Tillväxtsamhällets kris Kan ekonomin växa oändligt? Är noll4llväxt e5 alterna4v? Måste vi minska och dela? Eva Friman 2013
Eva Friman Forskare, forskningssamordnare och programdirektör vid CSD Uppsala, Uppsala universitet ekologisk ekonom doktor i idé- /miljöhistoria civilekonom
Ekonomisk 4llväxt som medel och mål - E5 experiment som varat i över 70 år - Höger och vänster överens - Allt starkare förankringsprocess (pensionsplaceringar, medias fokusering, poli4ska utspel etc.)
begreppet ekonomisk 4llväxt engelska språket: slutet av 1940- talet svenska språket: mi5en av 1950- talet (GDP/GNP, Colin Clark & Simon Kuznets)
ekonomisk 4llväxt = BNP per capita = det samlade (monetära) värdet av alla varor och tjänster som producerats över en 4dsperiod, per medborgare var äger produk-onen rum? vilka kostnader för den med sig? för vem?
GENERATIONSMÅLET i svensk miljöpoli4k: 4ll nästa genera4on lämna över e5 samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan a5 orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Fram4d minska globalt konsum4onstryck? Nu4d minska konsum4onen här, öka där?
Eva Friman J R McNeill, 2000
rich- poor gap, BNP/capita (de fafgaste och rikaste femtedelarna av jordens befolkning) år 1700 1900 1960 1980 2000 rela4on 1:2 1:5 1:15 1:45 1:80 World Bank, 2001
med andra ord dagens prak4ker definierar ohållbarhet; 4llväxtsamhället skapar problem? ekologiskt: riskerar förutsä5ningar för ekologiska systems fortsa5a långsik4ga funk4on socialt: skapar inte e5 dynamiskt samhälle som uppfyller alla människors grundläggande behov ekonomiskt: hushållar inte med materiella resurser
modernis4sk ekonomisk diskurs antropocentrism naturen som instrumentell ekonomin som oberoende system resurssubs4tu4on teknologitro economic man (ra4onell ny5omaximerare) människan som av naturen o4llfredsställbar; ny5omaximering som naturlig växande genomströmning i ekonomin som önskvärd styr sociala prak4ker kring inomstrukturella lösningar på hållbarhetsproblema4ken, och stödjer rådande maktstruktur och intressen, vilka reproducerar diskursen
paradigmskipe ontologi klassisk ekonomi 4ds- och rumsbegränsning neoklassisk ekonomi universell epistemologi/teori ekonomi som norma4v (moralvetenskap)/ kontextualiserade modeller ekonomisk teori som värdeneutral/ dekontextualiserade modeller slutsats om gränser (konkret och specifik) begränsad ekonomisk expansion (abstrakt och generell) obegränsad ekonomisk 4llväxt
global BNP per capita några kända ekonomers prognoser
hur är det möjligt aq tro på obegränsad ekonomisk 4llväxt? 1. teknologisk extrapolering 2. subs4tu4on d v s: prissystemets incitament skapar, och teknologin möjliggör åtkomst 4ll, nya resurser
problema4skt ur hållbarhetsperspek4v? nya tankar
klassisk teori ins4tu4onell teori ekologisk ekonomi ekonomin = beroende system resursbasen begränsad ekonomisk 4llväxt ohållbar
behov & begär behov 4llfredställbara, måste 4llfredställas för överlevnad begär o4llfredställbara, behöver inte 4llfredställas för överlevnad
grundläggande antaganden miljöekonomi ekologisk ekonomi endimensionell mänsklig natur o4llfredsställbara behov naturen som instrumentell budgetrestrik4on som begränsning flerdimensionell mänsklig natur 4llfredsställbara behov, o4llfredsställbara begär naturens egenvärde ekosystem som begränsning
grundläggande antaganden, forts. miljöekonomi ekonomin som autonom miljö som konsum4onsval miljöpåverkan op4meras i rela4on 4ll ny5a miljökrisen resultat av odefinierade äganderä5er och icke prissa5a externa kostnader ekologisk ekonomi ekonomin som beroende system miljö som konsum4onsbas miljöpåverkan minimeras miljökrisen resultat av fri5 flytande ekonomiskt system
