av personliga skäl tvungen att efter tre månader avstå från medverkan i programmet. Då ingen av de övriga sex sökande 15
bedömdes ha förutsättningar för deltagande kom studiegruppen att bestå av åtta sjuksköterskor. I andra omgången (2008), anmälde nio sjuksköterskor från den kommunala hälso- och sjukvården sitt intresse, alla uppfyllde grundkraven, kallades till en intervju och fem antogs till programmet. Därutöver antogs två sjuksköterskor från primärvården som hade påbörjat utbildning och empirisk studie som låg i linje med programmets intentioner. Studiegruppen kom att bestå av totalt 12 sjuksköterskor varav fyra representerande länssjukvården, tre primärvården och fem den kommunala hälso- och sjukvården i Fyrbodal. I samband med den inledande intervjun presenterade sjuksköterskorna sin projektidé. Utbildningen och projekten Åtaganden Medverkan i programmet innebar dels att genomföra utbildning på avancerad nivå (för magisterexamen), vid Institutionen för Omvårdnad, Hälsa och Kultur, Högskolan Väst (HV) och dels att inom ramen för utbildningen som examensarbete 15 hp genomföra ett projekt från idé till publikation inom något av de prioriterade forskningsområdena (18). 16
Examensarbetet skulle, som brukligt är, publiceras i form av en ett självständigt arbete på magisternivå eller som ett manuskript till en vetenskaplig tidskrift. Utbildningen Utbildningen omfattade 60 hp, varav 30 hp i huvudområdet omvårdnad på avancerad nivå inklusive ett examensarbete om 15 hp. De resterande 30 hp bestod av kurser 15 hp på avancerad nivå varav 15 hp vetenskaplig metod. I programmet ingick två grupper. Grupp I startade 2007, där ingick sjuksköterskor från länssjukvård och primärvård och i Grupp II ingick sjuksköterskor från den kommunala hälso- och sjukvården i Fyrbodal. För Grupp I köpte huvudmännen en uppdragsutbildning i Vetenskaplig teori och metod 7,5 hp av Högskolan Väst med början vårterminen 2008. Kursen innehöll såväl kvalitativ som kvantitativ metod med fördjupning i begreppsanalys. Examinationen genomfördes i form av en posterutställning kring olika centrala begrepp. Under hösten 2008 deltog den första gruppen i två kurser, en om kommunikationsteorier och en i omvårdnadsteorier och modeller, motsvarande 15 hp. För att säkra att deltagarna fick sin magisterexamen inom rimlig tid påbörjades samtidigt arbetet med examensarbetet på magisternivå i form av kunskapsöversikter (critical review och metasyntes). Tre genomförde en empirisk studie, varav två under utbildningen och en efter magisterexamen. 17
Den andra gruppen påbörjade sin utbildning hösten 2009, och då ingick kurserna inom avancerad nivå i HV kursplan och därmed möjliggjorde fortsatta studier för masterexamen. Våren 2010 påbörjade samtliga i Grupp II sina studier utifrån de projektplaner (interventionsstudier) som processades fram inom programmet med stöd av medlemmarna i Vetenskapliga Rådet. Under programmet hade samtliga deltagare (n=12) en huvudhandledare från HV samtidigt som de också hade tillgång till forskare engagerade i programmet. Projekten Planen var som ovan beskrivits att deltagarna skulle genomföra sina empiriska studier i enlighet med sedvanliga forskningsmetodologiska principer. Det innebar att de skulle utarbeta en forskningsplan utifrån valt område, söka litteratur; formulera forskningsfrågor och utforma en design. Under denna process var det viktigt att inte bara förankra valt området hos ansvarig chef/ledare, handledarna på Högskolan Väst och programmets forskare utan också att presentera forskningsområdet och planen i för projekten lämpliga forum. Därutöver ingick att ansöka om FoU-medel ur lokala FoU-fonder. Alla utarbetade en forskningsetikansökan som inlämnades till etikkommittén vid Högskolan Väst. När etikansökan var godkänd genomfördes studierna i enlighet med projektplanen och presenterades i lämplig publikationsform. I uppdraget ingick förutom att medverka vid projektmöten också att producera informationsmaterial och sprida kunskap om resultatet av forskningen i form av seminarier internt/externt (ex. bildspel, posters, rapporter) samt vid nationella/internationella 18
