"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

Relevanta dokument
Geometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

Kursplan Grundläggande matematik

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Kursplanen i matematik grundskolan

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

Förslag den 25 september Matematik

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Arbetsområde: Jag får spel

Ma7-Åsa: Procent och bråk

Pedagogisk planering aritmetik (räkning)

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

"Procent och sannolikhet 6D"

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8

Planering - Geometri i vardagen v.3-7

Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK

Lokal studieplan matematik åk 1-3

Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Centralt innehåll som vi arbetar med inom detta område:

TALSYSTEMET. Syfte Lgr 11

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att:

ARBETSPLAN MATEMATIK

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Studenter i lärarprogrammet Ma 4-6 I

Arbetsområde: Från pinnar till tal

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

7F Ma Planering v2-7: Geometri

8B Ma: Procent och bråk

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

8F Ma Planering v2-7 - Geometri

Lgr 11, miniräknare och skrivmaterial. 33 p 20 p. Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Extramaterial till Start Matematik

9E Ma Planering v2-7 - Geometri

Indelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser c, d, e och f. 150 verksamhetspoäng vardera.

8F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

Ma Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet

9F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

Om Favorit matematik för åk 4-6 och Lgr 11

8A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar.

Ma7-Per: Algebra. Det andra arbetsområdet handlar om algebra och samband.

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven

9A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

Ma7-Åsa: Statistik och Sannolikhetslära

Gunnar Hyltegren. Ämnet matematik 2011 i grundskolan

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.

Södervångskolans mål i matematik

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Skriv inte på bladens baksidor. Helst en uppgift per blad.

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

Ur kursplanen för ämnet matematik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att...

7E Ma Planering v45-51: Algebra

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. En uppgift per blad och inga svar på baksidan av bladen Lycka till!

Matematikplanering 3 geometri HT-12 VT-13 7 a KON

8E Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

Pedagogisk planering i matematik

Bedömning för lärande i matematik

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

9A Ma: Statistik och Sannolikhetslära

Uppdaterad Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen:

8F Ma Planering v45-51: Algebra

7C Ma: VT 2018 Bråk och Procent/ statistik och sannolikhet Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Extramaterial till Matematik Y

Ladokkod: Studenter i lärarprogrammet GF 11GF20 vt17 tillfälle 1 och vt16 tillfälle 4

Hjälpmedel: Miniräknare, skrivmateriel (ex. linjal, gradskiva, passare) och Lgr 11

Ladokkod: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9

Matematik Uppnående mål för år 6

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Transkript:

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik" Grundskola 4 6 1 LPP för hela läsåret med tillhörande kunskapskrav i matrisform Skapad 2016-08-17 av Charlotte Steinwig i Lerbäckskolan 4-6, Lund Grundskolor Redigerad senast 2016-08-17 av Charlotte Steinwig Detta nedan ska vi lära oss under årskurs fem i matematik. Vi kommer fortsätta att arbeta med våra matteplaneringar där det varje vecka finns digitala inslag. Det kommer att vara tre prov under läsåret och finnas mycket tid för repetition och befästning av nya kunskaper. Lycka till! Innehåll Vi kommer att behandla följande genom matematikboken: Tal och räkning Tal i decimalform Tid, tabeller och diagram Räkna med tal i decimalform Geometri Volym och vikt Arbetssätt: tteboken Digitala plattformar Arbetsblad Problemlösning Formativ rättning av matteläxan Prov Muntliga presentationer På följande sätt kommer jag att bedöma dig: Se ditt fortlöpande arbete under lektionerna Följa din formativa bedömning som görs i början och slutet på varje kapitel Prov

Följande begrepp kommer att behandlas: Addition, analog, area, avprickning, avrundning, bas, bråkform, centi, centiliter, centimeter, cirkeldiagram, deci, deciliter, decimaler, decimalform, decimaltecken, decimeter, diagonal, diagram, differens, digital, division, dygn, entalssiffra, faktor, frekvens, förkortning, förminskning, förstoring, genomsnitt, gradskiva, gram, hake, hektogram, höjd, hundratalssiffra, kategori, kilo, kilogram, kilometer, kvadrat, kvart, kvot, linjediagram, liter, lägesmått, längd, massa, medelvärde, median, meter, mil, milli, milliliter, millimeter, minut, multiplikation, månad, månghörning, naturlig storlek, nämnare, närmevärde, observation, omkrets, parallellogram, platsvärde, polygon, position, prefix, primtal, primtalstvillingar, produkt, rektangel, romb, rät vinkel, sekund, skala, skottår, spetsig vinkel, stapeldiagram, statistik, stolpdiagram, sträcka, subtraktion, summa, tallinje, term, timme, tiotalssiffra, tiondelssiffra, triangel, trubbig vinkel, typvärde, täljare, utvecklad form, vecka, vinkel, vikt, vinkelben, vinkelbåge, vinkelspets, volym, vridning, x-axel, y-axel, år och överslagsräkning Kopplingar till läroplanen Syfte Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, Syfte använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, Syfte välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, Syfte föra och följa matematiska resonemang, och Syfte använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Centralt innehåll Taluppfattning och tals användning Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer. Taluppfattning och tals användning Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform. Taluppfattning och tals användning Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer. Taluppfattning och tals användning Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer. Algebra Obekanta tal och deras egenskaper samt situationer där det finns behov av att beteckna ett obekant tal med en symbol. Algebra Enkla algebraiska uttryck och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven. Algebra Metoder för enkel ekvationslösning. Algebra Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas. Geometri Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt. Geometri Konstruktion av geometriska objekt. Skala och dess användning i vardagliga situationer.

Geometri Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas. Geometri Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder. Sannolikhet och statistik Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram. Sannolikhet och statistik Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de kan användas i statistiska undersökningar. Problemlösning Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer. Problemlösning tematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

Tilldelad 2016-08-28 av, i Dessa förmågor har du visat fram till och med den här terminen E C A Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven har grundläggande kunskaper om genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredställande resultat. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven har goda kunskaper om genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett välfungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett välfungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt. Eleven har mycket goda kunskaper om genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.

föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.