Älven i allmänhet och vattendirektivets påverkan

Relevanta dokument
Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Anteckningar från möte med Göta älvs vattenråd , kl på GR

Svensk vattenförvaltning

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Svensk författningssamling

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?

Ivösjön en vattenförekomst i EU

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram

Bakgrundsinformation vattendirektivet

Bättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan. Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014

- underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön ett kommunalt perspektiv

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

Vattenförvaltning. Ris och ros från kommissionen och aktuella ytvattenfrågor. Lennart Sorby

Svensk vattenförvaltning i kortform. Niklas Holmgren Sylvia Kinberg Carola Lindeberg Katrin H Sjöberg

Återrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Principer för miljökvalitetsnormer och undantag

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00

Underlag till Åtgärdsprogram för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten

SAMRÅD OM DOKUMENTEN FÖRSLAG TILL FÖRVALTNINGSPLAN, FÖRSLAG TILL MILJÖKVALITETSNORMER OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Vattenförekomsten Ivösjön

AKTUELLT OM VATTENFÖRVALTNING

HANDLEDNING OM VATTENRÅD

Ord och begrepp inom vattenförvaltningen

Better Water! Sweden and the European Water Frame Directive. Ingemar Perä Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Fakta om Göta älv. - En beskrivning av Göta älv och dess avrinningsområde nedströms Vänern

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Rapportering av 2012 års verksamhet för Göta älvs vattenråd

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Återrapportering av Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen. Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Återrapportering från Stockholms stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

M2016/01062/R

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

ÖVERSIKT AV VÄSENTLIGA FRÅGOR FÖR FÖRVALTNINGSPLAN I NORRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT

Bakgrund - geografi. Torneälvens avrinningsområde

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram

Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen

Samråd inom Smålandskustens delområde. Onsdag 13 mars 2013

Samverkan och samråd

Implementation Strategy of the European Water Framework Directive

Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt. Mälarregionen

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Miljökvalitetsnormer för vatten - tillämpning vid tillsyn

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013

Kalmar läns författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

SjöLyftet Hur kan det vara till nytta för vattenförvaltningen?

Norra Östersjöns vattendistrikt

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten

Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt

Internutbildning EG:s ramdirektiv för vatten. Välkomna!

Vad behöver vi särskilt jobba med inom vattenförvaltningen vad gäller övervakning och kartläggning?

Samverkan och Vattenråd i Västerhavets distrikt

Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön [Fakta & Historik]

Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG

FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

Martin Larsson Norra Östersjöns vattendistrikt. Lantmäteriet geodatasamverkan Enköpings kommun

Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt. Mälarregionen

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet

EU s vattendirektiv. - Vad innebär det för kommunen? Ragnar Lagergren Vattensamordnare Vattenmyndigheten Västerhavet

Samråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.

Referensgruppsmöte Jord och skog

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

MKN för vatten. seminarium och workshop. Välkomna! Umeå 14 september 2016

Vad påverkar god vattenstatus?

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Arbetsformer. 1 Arbetsformer vattenråd

Justering av vattenförekomster

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmiljön i södra Sverige - åtgärdsprogram för fortsatta förbättringar

Vattenförvaltning vad innebär det? Lisa Lundstedt Vattenvårdsdirektör Bottenvikens vattendistrikt

Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Disposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet

SAMRÅDSHANDLING. Arbetsprogram med tidplan för Norra Östersjöns vattendistrikt INFÖR ARBETET MED FÖRVALTNINGSPLAN

Transkript:

Älven i allmänhet och vattendirektivets påverkan Hans Oscarsson Vattenmyndigheten i Västerhavsdistriktet Avrinningsområde 50 000 km2, 10% av Sveriges yta Sveriges största och nordens andra flod, 550 m3/sek, tidvis har tappats 1200 m3/s 2/3 går via Nordre älv 37 fiskarter Ca 15000 ton kväve till Kattegatt/Skagerrak Punktkällor Enskilda avlopp Övrigt Jordbruk Deposition på vattenyta Skog Utveckling av syreförbrukande material i Göta älv 70 60 mg KMnO4/l 50 40 30 20 10 0 1894 1900 1930 1960 Göta älv, Lärjeholmen Vänern, Tärnan naturlig halt 1