konferenser. Därutöver ingick också att medverka i de seminarier som genomfördes inom ramen för programmet. Seminarieverksamhet Projektmötena genomfördes en gång i månaden under 2007-2010, med något glesare mellanrum under programmets tre sista månader. Deltagarna gavs här möjlighet att mötas och reflektera kring omvärldens reaktioner, analysera och diskutera framsteg och bakslag vid genomförande av projekten. I anslutning till projektmötena anordnades metod- och utvecklingsseminarier (n= 20). Efter inbjudan genomfördes projektseminarier internt och externt såväl i professionella som vetenskapliga sammanhang (n=17). Nedan följer en kort redovisning av innehållet i de olika seminarierna. Metodseminarier Metodseminarierna anordnades framförallt för att fördjupa deltagarnas kunskap om forskningsprocessens olika steg och metodkännedom. Under detta moment ingick att föra vetenskapliga samtal under olika teman antingen som föreläsare eller diskutant. Samtalen fördes tillsammans med forskare vid FoU-enheterna, Högskolan Väst och Göteborgs Universitet, samt forskare och resurspersoner med spetskompetens inom temaområdet från andra universitet och högskolor, engagerade i programmet (Bil 1.). För att skapa en gemensam grund i synen på forskning och bli bekant med olika centrala begrepp inom området, handlade de första 19
seminarierna om grundläggande vetenskapsteori och metoder inom både positivistisk och hermeneutisk kunskapstradition. Flera seminarier handlade om hur man utformar och processar en projektplan, en ansökan till lokala och regionala FoU-rådet och Forskningsetiknämnden, samt hur man genomför litteratursökning och använder referenshanteringsprogram (EndNote). Två av seminarierna handlade om den vetenskapliga publikationsprocessen. Under det första diskuterades de förutsättningar som gäller för att skriva, granska och publicera en vetenskaplig artikel ur författarens, granskarens och tidskriftsredaktörens perspektiv. Under det andra diskuterades överväganden innan man skickar in ett manuskript och val av tidskrift. Aktuella metoder såsom grounded theory, deskriptiv fenomenologi, critical review och innehållsanalys presenterades och diskuterades tillsammans med de seniora forskarna. Opponentskap var ytterligare ett tema som avhandlades i seminarieform. Ett seminarium ägnades åt hur en fokusgruppsintervju förbereds och genomförs. Här diskuterades också inspelningsteknik och utskrift av intervjuer. Likaså behandlades projektdatabasen FoU i Sverige i seminarieform, där deltagarna fick lära sig hur man beskriver sitt projekt, fyller i personkortet och söker efter studier/projekt som andra har genomfört. 20
Utvecklingsseminarier Några seminarier handlade om akademisk karriärutveckling. Under temat Från omvårdnadsutbildning till vårdforskning presenterades Bolognaprocessen, hur denna påverkat det svenska högre utbildningssystemet och en genomgång av utbildningar från avancerad nivå till forskarnivå för chefer i NU-sjukvården. Antagningskrav för masterutbildning och forskarutbildningen vid Göteborgs Universitet diskuterades under ett annat seminarium liksom krav som ställs på externt finansierade doktorander från Göteborgs Universitet. Ett seminarium handlade om upplevelsen av att bli antagen till forskarutbildningen och den kliniskt verksamma doktorandens vardag och vedermödor från antagning till mittseminarium. Krav på handledaren och handledarrollen behandlades också i seminarieform. Därutöver fick deltagarna en genomgång av hur man utformar en CV/meritförteckning. Projektseminarier För att inspirera och rapportera programmet och de ingående projekten genomfördes ett antal projektseminarier i olika sammanhang internt/externt och med olika teman. Vårdande Ledande Forskande sjuksköterskor, en konferens anordnad av Sigma Theta Tau International (STTI), där nordiska sjuksköterskor; kliniskt verksamma, ledare, lärare och forskare deltog. 21
Mänsklig omsorg i vårdens möten - en kvalitetsfråga, ett seminarium i Falun för anställda och politiker på Falu lasarett och Dalarnas läns ländsting. Angelägen vårdvetenskaplig forskning med fokus på ansats och metodval. Detta seminarium var ett erfarenhetsutbyte mellan deltagande sjuksköterskor och inbjudna magisterstuderande från Falun och deras handledare Er forskning i sygeplejens kerneområder væsentligt? Hvis ja, hvordan kan det gennemføres, Hilleröd, Danmark, en konferens för sjuksköterskor, lärare och forskare på Professionshøjskolen i Hillerød, Danmark FoU-kompetensförsörjningsprogram för sjuksköterskor främjar forskningssamverkan i närsjukvårdsarbetet, presentation för ledningsgruppen för Vårdsamverkan Fyrbodal. Vid Vårdförbundets konferens Vårdtåget, Göteborg presenterades programmet under temat FoU-kompetensförsörjningsprogram utvecklar sjuksköterskans yrkesroll och den kunskapsbaserade omvårdnaden samt för ordföranden och chefer i social- /omsorgsnämnder vid en separat nätverksträff. Tre seminarier för chefer, personal och politiker genomfördes i NU-sjukvården, Primärvården FyrBoDal och tre anordnades av Kommunalförbundet i form av FoU-caféer i Åmål, Lysekil och Vänersborg. 22
