REMIBAR REMIBAR
DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet uttrar ökat och idag är den ganska vanlig. De flesta uttrar bor i norra Sverige. Uttern äter mest fisk men ibland slinker det ner en groda och insekter smakar också bra. Uttern har en långsmal kropp och svans och tycker mycket om att åka rutschkana i snön på vintern. Utter 2 2
Bäver Bäver Bäver tillhör djurgruppen gnagare. Bävern bor alltid bredvid bäckar eller sjöar. Den bygger dammar av träd, grenar och jord. Bäverns tänder växer hela livet så därför måste den gnaga på träd för att inte tänderna ska bli för långa. I dammarna som bävern bygger silas och renas vattnet och slam och annat stannar kvar i dammen. Bävern känner du igen på den platta svansen och de stora framtänderna. 3 3
FISKAR Abborre Abborren lever mest i sjöar men kan också leva i lugnflytande bäckar. Abborren trivs tillsammans med andra abborrar. I början av sitt liv äter den mest plankton men när den blir äldre börjar den äta andra fiskar. Abborren känner du lätt igen på den randiga kroppen och röda fenor. Öring Abborre Öringen lever större delen av sitt liv i bäckar. Där föds den och en del öringar stannar på samma plats i hela sitt liv. Några öringar vill hellre simma till en sjö eller till havet men efter några år simmar de tillbaka till den bäck där de föddes för att få yngel. De öringar som lever i bäckar äter mest insekter. Öringarna i sjöar och i havet äter annan fisk. Öringen känner du igen på de prickar som finns på kroppen. 4 Öring
Harr Harr Harren lever i strömmande vatten som bäckar och älvar men den kan också leva i sjöar. Harren simmar inte speciellt långa sträckor utan lever på ungefär samma ställe hela livet. Harren har en ganska liten mun och äter mest insekter. Harren känner du igen på den stora ryggfenan. Lax Laxen lever både i havet och i strömmande vatten. Laxen föds i åar och älvar och när den blivit lite äldre simmar den ut i havet för att äta och bli större. Efter några år simmar den tillbaka till älven där den föddes och får fiskyngel. När laxen är liten äter den insekter och när den blir större äter den andra fiskar men även stora laxar kan äta insekter. Laxen känner du igen på den silvriga kroppen som även har en del prickar. Lax 5
INSEKTER (i stilla vatten) En insekt är ett djur som har sex ben. En spindel till exempel har åtta ben och är inte en insekt. Trollslända I Sverige finns det ca 60 olika trollsländor. Trollsländan börjar sitt liv i vattnet som ägg och efter ett tag, kan vara 1 vecka upp till ett år, blir den en larv. När larven sedan blir en trollslända med vingar byter den från vatten till luft. Trollsländan känner du igen på de stora vingarna och den långsmala bakkroppen. Gråsugga Trollsländelarv Gråsuggan är ett så kallat kräftdjur. De flesta arter av gråsuggan lever i havet men några lever i sjöar eller bäckar. Många gråsuggor äter alger men det finns gråsuggor som är rovdjur och asätare. Gråsuggan känner du igen på den platta kroppen och ryggskölden som nästan ser ut som fiskfjäll. Trollslända 6 6 Gråsugga
Skräddare Skräddaren är en insekt som med sina specialgjorda ben kan springa runt på vattenytan. Skräddaren äter andra insekter. Skräddaren känner du igen när du ser att den går på vattnet. Skräddare 7 7
INSEKTER (i rinnande vatten) Knott När knottet är larv lever den i rinnande vatten som till exempel bäckar. Larven sitter ofta tillsammans med många andra knottlarver med bakändan fäst vid till exempel en sten. Som vuxen sticks inte knottet utan den bits. Knottet känner du igen på att den är väldigt liten och att den bits. Knott 8 Knottlarver
Dagslända Det finns nästan 60 arter olika dagsländor i Sverige. Dagsländan lever nästan hela sitt liv som en larv i vatten. Det kan den göra i flera år. När den blir en slända och kan flyga äter den ingenting utan letar efter en partner och lägger sedan ägg i vattnet. Dagsländan känner du igen på att den har tre spröt som sticker ut från bakkroppen. Dagslända Nattslända Dagsländelarv Nattsländelarver lever i vattnet och äter både växter och djur. Vissa arter kan spinna nät där mat fastnar eller bygga rörformiga hus av gruskorn. Den fullvuxna flygande nattsländan är vaken på nätterna och den suger flytande näring från blommor. Nattsländehus Nattslända 9
MUSSLOR Musslor tillhör en grupp som heter blötdjur. Musslor har, till skillnad från snäckor, två skalhalvor. Musslor är en väldig gammal djurgrupp som fanns redan för 560 miljoner år sedan. Flodpärlmussla Flodpärlmusslan är en ovanlig mussla och de flesta bor i norra Sverige. Den kan bli väldigt gammal, den äldsta blev hela 280 år. Där flodpärlmusslan finns och mår bra vet vi att vattnet är rent. Flodpärlmusslan trivs på botten av bäckar och åar där den äter små partiklar av växter och djur. Det är förbjudet att plocka flodpärlmusslor. När flodpärlmusslan är larv lever den på öringens gälar så därför behöver den öringen för att föröka sig. Flodpärlmusslan känner du igen på att den är ganska mörk och njurformad. Flodpärlmussla Dammussla 10 10 Dammusslan är vanligare än flodpärlmusslan. Den finns både i rinnande vatten och i sjöar. Det är förbjudet att plocka dammusslor. Dammusslan är rundare i formen och ofta ljusare än flodpärlmusslan. Dammusslan kan vara lite grönaktig i skalet. Dammussla
Flodpärlmusslans livscykel Flodpärlmusslan börjar sitt liv som en liten larv i vattnet. Larven fäster sig på öringens gäl. Där lever larven som parasit i 9-10 månader. Under den tiden har larven bildat ett litet skal. När den sedan lossnar från öringen fortsätter den att leva på botten av en bäck resten av sitt liv. 2. 1. 3. Flodpärlmusslans livscykel 4. 11 11
REMIBAR TRAFIKVERKET. MAJ 2016. PRODUKTION: GRAFISK FORM. TRYCK: INEKO. OMSLAGSILLUSTRATION: LOTTA STRÖM. ILLUSTRATIONER LAX, FLODPÄRLMUSSLA OCH LIVSCYKEL FLODPÄRLMUSSLA: LINNIE LODESTÅL. ÖVRIGA ILLUSTRATIONER: LOTTA STRÖM.