nyckelfrågan ekonomin som eq inbäddat beroende system ekonomin ekonomin socio- kulturella system ekologiska system
full world economics ekonomin socio- kulturella system ekologiska system
det som inom neoklassisk ekonomi uppfa5as som 4llväxt, ses ur e5 ekologisk ekonomiskt perspek4v som e5 nollsummespel (zero- sum- game) mellan centrum, semi- periferi och periferi
miljöproblem och konsum4onsmöjligheter är socialt ojämt fördelade ojämnt utbyte (unequal exchange)
ojämnt utbyte riktningen på ne5oflöden av energi och material (ej i monetära termer) ianspråkstagande av 4d och rum (-me space appropria-on)
nödvändiga åtgärder för HU miljöekonomi ekologisk ekonomi prissä5a miljön (externa effekter) definiera äganderä5er miljöinvesteringar redistribu4on (globala Nord/globala Syd) (reformera neoklassisk teori) (investera i naturkapital, minska genomströmningen, BNP)
HU ekologisk miljöekonomi ekonomi - svag hållbarhet - hållbar ekonomisk 4llväxt d v s: förändring av höginkomstländers teknologi; ekomodernism - stark hållbarhet - icke- växande genomströmning d v s: förändring av höginkomstländers teknologi och resursanspråk; ekologism
stark och svag hållbarhet svag hållbarhet (prioritet 4ll effek4vitet) Det totala kapitalet ska hållas intakt eller växa [kapitalslagen subs4tut] stark hållbarhet (prioritet 4ll hållbarhet) Varje kapitalslag för sig ska hållas intakt eller växa; naturkapitalet måste växa [kapitalslagen komplementära]
är ekonomisk 4llväxt förenlig med hållbar utveckling? argument för och emot handlar om: eko- effek4visering tjänste- /kunskapsekonomi förändring av konsum4onsmönster
argument för a5 BNP- 4llväxt är förenlig med hållbar utveckling ekoeffek4vitet minskad energi- och resursåtgång vid produk4on av samma kvan4tet och/eller möjlighet a5 producera mer med samma energi- och resursinsats tjänsteekonomi minskade utsläpp, minskad energi- och resursåtgång (dematerializa-on, decoupling) förändrade konsum4onsmönster konsum4onsmarginalny5an minskar med växande BNP betalningsviljan för miljökvalitet/rä5visa ökar med växande BNP
argument för a5 BNP- 4llväxt inte är förenlig med hållbar utveckling eko- effek4vitet effekten av ekoeffek4viseringen äts upp av snabbare växande aggregerad konsum4on tjänsteekonomi minskade utsläppsnivåer och energi- och resursåtgång i höginkomstländer ökade dito i låginkomstländer, där ora arbets- och miljölags4rning är svagare förändrade konsum4onsmönster när marginalny5an av en viss typ av konsum4on minskar, fly5ar konsum4onen 4ll andra konsum4onsslag (rebound effect)
BNP fördelar enkelt a5 räkna fram jämförbar bas för allt som ska läggas samman enkelt a5 jämföra mellan länder (dock med vissa problem, se nackdelar) nackdelar underska5ar totalt produk4onsvärde i landet (hemarbete, självhushållning, svart marknad etc. räknas inte med) värderar olika typer av produk4on olika (offentlig sektor värderas 4ll sina kostnader, resten 4ll marknadspris), vilket styr mot större privat sektor värderar även "destruk4v" produk4on, såsom kriminalitet, droghandel, sjukdomar som plusposter (de snabbast växande branscherna) säger ingen4ng om fördelning av resurser inom länder
BNP, forts. fördelar nackdelar säger inget om fördelning av resurser globalt (nästan) ingen hänsyn 4ll energi- och resursåtgång för produk4onen ingen hänsyn 4ll produk4onens effekter på ekologiska system ekonomisk 4llväxt, som borde vara e5 medel, har kommit a5 bli det främsta ekonomisk- poli4ska samhällsmålet
ISEW BNP minus alla ak4viteter som kan anses vara ekologiskt och socialt oönskade Herman Daly
BNP och ISEW
ekologiska fotavtryck området för mat, utrymme, energi och avfall för en människa genomsni5smedborgare i olika länder jämförs