Genomförda studier De studier som genomfördes inom ramen för programmet presenteras i bilaga 2. Nio projekt genomfördes som empiriska studier genom intervjuer med patienter och vårdpersonal, journalgranskning och intervention. Sju av studierna berörde äldreområdet. Fyra studier är publicerade som vetenskapliga manuskript. Litteraturstudien om kontinuitet i vårdkedjan kom att utgöra grunden för ett pågående avhandlingsprojekt där patienternas upplevelse av att leva med hjärtsvikt och behovet av kontinuitet i kontakterna med olika vårdgivare studeras. Studier inom äldreområdet Kvalitetsregister som verktyg i palliativ vård (22) Äldre personers upplevelse av vårdplanering Säker informationsöverföring mellan vårdgivare Nattfastans påverkan på äldres vikt Sjuksköterskans dokumentation av trycksår - en kartläggning inom kommunal hälso- och sjukvård Besöket på akutmottagningen - äldre, kroniskt sjuka patientens upplevelser (23) Kontinuitet i vårdkedjan för personer med hjärtsvikt Övriga studier Hälsa och välbefinnande inom psykiatrin - patientens perspektiv Telefonrådgivning på sjukhus 23
Övervakningssamtal vid hälso- och sjukvårdsrådgivning - uppföljning av egenvårdsråd (24) Akut omhändertagande av barn på sjukhus - föräldrars upplevelser Vägen tillbaka efter hjärtinfarkten - kvinnors egna upplevelser av stöd Programmets finansiering Under programmets första 10 månader bekostade respektive klinik motsvarande 25 procent av deltagarnas lön. Uppdragsutbildning i vetenskapsteori och metod vid Högskolan Väst finansierades initialt av primärvårdens FoU-enhet och projektledarens lön finansierades av dåvarande Fyrbodalinstitutet. I samband med Fyrbodalinstitutets avveckling överfördes medel för programmets finansiering avseende lönekostnader för medverkande sjuksköterskor 25 procent, projektledaren 100 procent, en projektbudget för en period av två år. Under 2010 inlämnades en begäran om förlängning av projektet då lönekostnader i form av forskningstid inte kunnat betalas ut som planerat samt genom att i övrigt hålla en stram budget återstod det ca 1 200 000 SEK av den totala budgeten (3 098 588 SEK) i oktober 2009. Det var av stor betydelse att programmet kunde slutföras enligt planen, för de involverade sjuksköterskorna att de fick sin magisterexamen, för verksamheterna som efterfrågat utbildningen och kompetensen och för att kunna färdigställa utvärderingen som kommer att ligga till grund framtida kompetensprogram. 24
Programmets betydelse Programmet utgör en strategisk satsning från huvudmännens sida för att accelerera intresset inte bara för utbildning på avancerad nivå utan också för att engagera medarbetarna för verksamhetsnära forskning och utveckling i det kliniska arbetet. Nedan följer en kort redovisning av hur deltagande sjuksköterskor och verksamhetsföreträdare såg på programmet och dess betydelse både för dem själva och för verksamheten i stort. Enskilda intervjuer med sjuksköterskorna genomfördes i samband med programstarten. Därefter genomfördes en fokusgruppsintervju efter ett år och i samband med att programmet avslutades. Även verksamhetsföreträdarna intervjuades i samband med avslutningen (25). För deltagarna Deltagare har positiva erfarenheter av programmet som helhet och uttrycker att programmet har haft stor betydelse för såväl deras akademiska som personliga och professionella utveckling. Medverkan i programmet innebar en god start på deltagarnas akademiska karriär, en av dem antogs som doktorand vid Göteborgs universitet redan innan programmet avslutades och för en finns långt framskridna planer på forskarutbildning. Samtliga utvecklade både en önskan om och kompetens för att ta på sig uppdrag av ledande/övergripande karaktär som huvudhandledarskap, vårdutveckling och projektledning. Ett av projekten ingår som ett delarbete i ett avhandlingsprojekt, ett projekt är 25
accepterat för publicering och ytterligare tre är planerade för publikation i refereebedömd vetenskaplig tidskrift. Genom FoU-kompetensförsörjningsprogrammet var deltagarna med om att skolas in ett forskningssammanhang tidigare än som brukligt är, dvs. att vara med om den resa som vanligtvis äger rum när man påbörjar sin forskarutbildning. Inskolning, träning och känslan av att vara en del i ett större forskningsinriktat sammanhang med stöd av seniora forskare påverkade deltagarnas professionella utveckling. Medverkan i programmet influerade deltagarnas attityder, förhållningssätt och förståelse för andra vårdkontexter än det egna. Dessutom initierades nya gränsöverskridande utvecklingsarbeten utanför programmet där deltagarna kunde bidra med sin kunskap inom flera verksamhets- och huvudmannaområden (25). Deltagarna fick genom medverkan i programmet ett FoU-nätverk och fick känna på hur teamarbete lockade fram kreativa handlingsrutiner och interaktionsmönster (26). För verksamhetsföreträdarna För verksamhetsföreträdarna innebär programmet att några av deras medarbetare fick en möjlighet att arbeta med patientnära FoU-projekt under kvalificerad handledning där deltagarnas utveckling i sin yrkesroll, kan tillvaratas. Deltagarnas erfarenhet av vetenskapliga diskussioner bidrar också till kritiskt tänkande i den dagliga verksamhetsutövningen. Verksamhetsföreträdarna själva har fått en ökad förståelse för betydelsen av vetenskaplig kompetens för att kunna genomföra forsknings- och utvecklingsarbete samt insikt om att den kunskap som genererades 26
