LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET FYSIK Lpo 94

Relevanta dokument
Kursplaner och betygskriterier för fysik

I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik Kunskapens användning

Ämnesplan i Fysik Treälven

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

BETYGSKRITERIER I KEMI, FYSIK OCH BIOLOGI

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

FYSIK. Läroplanens centrala innehåll

Fysikens historia visar hur kunskapens framväxt påverkat och påverkar samhällsutvecklingen.

FYSIK. Lokal kursplan för ämnet Fysik. Kungsmarksskolan. Strävansmål år 9. Skolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven:

Mål och betygskriterier i Fysik

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

absorbera Absorbera betyder ungefär uppta. En svart yta absorberar ljus. Mjuka material absorberar ljud.

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

Optik. Läran om ljuset

Förslag den 25 september Fysik

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Lokal pedagogisk plan

5.9 Fysik. Mål för undervisningen

Lokal ämnesplan i NO år /10-07

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Instuderingsfrågor extra allt

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Ljus och strålning. Klass: 9H

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , vårterminen 2012.

Remissvar, ämnesplan för fysik i Gy 2011

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Optik. Innehåll: I - Elektromagnetiska vågor radio och ljus. II - Reflexion och brytning. III - Ljusvågor. MNXA11 / Lund University

OPTIK läran om ljuset

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2013.

Ljus, syn & strålning

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Vad skall vi gå igenom under denna period?


LEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion

Målgrupp Du som har en behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i fysik i åk 7-9 utan att vara ämnesbehörig.

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Energibegrepp och deras relationer, i fysiken och i samhället

rep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet.

FYSIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet fysik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

FYSIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet fysik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Vi är beroende av ljuset för att kunna leva. Allt liv på jorden skulle ta slut och jordytan skulle bli öde och tyst om vi inte hade haft ljus.

Visa vägen genom bedömning

GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning

Akustik. Läran om ljudet

Lärarhandledning Fysik

Instuderingsfrågor Atomfysik

Elektricitet och magnetism

Introduktion till kursen. Fysik 3. Dag Hanstorp

Naturvetenskapligt aktivitetspaket Koppling till Lgr11

Lärarhandledning: 4 minuter om. Författad av Jenny Karlsson

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

Radiovågor. Tillämpad vågrörelselära FAF260. Astronomi. Mikrovågor. Mekaniska svängingar FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Lars Rippe Atomfysik

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING FYSIK ÅK 8

Lokal pedagogisk plan

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.

NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK 2013

Sökord 1an GRÅ. Ska de söka på Internet kan det vara bra att de skriver in wiki eller wikipedia om de ska leta efter saker som företag ofta säljer.

HEMPROV LJUD OCH LJUS

LFY120, Från Big Bang till nutid 1, Fysik för lärare 1, 30 högskolepoäng

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

OFP metoder. Inspecta Academy

Sammanfattning av Fysik inför Nationella provet. Elektricitet

Gravitationsvågor! Tillämpad vågrörelselära FAF260. Gravitationsvågor! Radiovågor. Astronomi. Mikrovågor FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Ett ämnesövergripande arbetsområde som innehåller biologi, fysik och teknik.

Elevlaborationer Bordsoptik laser Art.nr: 54624

Lärarhandledning: 4 minuter om. Författad av Jenny Karlsson

Optik 2018 Laborationsinstruktioner Våglära och optik FAFF30+40

Lokal pedagogisk plan

Fysik_skolprogram_webb_110127, /19

Transkript:

Arbetsområde: Akustik Utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska begrepp inom området akustik. Utvecklar kunskap om olika slag av vågrörelse i olika ämnen och betydelse för levande organismer Följande moment tas upp inom optikavsnittet: Ljudets egenskaper och natur. Styrka och frekvens. Decibel och Hz. Våglängder. Toner och buller. Musikinstrument. Resonans. Ljudets fart i olika ämnen. Reflektion. Ekolodning. Ultraljud och infraljud. Olika ljudapparater. Undervisningen bygger till en del på elevexperiment

Arbetsområde: Astronomi Utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska begrepp inom områdena atom- och kärnfysik och astronomi. Utvecklar kunskap om energi och energiformer, energiomvandlingar och energikvalitet samt samhällets energiförsörjning Utvecklar kunskap om olika slag av strålning och dess växelverkan med materia och levande organismer Utvecklar kunskap om fysikens världsbild utgående från astronomi och kosmologi Följande moment tas upp inom astronomi: Olika världsbilder genom tiderna. Solsystemet. Stjärnors födelse, liv och död. Nebulosor. Stjärnbilder och orientering på stjärnhimlen. Galaxtyper och andra stjärnhopar. Universums uppkomst. Olika teorier. Big Bang. Avstånd i rymden. Liv i universum.