EG:s ramdirektiv Vad är vattendirektivet? En helhetssyn på vattenvård En gemensam förvaltning av vattenresursen En möjlighet att bygga en långsiktig vattenförvaltning Vad är god vattenstatus? God vattenstatus omfattar både god ekologisk status och god kemisk status och innebär att påverkan av mänskligaktivitet är liten och begränsad. Hög status God status Måttlig status Otillfredställande status Dålig status Tidplan Viktiga deadlines 2005 Analys ska vara genomförd av resp avrinningsdistrikt och register över skyddade områden upprättat 2006 Fastställt övervakningsprogram ska vara i drift. MKN för prioriterade ämnen fastställd 2007 Ny karakterisering/kartläggning 2009 Åtgärdsprogram ska vara antagna och förvaltningsplan offentliggjord 2015 Målet God vattenstatus uppfyllt! 2

5 vattendistrikt i Sverige Bottenviken, Luleå, Bo Sundström Västerhavet, Göteborg, Björn Sjöberg Bottenhavet, Härnösand, Åke Bengtsson Norra Östersjön, Västerås, Lennart Sorby Södra Östersjön, Kalmar, Dea Carlsson MÅLET = God vattenstatust! Tillstånd Undantag Övervakning Åtgärder Samverkan! Påverkan Bedömning/ Referenstillstånd Ekonomisk Förvaltningsplan Åtgärdsplan Mål/normer Hög status God status Måttlig status Otillfredställande status Dålig status Kategorier ytvattenförekomster delavrinningsområden buffertzoner Karakteriseringsprocessen Karakterisering av naturgivna förutsättningar Typning av ytvattenförekomster Punktkällor Diffusa källor Bestämning av naturliga referensförhållanden Statusklassning utifrån kvalitetsfaktorer Bedömning av fysisk, kemisk och biologisk påverkan Ekonomisk - Konstgjorda vatten Ekonomisk Risk Bedömning av möjligheterna att uppnå god ekologisk status till 2015. Undantag - Kraftigt modifierade vatten - Särskilda vattenförekomster - Vatten med tidsfrist Vatten med god eller hög status Vatten med högst måttlig status eller försämrad status Operativ övervakning Kontrollerande övervakning Operativ övervakning Åtgärdsprogram 3

Vattenkategorier Ytvatten Grundvatten Floder Sjöar Övergångszon Kustvatten Kraftigt mod vatten Konstgjorda vatten Rapporteringsförekomster Totalkolvätehalt i sediment THC (mg/kg) 700 600 500 400 300 200 100 0 Ale-stn Gbg-stn Skalkorgarna Danafjord Rävungarna 1995 3 500 3 000 PAH-halt i sediment 2 500 2 000 1500 1995 1000 500 0 Gbg-s tn Ale-s tn 4

Kategorier ytvattenförekomster delavrinningsområden buffertzoner Karakteriseringsprocessen Karakterisering av naturgivna förutsättningar Typning av ytvattenförekomster Punktkällor Diffusa källor Bestämning av naturliga referensförhållanden Statusklassning utifrån kvalitetsfaktorer Bedömning av fysisk, kemisk och biologisk påverkan Ekonomisk - Konstgjorda vatten Ekonomisk Risk Bedömning av möjligheterna att uppnå god ekologisk status till 2015. Undantag - Kraftigt modifierade vatten - Särskilda vattenförekomster - Vatten med tidsfrist Vatten med god eller hög status Vatten med högst måttlig status eller försämrad status Operativ övervakning Kontrollerande övervakning Operativ övervakning Åtgärdsprogram Anläggningarnas utsläpp av kvicksilver GRYAAB Ryaverket Anläggningarnas utsläpp av krom Vänersborgs Arv, Ut Munkebo Avfallsupplag GRYAAB Ryaverket Trollhättans Arv, Arvidstorp Vänersborgs Arv, Holmängen Eka Chemicals AB 1999Lignotech Sweden AB Edet bruk Holmen Paper AB Preem Raf finaderi AB SAAB Automobile AB Shell Raffinaderi AB Volvo Aero Corporation 0 5 10 15 20 Munkebo Avfallsupplag Hg (kg/år) Trollhättans Arv, Arvidstorp 1999 Edet bruk Preem Raffinaderi AB Shell Raffinaderi AB Anläggningarnas utsläpp av kadmium Reci Industri AB, Skarvikshamnen Ferroprodukter AB GRYAAB Ryaverket Vänersborgs Arv, Holmängen 0 100 200 300 400 500 600 700 Holmen Paper AB SAAB Automobile AB Cr (kg/år) Volvo Aero Corporation Munkebo Avfallsupplag 1999 Trollhättans Arv, Arvidstorp Edet bruk Preem Raffinaderi AB Shell Raffinaderi AB 0 2 4 6 8 10 12 14 Cd (kg/år) 5