genom programmet kunde spridas över förvaltningsgränserna. Programmets metod har bidragit till samverkan över organisatoriska och professionella gränser så väl som utvecklingen av gemensamma värderingar, minskade kulturella skillnader och föreställningar i Fyrbodalområdet. Även samverkan med Högskolan Väst och Göteborgs Universitetet upplevs ha intensifierats genom programmet. Två deltagare valde att lämna sina tjänster i sjukvården efter magisterexamen då de inte kunde erbjudas högre tjänster eller att det saknades etablerade karriärvägar i verksamheten. Detta har föranlett en diskussion om hur sjukvårdsorganisationen på bästa sätt ska kunna tillvarata personal med hög akademisk kompetens, något som bör lyftas till regionnivå. En av deltagarna från primärvården lyfte frågan om att få starta ett pilotprojekt utifrån resultaten av sin studie. Men fick svaret att finns inga möjligheter att genomföra utvecklingsprojekt inom befintlig budgetram med nuvarande ekonomiska avtal. För att använda en medarbetares projektresultat krävs att berörd verksamhet får ekonomiskt kompensation för patienter man inte hinner behandla under tiden som ett sådant projekt pågår. Ett förslag att lösa detta problem var att gå samman inom ett större område exempelvis den offentliga primärvården i Västra Götalandsregionen och gemensamt genomföra projektet. Samtliga projekt i programmet bygger på prioriterade områden för angelägen omvårdnadsforskning (18). Flera av dessa ligger i linje med 27
den statliga överenskommelsen om satsningar inom den kommunala hälso- och sjukvården. Därför avsätts gemensamma medel för fortsatt verksamhet i programmets anda i Kommunalförbundet Fyrbodals regi. Genom publikation av projekten sker en spridning såväl nationellt och internationellt och flera av sjuksköterskorna kommer att anlitas i det framtida FoU-arbetet över kommun- och huvudmannagränser. Diskussion FoU-kompetensförsörjningsprogrammets design, genomförande och resultat har bidragit till att utveckla kliniskt verksamma sjuksköterskors vetenskapliga kompetens som i sin tur bidragit till kunskapsutveckling inom några prioriterade områden för angelägen omvårdnadsforskning (25). Genom programmet fick sjuksköterskorna en utbildning på avancerad nivå, i kombination med intensiv handledning och utbildning i forskningsprocessen av seniora forskare. Öppna seminarier och workshops bidrog till att verksamhetsföreträdare, chefer, ledare och personal på sjukhus, i primärvården och inom kommunal vård och omsorg involverades och informerades under genomförande av varje enskilt projekt. Samarbetet mellan medverkande FoU-enheter och lärosäten intensifierades genom programmet, vilket i sin tur bidragit till utvecklingen av en gemensam arena för vetenskaplig, professionell och 28
kollegial samverkan inom Fyrbodalområdet. Deltagarna skolades på så sätt att verka som FoU-ambassadörer i den kliniska verksamheten. Intervjuerna med sjuksköterskor och verksamhetsföreträdare visar att programmet också har haft betydelse för andra anställda som fått en ökad förståelse för vikten av att utveckla kunskapsbaserad vård. Varje projekt har på olika sätt gett avtryck i verksamheten. Deltagarna har efter programmets slut erbjudits att medverka i utvecklingsaktiviteter av olika slag på förvaltningsövergripande nivå. Flera har även åtagit sig handledaruppdrag för intresserade kollegor inom sitt forskningsområde. Inför ett nytt program Programmet genomfördes för första gången, men att inrätta och utveckla ett kompetensförsörjningsprogram med specifika antagningskriterier, urval, finansiering och genomförande borde betraktas som en långsiktig investering. Programmets idé och design kan användas som en modell för utvecklingen av andra yrkesgruppers akademiska kompetens och därmed aktivt påverka den akademiska kunskapsutvecklingen och dess villkor inom hälso- och sjukvården. Men innan ett nytt program startas vill vi påtala behovet av att reflektera över några av våra lärdomar. För det första så blir ett kompetensförsörjningsprogram aldrig bättre än dess aktörer, vilket 29
