Råd för produktionen av en bättre skörd Marjo Keskitalo och forskningsteamet från MTT för En överlägsen kumminkedja Utgående från EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN seminariepresentationerna
En överlägsen kumminkedja forskningsteam och uppgifter Universitetslektor Asko Hannukkala, Helsingfors Universitet/MTT Forskning om växtproduktion (växtsjukdomar) Äldre forskare Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion (gårdsbesök, växtskadegörare) Biometriker Lauri Jauhiainen, MTT Forskning om växtproduktion (forskningsplanering, statistisk behandling) Kundchef Arjo Kangas (Markku Niskanen), MTT Forskning om växtproduktion, Ylistaro (sortundersökningar, skördetider, N-trappstegsförsök) Forskare Timo Karhula, MTT Forskning om ekonomi (produktionens lönsamhet) Specialforskare Marjo Keskitalo, MTT Forskning om växtproduktion (sortundersökningar, kummin i skyddsväxter, efter skörd, kvalitet, groning) Äldre forskare Hannu Känkänen, MTT Forskning om växtproduktion (direktsådd, utsädesmängd) Forskare Antti Laine, MTT Forskning om växtproduktion (organiska gödselmedel, P och K- trappstegsförsök, spårämnen) Kundchef Pentti Ruuttunen, MTT Forskning om växtproduktion (ogräsbekämpning)
En överlägsen kumminkedja - SUPERIOR CARAWAY CHAIN arbetspaket (H) En noggrann skiftesdatabank och en interaktiv rådgivning bidrar till kumminproduktionen (A) D A T A Ö V E R F Ö R I N G B) Kartläggning av kummingårdarna för att hitta skördenedsättande faktorer: Utreda kumminåkrarnas kondition, förekomsten av växtsskadegörare samt odlingssätt C) Höjning av medelskörden & minska skördevariationerna: Nya sorter och utvecklad bekämpning av Observation av skördeförsöken D) Integrering av kummin i spannmålsodlingen genom att ta fram erfarenheter och fakta om kummins förfruktsvärde och utveckla växtföljder. F) Frönas oljehalt och mikrobiologiska kvalitet som en del av vidareförädlingen. E) Optimera bruket av produktionsinsatser och minimera kostnaderna genom att granska biogödselmedel och utsädemängder. Observation av skördeförsöken. G) Utredning om kumminproduktionens lönsamhet genom gårdsmodeller och med hjälp av observerade skördeförsök. (A) D A T A Ö V E R F Ö R I N G (H) Ny fakta till undervisning om kummin för att inspirera nya producenter En bättre skörd av kummin 2012 Marjo Keskitalo m.fl. MTT
För en lyckad första skörd av kummin är detta viktigt A) Anläggningsåret Skördemängden kan påverkas av följande: - Vid sådden behövs tillräckligt med fukt, men efter sådden får det inte vara för regnigt och kallt, vilket kan leda till sämre groning och plantbildning. - Som utsäde bör man använda en sort som inte drösar och med bra grobarhet. Vid konventionell sådd åstadkommer man inte tilläggsskörd första skördeåret genom att öka utsädesmängden till >15 kg/ha. - Utsädesmängden bör ökas enligt såmetod: konventionell -> ytsådd -> direktsådd - Kummn kan sås senare (i södra Finland ännu i början av juli). Hur det lyckas beror på om man får tillräckligt med fukt efter sådden för att sporra groningen och utvecklingen av beståndet - Målsättningen är ett jämnt men inte för tätt bestånd, så att kummin får utvecklas utan extra konkurrens. Detta är viktigt för övervintringen och följande års blomning. Stora rötter är viktigt för blomningen. - Kvävegödslingsbehovet bestäms av jordarten, på goda organiska jordar är kvävebehovet litet (0-40 kg/ha), på marker med låg bördighet ca 60 kg/ha - En lyckad ogräsbekämpning: Försenad sådd och/eller Roudupbehandling före sådd förbättrar bekämpningseffekten. Bekämpningen av ettåriga ogräs kan förstärkas genom slåtter i augusti. - Kortvarigt tål kummin torka, men en längre torrperiod försvagar rotutvecklingen och nästa års skörd Skördekvaliteten kan påverkas av följande: En lyckad ogräsbekämpning förbättrar skördens renhet. Sorten inverkar på oljehalten samt på frövikten. Odling på mullmark leder till sämre oljehalt än odling på mineraljordar.