Arbetsområde: Atom och kärnfysik Utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska begrepp inom områdena atom- och kärnfysik och astronomi. Utvecklar kunskap om energi och energiformer, energiomvandlingar och energikvalitet samt samhällets energiförsörjning Utvecklar kunskap om olika slag av strålning och dess växelverkan med materia och levande organismer Följande moment tas upp inom atom- och kärnfysikavsnittet: Atomens byggnad och olika modeller för detta. Istopbyggnad. Historik. Olika typer av strålning t.ex. UV, IR, röntgen, alfa, beta, gamma, m.fl. Radioaktiva preparat. Mätningar av olika strålningars genomträngningsförmåga i olika material. Halveringstid. Simulering av halveringstider. Mätmetoder och mätningar. Grundämnesomvandlingar. Fission och fusion. E = mc 2. Atombomb och vätebomb. Kärnreaktorer av olika slag. Energi, miljö och etiska diskussioner. Specifika enheter för området.

Arbetsområden: Elektricitetslära och Magnetism. Utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska begrepp inom områdena elektricitetslära och magnetism utvecklar kunskap om energi och energiformer, energiomvandlingar och energikvalitet samt samhällets energiförsörjning Utvecklar sin förmåga att använda fysikkunskaper och om konsekvenser av fysikens tillämpningar i samhället Följande moment tas upp inom elektricitetslära: Laddningar och deras växelverkan. Åska och åskledare. Undersökning av ledningsförmåga. Tillverkning av batterier. Ellärans historik. Enkla kopplingsscheman med symboler. Parallell- och seriekoppling. Mätningar av spänning, ström och resistans. Enheter. Elströmmens faror och olika skyddsmetoder. Undervisningen bygger till en del på elevexperiment. Följande moment tas upp inom magnetism: Permanent magnat och elektromagneter Magnetiska fält Användningsområden för ovanstående t ex elektrisk motor Induktion och växelström Transformatorn och generatorn, elektrisk energi och effekt Eldistribution Undervisningen bygger till en del på elevexperiment. Din förmåga att följa en instruktion och omsätta den praktiskt i laborativa moment Din förmåga att ställa en hypotes, pröva den och dra en slutsats Din samarbetsförmåga när ni arbetar i grupper teoretiskt och laborativt

Arbetsområde: Mekanik kraft, tryck och rörelse. Utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska begrepp inom områdena mekanik Utvecklar kunskap om energi och energiformer, energiomvandlingar. Utvecklar sin förmåga att använda fysikkunskaper och om konsekvenser av fysikens tillämpningar i samhället Följande moment tas upp inom avsnittet materia: Olika krafter och enheter, t ex tyngdkraft och friktion. Rörelse och tröghet, t ex fritt fall och centralrörelse. Mekaniskt arbete. Tryck i olika material, enheter och användningsområden. Undervisningen bygger till en del på elevexperiment. Din förmåga att följa en instruktion och omsätta den praktiskt i laborativa moment Din förmåga att ställa en hypotes, pröva den och dra en slutsats Din samarbetsförmåga när ni arbetar i grupper teoretiskt och laborativt

Arbetsområde: Optik Utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska begrepp inom området optik. Utvecklar kunskap om olika slag av strålning och dess växelverkan med materia och levande organismer Följande moment tas upp inom optikavsnittet: Ljusets egenskaper och natur. Ljuskällor. Belysning. Speglande och diffus reflexion. Reflexionslagen. Brännpunkt. Konvex och konkav spegel. Ljusets brytning. Infallsvinkel och reflexionsvinkel. Totalreflexion. Konkav och konvex lins. Avbildning med linser. Ögat och strålgången i ögat. Glasögon som korrigering av olika synfel. Spektrum. Prisma. Ljusets absorption och reflexion i olika material. Ljusets olika våglängder och energinivåer. IR och UV-ljus. Polariserat ljus. Laser. Optiska instrument t.ex. kikare, kamera, m.fl.

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET FYSIK Lpo 04 Arbetsområden: Värmelära och Meteorologi Utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska begrepp inom områdena värmelära och meteorologi. Utvecklar kunskap om energi och energiformer, energiomvandlingar Följande moment tas upp inom värmelära: Atomernas rörelse i olika tillstånd och fasövergångar fast, flytande och gasform Olika temperaturskalor Materials egenskaper utifrån värmeledning, värmeupptagning, isolering och användningsområden Värmespridning ledning, strömning och strålning Följande moment tas upp inom meteorologi: Högtryck och lågtryck Vindar och moln Fronter och nederbörd