innebär att alla berörda måste vara beredda att arbeta gränsöverskridande och i en samverkansanda utöver vad brukligt är. För det andra är det viktigt att utbildningen och projekten harmonierar tidsmässigt, när man planerar att starta ett program, vilket betyder att utbildningen bör föregå projektarbetet. För det tredje är det nödvändigt att det finns en överenskommelse mellan deltagande huvudmän, där ansvar, infrastruktur, samverkan och ekonomisk fördelning är reglerat. För det fjärde tror vi det är viktigt att hålla fast vid programmets intensivmoment, vilket innebär att en form av superhandledning bedrivs med tillgängliga resurspersoner (27). Sist men inte minst, är det av största vikt för framgång att program av detta slag förankras vad gäller design och genomförs i samråd med ansvariga chefer och ledare i berörda verksamheter. Den långsiktiga effekten av en satsning som denna är idag svår att utvärdera. Vår förhoppning är att programmet upprepas eller följs av fler insatser av liknande slag de närmaste åren, så att erfarenheten tillvaratas och utvecklas. 30
Tillkännagivanden Vi vill uttrycka vårt varma och uppriktiga tack till alla som bidragit till att genomföra programmet. Vi vill särskilt tacka alla sjuksköterskor som deltog i programmet och som genomförde projekten med stor entusiasm och oförtruten strävan att synliggöra respektive kunskapsområde inom patientnära omvårdnad. Tack också till samtliga forskare, resurspersoner, förvaltningschefer, avdelningschefer och medarbetare inom NU-sjukvården, Primärvården Fyrbodal, Fyrbodals Kommunalförbund, Högskolan Väst och Göteborgs Universitet som på olika sätt bidragit till att FoUkompetensförsörjningsprogrammet kunde genomföras. Ett särskilt tack till Kirsten Pryds Jensen, för din medverkan vid projektmötena och för sex fokusgruppsintervjuer och analys av hela materialet. Professor Pär A Larsson, f.d. verkställande direktör för Fyrbodalinstitutet som bidrog till att studien av angelägna områden för patientnära forskning genomfördes och för att kompetensförsöjningsprogrammet initierades. Programmet finansierades av Fyrbodalinstitutet, lokala FoU-rådet i Fyrbodal samt FoU-enheterna inom NU-sjukvården, Primärvården och Kommunalförbundet i Fyrbodal. 31
32
Referenser 1. Kylén SF. Organisationers ökade behov av kompetensförsörjning och lärande: KK-stiftelsen och Högskolan Väst 2005. 2. Kylén SF. Interaktionsmönster I arbetsgrupper, offensive och defensive handlingsrutiner [Doktorsavhandling]. Göteborg: Göteborgs universitet; 1999. 3. Näringsdepartementet. Uppdrag om myndighetssamverkan inom kompetensförsörjningsområdet. In: Näringsdepartementet, editor.: http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/27/96/f2d2fe09.pdf; 2010. 4. McCance T, Fitzsimons D, Keeney S, Hasson F, McKenna H. Capacity building in nursing and midwifery research and development: an old priority with a new perspective. J Adv Nurs. 2007 Jul;59(1):57-67. 5. Kajermo KN, Unden M, Gardulf ANN, Eriksson LE, Orton M-L, Arnetz BB, et al. Predictors of nurses perceptions of barriers to research utilization. Journal of Nursing Management. 2008;16(3):305-14. 6. McNicholl MP, Coates V, Dunne K. Driving towards an improved research and development culture. Journal of Nursing Management. 2008;16(3):344-51. 7. Bonner ANN, Sando J. Examining the knowledge, attitude and use of research by nurses. Journal of Nursing Management. 2008;16(3):334-43. 33
8. Willson P, Madary A, Brown J, Gomez L, Martin J, Molina T. Using the forces of magnetism to bridge nursing research and practice. J Nurs Adm. 2004 Sep;34(9):393-4. 9. Evers G. Developing nursing science in Europe. J Nurs Scholarsh. 2003;35(1):9-13. 10. McCallin AM. Interdisciplinary researching: Exploring the opportunities and risks of working together. Nursing & Health Sciences. 2006;8(2):88-94. 11. McCallin A. Interdisciplinary practice - a matter of teamwork: an integrated literature review. Journal of Clinical Nursing. 2001;10(4):419-28. 12. McCloughen A, O'Brien L. Interagency collaborative research projects: Illustrating potential problems, and finding solutions in the nursing literature. International Journal of Mental Health Nursing. 2006;15(3):171-80. 13. Funk SG, Champagne MT, Tomquist EM, Wiese RA. Administrators' views on barriers to research utilization. Applied Nursing Research. 1995;8(1):44-9. 14. Hallberg IR. Guest Editorial: Rethinking research training. J Adv Nurs. 2004 Mar;45(6):553-4. 15. Jamerson PA. Developing an infrastructure for research in a freestanding hospital. Journal of Nursing Administration. 2007;37(6):295-301. 16. Jeffs L, Smith OM, Wilson G, Kohn M, Campbell H, Maione M, et al. Building knowledge for safer care: nursing research advancing practice. Journal of Nursing Care Quality. 2009;24(3):257-62. 34