För en lyckad första skörd av kummin är detta viktigt B) Första skördeåret Skördens storlek påverkas av eller kan påverkas av - Kvävegödsling på våren genast när åkern bär. På organogena jordar räcker mindre än 60 kg/ha till (0-60 kg/ha), på mindre bördiga mineraljordar 60 90 kg/ha. - Eventuell ogräsbekämpning bör göras väldigt tidigt medan kummin inte har för stor bladmassa och ogräsen kan hittas. I värsta fall kan besprutning minska skörden. - Bekämpningen av kumminmal skall göras omsorgsfullt varje skördeår, men beskämpningstidpunkten kan variera årligen. - Viktigt är också vädret under växtssäsongen. En alltför hög temperatur (låg luftfuktighet) i början av blomningsskedet kan skada blombildningen och/eller blomningen och kan förstöra skörden. Regn och mulet väder i juli försämrar skörden ytterligare. - Bestockning av kumminplantorna kompenserar ett glest bestånd, men hur mycket? - De år då kummingallkvalster finns kan skördeförlusterna vara betydande. Lyckligtvis kan samma bestånd de kommande åren producera en någorlunda skörd. - Kumminsjukdomar såsom bomullsmögel och bladfläckssjukdomar kan i värsta fall minska skörden - Beroende på sort kan rätt skördetidpunkt ge tilläggskilon. Tillräckligt tidig skörd (drösande sorter) eller aningen senare skörd än vanligt (icke drösande sorter) kan ge hundratals kg/ha i merskörd Skördekvaliteten påverkas eller kan påverkas av: En lyckad ogräsbekämpning förbättrar skördens renhet. En alltför tidig skörd kan försämra frönas grobarhet. Regn före skörd kan försämra frönas livsmedelsegenskaper.
Kumminproduktionens gårdsvisa lönsamhet lönar det sig att kontrollera först då man har åtminstone två skördeår att utgå från. För att höja lönsamheten borde man fästa stor vikt vid produktionens fasta kostnader, som utgör största delen av produktionskostnaderna. Åtgärder som gör att man får nytta av det första icke skördeproducerande året kan förbättra situationen. Exempel på sådana är att anlägga kummin i sådana skyddsväxter som ger skörd samma år, och kummin följande år. Spridning av biogödselmedel under anläggningsåret. Förutom gödslingseffekten kan materialet förbättra markens vattenhushållning och på så sätt bidra till en lönsammare kumminproduktion. Andra kumminskörden beror i allmänhet på den första. Om den första skörden var svag är den andra i allmänhet bättre och tvärtom. Stora skördevariationer är vanliga både i Finland och i andra produktionsländer. Fakta som minskar på skördevariationerna söks fortsättningsvis i projektets fältförsök som fortsätter även 2013.
Det är svårt att göra prognoser för kummnskörden då växten är två-årig, men kan producera skörd först det tredje året. Man kan också få skörd från kumminfält tre år i rad (fjärde= skördeår). I beståndet finns samtidigt plantor i olika utecklingsfas, det är en utmaning att påverka alla plantor på rätt sätt. När man ser till att producera den första skörden måste man väga in a) anläggningsårets och b) skördeårets produktionstekniska faktorer samt väderleken. Frågan är den, hur mycket a- och b- faktorerna inverkar på den slutliga skörden. Resultaten tyder på att det är under anläggningsåret man skapar en möjlighet eller grund för produktionen av en stor kumminskörd. Problemet är att fastän beståndet ser bra ut på hösten garanterar det inte en god första skörd. Ett bra bestånds skördepotential kan man också förlora skördeåret. Kumminskörden kan bli svag (fastän beståndet föregående höst såg bra ut) orsakade bl.a. av följande faktorer under skördeåret: - lämna baldersbrå som bildat planta under hösten obekämpad - för hög temperatur/låg luftfuktighet i juni under blomningen och regn i juli - förekomst av kummingallkvalster - blommornas och frönas uttorkning (orsaken oklar, beror troligen på många faktorer) - skördens drösning pga försenad skörd
Vid produktion av en bättre kumminskörd väger man in insåningsårets och skördeårens produktionstekniska och vädermässiga faktorer. Anläggningsårets produktionstekniska faktorer och väder Första skördeårets produktionstekniska faktorer och väder