Kadmium 0,30 0,25 ton/år 0,20 0,15 0,10 Vargön Alelyckan 10 Bly 0,05 8 0,00 1985 1986 1987 1988 1989 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 ton/år 6 4 Vargön Alelyckan år 2 0 Kvicksilver 1985 1986 1987 1988 1989 1991 1992 1993 år 0,10 0,09 0,08 0,07 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 0,00 1985 1986 1987 1988 1989 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1994 1997 1998 1999 1995 1996 1997 1998 1999 ton/år Vargön Alelyckan Transporter år Arealspecifik kvävebelastning på havet Belastning (kg N/ha*år) <1 1-2 2-4 4-16 16-32 32-64 >64 Allmänhetens deltagande Lokalt deltagande Deltagande på distriktsnivå Uppmuntra aktiv medverkan från samtliga berörda parter i genomförandet (Vattendirektivet, art 14) VM skall planera sitt arbete så att det möjliggör och uppmuntrar till deltagande av alla som berörs (Förordningen 2004:660) Innan VM fattar beslut om kvalitetskrav, förvaltningsplaner och åtgärdsprogram eller andra frågor av större betydelse, skall VM samråda med de myndigheter (även Norge), organisationer, verksamhetsutövare och enskilda som berörs (Förordningen 2004:660) 6

Avrinningsområde Allmänhetens deltagande Inom ett avrinningsområde Säveån? Mölndalsån? Göta älvs vattenråd Kommuner, va-verk Vatten-/vattenvårdsförbund, kommittè Fiskevattenägare Kraftproducenter LRF Skogen Större företag mfl Lokala åtgärdsgrupper; Temagrupper Geografiska grupper Referensgrupper, informationsmöten, massmedia, nätet Distriktsnivå Vattenmyndighet/Lst Sektorsövergripande referensgrupp Sektorsvisa referensgrupper Beredningssekretartiat Vattenråd Lokal nivå Dialog Samverkan Möten Information Arbetsgrupper Vattenrådet Representanter för kommuner, jordbruk, skogsbruk,företag, kraftintressen mfl Tar fram fakta om tillstånd, påverkan, referensförhållanden, vatten at risk. I samverkan med vattenrådet Föreslår mål(?) och åtgärder För vattenmyndigheten Länsstyrelsens beredningssekretariat Vattenmyndigheten 7

Vattenråd i västerhavsdistriktet Kvävekällor i Gullmarns avrinningsområde 8

Man måste känna till nuvarande tillstånd och referenstillstånd för att peka ut målen! Arealspecifik förlust av totalkväve Mycket låga förluster (0-1 kg N/ha, år) Låga förluster (1-2 kg N/ha, år) Måttligt höga förluster (2-4 kg N/ha, år) Höga förluster (4-16 kg N/ha, år) Mycket höga förluster (>= 16 kg N/ha, år) Arealspecifik förlust av totalfosfor Mycket låga förluster (0-0,04 kg P/ha, år) Låga förluster (0,04-0,08 kg P/ha, år) Måttligt höga förluster (0,08-0,16 kg P/ha, år) Höga förluster (0,16-0,32 kg P/ha, år) Mycket höga förluster (>= 0,32 kg P/ha, år) Kväve Fosfor Arealspecifik förlust av totalfosfor Mycket låga förluster (0-0,04 kg P/ha, år) Låga förluster (0,04-0,08 kg P/ha, år) Måttligt höga förluster (0,08-0,16 kg P/ha, år) Höga förluster (0,16-0,32 kg P/ha, år) Mycket höga förluster (>= 0,32 kg P/ha, år) Inga enskilda avlopp Arealspecifik förlust av totalkväve Mycket låga förluster (0-1 kg N/ha, år) Låga förluster (1-2 kg N/ha, år) Måttligt höga förluster (2-4 kg N/ha, år) Höga förluster (4-16 kg N/ha, år) Mycket höga förluster (>= 16 kg N/ha, år) Realistiskt Vall ökar med 25% Våtmarker på 5% av åker Alla avlopp godkända Punktutsläpp minskar med 25% 9

Klorofyll Nuvarande situation Kväve minskar 30 % Fosfor minskar 15% Kväverening i reningsverk Fånggrödor Större gödselbehållare Trafik Våtmarker 50 kr /kg 20-30 kr 150-210 kr 10-180 kr 45 kr Status i delavrinningsområden Hög status God status Måttlig status Otillfredsställande status Dålig status 10