17. Beyerman K. Keys to nursing research within a community hospital. Nurs Manage. 2005 Aug;36(8):35-40. 18. Bäck-Pettersson S, Hermansson E, Sernert N, Björkelund C. Research priorities in nursing a Delphi study among Swedish nurses. Journal of Clinical Nursing. 2008;17(16):2221-31. 19. Bäck-Pettersson S. Caring in research and practice: Some nursing aspects. Göteborg: The Sahlgrenska Academy at Göteborg University; 2006. 20. Gibbons M, Limoges C, Nowotny H, Schwartzman S, Scott P, Trow M. The new production of knowledge: the dynamics of science and research in contemporary societies. London: Sage; 1994. 21. Hemsley J, Sharp C. The Use of Research to Improve Professional Practice: a systematic review of the literature. Oxford Review of Education. 2003;29 (4, December ). 22. Lindblom A-K, Bäck-Pettersson S, Berggren I. A quality registers impact on community nurses in end-of-life care a grounded theory study. Journal of Nursing Management. 2012:20 206-214. 23. Olofsson P, Carlstrom E, Bäck-Pettersson S. During and beyond the triage encounter: chronically ill elderly patients' experiences from emergency department visits. 2012; submitted. 24. Kvilén Eriksson E, Sandelius S, Wahlberg A. Parents experiences of monitoring calls in children with gastroenteritis. 2012; submitted. 25. Bäck-Pettersson S, Pryds Jensen K, Kylén S, Sernert N, Hermansson E. Nurses experiences of participation in a research and development programme a Swedish model. 2011; submitted. 35
26. Kylén SF, Shani AB. Triggering creativity in teams: An exploratory investigation. Creativity and Innovation Management. 2002;11(1 March). 27. Hart H, Kylén SF, Norrgren F, Stymne B. Collaborative Research Through an Executive Ph.D. Program. In: Adler, Shani, Styhre, editors. Collaborative Research in Organizations2004. 36
Bilaga 1. Medverkande Projektledare Siv Bäck-Pettersson, leg. sjuksköterska, Med.dr., Forskningsledare, NUsjukvården och Primärvården Fyrbodal Vetenskapligt Råd Kristin Falk, leg. sjuksköterska, Fil.dr., Lektor, Institutionen för vårdvetenskap, Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet Lis Palm, leg. dietist, MpH., FoU-strateg, Fyrbodals Kommunalförbund Evelyn Hermansson, leg. barnmorska, Fil.dr., Lektor, Institutionen för vårdvetenskap, Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet Sven Kylén, leg. psykolog, Fil. dr., Ordf. FoU-rådet Fyrbodal och FoUchef, Primärvården Fyrbodal Ninni Sernert, leg. sjukgymnast, Docent, Forskningsledare, NU-sjukvården Ann-Charlott Wikström, leg. sjuksköterska, Fil. dr., Lektor, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst Forskare/handledare/resurspersoner i Västra Götalandsregionen Pia Alsén, leg. sjuksköterska, Fil. dr., Lektor Högskolan Väst Lisbeth Appelqvist, leg. sjuksköterska, Studierektor, NU-sjukvården Madeleine Bergh, leg. sjuksköterska, Fil. dr., Prefekt, Högskolan Väst Ingela Berggren, leg. sjuksköterska, Pol.dr., Lektor, Högskolan Väst Eric Carlström, leg. sjuksköterska, Fil. dr., Lektor, Högskolan Väst Inger Ekman, leg. sjuksköterska, Professor, Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet Elisabet Elofsson, leg. sjuksköterska, Controller, Primärvården Fyrbodal 37
Anders Fischer, socionom, Konsult, Fyrbodals Kommunalförbund Gullvi Flensner, leg. sjuksköterska, Fil. dr., Lektor, Högskolan Väst Birgitta Gedda, leg. sjuksköterska, Fil.dr., Forskningsledare, Primärvården Fyrbodal Stina Lundgren, leg. sjukgymnast, Fil. dr., Lektor, Högskolan Väst Gun Rembeck, leg. barnmorska, Med.dr., Projektledare/Forskningshandledare, Södra Älvsborg FoU Inger Sandén, leg. sjuksköterska, Fil. dr., Lektor, Högskolan Väst Irene Svenningsson, leg. sjuksköterska, Fil. dr., forskningsledare, Primärvården Fyrbodal Resurspersoner/forskare/handledare i Norden Agnes Björn, leg. sjuksköterska, Fil.dr., fd. editor Scandinavian Journal of Caring Science Maud Karlsson, leg. sjuksköterska, Doktorand, Utvecklingssekreterare Landstinget Dalarna Marianne Lidbrink, leg. sjuksköterska, Utredare, Socialstyrelsen Kirsten Pryds Jensen, leg. sjuksköterska, Med.lic., Lektor, Højskolen, Hilleröd Anna Carin Wahlberg, leg. sjuksköterska, Fil. dr., Lektor, Karolinska Institutet Sjuksköterskor Grupp I Lena Elofsson, leg. sjuksköterska, Fil.mag., Skogslyckans Vårdcentral Uddevalla 38
Petra Granlund, leg. sjuksköterska, Fil.mag., Akutmottagningen, NUsjukvården Pia Olofsson, leg. sjuksköterska, Fil.mag., Universitetsadjunkt, Högskolan Väst. Sofia Sandersson, leg. sjuksköterska, Fil.mag., Område Vuxenpsykiatri, NU-sjukvården. Kristina Svantesson, leg. sjuksköterska, Fil.mag., Universitetsadjunkt, Högskolan Väst Malin Östman, leg. sjuksköterska, Fil.mag., Doktorand, Källtorps vårdcentral, Göteborgs universitet. Grupp II Elisabeth Kvilén Eriksson, leg. sjuksköterska, Fil.kand., Verksamhetschef Sjukvårdsrådgivningen, Västra Götaland/FyrBoDal. Ingela Gustafsson, leg. sjuksköterska, Fil.kand., Åmåls kommun. Johan Linder, leg. sjuksköterska, Fil.mag., Vänersborgs kommun. Anna-Karin Lindblom, MAS, Fil.mag., Vård- och omsorgsförvaltningen, Åmåls kommun. Ingela Rödström, leg. sjuksköterska, Fil.mag., Hemsjukvården, Lysekils kommun. Barbro Wall, leg. sjuksköterska., Fil.mag. Lysekils kommun 39
40
Bilaga 2. Projekt Kompetensförsörjningsprogrammet har resulterat i projekt som resulterat i, dels deltagarnas produkter (uppsatser artiklar), dels vetenskapliga rådsmedlemmars produkter (artiklar). Det är osäkert om man skall räkna in rådsmedlemmarnas produkter i programmet. Vi väljer dock att ha med sammanfattningar och länkar så att intresserade lätt kan finna dem. Vägen tillbaka efter hjärtinfarkten: kvinnors egna upplevelser av stöd Projektledare: Lena Elofsson Sammanfattning: Studiens resultat visar att kvinnor behöver stöd i sin rehabilitering efter hjärtinfarkt för att uppnå hälsa. Studien har ökat förståelsen för hur detta stöd kan utvecklas och kan utgöra underlag för utformning av ett vårdprogram för stöd till kvinnor i sekundärpreventiv behandling. Genom att skapa en distriktssköterskebaserad kranskärlsmottagning i primärvårdens regi skulle en vårdkedja mellan slutenvård och primärvård kunna utvecklas. Patienter skulle erbjudas möjlighet att ringa och ställa frågor till denna mottagning, få komma på återbesök, erbjudas exempelvis rökavvänjning och viktreduktionskurser. Samarbetet med hjärtlungsjukas förening kan intensifieras och utvecklas så att gruppgemenskap blir ett vanligt inslag i vården. Länk: lena.elofsson@vgregion.se 41
Akut omhändertagande av barn på sjukhus aktuell forskning om föräldrars upplevelser Projektledare: Petra Granlund Sammanfattning: Forskning förespråkar ett familjefokuserat omhändertagande av svårt sjuka barn på sjukhus. Varje sjukdom som drabbar en familjemedlem påverka den övriga familjen. Därför är det viktigt med ett bra bemötande när föräldrar kommer till akutmottagningen med sitt barn. Familjen behöver få information om barnets tillstånd och hur den i tiden näraliggande vården och behandlingen kommer att ske. Syftet var att kritiskt granska ett urval studier som berör föräldrars upplevelser av det akuta omhändertagandet av deras barn på sjukhus. Metoden innebär att identifiera genomförda studier inom området och redovisa eventuella kunskapsluckor. Resultatet visar att föräldrar vill vara närvarande och delaktiga i det sjuka barnets vård även i det mest akuta skedet, dels för att ge barnet stöd och dels för att ha bättre kontroll, för att i ett senare skede har lättare att bearbeta upplevelserna. I de studier där guidelines/protokoll använts uttrycker både föräldrar och sjuksköterskor att det var lättare att få till stånd en fungerande relation och därmed bättre förutsättningar för att hantera situationen. Det förefaller viktigt att mer ingående studera omhändertagandet på akutmottagningen ur ett föräldraperspektiv. Lika viktigt är att undersöka hur sjuksköterskan kan stödja föräldrar i den akuta vårdsituationen och i vilken utsträckning omhändertagandet kan förbättras om guidelines/protokoll används som hjälpmedel i det mest akuta skedet. Länk: petra_granlund@hotmail.com 42
Äldre personers upplevelse av vårdplanering Projektledare: Ingela Gustafsson Sammanfattning: Projektet pågår Länk: Projektet är inte avslutat därför finns ingen länk till publikationen. Övervakningssamtal vid hälso- och sjukvårdsrådgivning: uppföljning av egenvårdsråd Projektledare: Elisabeth Kvilén Eriksson Sammanfattning: Magsjukesymtom hos barn är en vanlig orsak till att kontakta en telefonsjuksköterska för rådgivning. Ett övervakningssamtal är ett uppföljningssamtal från sjuksköterskan till den vårdsökande i syfte att följa upp givna råd samt att göra en ny bedömning av den sjukes tillstånd. Syftet med studien var att beskriva vårdnadshavares upplevelse av övervakningssamtal i samband med egenvårdsrådgivning per telefon gällande deras magsjuka barn. En kvalitativ intervjumetod valdes och data analyserades induktivt med en kvalitativ latent innehållsanalys. Tio föräldrar, nio mammor och en pappa intervjuades. Fyra huvudkategorier och 13 subkategorier identifierades. Huvudkategorierna var bekvämlighet föräldrarna upplevde det bekvämt att få tillgång till egenvårdsråd i hemmet, bekräftelse samspelet mellan telefonsjuksköterskan och föräldern tycktes bli nära och djupare som en följd av övervakningssamtalet, stöd att i en sårbar situation få möjlighet till ny bedömning av telefonsjuksköterskan och tillgång till ytterligare information, vägledning att guidas genom den mest akuta fasen av barnets magsjuka upplevdes värdefullt. Övervakningssamtal upplevdes 43
som en säkerhetshöjande, positiv möjlighet och ett handfast komplement till att söka vård på en vårdinrättning. Resultatet av studien visar hur befolkningen kan få expertråd, stöd och vägledning för vård. Resultatet ger också en användbar grund för en vidareutveckling av formerna för övervakningssamtal inom hälso- och sjukvården. Länk: Studien är inskickad för publicering i en vetenskaplig tidskrift. Kvalitetsregister som verktyg i palliativ vård Projektledare: Anna-Karin Lindblom Sammanfattning: Idag önskar allt fler människor att avsluta livet i sitt eget hem. Kvalitetsregister har under senare år blivit ett hjälpmedel med syfte att säkra den palliativa vårdens kvalitet. Det saknas dock kunskap om vilken inverkan ett kvalitetsregister har på sjuksköterskor och den palliativa vården. Syftet var att undersöka hur ett palliativt kvalitetsregister påverkar kommunsjuksköterskor och den palliativa vården. Data samlades in genom intervjuer av två fokusgrupper bestående av totalt 12 sjuksköterskor i västra Sverige. Analys utfördes med en kvalitativ ansats enligt grounded theory (Corbin och Strauss). Feedback identifierades som kärnkategori och genomgående process, vilket ledde till övriga huvudprocesser som betecknades: att bli medveten och att handla därefter. Dessa processer påverkade sjuksköterskorna och ledde till att kvaliteten på den palliativa vården höjdes. Genom feedback på den givna vården skedde förbättringar i samstämmighet med kvalitetsregistrets indikatorer. Genom att tydliggöra pågående processer och interaktioner kan förståelsen för och värdet av kvalitetsregister öka och därmed 44
vårdkvaliteten för patient och anhöriga. På så sätt kan kvalitetsregister användas som kvalitetshöjande verktyg i den palliativa vården. Länk: Studien är publicerad i Journal of Nursing Management. 2012:20 206-214. Säker informationsöverföring mellan vårdgivare Projektledare: Johan Linder Sammanfattning: Dagens vård, i synnerhet för äldre, bedrivs av olika huvudmän, vilket ställer högre krav på att informationsöverföringen av patientdata är säker och håller hög kvalitet. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av informationsöverföring mellan sjukhus, primärvård och kommun. Specialistutbildade sjuksköterskor och mottagare av patientinformation (n=8) representerade tre kommuner, tre vårdcentraler och ett sjukhus, deltog i en fokusgrupp intervju. Studien utgår från en kvalitativ ansats, där synsättet är induktivt. Det finns både det som hindrar och möjliggör informationsöverföring mellan vårdgivare. Det övergripande temat formulerades enligt följande: Kontinuerlig kommunikationen i vårdkedjan säkrar informationsöverföring mellan vårdgivare medan informationsbrist och utanförskap i själva vårdplaneringsprocessen kan utgöra hot mot patientsäkerheten. Införandet av ett nytt elektroniskt informationsverktyg kräver att användarna involveras i implementeringsprocessen. Gemensamma strategier och samordnad utbildning som genomförs av vårdutvecklare centralt och som har mandat att påverka samtliga vårdgivare ansågs säkra informationsöverföring och underlättar förändringsprocessen. Att den närmaste chefen är engagerad i detta arbete är ett måste enligt 45
informanterna. Informationsöverföringen fungerar bäst där det finns en sjuksköterska som har ansvaret för vårdplanering. Sjuksköterskorna var eniga om att patientsäkerheten ökar om samarbetet mellan involverade yrkesgrupper och att den patientnära vården blir säkrare när alla dokumenterar i SVPL/KLARA. Problemet som nämns är att det idag inte finns möjlighet att läsa varandras journaler, vilket kan skapa utanförskap för vårdgivare och att många kontrolluppgifter utförs dubbelt. Länk: http://www.fyrbodal.se/download/26395/sakerinformationsoverforingmel lanvardgivare_johanlinder.pdf Besöket på akutmottagningen: äldre, kroniskt sjuka patientens upplevelser Projektledare: Pia Olofsson Sammanfattning: Kroniskt sjuka äldre patienter är frekventa besökare på sjukhusens akutmottagningar och placeras ofta i en mindre akut turordningskategori som innebär väntetid. I Sverige har Manchester Triage Scale (MTS) implementerats vid flera akutmottagningar under de senaste åren. Sjuksköterskor som använder modellen identifierar patienternas medicinska sjukdomssymtom för att så snabbt som möjligt bestämma en turordning patienterna emellan. Detta sker genom det så kallade triagemötet. Studiens syfte var att beskriva hur kroniskt sjuka äldre patienter upplever vistelsen på en akutmottagning där triagemodellen (prioriteringsmodellen) MTS används. 14 informanter mellan 71 och 90 år intervjuades och analysen utfördes med hjälp av en fenomenologisk deskriptiv metod. Resultatet visar att patienterna upplever sig väl 46